Polishögskolan. året som gick

Transkript

1 Polishögskolan året som gick 2011

2

3 Text: Thérèse Ahlén Annika Ulltin Lina Karlsson Heelena Nilsson Eva Lundström Helena Seyfert Harriet Jakobsson Öhrn Layout och grafik: Lina Karlsson Foto: Peter Knutson: sid. 3, 6-7, 8, 9, 10, 11, 13, 16, 18, 20, 22, 23, 24-25, 29, samt omslag Lars Hedelin: sid. 10, 11, 14, 19, 21, 27, 28, 29 Lina Karlsson: sid. 5, 12, 15, 18, 19, 28, 29, 31 Thérèse Ahlén: sid. 17, 19, 26, 27, 29 Annika Ulltin: sid. 11, 16, 26, 28 Thomas Kupper: sid. 6-7, 19 Jörgen Knutsson: sid. 9, 18 Silvia Lindmark: sid. 18, 19 Upplaga: maj 2012, 1500 ex Tryck: Elanders Polishögskolan 2012

4 Inledning Rektorn har ordet 4 Vårt uppdrag 6 Polisexamen 7 I huvudet på en studierektor 8 Utbildning Polisprogrammet 10 Vidareutbildning 12 Uppdragsutbildning 12 Ny pedagogisk modell 13 Distansutbildning med fokus på storstadsområden 14 Våra bloggande studenter 15 Studerandeinflytande 16 Internationell verksamhet 17 Utveckling Kvalitetsutveckling en översikt 20 Polisprogrammet ses över 21 Polishögskolan ipad-pionjär 22 Sörentorp Biblioteket 24 Vår arbetsmiljö 26 Övning ger färdighet i byggnad Bilden av Polishögskolan 28 Polishögskolan 2011 i siffror 29 Ekonomi Detta gjorde vi för pengarna 30

5

6 Inledning Rektorn har ordet Att vara rektor för Polishögskolan är fantastiskt roligt på många sätt. Här finns medarbetare, studenter och kursdeltagare som inspirerar och utvecklar, som är nyfikna och vetgiriga. Jag möter människor som är öppna för nya idéer och som brinner för det de gör. Det är inte konstigt. Egentligen. Det är så det ska vara. Utbildningsmiljöer måste vara kreativa för att kunna utveckla enskilda individer och för att förbättra verksamheten i stort. Att arbeta på Polishögskolan är roligt också för att vårt uppdrag är så viktigt. När vi erbjuder utbildning av hög kvalitet kan vi, i förlängningen, bidra till att Polisen blir ännu mer framgångsrik. Det förpliktigar och det sporrar oss till att prestera lite bättre, lite mer! När jag tittar i backspegeln kan jag konstatera att vi kan vara mycket nöjda med vår insats under Vi arbetar effektivt i en organisation som är anpassad för snabba förändringar och som med stor flexibilitet kan arbeta framgångsrikt med de uppdrag vi får. Vi har genomfört ett 50-tal vidareutbildningar. Nytt för året är till exempel kurser för att hantera grova våldsbrott och på utredningssidan har vi haft en utbildning med fokus på ungdomar. På grundutbildningen har antalet studenter ökat. Vi har haft intag både till våren och hösten och vi har sjösatt en distansutbildning med inriktning på storstaden. Polisprogrammets innehåll har setts över och uppdaterats och vi har arbetat med kompetensutvecklingsinsatser för våra lärare. Allt det här och mycket mer kan ni läsa om i Polishögskolans årsrapport för Häng med på en färd genom det gångna året, se vad som rör sig i huvudet på en studierektor, möt några studenter, besök våra upprustade övningslokaler och läs om översynen av polisprogrammet. Jag lovar er en spännande tillbakablick! Ingmar Bergman, tf rektor inledning Rektorn har ordet

7

8 Vårt uppdrag Polishögskolan utbildar svensk polis i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten och rättssäkerheten i samhället. Genom utbildning och kompetensutveckling i flexibla former vill Polishögskolan bidra till att Polisen utvecklar sin förmåga att lösa sin uppgift på ett effektivt sätt. Övergripande mål Polishögskolan ska vara en nationell resurs för utbildning och kompetensutveckling för svensk polis. Utbildningsmiljön vid Polishögskolan ska vara kreativ, lärande och stimulera till kritiskt tänkande. Den ska förbereda studenten och göra kursdeltagaren trygg i sin yrkesroll. Den ska i förlängningen leda till att polisverksamheten utvecklas. Polishögskolan ska i varje uppdrag leva upp till beställarens krav beträffande kvalitet, effektivitet och pris. Bild: Ev en stor bild i mitten Polishögskolans uppgifter Vi bedriver grundutbildning för blivande poliser genom Polisprogrammet. Det innefattar utbildningen vid Polishögskolan strax norr om Stockholm och polisutbildning på distans. Vi genomför också fort- och vidareutbildning för polisanställda samt uppdragsutbildning för Polisen och externa intressenter. Polishögskolan bedriver även metodutveckling i utbildningsfrågor, samverkar nationellt och internationellt i utbildningsfrågor, internationell utbildning och kompetensutveckling. Vi tillhandahåller även biblioteksservice för hela polisorganisationen och Brottsförebyggande rådet (Brå). Utöver detta ansvarar vi också för förvaltningen av polisutbildningarna vid universiteten i Umeå och Växjö. 6 inledning Vårt uppdrag

9 Polisexamen Det är en uppskattad tradition sedan många, många år tillbaka i tiden. Lika pampig som stämningsfylld polisexamensceremonin i Stockholms stadshus. I juni 2011 examinerades 167 polisstudenter. Blå hallen var till bredden fylld av förväntansfulla anhöriga och vänner när studenterna på termin 4 vid Polishögskolan tog sin polisexamen fredagen den 10 juni, en varm och solig försommardag. De blivande poliserna lyssnade till tal av bland andra Polishögskolans tillförordnade rektor Ingmar Bergman och ikspolischef Bengt Svenson. Justitiedepartementet representerades av statssekreterare Magnus Graner och från Polisförbundet kom ordförande Lena Nitz för att säga några ord på vägen. De stiligt uniformsklädda och glada studenterna tog emot sina polisexamensbevis från rikspolischefen. En stor och högtidlig stund som genererade många kramar och en och annan tår i ögonvrån. Efter de stundande sex månadernas aspirantutbildning kan sedan de färdigutbildade studenterna titulera sig poliser. Polisexamen inledning 7

