Årsredovisning Kvalitetsredovisning 2008

Transkript

1 Årsredovisning 2008 Kvalitetsredovisning 2008 Årsrapport 2008

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 5 A.1 De nationella uppdragen... 5 A.2 Det systematiska kvalitetsarbetet... 6 A.3 Principer för ekonomistyrning... 8 B. FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 B.1 Barn- och elevantal... 9 B.2 Ekonomiska, personella och materiella förutsättningar B.3 Bakgrundsfaktorer C. RESULTAT C.1 Utbildning C.1.1 Återrapportering - gemensamma utvecklingsområden C Uppdragen C Mångfald och jämställdhet...21 C Samverkan C Praktisk IT- och mediekompetens - PIM C.1.2 Åtgärder för förbättringar Södermöre kommundelsnämnd C.1.3 Sammanfattning av måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplan för förskolan (Lpfö98) samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och kommunens förskole- och skolplan C Arbetet med normer och värden C Arbetet med kunskaper, utveckling och lärande C Arbetet med ansvar och inflytande C Arbetet tillsammans med hemmen C Arbetet med lärandet i omvärlden C Arbetet med barns och elevers hälsa C Arbetet för en hållbar utveckling inom barn- och ungdomsnämndens verksamhet42 C.1.4 Personalekonomisk redovisning - barn- och ungdomsnämnden C.2 Ekonomi C.2.1 Ekonomisk resultatredovisning och analys C Barn- och ungdomsnämnden C Södermöre kommundelsnämnd C.2.2 Kostnader per barn och elev i olika verksamheter D. MÅL OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMTIDEN D.1 Gemensamma utvecklingsområden t.o.m D.1.1 Uppdragen D.1.2 Mångfald och jämställdhet D.1.3 Samverkan D.2 Inför budget D 2.1 Ekonomiska, personella och materiella prognoser samt Ekonomisk konsekvensanalys/förutsättningar E. TILLÄGGSBUDGET 2009 GÄLLANDE INVESTERINGAR

3 SAMMANFATTNING Årsredovisningen omfattar all den kommunala verksamhet för barn och ungdomar som barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har till uppgift att bedriva. I år har Södermöre kommundelsnämnd valt att inte bidra med en sammanfattning av kvalitetsredovisningarna. Hänvisning görs till kommundelnämndens skolors och förskolors egna kvalitetsredovisningar. Fr.o.m. halvårsskiftet 2008 utgör enheterna i Vasa skolområde en enhet med samtliga verksamhetsformer och fr.o.m. nyåret 2008 utgör Rinkabyholms förskola och Rinkabyholmsskolan en enhet. På samma sätt utgör Silvergärdsskolan och Tingbydalsskolan en enhet inom Barkestorpsnätet. Även inom övriga nätverk pågår diskussioner om hur samverkan kan öka verksamhetens kvaliteter samtidigt som arbetsbelastningen inom ledningsorganisationen begränsas. Autismenheten på Björkenässkolan har under våren 2008 flyttat till Oxhagsskolan (Vasa skolområde) där sen tidigare en särskoleverksamhet finns. Efter särskoleverksamheten på Lindöskolan flyttat till Vasaskolan i augusti 2008 bildar dessa tre verksamheter en särskoleenhet inom Vasa skolområde och har en egen rektor. Antalet tillsvidareanställda har på ett år ökat med 24 personer. Det är personal inom förskolan som ökat med 35 personer medan personal inom grundskolan fortsätter att minska. Nästan samtliga lärare som berörts av uppsägning p.g.a. arbetsbrist med anledning av den elevminskning som pågår. har kunnat erbjudas vikariat under höstterminen Övertaliga elevassistenter och vårdare har kunnat erbjudas omplaceringsmöjlighet som personliga assistenter inom Omsorgsförvaltningen eller själva valt att sluta sin anställning. Verksamheternas kvalitetsredovisningar beskriver ert fortgående och målmedvetet arbete kring normer och värden. Alla enheter har likabehandlingsplaner som beskriver det förebyggande arbete, så att inte kränkningar och mobbning skall uppstå och att barn/elever skall trivas och känna sig trygga. Likabehandlingsplanerna beskriver även de åtgärder som skall sättas in om kränkningar ändå inträffar. Trygghetsenkäter visar på en hög frekvens av barn/elever som trivs och känner sig trygga på fritidshemmen samt i förskola, förskoleklass och skola. Utvecklingsarbetet kring rutiner och former för utvecklingssamtalen mellan barn/elev, förälder och pedagog fortgår. Dessa samtal är viktiga mötesplatser mellan skola och hem och vid genomförda utvärderingar på enheterna får samtalen genomgående höga betyg. Vid utvecklingssamtalen skapas en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje barn. Inför läsåret 2008/2009 har skolverket utarbetat kursplanemål i svenska och matematik för år 3 och en förordning om skriftliga omdömen till alla elever fr.o.m. år 1 tillkommit. Andra former för samverkan mellan skola och hem är föräldramöten, informationsmaterial (t ex veckobrev, bloggar och broschyrer) och brukarråd. Kvalitetsredovisningarna visar på att enheterna söker utveckla både former och innehåll på dessa samverkansformer för att stimulera ett ökat föräldraengagemang. Utvecklingsarbetet i ämnena matematik och svenska har under året prioriterats i verksamheterna. Förvaltningens matematikutvecklare och Språkverkstadens specialpedagoger har stöttat detta arbete. Resultaten på årets ämnesprov i engelska, matematik och svenska i år 5 och 9 varierar en hel del mellan Kalmars skolor. Skolorna har olika utgångslägen, men resultaten vid ämnesproven tyder ändå på att stor uppmärksamhet måste ägnas åt resultatskillnaderna. Diskrepansen mellan elevernas resultat i matematik vid ämnesproven år 9 och slutbetyget är fortfarande stort på alla skolor. En resultatskillnad som också framöver behöver studeras. Antalet behöriga elever till gymnasieskolan i riket var vid betygsättningen i år 9 våren 2008 något lägre än föregående år. Glädjande är att Kalmars grundskolor även detta år låg över riksgenomsnit- 3

