Huvudämne. Bild. och visuellt lärande. lärarutbildningen, Malmö högskola
|
|
- Berit Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Huvudämne Bild och visuellt lärande lärarutbildningen, Malmö högskola
2 Inledning I anslutning till Bolognaprocessen, den nya examensordningen och högskoleverkets granskning av den nya lärarutbildningen har samtliga enheter inom Lärarutbildningen i Malmö fått i uppdrag att beskriva sina respektive huvudämnen i en text som likt en manschett håller samman huvudämnets bärande innehåll och ger uttryck för dess grundtankar. Dessutom syftar texten till att utgöra en grund för det fortsatta förändringsarbetet. En beskrivning av enheten Kultur, språk, medier inleder denna text. Här framgår grundhållningen inom det kunskapsfält som enheten representerar och som enhetens huvudämnen utgår från. Därefter följer presentationen av huvudämnet Bild och visuellt lärande. Kultur, språk, medier Enheten Kultur, språk, medier (KSM) omfattar huvudämnena Bild och visuellt lärande, Engelska och lärande, Kultur, medier, estetik, Svenska i ett mångkulturellt samhälle och Tyska och lärande. Kultur, språk, medier är också namnet på en forskningsmiljö som inbegriper ett par andra enheter på högskolan, Konst, kultur och Kommunikation (K3) och Internationell migration och etniska relationer (IMER). Tanken är att man kan tala om ett till stor del gemensamt kunskapsfält. Inom detta fält skiljer KSM:s huvudämnen ut sig genom att ha en tydlig yrkesinriktning, samtidigt som de eftersträvar en akademisk utbildning av god kvalitet. Yrkesinriktningen tar sig bland annat uttryck i att ämnena didaktiseras, riktas mot lärandefrågor. Man kan betrakta KSM som en lärarutbildningsenhet för humaniora. Men kunskapsområdet har inte ett traditionellt akademiskt perspektiv på humanistiska studier utan präglas av tvärvetenskaplighet. Det som binder ihop enheten är intresset för hur kunskap och mening skapas i språkliga sammanhang, bärs fram via olika medier och ger uttryck åt människors sociala och kulturella tillhörighet. Med kultur menar vi den symboliska betydelse som människor lägger in i handlingar, tänkesätt och ting och som signalerar tillhörighet till en viss gemenskap. Begreppet kultur förstås alltså i en bred, antropologisk snarare än en snäv, estetisk bemärkelse. Kulturanalytiska perspektiv ingår i alla huvudämnen. Även språk, liksom text, uppfattas i en utvidgad mening. Bild, musik, rörelse etc är språk som skapar texter där ordet inte alltid dominerar. Ett annat inslag i vår syn på språk och kunskap är den starka betoningen av kontextens, det sociala sammanhangets betydelse för lärandet. När vi talar om medier slutligen är det något mer än massmedia vi tänker på. Medier är teknologiska verktyg, analoga och digitala, som gör språkliga upplysningar, kunskaper och föreställningar tillgängliga för gemensam bearbetning. Barns och ungas medieanvändning ingår i deras kunskapsbildning och identitetsarbete. Den är därför en viktig resurs i undervisningen. Medierna är exempel på lärandets nations(gräns)överskridande karaktär. Internationalisering och globalisering är påverkanskrafter som uttrycks på olika vis i utbildningen. KSM har t.ex internationella kurser, och internationalisering fungerar dessutom som ett perspektiv i huvudämnets kurser som bl.a konkretiseras genom internationella jämförelser, internationell kurslitteratur, studieresor och nätverkssamarbeten. Internationaliseringsarbetet har flera syften. Ett är att förbereda för en skola där internationalisering fungerar som ett av flera övergripande perspektiv. Ett annat syfte relateras till ökad interkulturell förståelse och förbättrad utbildningskvalitet. Studenters och lärares mobilitet och utbildningens internationalisering utgör medel för att nå dessa syften. Kunskaper om omvärlden och oss själva är inte statiska, utan skapas och omskapas i samspel med andra. Lärande sker alltid i en social kontext, vilken inte endast har betydelse för lärandet utan också är en del av detta lärande. Läraruppdraget ställer därför krav på kompetens att fungera tillsammans med människor samt på kunskap om människor (Att lära och leda. Lärarutbildningskommitténs betänkande, SOU 