10 I huvudet på en studierektor Studierektor Anna Orhall kan se tillbaka på ett händelserikt år. Ett av de mest glädjande inslagen var att hälsa nya studenter välkomna efter ett års nollintag, säger Anna med eftertryck. Vi finns här för deras skull och mötet med dem är så berikande. Termin 1 och 2 genomfördes med totalt 372 blivande poliser och ett uppskattat inslag är att Anna klassvis besöker alla studenter halvvägs in i första terminen. Jag vill säkra grunden för synen på polisens uppdrag, stötta och ge vägledning genom studietiden. Att träffa studenterna skapar bra kontakt och ger återkoppling på att planeringen av utbildningen fungerar i praktiken. Polisen måste bli bättre på att hänga med i samhällsutvecklingen. Under de två år vi har hand om studenterna ska vi skapa de bästa förutsättningarna för den nya generationens poliser att hantera en föränderlig omvärld. Storstadssatsning på distans Under året har vi haft avstamp för storstadssatsningen, Polishögskolans distansutbildning med fokus på storstadsområden, berättar Anna. Polisen vill hitta nya former för samverkan och kunskapsutbyte genom att ha distansstudenter strategiskt etablerade på plats i stadsdelarna Rosengård i Malmö och Hammarkullen i Göteborg. Sammanlagt går 15 studenter utbildningen. Praktiskt handlar det om att ur ett storstadsperspektiv problematisera kring aktuella frågor som utanförskap, mångfald, värderingar och rättssäkerhet. PUST, PNU och PUM i utbildningen En nyhet för 2011 var att Polishögskolan införde PUST, Polisens utredningsstöd, i utbildningen som ett led i att effektivisera och förbättra Polisens hantering av brott. Det ställs höga krav på den brottsutredande verksamheten och Polishögskolan ska bidra till att höja och säkerställa den kompetensen, säger Anna. Av samma skäl inom det brottsförebyggande arbetet har Polishögskolan vidareutvecklat och stärkt förståelsen för Polisens underrättelsemodell, PUM, och Polisens nationella utredningskoncept, PNU, i utbildningen: Det brottsförebyggande perspektivet lyfts fram under alla terminer på Polisprogrammet. Vi vill betona vikten av att genomföra brottsförebyggande arbete planerat, problemorienterat och kunskapsbaserat. 8 inledning I huvudet på en studierektor

11 Brottsdrabbades perspektiv Under året som gått har också arbetet med att lyfta fram de brottsdrabbades perspektiv i utbildningen intensifierats. De brottsdrabbades synvinkel och särskilt det första bemötandet av den som blivit utsatt ska gå som en röd tråd genom polisprogrammet. Nya kurser sjösatta Inom vidareutbildningen har ett flertal nya kurser genomförts under Utbildningarna har täckt allt ifrån strategier och metoder vid utredning av grova våldsbrott, utbildning för ungdomsbrottsutredare, kvalificerad brottsofferkompetens till bedrägeriutredarutbildning och taktisk konflikthantering, berättar Anna. Översyn av polisprogrammet och kompetensutveckling Polishögskolan arbetar kontinuerligt med att förbättra och utveckla utbildningen och det gångna året har Anna lett arbetsgruppen som ser över hela Polisprogrammets innehåll och upplägg. Vi bedriver ett ständigt utvecklingsarbete av processerna kring utbildningens kurser. Som ett led i det kvalitetshöjande arbetet har vi även ett strategiskt upplägg för återkommande kompetensutveckling för medarbetare, bland annat kring det pedagogiska arbetet. Medarbetar- och studentinflytande Anna poängterar att det är viktigt att studenterna och medarbetarna engageras i diskussionen om skolans kvalitetsarbete. Därför har vi under 2011 fortsatt med både termins- och programråd där studeranderepresentanter kan lämna förslag på förändringar. Utöver detta har jag också regelbunden dialog med studenternas fackliga representanter. Polisdatalagen Ytterligare en sak att lyfta fram från det gångna året är de utbildningstillfällen som Polishögskolan haft för instruktörer i den nya Polisdatalagen, gällande från 1 mars Lagen ger Polisen möjligheter att behandla personuppgifter användbart i brottsbekämpande verksamhet och ska samtidigt skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Samarbetsbehov Anna avslutar med att betona vikten av samarbete inom hela polisorganisationen. - Vi är både beroende av och tacksamma för lärarresurser från myndigheterna för att kedjan ska fungera hela vägen. I huvudet på en studierektor inledning 9

12 Utbildning Polisprogrammet Studenter När Polisprogrammet på Sörentorp startade vårterminen 2011 var det efter ett års nollintag till utbildningen, då inga studenter tillkom. Därför hälsades den nya kullen med totalt 220 studenter extra varmt välkommen i januari. Av dessa började 183 stycken på Sörentorp och 37 började läsa utbildningen på distans. Till höstterminen 2011 startade sammanlagt 154 nya studenter, varav 24 på distans. De studenter som började läsa på distans har sin bas i Dalarna, Norrbotten, Skåne, Värmland, Västmanland och Västra Götaland. Vid vårterminens slut i juni 2011 utexaminerades 167 studenter från Polishögskolan i Solna. Av dessa var 92 studenter män och 75 kvinnor. Sammantaget hade 54 studenter läst på distans. Höstterminen 2011 examinerades inga studenter. Egna reflektioner viktig del av lärandet När Polishögskolan under 2011 påbörjade översynsarbetet för Polisprogrammet var studenterna i termin 1 först ut med att få nytt upplägg. Från start läggs stor vikt vid studenternas egna reflektioner kring utbildningen och yrkets utmaningar. Genom olika frågeställningar har de nya studenterna diskuterat bland annat polisens värdegrund, organisation, uppdrag och roll i samhället. Vid övningar får studenterna skriva loggbok med personliga observationer. Upplägget har inneburit att de fått ökade möjligheter till egna reflektioner och mer eget ansvar för sitt lärande, vilket ska leda till en ännu tydligare koppling till polisarbetet som väntar i framtiden. PUM, PNU och PUST I de delar av Polisprogrammet som berörs har Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) integrerats i undervisningen och även vid vidareutbildningskurser. Ytterligare ett nytt inslag under skolåret har varit införandet av Polisens utredningsstöd (PUST), på Polisprogrammet. Det IT-baserade verksamhetsstödet ska effektivisera brottshanteringen med hjälp av mobil teknik och ett mobilt arbetssätt. Samverkansmöten Under året har också samverkansmöten med polisutbildningarna i Umeå och Växjö genomförts. Förutom att utbyta erfarenheter, diskuterar skolorna även hur samarbetet kan utvecklas för att få en ökad samsyn i verksamheten. På grundutbildningen sker samverkan mellan de tre utbildningsorterna kring vissa färdighetsämnen som till exempel vapen och självskydd. 10 utbildning Polisprogrammet