4 tet med en behörighet på 94,7 %. Även elevernas genomsnittliga meritvärde ökade i Kalmar med ca 6 % medan det i riket ökade med 2 %. Novaskolan är den skolan i Kalmar där under föregående läsår eleverna ökade sitt betygsresultat mest. Modersmålsstödet inom förskolan är fortfarande svagt utbyggt framförallt beroende på rekryteringssvårigheter. Inom skolan deltog under 2008 ca 580 barn och elever i det modersmålsstöd och i den modersmålsundervisning som anordnas i 20 språk. Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett underskott på 2,5 mkr efter justeringar samt reservationer av investeringsmedel. Den utgående resultatutjämningsfonden uppgår nu till 9,6 mkr. Underskottet finns på driftbudgeten med totalt 1 mkr som efter justeringar för färre barn och elever blir - 2,7 mkr. Kostverksamheten visar liksom tidigare år underskott, både personalkostnader och livsmedelskostnader är bidragande. Grundskolans underskott avser främst personalkostnader då man bl.a. inte har kunnat dra ner personalnivån i exakt den takt som ekonomin kräver p.g.a. elevminskningen. Förskoleverksamhet ger ett resultat nästan enligt budget och fritidshemsverksamhet ger överskott i år. Investeringsbudgeten ger efter reservationer till 2009 ett överskott på 0,2 mkr. Södermöre kommundelsnämnd redovisar ett överskott på 0,3 mkr vilket innebär att den förut negativa utgående resultatutjämningsfonden ökar till +0,1 mkr. Överskott finns bl.a. på administrationskostnaderna medan kosten bär ett stort underskott. I förskoleverksamheten hade barn- och ungdomsnämnden barn, totalt 27 färre än planerat och i Södermöre kommundelsnämnd vistades 377 barn, dvs. tre fler än planerat. Fritidshemsverksamheten kom att nyttjas av totalt barn inom barn- och ungdomsnämnden, dvs. 7 fler barn än förväntat. I Södermöre kommundelsnämnd fanns 285 barn i fritidshemmen, dvs. 14 fler än budgeterat. Antalet elever i förskoleklass t.o.m. år 9 blev 5 618, dvs. fem färre än planerat inom barn- och ungdomsnämnden och i Södermöre blev utfallet sex färre än budget, 885 elever Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att följande fyra utvecklingsområden gäller t.o.m för att sträva mot en högre måluppfyllelse i all verksamhet: Uppdragen för förskolan och skolan skall tydliggöras - med fokus på en ökad måluppfyllelse. Mångfald och jämställdhet - där arbetet med normer och värden synliggörs Samverkan med omvärlden - för att gynna individens lärande Praktisk IT- och mediekompetens Barn- och ungdomsnämndens fokusområden under den kommande planeringsperioden är följande: Barn- och elevtalsförändringar samt friskoleetableringar påverkar personal- och lokalresurser. För att kunna möta dessa förändringar kommer ett flexibelt utnyttjande av skol- och förskolelokaler att vara nödvändigt i framtiden. Detta innebär att gamla mönster måste brytas och att en beredskap för förändring måste finnas. Under vårterminen 2009 pågår ett förvaltningsövergripande utvecklingsarbete att ta fram underlag för beslut om 6-9skolor. Minskade budgetramar kräver effektiviseringar av verksamheten. Kommunfullmäktige fattade i december 2008 beslut om nerdragningar i nämndernas ramar fr. o m halvåret För Barnoch ungdomsnämndens del innebär det totalt tkr varav tkr avser Politiska reformer. Regeringen har lagt fram en proposition (2008/09:87) om ny läroplan och nya kursplaner för grundskolan och den obligatoriska särskolan. Avsikten är att mål och kunskapskrav skall göras tydligare. Allmän förskola (Avgiftsfri förskola 15 timmar per vecka) för treåringar införs från 1 juli

5 A. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN A.1 De nationella uppdragen Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd ansvarar för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen (fritidshemmen) och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom (förskoleklass, grundskola och särskola) inom sina geografiska områden 1. Organisation Nämndernas organisationer förändras över tid för att kunna erbjuda hög kvalitet utifrån de ekonomiska förutsättningar som antalet barn och elever i verksamheterna genererar. Rinkabyholms förskola och Rinkabyholmsskolan utgör en enhet fr.o.m. januari 2008 och enheterna i Vasanätet utgör ett skolområde med alla verksamhetsformer fr.o.m. halvårsskiftet Särskolan är sedan augusti 2008 en enhet inom Vasa skolområde. Silvergärdsskolan och Tingbydalsskolan har omorganiserats inom verksamhetsområdena och bytt namn till Dörbyskolan och Förskolan Smedby. Av nedanstående bild framgår organisationen av den kommunala verksamheten under det gångna året. Kalmar kommun Barn- och ungdomsnämnden Södermöre kommundelsnämnd Kalmarsunds Gymnasieförbund Förskola, grundskola, fritidshem, särskola, sjukhusskola och resursskola Förskola, grundskola, fritidshem, omsorg om äldre och funktionshindrade samt kultur- och fritidsfrågor Barn- och ungdomsnämnden Kanslisekreterare Förvaltningschef Förvaltningskontor Gymnasieskola och vuxenutbildning är organiserad i ett kommunalförbund med grannkommunerna Borgholm, Mörbylånga och Torsås Barkestorpsnätet Trekantenskolan Dörbyskolan Förskolan Smedby Barkestorpsskolan Novanätet Rocknebyskolan Björkenässkolan Förskolan Ögonstenen Bergaviksskolan Novaskolan Vasa- Nätet Oxhagsskolan Svärdsliljans förskola Vasaskolan Södermöre kommundelsnämnd Funkabonätet Åbyskolan Djurängsskolan Lindöskolan Förskolan Trollet Västra Funkaboskolan Östra Funkaboskolan Kanslisekreterare Förvaltningschef Förvaltningskontor Hagbyskolan Halltorpsskolan Falkenbergsnätet Rinkabyholms förskola Rinkabyholmsskolan Falkenbergsskolan Lindsdalsnätet Pulpetenskolan Sjöängsskolan Lindsdalsskolan Ljungbyholmsskolan Pårydsskolan Tvärskogsskolan Södermöreskolan 1 Utöver den kommunala verksamheten bedrivs enskild barnomsorg vid åtta enheter, som kommunens barn- och ungdomsnämnd har tillsyn över. Dessutom finns fyra fristående skolor inom kommunens geografiska område. 5