1999, s. 10). Det är krav som lärarutbildningen ska förbereda studenten för, dels som ett innehåll i undervisningen, dels genom de arbetsformer som används. Både verksamhets- och högskoleförlagd tid ställer t ex studenten inför uppgifter där samarbete erfordras och där reflektion över rollen som pedagogisk ledare uppmuntras. Kunskapsområdet Lärande i en social kontext utgör en central del av utbildningen och bygger vidare på stoff som behandlas under utbildningens inledande kurs Att bli lärare. Det innefattar kunskaper som är centrala i all lärarutbildning men som får en karakteristisk gestaltning inom respektive huvudämne. Lärande i en social kontext går som en röd tråd genom KSM:s huvudämnen och studeras särskilt i vissa kurser. Vi
3 tänker oss att studentens lärarkunskap fördjupas successivt, från att vara av mer allmänt och teoretiskt slag till att mer få formen av för-trogenhetskunskap. Vår ambition är att studenten lär sig problematisera sina kunskaper och erfaren-heter och utvecklar ett kritiskt, reflekterande förhållningssätt till sin pedagogiska verksamhet. En lärarutbildning bör vara såväl personligt som professionellt utvecklande. Studenten tillägnar sig ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper och praktisk-pedagogiska färdigheter. Utbildningen blir framgångsrik då dessa kompetenser integreras, blir en del av lärarens person och manifesteras i handling. Bild och visuell lärande (BVL) Huvudämnet Bild och visuellt lärande (BVL) startade höstterminen En grundläggande idé med huvudämnet är att det ska bidra till att utveckla ungdomars lärande och deras möjligheter att formulera egna tankar både praktiskt och teoretiskt. Detta är en viktig del av den medborgerliga bildningen. Huvudämnet inriktas mot studier av visualiseringars betydelse för lärande i samhället i allmänhet och i synnerhet för lärande i grundskolans senare år och gymnasiet. Alla kurser inbegriper ett dubbelt perspektiv genom att fokusera studentens eget lärande och studenten som blivande lärare. Redan från början av utbildningen är studenten placerad på en partnerskola, vilket innebär att utbildningen är såväl verksamhetsförlagd som högskoleförlagd. Lärandets sociala kontext Inom huvudämnet står visualiseringarnas praktiker i fokus och dessa relateras till en skolvardag. De frågor som behandlar lärarrollen och lärandet belyses och diskuteras kontinuerligt under utbildningens gång. Läraruppdraget är ett uttalat socialt projekt som bearbetas ur olika synvinklar. Under utbildningen lyfts därför olika begrepp fram för att bredda repertoaren av möjliga sätt att förstå lärarens uppgifter, såsom de omsätts i sociala situationer och fenomen i och utanför klassrummet. Den heterogena miljö som skolan utgör kräver kompetens att arbeta på varierande sätt för att ungdomar under sin utbildning ska kunna utveckla kunskap utifrån sina olika förutsättningar. Vidare är frågor om värden och normer och de betydelser de har föremål för didaktisk reflektion. Under huvudämnesstudierna bearbetas lokala arbetsplaner, nationella styrdokument samt betygskriterier. Genom utbildningen utgör växelverkan mellan praktik och teori en röd tråd. Arbetet med att utveckla goda lärandemiljöer och att främja elevers läroprocesser står i centrum. Studenternas arbete under den verksamhetsförlagda tiden (vft) ger mening och innehåll till studierna på den högskoleförlagda tiden (hft) och tvärtom. Digitala plattformer för kommunikation öppnar för utbyte mellan student, partnerskola och högskola. Visuell yttrandefrihet Visuell yttrandefrihet ska genomsyra skolarbetet och bidra till kunskaper om hur värderingar, ideologier, känslor och vardagliga livserfarenheter kan uttryckas i bild. Ju fler uttrycksformer en människa behärskar, desto aktivare kan hon delta i samhällets kommunikationsflöde. Ungdomars skapande förmåga måste utvecklas i en mångfald av visuella medier. Skolan ska respektera olika individers erfarenheter och sätt att uttrycka sig men också våga utmana deras föreställningar och visa på andra kulturerfarenheter, olika konstnärliga språk och kulturmöten. Ungdomars skapande förmåga måste därför utvecklas inom en mångfald av visuella medier.