13 Polisprogrammet Utbildning 11

14 Vidareutbildning Utöver Polisprogrammet erbjuder Polishögskolan ett brett och varierat utbud av vidareutbildning för redan yrkesverksamma poliser och civilanställda. Vidareutbildning genomförs efter beställning av Rikspolisstyrelsens HR-avdelning, huvudsakligen inom områdena Utredning/Lagföring, Taktik och Trafik. Några av kurserna genomförs i samarbete med universitet och högskolor och ger högskolepoäng. Tack vare internationella nätverk kan vi för polisanställda även erbjuda utbildningar i andra länder främst inom EU. Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar anger vilka områden som ska prioriteras under året. Särskilda utbildningsinsatser genomfördes därför bland annat inom grov organiserad brottslighet och nationella ungdomssatsningar. En av de nya kurserna var Strategier och metoder vid utredning av grova våldsbrott. - Till skillnad från förundersökningsledarutbildningen som innehåller mycket juridik fokuserar den här kursen mer på strategier, metoder och ledning. Den innehåller även mer praktiska övningar, särskilt under ledningsblocket, säger kursansvarige Patrick Cordner. Målgruppen är personal inom Polisen och Åklagarmyndigheten som ska leda utredningar av grova våldsbrott. Andra kurser som genomförts inom vidareutbildningen är exempelvis utbildning för ungdomsutredare, Kvalificerad brottsofferkompetens, Vidareutbildning för förhörsledare inom grov organiserad brottslighet, Bedrägeriutredarutbildning och Taktisk konflikthantering. Under 2011 har Polishögskolan även genomfört ett flertal utbildningsomgångar för instruktörer i den nya Polisdatalagen gällande från 1 mars Uppdragsutbildning Polishögskolan genomför utbildningar och andra kompetensutvecklande insatser inom olika områden på uppdrag av polismyndigheter, externa myndigheter, organisationer och företag. Under 2011 genomfördes över 100 utbildningsinsatser inom till exempel brottsutredning, förundersökningsledning, intervjuoch förhörsmetodik, stabs- och ledningsarbete, vapenhantering samt inom det IT-forensiska området. Utbildningarna skräddarsys och utformas efter diskussioner med kunden och genomförs hos uppdragsgivaren eller på Polishögskolan. Brå lärde sig mer om polisarbete Under fyra dagar på hösten pågick en utbildning för en grupp utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå). Syftet var att ge dem en grundläggande allmänbildning om Polisen och polisarbete. Man diskuterade polisens roll och uppdrag samt de lagar och regler som styr polisarbetet. Hela utbildningen har varit spännande och mycket givande för oss. Till exempel är det viktigt att vi får veta varför en förundersökning kan ta väldigt lång tid och hur viktig dokumentation är. Klara Hradilova, Brå Utredare från Brå lär sig hur man säkrar fingeravtryck. 12 utbildning Vidareutbildning & Uppdragsutbildning

15 Ny pedagogisk modell Under hösten 2011 startade den nya processinriktade utbildningen Taktisk konflikthantering vars pedagogiska modell bygger på uppdragstaktik. Ett första steg är att utbilda länsinstruktörer som i sin tur ska utbilda vidare i sin myndighet. Ansvariga för kursen på Polishögskolan är Bright Ebenezer och Erik Jönsson. Polishögskolan fick i uppdrag att forma en utbildning inom ramarna för pågående dödligt våld. Den skulle innehålla de element som ska finnas i den FAP-reglerade fortbildningen inom vapen, självskydd och akutsjukvård. Allt detta skulle genomföras kopplat till bastaktik för att få en integrerad enhetlighet. Från stuprör till uppdragstaktik Historiskt sett har man övat i stuprörsformat med fokus på en del i taget. Det handlar ofta om slutmomentet i vapen- och självskyddsträningen och sällan på vilka handlingsalternativ som finns tidigare i situationen. I den här kursen ligger en av tyngdpunkterna på att arbeta mer integrerat och skapa fler valmöjligheter för poliser som hamnar i allvarliga situationer. - Det uppdragstaktiska arbetssättet är inte något man kopplar på strax innan det skarpa läget utan de olika handlingsalternativen måste få spelrum mycket tidigare i situationen, redan i bilen, säger Erik. Att arbeta uppdragstaktiskt innebär kort att arbeta mot ett mål utifrån ett ramverk med riktlinjer och eventuella begränsningar. Istället för att detaljstyra hela vägen till målet ges ett utrymme för individen att utifrån sina egna förutsättningar och egna beslut komma dit. Man ska som polis känna att man har det mandatet i en skarp situation. Om kommandokedjan är för detaljerad kan det medföra en blockering av kreativitet, arbetsglädje och ansvarskänsla. - Därför är det extremt viktigt att poliser faktiskt får möjlighet att öva på att ta det här ansvaret, läsa av situationen, uppfatta fler handlingsalternativ och fatta de här aktiva valen, säger Erik. Ju skarpare en situation är, desto viktigare att den sköts uppdragstaktiskt med självgående poliser, fortsätter han. Instruktörens nya roll Traditionellt sett är instruktören en person som står och pekar med hela handen och visar hur man ska göra, sedan gör alla likadant. Om Polisen ska vara en mångfacetterad yrkeskår gäller det att hitta de optimala förutsättningarna för varje individ. Därför måste instruktören vara en person som kan möta den enskildes behov och vara ödmjuk och lyhörd inför detta faktum. En hörnsten i den här utbildningen är att förändra instruktörens roll och på så vis utveckla ledarskapet. - Att vara ledare handlar oerhört mycket om relationsbyggande, och i och med att vi har fått chansen att leda den här utbildningen uppdragstaktiskt får även ledarskapet en chans att förnyas, säger Bright. En utveckling av ledarskapet och få in syre i organisationen är även ett av de viktiga uppdrag rikspolischef Bengt Svenson har, fortsätter han. Det egna ansvaret För att en instruktör ska lyckas i sin nya roll krävs det att den enskilda individen tar sitt eget ansvar. Vid kursstarten får deltagarna göra en egen bedömning av sin förmåga och vilket utbildningsbehov man har. Det blir nästan som ett uppdrag till instruktören, i detta fall Bright och Erik. - Uppdragstaktik i utbildningssammanhang handlar också om att förskjuta ansvar åt olika håll. Instruktören har ett ansvar att gå i mål med det utbildningsbehov som finns hos deltagaren. Men deltagaren har framförallt ett eget ansvar för sin taktiska utveckling, säger Bright. Jag tror på detta koncept och att det ger en bättre bredd och därmed en större trygghet i att ta sig an uppgiften i såväl polisarbetet som instruktörsrollen. Framförallt ser jag stora fördelar med den processinriktade utbildningsmiljön. Den uppdragstaktiska delen tycker jag går att överföra på mycket av polisens verksamhet. Kursdeltagare Ny pedagogisk modell Utbildning 13