6 A.2 Det systematiska kvalitetsarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen liksom samtliga dess förskolor och skolor är sedan 2002 certifierade enligt ISO 9001:2000 och ISO 14001:2004. Syftet med detta systematiska kvalitetsarbete är att få verktyg, som stöd för att uppnå satta kvalitets-, miljö- och arbetsmiljömål. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår i verksamhetsledningssystemet, men är ej certifierat. Förutom kontinuerliga planlagda internrevisioner genomförs två årliga certifieringsrevisioner. Revisionsresultaten och rekommendationerna till certifieringsinstansen efter revisionerna 2008 innebär fortsatt certifikatinnehav. Södermöre kommundelsförvaltning startade 2006 ett kvalitets- och miljöprojekt för att certifieras enligt ISO 9001:2000 och ISO14001:2004. Under 2007 har verksamhetsledningssystemet sjösatts och all personal har genomgått utbildning. Under våren 2008 har certifieringsprocessen inletts och förvaltningen och dess verksamheter är certifierad fr.o.m. maj Som ytterligare ett led i det systematiska kvalitetsarbetet upprättar varje enhet inom nämndernas verksamheter årligen en kvalitetsredovisning. Denna görs känd bl.a. via enheternas webbplatser. Årsredovisningen bereds av barn- och ungdomsnämndens förvaltningskontor. I processen engageras nämndernas ledamöter både i verksamhetsbesök och i ett seminarium tillsammans med rektorer för att bl.a. dryfta verksamheternas innehåll, möjligheter och måluppfyllelse. Syftet är att redovisningen som helhet skall ligga till grund för utvecklings- och verksamhetsplanering för kommande period, men också som underlag för samtal och dialog mellan olika nivåer och olika intressenter. Årsredovisningen omfattar fr.o.m all den kommunala verksamhet för barn och ungdomar 2 som barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har till uppgift att bedriva. Kvalitetssäkring av jämförelsetal och statistik 3 För att verksamheterna ska kunna redovisas tillfredsställande påtalas ofta vikten av att kvalitetssäkra kvantitativa mått, jämförelsetal, liksom kvalitativa uppgifter. Under har ett arbete pågått mellan Kalmar och dess jämförelsekommuner som bl.a. syftat till att kvalitetssäkra underlagen så att jämförelsetal för verksamheterna bättre kan utnyttjas som underlag för diskussion om verksamheternas kostnader, volym och kvalitet 4. Projekten har redovisats i särskilda rapporter 5. 2 Skollagen 1:a kap. 1 För barn och ungdomar anordnar det allmänna utbildning i form av förskoleklass, grundskola/ / samt vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola. Förskoleklassen, grundskolan särskolan/ bildar det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet. Det allmänna anordnar också pedagogisk verksamhet i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 3 I Skolverkets ordinarie uppgiftsinsamling till det nationella uppföljningssystemet är mättidpunkten den 15 oktober. Resultat i nationella ämnesprov liksom betyg redovisas enligt särskilt fastställda rutiner av Skolverket vid andra tidpunkter. 4 Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad (3KVH) är fem residensstäder som samtliga räknas av SCB och Skolverket till gruppen större städer. Kommunerna har jämfört sig med varandra mer eller mindre systematiskt under flera decennier. Jämförelserna har pågått inom flera olika nivåer, både kommunledningsnivå, politisk nivå samt verksamhetsnivå. 5 Barn- och ungdomsförvaltningen, Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan samt jämförelseprojekt inom särskolan 2007, vilket har redovisats våren

7 Kvalitetsredovisning, som infördes nationellt 1997, är tydligt kopplad till utvärdering av hela verksamheten och verksamhetsformerna förskola, skola och fritidshem. Utvärdering har alltid förekommit, men det har inte alltid skett på samma sätt genom åren. I den senaste kommunala förskole- och skolplanen, som prolongerades att gälla fram till årsskiftet 2007/2008, finns tydliga kopplingar till både förskolans och skolans läroplaner. Detta gäller även för den förskole- och skolplan för 2008/ /2011 som barn- och ungdomsnämnden beslutade om i maj I årets kvalitetsredovisning görs en sammanfattning av måluppfyllelsen i förhållande till målen i läroplanerna och därmed i den förskole- och skolplan som verksamheterna arbetat mot. Åtgärder för förbättringar benämns gemensamma utvecklingsområden Efter de analyser och bedömningar av måluppfyllelsen som framkommer baserar de båda nämnderna sina beslut i gemensamma utvecklingsområden för verksamheterna för att öka måluppfyllelsen. Dessa återfinns nedan under rubriken D.1 Gemensamma utvecklingsområden. Förskole- och skolplan Enligt skollagen 2 kap 8 ska kommunfullmäktige anta en skolplan. I Kalmar kommun följer skolplanen av tradition mandatperioderna och utarbetas av den nämnd eller de nämnder som har till uppgift att svara för verksamheterna förskola, fritidshem och skola. Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd beslöt vid sina sammanträden i mars 2008 att påbörja arbetet med en förskole- och skolplan för innevarande mandatperiod, och i juni tog kommunfullmäktige beslut om planen. Den bygger på de nationella uppdragen, som de uttrycks i skollag och läroplaner men påverkas i hög grad av gällande kommunala beslut, som exempelvis Budget 2008 och nämndsbeslut, som Södermöre kommundelsnämnds Måldokument och barn- och ungdomsnämndens gemensamma utvecklingsområden Förskole- och skolplanens fem huvudområden omfattar 25 delmål, som kommer att följas upp och utvärderas på olika sätt under mandatperioden. Måldokument I Kalmar kommuns budgetplanering för år har en vision samt övergripande och mätbara mål arbetats fram som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete i kommunens nämnder och styrelser. Nämnderna har till uppgift att utifrån dessa mål ta fram detaljerade mål för verksamheten och redovisa dessa i samband med nämndens internbudget för I det måldokument som barn- och ungdomsnämnden beslutade om i december 2008 finns nämndens detaljerade mål för år utifrån ovan nämnda mål och vision. Därtill innefattar dokumentet de detaljerade mål som nämnden har formulerat utöver kommunens mål. Under våren 2009 kommer arbetet med mätning och uppföljning av målen att påbörjas. 7