4 Skolämnet Bild och dess traditioner i mediekulturen Skolämnet Bild, som det ser ut idag, vilar på en tradition där det praktiska arbetet dominerar. Detta behöverförändras mot bakgrund av Skolverkets utredning av bildundervisningen i grund- och gymnasieskola. Därför behandlas inom huvudämnet Bild och visuellt lärande (BVL) både produktionen, betraktandet (läsandet) och upplevelsen av bilder, eftersom bilder och de sammanhang de presenteras i är intressanta. Det är det som gestaltas och kommuniceras, hur det uttrycks och vilka funktioner och användningsformer bilder har, som är av intresse. Utifrån ett sådant perspektiv ingår arbete med bilder och visualiseringar i skolans alla ämnen. I den samtida mediekulturen är kommunikation sammansatt av olika medier. Begrepp som autenticitet, originalitet och identitet får nya innebörder. I mediekulturen upplever vi platser eller företeelser på ett direkt sätt och får därigenom möjligheter till ett slags metavetande som kan ingå i ett identitetsarbete. Bilder och visualiseringar är kommunikativa handlingar Idag ser vi inte bara framställda bilder isolerade utan de uppträder i kombinationer med text, ljud och musik. Det är därför viktigt att uppmärksamma bilder integrerade i olika sammanhang. Vidare har vi möjlighet att visuellt följa händelser globalt. Detta påverkar den bildspråkliga utvecklingen vilket innebär att det utvecklas ett speciellt bild/text-språk i till exempel tidningar, broschyrer, film, TV, webbsidor och mobiltelefoner. Bilder är bärare av sociala, politiska och kulturella betydelser och inte bara estetiska och expressiva uttryck. Inom åtskilliga yrkesbranscher fyller numera bilder och andra visuella former viktiga funktioner som elever måste få kunskap om. Att tolka tecken Av tradition har man i bildlärarutbildningen använt sig av semiotisk teori och analys. Semiotiken är den vetenskap som undersöker den mänskliga betydelseproduktionen i vidaste mening. Under senare år har delar av semiotiken utvecklats till en sociosemiotik. Företrädare för denna försöker förstå och beskriva hur människor producerar och kommunicerar mening i specifika sociala miljöer som till exempel i familjen eller i en välbekant institution. En semiotisk potential är enligt denna teori de tillgängliga semiotiska resurser som en individ har till sitt förfogande i ett speciellt socialt sammanhang. Tidigare semiotiker har koncentrerat sig på själva bilden, medan man utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv riktar uppmärksamhet mot villkoren och omständigheterna för produktion och reception av visualiseringar. I huvudämnet ser vi det som grundläggande att arbeta med bland annat semiotikgrundade teorier. Seendet, den blick vi fäster på det visuella, har stort utrymme inom forskningen idag. Människans seendekompetens gör oss alla delaktiga i och kapabla att tolka vår omgivning. Vision handlar om vad det mänskliga ögat förmår se och visuality hänvisar till det sätt som seende konstrueras på. Inom forskningen diskuteras dels om seendet är kulturellt eller naturbundet, dels hur olika blickar eller sätt att se på världen är socialt och kulturellt bestämda. Om estetik, kreativitet och bilder Estetik som begrepp och tänkande har med sina anor från idealistisk filosofi under 1700-talet förbundits med principer för smak, särskilt den goda, och människans förmåga att uppleva och uppfatta det som tänkts vara det sköna. Men det som uppfattas som estetiskt tilltalande måste relateras till individ, klass, tid och plats. I stället för estetik bör man snarare tänka i termer av estetiseringar eller smak. Det estetiserande kan användas med syfte att fascinera och idag ser vi detta i bland annat mode, design, populärkultur, reklam och