16 Distansutbildning med fokus på storstadsområden Polishögskolan har tagit initiativ till att polisutbildningen på distans nu också bedrivs i storstadsområden sedan Storstadssatsningen genomförs i samarbete mellan Polishögskolan och Polismyndigheterna i Skåne och Västra Götaland och arbetar för att öka kontaktytorna mellan Polisen och samhället. Kursinnehållet är i stort detsamma som för den stationära polisutbildningen, med skillnaden att distansutbildningen har lokal förankring i stadsdelarna Rosengård och Hammarkullen. Sammanlagt går 15 studenter inriktningen. Under studietiden ska de få möjlighet att fördjupa sina kunskaper om storstadsområden. Praktiskt handlar det om att bland annat problematisera kring utanförskap, förtroendefrågor, stigmatisering, mångfald, värderingar och rättssäkerhet. Studenternas uppsatser, grupparbeten och fältstudier ska vara kopplade till storstadsfenomen. Studenterna ska etablera kontakter i storstadens ytterområden och samarbeta med de myndigheter, organisationer och företag som finns där och inte minst möta människorna som bor och arbetar i denna miljö. Det finns många värden i att utbyta erfarenheter och hitta nya former för samverkan ett öppet förhållningssätt och en vilja att lära om det mindre bekanta kan vara en väg att överbrygga den förtroendeklyfta som finns mellan myndigheter och olika grupper i samhället. I ett längre perspektiv är förhoppningen att fler får inblick i Polisens verksamhet, att mångfalden inom Polisen ökar och att fler poliser väljer att arbeta i dessa områden. Dessutom kan kunskaper och erfarenheter som uppstår i mötet mellan polisstudenter och de som bor och verkar i storstadsområden bli viktiga pusselbitar i den interna utvecklingen av Polisens verksamhet och utbildning. Utbildningen kommer att utvärderas och utvecklas efter hand och de nya kunskaperna ska tas till vara i den stationära utbildningen där det är möjligt. 14 utbildning Distansutbildning med fokus på storstadsområden

17 Våra bloggande studenter Ett populärt inslag på Polishögskolans webbplats är inläggen från våra studentbloggare Andreas och Charlotte som båda började sin utbildning under hösten Många läsare följer deras personliga betraktelser och tankar om livet på skolan för att få reda på hur det är att studera på polisutbildningen. Charlotte hör till Sörentorp men läser på distans från Skåne. När hon själv sökte till Polishögskolan läste hon de dåvarande studenternas bloggar på webbplatsen för att få en mer personlig, direkt och levande bild av utbildningen. Just det är en av tankarna och syftet med bloggverksamheten från skolans sida det är viktigt att studenterna själva är bärande i att forma bilden av skolans verksamhet och de åsikter, tankar och värderingar som uttrycks i bloggarna står de själva för. Andreas läser på Sörentorp och när han började skriva som polisstudent lade han upp en nyskapad mailadress knuten till bloggen om det skulle dyka upp frågor. Det var klokt tänkt intresset för polisprogrammet är som bekant stort, och inkorgen har fyllts av frågor från läsare som är nyfikna på utbildningen och vad som krävs av studenterna. Tänkte att jag bara rakt ur minnet skulle rabbla upp så många polisförkortningar jag kommer på för att se hur stort antal det blir: Pust, Puma, Kut, Lob, LVU, LKC, IG, Näpo, PA, Sao, RPS, PHS, PL, BrB, Rar, DurTvå, OC, VB, Fap, UA, RB, NI, Säpo, UL, GTF, Rakel, Storm, Cops, QP, GM, MÄ, HR, BR, MR, Aspen, RB... Andreas Jag tänker på varför jag valde att bli just polis och vill att det ska vara min drivkraft genom hela yrkeskarriären. Charlotte Det är nyttigt (och jobbigt) att få feedback och kritik på sådant som inte alls stämmer in i min självbild, men det är nog något av det mest lärorika i utbildningen. För varje tillfälle tror vi alla att gränsen för utpumpning är nådd, men likväl kan vi alltid ta i lite lite till. Charlotte Charlotte Hundra dagar på Polishögskolan har klarats av och det är en lite underlig känsla. Det känns som att jag nyss började och inte kan någonting samtidigt som jag har lärt mig massor och borde vara klar snart. Andreas Vapenutbildningen är jätterolig men det är inte någon enkel uppgift att träffa rätt. Det gäller att tänka på grepp, tavla, sikte, korn, andning, avtryckning och en hel del annat. Andreas Själv gjorde jag megatabben och missade en stor (!) kniv vid en kroppsvisitation på en kille. Charlotte Våra bloggande studenter Utbildning 15

18 Studerandeinflytande Polishögskolan anser att det är viktigt och värdefullt att ta tillvara studenternas erfarenheter och tankar om utbildningen och studiemiljön. Detta sker på många sätt, bland annat genom de tre råd som finns för studerandeinflytande: klassråd, terminsråd och programråd. Klassråden fungerar som en förberedelse inför terminsråden. Klasserna har möjlighet att diskutera frågor som rör klassen, undervisningen, planering, utvärderingar med mera. Sedan väljs två representanter ut som ska föra fram klassens samlade synpunkter i terminsrådet. I varje kursomgång genomförs terminsråd. Terminsrådet består av lärare och företrädare för samtliga klasser i terminen. Vid terminsrådet behandlas både stora och små frågor som rör utbildningens kvalitet, pedagogik, planering och samordning, examination med mera. Programrådet består av representanter från studieledningen och företrädare för studenterna. Gruppen träffas regelbundet för att diskutera utbildningen, läromedel och pedagogiska arbetsformer. Syftet med mötena är att fånga upp aktuella frågor och arbeta för att utveckla utbildningen. Gruppen har en rådgivande funktion för studieledningen. Jakob Krook vill vara med och påverka Jakob Krook är 31 år och läser sin andra termin på polisprogrammet. Efter många och lärorika år, bland annat som försäljningschef på affärskedjan Teknikmagasinet beslutade sig Jakob för att utbilda sig till polis. - Jag kom till en gräns där jag upplevde att jag behövde en mer meningsfull sysselsättning, en annan drivkraft för att utvecklas i jobbet. Varför har du engagerat dig i programrådet? - Jag tycker att det är roligt att vara med och påverka, att säga vad jag tycker, helt enkelt! Jag har gillat det så länge jag kan minnas och det känns bra att få göra sin röst hörd. - Formen och informationsutbytet fungerar bra. Programrådet ger en intressant inblick i vilka frågor som är på agendan, vilka strategiska vägval skolan står inför och vart utbildningen är på väg. Jag upplever att både studenter och studieledning har stort engagemang i frågorna. Vilka frågor anser du särskilt viktiga för programrådet? - Jag tycker att frågan om kvalitet i utbildningen är den i särklass viktigaste frågan. Utbildningen ska vara högskolemässig och det ska finnas en samsyn mellan de olika utbildningsorterna. 16 utbildning Studerandeinflytande