8 A.3 Principer för ekonomistyrning Kommunfullmäktige tar i juni beslut om nämndernas budgetramar för kommande treårsperiod och fastställer kommunens budget som helhet. Höstens budgetarbete koncentreras till verksamhetsplanering och avstämning av eventuella förändrade förutsättningar. Nämnderna formulerar under hösten sina egna mål och riktlinjer samt gör prioriteringar för verksamheten. Senast i november beslutar respektive nämnd om sin detaljerade budget och även om verksamhetsplanerna. Ekonomiåret December Önskemål om bokslutsjusteringar lämnas till förvaltningskontoret November Nämnden tar beslut om enheternas internbudgetar och investeringsbudget för kommande år Oktober Budgetförslag inkl konteringsbudget för kommande treårsperiod lämnas till förvaltningskontoret Önskemål om investeringsbudget för kommande år lämnas till förvaltningskontoret. Budgetuppföljning lämnas till förvaltningskontoret Utdrag ur Verksamhetshandbok bu58.11 Januari Enheternas bokslut med kommentar lämnas till förvaltningskontoret Februari Nämnden tar beslut om årsredovisning för föregående år och budgetförutsättningar för kommande planeringsperiod. September Budgetarbetet för kommande treårsperiod börjar Augusti Budgetuppföljning lämnas till förvaltningskontoret April Budgetuppföljning lämnas till förvaltningskontoret Juni KF tar beslut om budget för kommande treårsperiod. Enheternas budgetunderlag lämnas till förvaltningskontoret En fungerande ekonomistyrning förutsätter en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att rapportera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt kan göra förändringar i verksamheten. Uppföljning ska ske på alla nivåer som tilldelats ett verksamhets- och ekonomiskt ansvar. Fortlöpande avrapporteringar till nämnderna sker vid fastställda tidpunkter. 8

9 B. FÖRUTSÄTTNINGAR B.1 Barn- och elevantal Det verkliga antalet barn i förskolan blev under 2008 totalt 27 barn färre än budgeterat. Mellan år 2001 och 2003 skedde en nedgång i barnantalet, som sedan 2004 har börjat vända uppåt igen. Antal barn i förskola 6 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Barn- och ungdomsnämnden Förskola kommunal Förskola enskild Familjedaghem TOTALT FÖRSKOLA Antalet barn inom den kommunala förskolan faller väl ut mot budget, men inom den enskilda förskoleverksamheten blev det 22 barn färre än planerat. Familjedaghemmen hade sex barn färre än planerat. Under perioden 2003 till 2008 har barnantalet ökat med 280 totalt. I den kommunala förskolan var barnen i genomsnitt 31 timmar i veckan. Det är 1 timme mer per vecka än enheterna hade budgeterat för. Jämfört med 2004 är det en ökning på 1 timme. I de enskilda förskolorna var närvarotiden 0,5 timmar lägre än planerat, dvs. 31,5 timmar per vecka. Detta motsvarar en ökning på cirka 1,5 timmar jämfört med Inom familjedaghemmen blev den genomsnittliga närvarotiden 29,5 timmar, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren bortsett från 2007 då den sjönk till 27,8. Antal barn i förskola 7 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Södermöre kommundelsnämnd Förskola kommunal Förskola enskild Familjedaghem TOTALT FÖRSKOLA Antalet barn i den kommunala förskolan blev 5 fler barn än vad som budgeterats. Mellan år 2003 och 2008 ökade antalet barn med totalt 44. I genomsnitt var schemasnitt-tiden 28,3 timmar per vecka i den kommunala förskolan och 28,4 inom den enskilda verksamheten. I familjedaghemmen var barnen i genomsnitt 27, 2 timmar per vecka. Jämfört med 2004 så har schemasnittet ökat 2 timmar per vecka i förskolan och 3 timmar i familjedaghem. Tiden i enskild verksamhet är tämligen oförändrad. 6 Avser utfallet för hela året för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter inklusive enskild verksamhet. Mätningar görs en gång per månad. 7 Avser utfallet för hela året för Södermöre kommundelsnämnds verksamheter inklusive enskild verksamhet. Mätningar görs en gång per månad. 9

10 Antal barn i fritidshem Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Barn- och ungdomsnämnden Fritidshem kommunalt Fritidshem enskild Fritidshem särskola ,5 9-0,5 Fritidshem särskola, betalda av omsorgsförvaltning eller annan kommun ,5 4,5 4,5 4,5 0 TOTALT FRITIDSHEM (fr.o.m exkl. särskolelever från andra kommuner) Fritidshemsverksamheten kom att nyttjas av totalt 7 fler barn än budgeterat under Ökningen finns i den kommunala verksamheten. Den genomsnittliga närvarotiden i de kommunala fritidshemmen har fr.o.m ökat lite varje år från 14,5 timmar till 15,6 timmar per vecka. I de enskilda fritidshemmen har tiden ökat från 16,4 till 18,1 timmar per vecka sedan år Antal barn i fritidshem Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Södermöre kommundelsnämnd Fritidshem kommunalt Fritidshem enskild TOTALT FRITIDSHEM I Södermöre kommundelsförvaltning har antalet barn i fritidshemsverksamheten ökat med 14 fler barn än budgeterat under Antalet barn i den kommunala fritidshemsverksamheten har ökat med 87 barn mellan 2003 och Den genomsnittliga närvarotiden är 14,0 timmar per vecka i den kommunala verksamheten och 22,1 timmar per vecka i de enskilda fritidshemmen. tim/veck Närvarotid förskola & fritidshem Förskola BoU Familjedaghem BoU Förskola Skdn Familjedaghem Skdn FritidshemBoU FritidshemSkdn Omsorgstiderna är genomgående lägre i Södermöre än inom Barn- och ungdomsnämnden. Det skiljer ca 2,7 tim per vecka i förskola, ca 1,5 timme i fritidshem och 2,5 timmar i familjedaghem. En orsak kan vara att andelen deltidsarbetande föräldrar är högre i Södermöre och att föräldrarna inte vill ha barnen så länge i omsorg. En annan förklaring kan vara att andelen 15-timmarsbarn är högre i Södermöre. 10

11 Andel inskrivna barn i förskole- och fritidshemsverksamhet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 87 % Andel placerade barn 1-12 år 15 oktober 2008 Hela kommunen 85 % 18 % 1-5 år 6-9 år år Förskola / Fritidshem Familjedaghem Ensk.BO Diagrammet ovan visar den totala andelen av samtliga barn i olika åldersgrupper som är inskrivna i förskola och fritidshem i Kalmar kommun. Under 2008 hade nästan alla barn en plats i någon form av förskoleverksamhet. Nedanstående tabell visar andelen barn per åldersgrupp under innevarande verksamhetsår (2008/2009) i hela Kalmar kommun. Ålder 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Andel barn 65 % 97 % 100 % 100 % 100 % Notera att andelen ettåringar (65 %) i praktiken betyder i stort sett alla. Detta avser barn födda 2007, som alltså successivt fyllde ett under Ytterligare en aspekt av detta är att 55 % av förskolebarnen är i åldersgruppen 1-3 år, vilket ställer särskilda krav på små barngrupper och hög personaltäthet. I familjdaghem finns i huvudsak barn mellan 1-3 år. Andelen äldre fritidshemsbarn, år, är på samma nivå som % av dessa barn har nu en fritidshemsplats jämfört med 6 % år Bland de yngre barnen har andelen ökat något på fritidshemmen. Nedanstående tabell visar andelen barn per åldersgrupp på fritidshemmen under innevarande verksamhetsår (2008/2009) i hela Kalmar kommun. Ålder 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år Andel barn 92 % 90 % 88 % 69 % 32 % 12 % 5 % 11

12 Antal elever i grundskola 8 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Barn- och ungdomsnämnden Förskoleklass, kommunal Förskoleklass, fristående TOTALT FÖRSKOLEKLASS Grundskola, kommunal Grundskola fristående TOTALT GRUNDSKOLA Särskola , Särskola, interkommunala elever , TOTALT SKOLA exkl. interkommunala elever i särskolan Antalet elever i förskoleklass t.o.m. år 9 i grundskolan (inkl 35 individintegrerade särskoleelever) blev under år 2008 åtta färre än budgeterat. Särskolans elever från Kalmar kommun i grundsäroch träningsskola, blev tre fler än budgeterat. Individintegrerade elever inskrivna i särskolan Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall (ingår i grundskolans antal i respektive nämnds redovisning) Barn- och ungdomsnämnden Södermöre kommundelsnämnd Fristående skolor TOTALT Jämfört med elevantalet 2007 så skedde en minskning under 2008 med 183 elever för den totala grundskoleverksamheten inklusive särskolan. Det totala antalet elever i förskoleklass och grundskola nådde sin topp under 2002 med elever. Därefter har antalet minskat med elever fram till år 2008 dvs. 15 % jämfört med Minskningen fortsätter fram till då antalet elever långsamt ökar igen. Mer om barn- och elevantalet finns att läsa i kapitel D. Antal elever i grundskola 9 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Södermöre kommundelsnämnd Förskoleklass, kommunal Grundskola, kommunal TOTALT SKOLA Jämfört med elevantalet 2007 så skedde en minskning under 2008 med 27 elever för eleverna i Södermöre kommundelsförvaltnings grundskola. Det totala antalet elever i förskoleklass och grundskola nådde sin topp under 2003 med 990 elever. Därefter har antalet minskat med 105 elever fram till år 2008 jämfört med Minskningen förväntas fortsätta fram till varefter antalet elever långsamt ökar igen. 8 Avser utfallet för hela året för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter inklusive enskild verksamhet. Mätningar görs en gång per månad. 9 Avser utfallet för hela året för Södermöre kommundelsnämnds verksamheter inklusive enskild verksamhet. Mätningar görs en gång per månad. 12

13 B.2 Ekonomiska, personella och materiella förutsättningar Ekonomin begränsar verksamhetens omfattning. Både barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd måste ständigt se till att kringverksamheter som lokaler, skolskjutsar, administration eller kostverksamhet inte tar allt för stora resurser i anspråk. Detta är nödvändigt för att personaltätheten inte ska försämras, och för att kvaliteten i verksamheten ska kunna bibehållas. Elevantalet i grundskolan har sedan 2002 minskat med över 1000 elever i kommunen, och det kommer att fortsätta minska några år till. Elevminskningen har en stark påverkan på ekonomin, det går inte alltid att dra ner på personal i den takt som ekonomin kräver. Skolor med år 7-9 beskriver det som svårt att ge ettämneslärare fulla tjänster på enheten. Dessa tjänster måste samordnas med andra skolor. Till detta ska friskolornas etablering läggas till. Personalen har under de senaste åren blivit klart medveten om konkurrensen om eleverna från friskolorna. De är aktiva i arbetet om hur konkurrensen ska bemötas, vilket troligen höjer vår kvalitet, skriver Östra Funkaboskolan i bokslutskommentarer. En annan viktig ekonomisk förutsättning är den avstämning som görs i samband med bokslutsarbetet, då nämndernas ramar justeras för att matcha det verkliga antalet barn och elever. Det verkliga antalet barn och elever har under 2008 avvikit från det budgeterade antalet för barn- och ungdomsförvaltningen, därmed har justeringar gjorts med -1,4 mkr för färre barn totalt i förskola och fritidshem och -0,3 mkr för färre elever inom grundskolan. För Södermöre kommundelsnämnd gjordes justeringar med 0,4 mkr för färre elever i grundskolan och 0,6 mkr för fler barn i förskoleoch fritidsverksamhet. Personaltäthet och pedagogisk personal Personaltäthet 10 (barn, elever/årsarbetare alternativt Kalmar kommun Riket lärare) Förskola, kommunal 5,6 5,5 5,1 5,0 5,2 5,2 5,2 Förskola, enskild 6,0 5,4 5,1 5,0 5,2 5,3 5,2 Familjedaghem 5,4 5,3 5,3 5,0 5,3 5,0 4,9 TOTALT FÖRSKOLA 5,6 5,5 5,1 5,0 5,2 5,2 5,2 Personaltätheten i Kalmar kommuns förskolor är densamma som Däremot har personaltätheten i familjedaghem blivit högre. Verksamheten är dock relativt liten, vilket innebär att förändringar i barnantal hos några få dagbarnvårdare kan ge stort genomslag på den genomsnittliga personaltätheten. Personaltäthet (barn, elever/årsarbetare alternativt Kalmar kommun Riket lärare) Fritidshem, kommunalt - 17,5 18,4 17,7 18,3 22,5 19,3 Fritidshem, enskild - 18,3 15,7 13,9 25,5 * 22,5 TOTALT FRITIDSHEM 17,5 17,6 18,2 18,0 18,4 * 19,5 Fritidshemmens personaltäthet har fortsatt att minska. En omfördelning av resurser gjordes mellan fritidshem och skola inför budget 2008, vilket även medförde en förändrad redovisning av personalens tjänstgöringsgrad i skola respektive fritidshem. Personaltätheten på pappret har alltså fortsatt att minska p.g.a. redovisningstekniska förändringar. I verkligheten har den inte förändrats 10 Siffrorna är hämtade från Skolverkets databas för jämförelsetal. Personaltätheten mäts den 15/10 varje år och avser hela Kalmar kommun. Fristående skolor ingår ej. 13