19 Internationell verksamhet CEPOL Internationella enheten vid Polishögskolan är nationell samordnare för frågorna inom CEPOL, ett nätverk mellan polisutbildningar inom EU. Sverige är även medlem i CEPOL:s styrelse. Under 2011 genomfördes ett större antal kurser och utbildningar av CEPOL och Polishögskolan administrerar deltagandet för alla polisanställda i Sverige. Av de ca 100 kurser som CEPOL arrangerat deltog under året 67 polisanställda från Sverige i 34 olika kurser. Sverige genomförde fyra kurser i CEPOL:s regi under Kurserna höll på Polishögskolan och handlade om följande ämen; Crime Prevention, Dealing with Crime Victims, Police Interviews och Trafficking in Human Beings. Sverige har även fungerat som stöd och bidragit med svensk expertis till fem av CEPOL:s kurser under året. CEPOL har ett utbytesprogram som ger polisanställda möjlighet till utbyte av erfarenheter och värdefull kunskap. Under 2011 deltog 21 svenskar (av totalt 292 deltagare från 26 medlemsländer). FRONTEX Samordningen av det operativa samarbetet vid EU:s yttre gränser sköts av FRONTEX, den europeiska gränskontrollbyrån. Polishögskolan har under året administrerat ett stort antal inbjudningar till FRONTEX årliga kursutbud. FRONTEX kurser är tillgängliga för alla polismyndigheter, men även Migrationsverket, Kriminalvården, Tullverket och Kustbevakningen bjuds in. Av de 47 aktiviteter som Polishögskolan har administrerat under 2011 har 18 personer deltagit i olika aktiviteter och 15 personer har deltagit som experter. NORDCOP Även våra polisstudenter erbjuds möjlighet att utbyta erfarenheter med studenter i andra länder. Det görs inom ramen för utbytesprogrammet NORDCOP som är ett samarbete mellan de nordiska polisutbildningarna. Under 2011 tog de tre svenska polisutbildningarna emot tio studenter, varav sex besökte Polishögskolan. Sverige skickade tre studenter och fyra lärare på utbyte. (Studenterna var från polisutbildningen i Umeå och samtliga lärare var från Polishögskolan.) Alla studenter som besökte Sverige var mycket nöjda. Lärarutbytet har lett till ett fördjupat samarbete mellan länderna, framförallt inom området taktik. AEPC (Association of European Police Colleges) är ett nätverk mellan 52 olika polisutbildningsinstitutioner i 40 olika europeiska länder. Sammanslutningen erbjuder kurser, konferenser och andra aktiviteter i syfte att stödja och utveckla polisutbildningarnas träningsprogram för poliser i Europa. Sverige är medlem i både styrelsen samt styrgruppen. Under 2011 deltog Polishögskolan vid två styrgruppsmöten, två styrelsemöten och en Workshop om Mänskliga rättigheter. Arbetet resulterade i ökat fokus på arbetet med mänskliga rättigheter och man fastställde en struktur för hur samarbetet mellan medlemsskolorna ska se ut. Nordiskt rektorsmöte Polishögskolans rektor möter en gång per år de nordiska kollegorna. Mötet äger vanligtvis rum i augusti månad och syftet är att diskutera aktuella nordiska frågor vid polisakademierna. Studiebesök Polishögskolan har under 2011 tagit emot 35 internationella studiebesök från hela världen. Besöken har varit från en dag upp till nio dagar långa. Det ämnesområde som renderat i särklass mest intresse är mänskliga rättigheter. Långväga gäster på Sörentorp Under en veckas tid i november besökte elva poliser från Hong Kong Polishögskolan. Studiebesöket var en del av det kompetensutvecklingsprogram inom Hong Kongs poliskår. Utbytesresan är något som deltagarna själva har prioriterat i sina utvecklingsplaner. Internationell verksamhet Utbildning 17

20 November - Cykeltest December - Bastaktikövning Oktober - Övning med polisbussen September - Övning: Ungdomar och alkohol Oktober Årstiderna på Polishögskolan Årstiderna på Polishögskolan September November December Augusti Augusti - kompishäng Juli - Sommar på Polishögskolan Juli

21 Maj Januari - Registrering för nya studenter Maj - Vitsipporna blommar på Polishögskolan Februari - Uniformsprovning Mars - Iskunskap Januari Februari Mars April April - Lektion i kriminalteknik Juni Juni - Examen i Blå hallen

22 Utveckling Kvalitetsutveckling en översikt Under året har en kontinuerlig kursutveckling inom grundoch vidareutbildning pågått och nya kurser inom fort- och vidareutbildning har utvecklats baserat på inkomna beställningar. Utvärderingar av grundutbildningens kurser och vidareutbildningskurser har genomförts kontinuerligt vid kursavslut och utgör ett underlag för ständiga förbättringar. En fördjupad utvärdering och en jämförande studie av vapenutbildningen i Polisprogrammet har också genomförts som ett led i utvecklingsarbetet inom utbildningen. I slutet av höstterminen gick arbetet med Polishögskolans pedagogiska inriktningsdokument in i sitt slutskede. Det ska höra samman med den reviderade utbildningsplanen för Polisprogrammet. Polishögskolans rapportserie Skriften En översikt över svensk polisforskning har tagits fram i syfte att underlätta för lärare och studenter att hitta relevant forskning och därigenom stärka forskningsbasering och forsk- ningsanknytning i skolans utbildningar. Översikten publiceras i Polishögskolans rapportserie. Polishögskolans har under året publicerat rapporten Dödsfall vid polisingripande. Riskfaktorer och rekommendationer av Ingemar Thiblin i rapportserien. Systemstöd Implementeringen av Polisens utredningsstöd (PUST) i Polisprogrammet har inletts och den kommer att utvidgas i enlighet med RPS genomförandeplan. Under året har utbildning och implementering av kompetensmodulen i PUM-A skett, då all central utbildning med början år 2012 ska läggas in i modulen som ska fungera som ett gemensamt systemstöd och verktyg för nationell standard. Internationellt Kontakter med andra högskolor genom exempelvis deltagande i konferenser och studiebesök samt Frontex- och CEPOLaktiviteter som genomförts under året har tillfört viktig stimulans och nya perspektiv. Polishögskolan har medverkat i studien Rekrytering, utbildning och karriär inom Polisen: en europeisk longitudinell studie. Under året har data samlats in från studenter som påbörjat sin utbildning. Dessa studenter kommer sedan att följas under utbildningen och ut i yrkeslivet. 20 Utveckling Kvalitetsutveckling en översikt