14 nämnvärt, eftersom man även tidigare använde fritidshemspersonalen i skolan trots att den redovisades på fritidshemmen. Personaltäthet (barn, elever/årsarbetare alternativt Kalmar kommun Riket lärare) FÖRSKOLEKLASS 13,9 16,9 15,6 17,2 16,8 17,6 14,7 GRUNDSKOLA 12,3 12,1 11,9 11,7 11,6 11,1 11,9 SÄRSKOLA 3,4 3,7 3,8 3,7 3,0 3,6 3,9 I grundskolan har personaltätheten förbättrats jämfört tidigare år. Minskningen av personal följer inte elevminskningen helt jämt. Riksgenomsnittet finns inte tillgängligt än. Särskolan i Kalmar har dock en minskad personaltäthet jämfört med 2006, men ligger på en jämförbar nivå om man jämfört med åren innan. Antal årsarbetare (pedagogisk personal) Prel Förskola kommunal Förskola enskild Familjedaghem TOTALT FÖRSKOLA FRITIDSHEM FÖRSKOLEKLASS GRUNDSKOLA SÄRSKOLA TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE Antalet årsarbetare i förskola och skola har totalt sett minskat något. I takt med att förskolan byggts ut sker det dock en ökning som i stort sett följer ökande barnantal. Personaltätheten blir därmed oförändrad. I grundskolan har antalet årsarbetare fortsatt att minska som en följd av elevminskningen. Gruppstorlekar i förskolan Den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan har ökat något. År 2008 var genomsnittet 16,1 barn per avdelning vilket är något högre än föregående år. Gruppstorlekarna är dock fortfarande lägre än år 2004, då genomsnittet var 17,1 barn per avdelning. Tabellen nedan visar också den pågående utbyggnaden av förskolan i Kalmar. Under perioden 2004 till 2008 har 22 nya förskoleavdelningar tillkommit. För att möta det ökade behovet kommer denna utbyggnad att fortsätta kommande år. 11 Antal anställda i verksamheten (kommunal, enskild eller familjedaghem) som arbetar med barn exkl. städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Siffrorna är hämtade från Skolverkets databas för jämförelsetal. Mätningen görs den 15/10 och avser hela Kalmar kommun. 12 Se föregående fotnot. 13 Avser lärare, dvs. här inräknas ej barnskötare, fritidsledare, förskolelärare eller fritidspedagoger. Siffrorna är hämtade från Skolverkets databas för jämförelsetal. Mätningen görs den 15/10 och avser hela Kalmar kommun. 14 Se föregående fotnot. 15 Se föregående fotnot. 14

15 Antal förskoleavdelningar och gruppstorlekar År - 15 barn barn barn barn 26- barn Summa avdelningar Det är viktigt att understryka att siffror om personaltäthet och gruppstorlek är kommungenomsnitt och att variationerna mellan olika förskolor är stora. Även om alla förskolor tilldelas resurser på samma sätt är förutsättningarna olika. Det kan handla om hur lokalerna ser ut, barngruppernas sammansättning eller om det finns barn i behov av särskilt stöd som kräver extra personal etc. Dessutom finns en naturlig variation över året. Under vårarna kommer det alltid att var fler barn i förskolan och under höstarna färre barn. Kommungenomsnittet ger ändå en tydlig indikation på hur personaltäthet och gruppstorlekar som helhet förändras jfr föregående år. Lokaler Den fortsatta elevminskningen, i synnerhet på 7-9 skolorna, gör ett förändrat utnyttjade av skollokaler nödvändigt. Samtliga 7-9 skolor har för mycket lokaler samtidigt som vissa F 6 skolor kommer att bli för små. Att fullt ut minska lokalytorna i samma omfattning som elevminskningen är sannolikt inte möjligt och, ur ett långsiktigt perspektiv, inte heller önskvärt eftersom de ökande barnkullarna i förskolan redan nu är på väg in i skolan. Till detta ska läggas den stora ökningen av andelen barn som går på fritidshem vilket gör att nuvarande ytor för verksamheten inte räcker till. Fritidshemsverksamheten kan inte enbart bedrivas i befintliga klassrum. Lokalnormen (underlag för behovsberäkning) har därför räknats upp. Antalet barn i förskolan har ökat kraftigt och fortsätter att öka under kommande år. En fortsatt utbyggnad av antalet förskoleplatser är nödvändig för att kommunen skall kunna tillgodose skollagens krav. B.3 Bakgrundsfaktorer Barns och elevers olika bakgrund gör att förutsättningarna för kommunens skolor och förskolor varierar kraftigt. Det handlar framför allt om skillnader i föräldrars utbildning och skillnader i andelen barn och elever med utländsk bakgrund på förskolor och skolor. Även skillnader i andelen pojkar och flickor har betydelse, men har betydligt lägre viktning. Det är därför viktigt att fördelningen av resurser kompenserar för dessa skillnader i förutsättningar. Barn och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsnämnden har valt att använda Skolverkets SALSA-modell 16 för resursfördelning till förskolor och skolor utifrån bakgrundsfaktorerna. Modellen innehåller de faktorer som statistiskt kan säkerställas har påverkan på resultatet. Dessa faktorer tas fram varje år med hjälp av SCB och baseras på de faktiska barn och elever som finns på varje enhet vid läsårsstarten. År 2008 fördelades totalt 24,8 mkr inom Barn- och ungdomsnämnden enligt denna modell där även enskild barnomsorg och fristående skolor ingår. För Södermöre kommundelsnämnd fördelades totalt 1,5 mkr. 16 SALSA jämför resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar. Se rubriken: Statistik, basdata, provresultat, betyg. 15

16 C. RESULTAT C.1 Utbildning Under huvudrubriken behandlas inledningsvis återrapportering av gemensamma utvecklingsområden som barn- och ungdomsnämnden fattade beslut om i Årsredovisning 2007 och Södermöre kommundelsnämnds åtgärder för förbättringar Därefter redovisas i sammanfattning måluppfyllelse i förhållande till mål i förskole- och skolplanen och läroplanerna. Av Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning framgår vikten av att uppmärksamma och analysera situationen för barn- och elevgrupper som verksamheterna behöver göra särskilda insatser för. Det gäller särskilt barn och elever i behov av särskilt stöd, med olika funktionshinder, med annat modersmål än svenska samt för flickor och pojkar. Detta görs i avsnittet Kunskaper, utveckling och lärande. Hälsa och livsstil liksom hållbar utveckling redovisas inom målområdet förskola, skola och hälsa. Av nedanstående bild framgår hur resultatredovisningen struktureras. Återapportering av barn- och ungdomsnämndens gemensamma utvecklingsområden Uppdragen Mångfald och jämställdhet Samverkan PIM Bedömning av måluppfyllelse i Södermöre kommundelsnämnds åtgärder för förbättringar 17 Normer och värden Kunskaper, utveckling och lärande Barns och ungdomars ansvar och inflytande Förskola, skola och hem Förskola, skola och omvärld Förskola, skola och hälsa Sammanfattning av måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplan för förskolan (Lpfö98) samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och kommunens förskole- och skolplan Lpfö 98 Lpfö 98 Lpfö 98 Lpfö 98 Lpo 94 Lpo 94 Lpo 94 Lpo 94 Lpo 94 Förskole- och Förskole- och Förskole- och Förskole- och Förskole- och Förskole- och skolplan Normer och värden Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skolplan Kunskaper, utveckling och lärande Flickor och pojkar Särskilda insatser Funktionshinder Barn och elever med annat modersmål än svenska skolplan Barns och ungdomars ansvar och inflytande Inflytande över eget lärande. Utvecklingssamtal Elevstödprogram skolplan Förskola, skola och hem Föräldrainflytande Utvecklingssamtal Föräldrastödprogram skolplan Förskola, skola och omvärld Handlingsprogram för lärande i omvärlden skolplan Förskola, skola och hälsa Hälsa och livsstil Hållbar utveckling C.1.1 Återrapportering - gemensamma utvecklingsområden I avsnittet ges en generell bild, med exempel, rörande årets arbete med av barn- och ungdomsnämndens beslutade gemensamma utvecklingsområden. Avsnitten fokuserar både på förvaltningskontorets uppdrag och på uppdragen till rektorerna. Sammanställningar av rektorernas uppdrag utgörs i huvudsak av återrapporteringar i kvalitetsredovisningar, men också av andra samlade kunskaper som finns på förvaltningskontoret. 17 Redovisningen sker detta år genom kvalitetsredovisningarna från verksamheterna inom Södermöre kommundelsnämnd. För att ta del av dessa hänvisas till Södermöre kommundelsnämnd alternativt respektive skola/förskola däri. 16

17 Under året har förvaltningskontorets arbete präglats av utgivna rapporter av utredningsuppdrag beslutade i nämnden, deltagande i nationella uppdrag och ett ökat samarbete med jämförelsekommunerna. Utdrag från årets rapportserie ligger delvis till grund för nedanstående skrivningar. C Uppdragen Uppdrag till förvaltningskontoret: Att utifrån styrdokumenten tydliggöra skolans uppdrag. Ge tydliga riktlinjer för hur uppdraget för dem som arbetar i skolan ska se ut. Även under detta år har ämnet kvalitet i förskolan varit ett stående inslag på förskolenätverkets möten. Syftet har varit att tydliggöra arbetet i verksamheten och att stödja kvalitetsarbetet. Kalmar ingår, sedan förra året, i ett nätverk för kvalitetsarbete i förskolan. De övriga kommunerna är Gislaved, Linköping och Åtvidaberg. Nätverket har som mål att utifrån de allmänna råden se och lära av varandra. Ett möte per termin har hållits inom detta nätverk. Diskussioner och studiebesök har varit mycket givande och erfarenheterna har förts vidare till förvaltningens förskolenät (rektorer och biträdande rektorer med förskoleverksamhet). I förskolenätets planering ingår att fortsätta diskutera kvalitetsfrågor. Kompetensutveckling för rektorer och personal, i analys och bedömning i samband med kvalitetsarbete, har genomförts under året. I linje med anvisningarna i de allmänna råden för kvalitet i fritidshem har utvecklingsarbete bedrivits inom förvaltningen bl.a. i form av kompetensutveckling för kommunens fritidspedagoger. Inom rektorsgruppen har under året efterfrågats fler gemensamma rutiner kring bl.a. likabehandling, antimobbningsarbete, ordningsregler, polisanmälan av brott och stöd för barns läs- och skrivutveckling. Skolornas kuratorer, specialpedagoger med särskilt uppdrag och förvaltningens tjänstemän har engagerats i detta arbete. Uppdrag till förvaltningskontoret: Genom uppföljning, utvärdering och analys belysa uppdragets utförande. Hösten 2007 genomfördes en mätning av utnyttjad närvarotid i fritidhemsverksamheten. Mätningen visade på stora skillnader mellan planlagd och utnyttjad tid (69 %) på fritidshemmen. I budget 2008 har 1/3 av resursen till fritidshem överförts till skolan, som en konsekvens av denna undersökning. Mätningen våren 2008 visade på 65 % och höstens mätning på 67 %. På 7-9 enheterna har arbetet kring likvärdig bedömning och rättvis betygsättning fortsatt. Förvaltningskontoret har bistått med faktaunderlag (resultaten ämnesvis och skolvis för de elever som lämnar år 9) för dessa ämnesdiskussioner. Under året har bedömningsfrågorna behandlats i ämnesgrupper med lärare från både grund- och gymnasieskola. Inför hösten 2008 har planerats ämnesgruppträffar där de samtalsguider, som Skolverket tagit fram i de flesta ämnen, kommer att användas för samtal kring kunskapsbedömning och betygsättning. Dokumentationsprogrammet REXNET har används på några av kommunens 7-9 skolor för att registrera elevernas kunskapsläge inför utvecklingssamtalen och vid skapande av individuella utvecklingsplaner. Under våren 2008 genomfördes under förvaltningskontorets ledning ett prov där lärare på alla skolor registrerade simkunnigheten hos eleverna. Därmed skapades en grund för databaserad registrering av elevernas kunskaper inom alla ämnen på kommunens grundskolor. Det 17