23 Polisprogrammet ses över Som en del av kvalitetsutvecklingen på Polishögskolan ser en arbetsgrupp över polisprogrammets innehåll och upplägg. Översynen syftar till att löpande förbättra och utveckla Polisprogrammet i sin helhet. Arbetet har pågått sedan slutet av mars 2011 och ska vara klart innan sommaren Översynsgruppen har arbetat med utbildningens innehåll och upplägg ur ett helhetsperspektiv och även fortlöpande lämnat förslag till förändringar inför planeringen av terminskurserna. Under 2011 bedrivs utbildning bara för termin 1 och 2, men 2012 kommer utbildning återigen att genomföras för samtliga terminer. I maj 2011 lämnade översynsgruppen sitt första förslag till förändringar för höstens termin 1 och 2. En allmän reflektion för båda terminer var att studenterna i större omfattning behöver få träning i att analysera konsekvenserna av olika handlingar och förankra detta i teorier. Detta med grund i att polisarbetet ska vara kunskapsbaserat. Studenterna ska i ökande grad söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och göra självständiga och kritiska bedömningar. I samtliga förslag som lämnats märks också att: utbildningens komplexitet och omfattningen av självständiga arbetsuppgifter ska öka från termin till termin. Ju längre kommen i utbildningen, desto högre krav ska kunna ställas på studenten. Utvecklingen ska också avspeglas i den litteratur och de arbetsformer som används progressionen ska utvecklas genom att kunskaper fördjupas och tillämpas i kommande delkurser större uppmärksamhet ska fokuseras på studenternas skrivande och mer återkoppling från lärare på skriftliga uppgifter förståelsen för det brottsförebyggande arbetet ska fördjupas och förankras teoretiskt samt knytas till Polisens underrättelsemodell (PUM) kunskaperna om det internationella polissamarbetet ska förstärkas. Polisprogrammet ses över utveckling 21

24 Polishögskolan ipad-pionjär Verksamhetsutvecklingsgruppen på Polishögskolan har under 2011 drivit ett pilotprojekt för att utvärdera användning av ipad i undervisningen. Det är första gången som tekniken används på detta sätt inom polisutbildningen. Surfplattan har använts på tre olika sätt under pilotstudien: för att tillgängliggöra litteratur digitalt, för att filma och återkoppla scenarier och vid lärarhandledning i undervisning. Vi känner inte till några andra högskolor som till exempel lånat ut ipads laddade med kurslitteratur till utbildningsdeltagare, berättar projektledare Kajsa Larsson. Återkoppling på scenarier Inom vidareutbildningen har lärare i Taktisk konflikthantering använt ipad för att kunna filma och återkoppla scenarier. Syftet är att betydligt snabbare än tidigare kunna utvärdera kursdeltagarnas agerande. Grundtanken med ipad i utbildningsmiljön är mycket bra, säger Daniel Quintino, lärare i bastaktik och testpilot i projektet. När vi tidigare har videofilmat scenarier har bara studenterna haft tillgång till inspelningarna i ett första läge, medan jag observerar och gör anteckningar - då är det svårt att hinna uppfatta allt och kommentera händelseförloppet. Nu kan jag filma och spela upp materialet direkt för rättvis feedback. En annan fördel med ipaden är att läraren, även ute på övningarna, alltid har tillgång till uppdaterad juridik via rättsdatabasen Zeteo och aktuella dokument genom Polishögskolans lärplattform PingPong. Stöd i operativt polisarbete Fredrik Mårtensson, kurschef och lärare i taktik, har också provat ipad inom utbildningen och framhåller hanterbarheten. Att ha med sig en surfplatta under det operativa polisarbetet är en viktig fördel för att kunna ge en rättvisande bild av en händelse. Det är också en stor vinst att kunna vidarerapportera till kollegor som då direkt kan få samma händelsebild. ipad gör det möjligt för oss att arbeta snabbare, säkrare och mer effektivt. Fredrik Mårtensson menar att samtidigt som ipaden är ett bra pedagogiskt stöd gäller det att inte utesluta marknadens övriga surfplattor. Baksidan med tillverkaren Apple är att användaren blir låst till deras tekniska lösningar. Fortsatt testverksamhet Verksamhetsutvecklingsgruppens utvärderingsrapport kommer att ligga till grund för hur Polishögskolan ska arbeta med läsplattor i undervisningen framöver. Om testpiloternas samlade intryck i stort var positivt och om det tekniska stödet också är kostnadseffektivt finns det goda möjligheter att utöka testverksamheten. 22 Utveckling Polishögskolan ipad-pionjär