18 webbaserade verktyget ger möjligheter för dokumentation, reflektion och bedömning redan i de tidigare skolåren. Ett utvecklingsarbete, som ska ge bättre förutsättningar för bedömning och jämförelse i de tidigare skolåren, har påbörjats under våren och hösten Skolverkets arbete med att ta fram mål och nationella prov för årskurs 3 har följts på förvaltningsnivå och kompetensfortbildning inom detta område har planerats. En arbetsgrupp med rektorer och förvaltningspersonal har tagit fram rutiner och redskap för arbetet med skriftliga omdömen i skolans alla ämnen fr.o.m. år 3 med start läsåret 2008/2009. Uppdrag till förvaltningskontoret: Se till att personalförsörjningen är god genom att ge förutsättningar för rekrytering av utbildad personal, och möjligheter till kompetensutveckling av redan anställd personal. Ge utrymme för kommunens matematikutvecklare att fortsätta utveckla matematikundervisningen. Under våren 2008 har förvaltningskontoret arbetat fram en modell för registrering av pedagogers lärar- och ämnesbehörighet. Registreringen sker i det befintliga administrativa programmet Procapita och har därmed inte medfört några nya administrativa kostnader. Enheterna har registrerat sin personals behörigheter och registret kan nu användas för rektors medarbetarsamtal med personalen, tjänsteplanering och planering av kompetensutveckling. Förvaltningskontoret kan genom registret få en säkrare grund för arbetet med övertalighet av lärare eller vid beräkning av rekryteringsbehov. Regeringen beslutade om en satsning på kompetensutveckling/fortbildning av lärare, även kallat lärarlyftet. Satsningen pågår under åren och omfattar totalt 2,8 miljarder kronor. Syftet med satsningen är att stärka lärares kompetens för att därigenom öka elevernas måluppfyllelse. Satsningen är ett erbjudande från staten till huvudmännen, som avgör om och på vilket sätt man vill utnyttja detta erbjudande om kompetensutveckling. Under våren 2008 har förvaltningskontoret arbetat med att föra ut information om det statliga kompetensutvecklingsprogrammet Lärarlyftet. Följande områden, utan inbördes ordning, har prioriterats inom barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun: Matematik (för 1-7 lärare i SV/SO) Svenska Läs- och skrivinlärning (för 1-7 lärare i MA/NO) Ämnesfördjupning (för de som undervisar i år 7-9) Svenska som andra språk Specialpedagogik Engelska Spanska Betygssättning och bedömning Under vårterminen 2008 deltog 8 lärare i lärarlyftet och under höstterminen 2008 ökade antalet till 23 lärare inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Södermöre kommundel har inte haft några personer som deltagit. Inriktningen på de kurser som valts faller väl ut mot de prioriterade områdena. Specialpedagogik och Svenska som andra språk är de dominerande områdena (32 % var av deltagarna), följt av Svenska läs och skrivutveckling i olika former samt Matematik (11 % var av deltagarna). Även spanska, slöjd och kunskapssyn och bedömning är ämnen som valts av enstaka personer. De flesta lärare har valt att studera på deltid. Av den tilldelade statsbidragsramen på 2,8 mkr har 66 % utnyttjats. Procentsatsen påverkas av att det var så få personer, främst de som arbe- 18

19 tar i de tidigare åren, som deltog under vårterminen. Intresset från denna grupp av lärare har dock ökat under hösten och till kommande år. Matematikutveckling är ett prioriterat område där förvaltningskontoret är behjälpligt med att söka medel och anordna kompetensutveckling. Förvaltningskontorets två matematikutvecklare har 10 % vardera av sin tjänstgöring avsatt till centralt arbete inom ämnesområdet. Dessutom har enheterna kunnat köpa ytterliga tid av utvecklaren för lokal matematikutveckling. Syftet med uppdraget är att stimulera en varierad undervisning i matematik, som i sin tur kan öka barnens/elevernas intresse för matematik och deras matematikkunskaper. Matematikutvecklarna har fått utbildning vid Nationellt centrum för matematikutbildning ett par dagar per termin. Under föregående läsår gjorde matematikutvecklarna ca 30 besök i förskolor/skolor där de presenterade bakgrunden till matematiksatsningen och gav exempel på utvecklingsområden inom matematikämnet. Utvecklarna gjorde även en kartläggning över pågående och genomförda projekt, samt vilka behov och önskemål det finns till fortbildning inom matematikämnet. I december 2007 samlades representanter från de flesta enheterna i kommunen för att utbyta erfarenheter inom matematikområdet. Under våren gavs fortbildning i "små barns matematik" för förskollärarna i Södermöre och i Vasanätet. Utvecklarna hade utomhusmatte med fritidspedagogerna i Södermöre och praktisk laborativ matematik för lärarna i förskoleklass till år 6 i Södermöre. Utbildningarna är i studiecirkelform, vilket innebär att det anordnas återträffar där pedagogerna delger varandra sina erfarenheter. Förvaltningskontoret har under hösten 2008 ansökt om utvecklingsbidrag från Skolverket för att stärka arbetet med läs- och skriv respektive matematikutveckling. Arbetet med matematik berörs vidare i kapitlet C Arbetet med kunskaper, utveckling och lärande. Uppdrag till rektorerna: Prioritera arbetet med att tydliggöra uppdraget för personalen inom enhetens verksamheter. Enheternas kvalitetsutvärderingar visar att det är allmänt förekommande att använda förskolornas och skolornas styrdokument och de lokala arbetsplanerna i arbetet med att definiera verksamhetens och personalens uppdrag. Medvetenheten ökar tydligt för vart år som går inom detta uppdrag. Flera enheter redovisar att tydligheten i skolans uppdrag har ökat i samband med arbetet med att sätta tydliga och utvärderingsbara mål, samt i arbetet med att skapa rutiner för åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Samma gäller för arbetet kring omdömen fr.o.m. år 1 och eventuella betyg från år 6 liksom den digitala dokumentationen av elevers kunskaper. Kvalitetsredovisningarna fungerar i sin tur som underlag för att sätta mål i de lokala arbetsplanerna. Allt fler personer är inblandade i enheternas kvalitetssäkringsarbete och detta ökar kvaliteten i arbetet, men kan även vara en förklaring till varför det blir allt större olikheter mellan enheternas redovisningar. Förvaltningskontoret har under året erbjudit fortbildning i hur man kan och bör arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. På både förvaltnings- och enhetsnivå märks en tydlig tendens att man efterfrågar gemensamma rutiner för att därigenom synliggöra uppdrag och kvalitetssäkra verksamheten. 19