25 Tom yta än så länge.? inledning 23

26 Sörentorp Biblioteket Polishögskolans bibliotek erbjuder service till studerande och personal på Polishögskolan, alla polisanställda i hela Sverige och allmänheten. Då bibliotekets samlingar inom polisrelaterade ämnesområden är unika i Sverige är det hit polisforskare och andra intresserade vänder sig för att hitta information. Biblioteksservice till Polisen Som en del i uppdraget att vara bibliotek för hela Polisen genomfördes i mars 2011 ett besök vid Västmanlands läns polismyndighet med syftet att informera om vilken service biblioteket erbjuder polisanställda. Även Polisavdelningen har besökts i samma syfte och under 2012 fortsätter informationskampanjen. Pedagogisk verksamhet - kursmoment i informationssökning En av bibliotekets uppgifter är att vara en resurs för utveckling av informationskompetens hos Polishögskolans personal och studenter. Informationskompetens kan förklaras som förmågan att söka, kritiskt värdera och kreativt utnyttja information. Ett övergripande mål för Polisprogrammet är att studenterna ska kunna söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. Studenterna har bland annat obligatoriska kursmoment i litteratursökning, källkritik och juridisk informationssökning i första terminen och sedan en mer allmän kurs i informationssökning i termin 3 när de ska skriva sitt examensarbete. I vissa kurser på vidareutbildningsnivå ingår också kurser i informationssökning, anpassat efter kursens övriga innehåll och teman. Huvudfokus brukar dock vara på juridisk informationssökning i databaser, något som alla polisanställda har nytta av i sitt dagliga arbete. Under 2011 har vi till exempel medverkat i Förundersökningsledarutbildning för Säpos personal, Utredningsmetodik med inriktning på brott mot barn och ungdomar, Drogtecken & symtom och Kvalificerad förundersökningsledare. Total genomförde biblioteket 30 timmar undervisning med 350 kursdeltagare under Övrigt Under 2011 har biblioteket arrangerat ett kompetensutvecklingsseminarium om litteratur för lärarna och planerar att fortsätta den uppstartade processen under Vidare har biblioteket erbjudit lärarna juridisk nyhetsbevakning med hjälp av en extern leverantör. Hösten 2011 övertog biblioteket förvaltningen av Polisens avtal för rättsdatabaserna Zeteo och Karnov. 24 sörentorp Biblioteket

27 Biblioteket sörentorp 25

28 Vår arbetsmiljö En hälsosam och stimulerande arbets- och studiemiljö är något som värderas högt på Polishögskolan. Friskvård På Sörentorp finns goda förutsättningar för den som vill röra på sig. Naturen finns inpå knuten med löpspår och promenadvägar, utomhushinderbana och välutrustade gym för både personal och studenter. Alla medarbetare har en friskvårdstimme i veckan. Under året har Polishögskolan dessutom genomfört en särskild satsning på friskvård. Alla anställda på skolan har möjlighet till subventionerad friskvård på fritiden. Jag använder min friskvårdstimme till att springa i de fina spåren här på Sörentorp. Lina Karlsson, Informationsgruppen Utveckling och inflytande En utvecklande arbets- och studiemiljö innebär också att det måste finnas forum och utrymme för den enskilde att påverka och ge återkoppling på det som sker i verksamheten. Ett led i det arbetet är att genomföra regelbundna arbetsplatsträffar. Polisens gemensamma värdegrund är en stående punkt på dessa möten och används som diskussionsunderlag för att utveckla verksamheten. Under 2011 har Polisens mångfaldspolicy varit ett samtalsämnen på arbetsplatsträffarna. Utvecklingssamtal och kompetensutveckling i olika former sker naturligtvis också löpande. Anna Lerin började som lärare på Polishögskolan hösten Kommunikation och möten med människor är viktiga komponenter i Annas yrkesvardag. Med mer än 10 års erfarenhet som barnutredare bidrar hon med viktig yrkeskunskap och är med och formar utbildningar inom bland annat förhörsmetodik. Berätta vad du gör på Polishögskolan? - Mitt uppdrag är främst inom vidareutbildningen. Jag arbetar med kurser inom förhörs- och intervjumetodik med inriktning på barn och ungdomar. Jag är lärare och representerar den polisiära sidan. Beteendevetenskap och juridik är andra kompetenser i kursen. Det är varierande och lärorikt att vara lärare på Polishögskolan. Anna Lerin - Jag är också handledare för en klass studenter i termin 3. Det är jätteintressant och givande. Samtal och kommunikation är mitt stora intresse - oavsett om det är i ett förhör eller i andra sammanhang. Hur trivs du på Polishögskolan? - Det är varierande och utvecklande att arbeta som lärare och det ger verkligen ytterligare en dimension till yrket. Jag trivs bra och känner att jag kan vara med och bidra med min kunskap och min kompetens, det är stimulerande och jag har trevliga kollegor. Det och den fina miljön här på skolan gör att jag är glad när jag går till jobbet. 26 sörentorp Vår arbetsmiljö

29 Övning ger färdighet i byggnad 22 I början av 2011 fick Servicecentrum en förfrågan från skolans kriminaltekniker om att inreda ett antal lägenheter och lokaler i byggnad 22. Idag har studenterna fått en helt ny miljö att öva kriminalteknik i. I vad som tidigare var micromatsal och förrådsutrymmen vässas nu studenternas praktiska kunskaper i hur man undersöker en brottsplats - vare sig det rör sig om en studentlya, butik eller läkarmottagning. På bottenvåningen ligger fyra övningslägenheter som används för att utreda till exempel dödsfall, rån eller stöld. Tanken är att rummen och de olika inredningarna dels ska avspegla olika personligheter, dels ska undersökas med olika tekniker och brottsfokus. Lokalerna i 22:an används bara vid övningar i kriminalteknik och all rekvisita på plats ingår i utredningens förutsättningar. Det finns alltså inga rester från andra ämnesområden som kan förvilla studenten vid undersökningen, berättar kriminaltekniker Arne Bertilsson som ansvarar för miljöerna. Finns alltför många saker blir det för mycket smuts med kolet som används när avtrycken ska säkras, förklarar Servicecentrums Kent Andersén som skapat rummen. Studenterna måste kunna fokusera på sko- eller brytspår om ett inbrott ska utredas. Tjuvkikar hemma hos 25-åringen Kent visar upp ett rum prytt med planscher, en motorcykelhjälm och en gitarr i ett hörn. Här bor en kille i 25-årsåldern. En jacka hänger över en stol och på köksbordet står en uppslagen laptop. I ett vitrinskåp står halvt urdruckna flaskor. Som besökare får man känslan av att stå och tjuvtitta in i någons privatliv. Det här är en av de roligaste delarna med jobbet, berättar Kent. Att få fria händer att göra övningsmiljöerna så trovärdiga som möjligt. Återvunna personalprylar och telefonattrapper Det finns ingen större budget till att inreda övningslokalerna, utan Kent samlar in utrensade möbler och ting från Polishögskolans anställda. Jag skulle säga att 95 procent av sakerna kommer från personalens gömmor. Jag har också bra kontakt med Röda korset, vi utbyter saker med varandra. Två studenter använder sina kunskaper i kriminalteknik när de undersöker en brottsplats. Inredningen berättar om den boende Vi står i en av lägenheterna där kriminalteknikerna önskat extra mycket personliga tillhörigheter. Då kan man lättare få en profil av den boende, något som är viktigt för det misstänkta brottets fortsatta utredning. Här bor en studerande tjej i 20-årsåldern som hastigt lämnat hemmet och smink, hårprodukter, dator, böcker och köksredskap trängs om utrymmet. För polisstudenternas skull ska miljön vara så verklighetstrogen som möjligt. Vad för slags brott har begåtts här? En annan bostad är betydligt mer spartanskt inredd för att man lättare ska ta fingeravtryck. Samhällservice på övervåningen På övervåningen huserar en barnfamilj, en läkarmottagning och en telefonbutik. Butiken är helt uppbyggd av avlagt material från en riktig motsvarighet, komplett med telefonattrapper och skyltmaterial, berättar Kent. Läkarmottagningen verkar också vara redo för att ta emot patienter. Alla attribut finns nogsamt på plats brits, medicinvagn och receptblock. Ett brott har ägt rum och studenterna ska fokusera på att söka spår. Snart ska övningslokalerna utökas med bland annat en resebyrå som är under uppbyggnad. Undrar vad för slags kriminella handlingar som kommer att begås därinne kanske misstänks benbrott under skidsemester? Övning ger färdighet i byggnad 22 sörentorp 27

30 Bilden av Polishögskolan Det finns ett stort intresse för Polishögskolans verksamhet. Det är positivt och roligt. Genom informationsinsatser kan vi öka förståelsen och kunskapen om det vi gör. Vi strävar efter öppenhet och vill ha många kontakter med våra målgrupper för att berätta om allt spännande som sker på Polishögskolan. Vi har många kontakter med media och det finns ett stort intresse att bevaka det som sker på vårt område. Under 2011 har vi medverkat i en rad olika mediesammanhang, bland annat med expertkompetens kopplat till angelägna samhällsfrågor. Vi visade också upp hur en kriminaltekniker arbetar i SVT:s vetenskapsprogram för barn, Hjärnkontoret. Informationsgruppen arbetar för att bilden av Polishögskolan ska speglas på ett rättvisande sätt. Vi gör det genom en rad olika kommunikationsinsatser. Våra webbplatser är självfallet viktiga i det arbetet. På och på polisens intranät, Intrapolis, kan vi ge både ögonblicksbilder och fördjupande reportage om det som sker i verksamheten. Under 2011 lanserade vi nyhetsbrevet Det händer på PHS i en helt ny form, en nyhetskanal som främst vänder sig till polisorganisationens medarbetare. Polishögskolans verksamhet är bildmässig och det finns många praktiska moment att visa upp. Under 2011 påbörjades en filmproduktion om Polishögskolan. Filmen ska förmedla känsla av hur det är att vara student och visa miljön på Sörentorp. Tanken är att den ska kunna användas både på webben och för presentationer. Programledaren Beppe Singer under inspelningen av Hjärnkontoret. Informationsgruppen strävar efter att utveckla och förnya kontaktytorna med Polishögskolans målgrupper, både de interna och de externa. Under 2011 påbörjades därför ett förarbete för att se hur vi kan använda Facebook och andra sociala medier i vår kommunikation. I allt kommunikationsarbete är medarbetarna och studenterna centrala. Vi arbetar för att skapa goda förutsättningar för den interna kommunikationen så att vår personal och våra studenter är välinformerade och kan fungera som goda ambassadörer för verksamheten. Vi är alla med och förmedlar bilden av Polishögskolan. I miljöerna på övningsområdet Lagtorget ges många fototillfällen. Både studenter, lärare och övriga medarbetare är goda ambassadörer för Polishögskolan. Informationsgruppen följer med på övningar för att skriva artiklar om verksamheten. 28 sörentorp Bilden av Polishögskolan

31 Polishögskolan 2011 i siffror Brott och påföljder: en lärobok i straffrätt om brottsbalken (2011) var den mest utlånade boken. Den lånades ut 192 gånger. 735 timmar körlektioner hölls. Vidareutbildningen hade 1485 utbildningsdagar. I kriminaltekiska labbet finns det 27 Zephyrpenslar, 20 magnetpenslar och 14 förstoringsglas för säkring av fingeravtryck. I restaurangen såldes 1038 förpackningar av energidrycken Gainomax. Restaurangen hade lunchgäster under året. Under året avlossades det cirka patroner på skjutbanorna. Polishögskolan 2011 i siffror sörentorp 29

32 Ekonomi Detta gjorde vi för pengarna 2011 fick Polishögskolan 336 miljoner i anslag av regeringen. För anslaget har Polishögskolan genomfört stationär polisutbildning på tre orter. Polisutbildning genomfördes även på sju distansorter. Förutom grundutbildningen utför Polishögskolan även fort- och vidareutbildning samt uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning har utförts för bland annat närstående myndigheter som Försvarsmakten, Trafikverket och Tullverket. Inom ramen för anslaget finns även bibliotek för Polisen, skolutveckling samt ledning. Investeringar Under 2011 gjordes en del investeringar, bland annat i nya fordon. En ny bil till utbildningsverksamheten i Växjö, två bussar till utbildningsverksamheten samt en servicebil till Sörentorp. På Sörentorp har utomhusskjutbanan rustats upp och byggts om. Vapenträningsutrustning har införskaffats till alla tre utbildningsorterna. Ytterligare delposter under året var ny konferens- och videolänkanläggning, möbler samt träningsutrustning. Effektivisering Ett exempel på effektivisering är att kostnaderna för resor har minskat väsentligt. Video- och telelänk används i större utsträckning än tidigare och antal möten har minskat. Det fortsatta arbetet med förändrat arbetssätt och bättre resursutnyttjande inom utbildningen ger en bättre effektivitet, lägre kostnader och miljövinster. Ny ekonomimodell Under 2011 har en ny ekonomimodell tagits fram. Modellen har som utgångspunkt att tillgodose såväl uppdragsgivaren, interna enheter som skolan som helhet. Resultatet av detta är att kostnader per utbildningsort, student och liknande lättare kan tas fram än tidigare. Modellen bygger främst på att direkta kostnader fördelas direkt på de tjänster som finns i Polishögskolans uppdrag. De indirekta kostnaderna samlas upp och fördelas enligt fördelningsnycklar som speglar ett så rättvist perspektiv som möjligt. En modell för att fördela anläggningshyran har tagits fram som gör det möjligt att fördela kostnaderna direkt. För att förbättra budget och planeringsprocessen har ett treårsperspektiv etablerats i arbetet med verksledning, HK/HR samt PHS. Tidigare skedde arbetet årsvis. Fördelning av intäkter och kostnader 2011 Intäkter 19% Personal 34% Lokaler 15% Varor och tjänster 29% Ränta/Amorteringar 3% 30 Ekonomi Detta gjorde vi för pengarna