5 underhållning. Kreativitet och estetik är begrepp som hör samman med vår vardag utan att nödvändigtvis sammanbindas med just bilder eller andra estetiska uttrycksformer. I vardagslivet präglas allt fler områden av någon form av esteticering, såväl i yrkeslivet som i privatlivet. Inom huvudämnet framhålls hur individers skilda erfarenheter har betydelse för upplevelse och tolkning. Den analytiska förmågan att förstå estetiseringars sociala betydelse och hur den kommer till uttryck inom ungdomskulturer utvecklas. De estetiska och kreativa arbetsformerna har sin plats i skolan. Ofta förbinds bildarbete med estetik och kreativitet. Kreativitet kan beskrivas som nya synsätt på redan kända resurser. Inom huvudämnet finns det en ambition att lyfta fram hur bildarbete kan främja förståelse och lärande inom olika ämnesfält. Konsten har haft en stark ställning inom bildundervisningen. Idag har konstens roll i samhället ändrats radikalt och dessutom har gränserna för konst och icke konst blivit allt svårare att dra. Konsten har mer aktivt flyttat ut i samhället och vi kan möta den på oväntade ställen och i oväntade sammanhang. Dessutom har vi möjlighet att följa konstlivet globalt, vilket gör att den västerländska konsten inte betraktas som isolerad, utan snarare som en del av ett utbyte med övriga världen och på olika sätt förbunden med maktförhållanden. Konsten idag står dessutom i relation till föreställningar, uttryck och tekniker inom populärkulturen. Vi riktar inom huvudämnet uppmärksamhet på alla slags bilder då det finns en lärandepotential i vitt skilda genrer. Internationalisering Inom huvudämnet strävar vi efter att göra internationella utblickar. Detta sker genom text, bild, arkitektur och artefakter som berör aktuellt kursinnehåll. För att utveckla förståelse för andra skolsystem och utbildningsstrukturer pågår det inom ramen för olika nätverk kurser, studentutbyten och besök inom Norden. Kurser inom BVL Det kunskapsområde som ligger till grund för kursplanerna i huvudämnet har ingen äldre tradition att luta sig mot. En ny konstruktion av innehåll och arbetsformer måste utvecklas för att gynna en lärarprofil för framtidens skola. Vi har lagt en övergripande struktur under huvudämnets fem första kurser där praktiskt och teoretiskt arbete utvecklas parallellt och där olika praktiker för bilder och visualiseringar accentueras i olika kurser. Grundnivå och avancerad nivå Utvecklingen inom och mellan grundnivå respektive avancerad nivå måste bygga på olika slags progression. På grundnivå skriver studenten tre kortare vetenskapliga texter (sammaläggningsarbete) som bygger på egna undersökningar och avslutas med en reflekterande text (kappa) rörande innehåll, progression och eget lärande. Progressionen gäller också studentens förmåga att producera bilder i skilda tekniker och material och i olika syften. Vidare ska studenten avancera sitt läsande av bilder och utveckla sin förmåga att associera och se sammanhang mellan olika uttrycksformer både innehållsligt men också avseende form och material. Från utbildningens första kurs sker praktiskt arbete, litteraturläsning samt skriftlig och gestaltande examination med syftet att utveckla studenten mot ett vetenskapligt förhållningssätt såväl inom skrivande som inom gestaltning. På avancerad nivå ska studenten visa på vetenskapligt perspektiv på skolutveckling och lärande. Detta innebär att studenten ska skaffa sig grundläggande kunskaper i vetenskapsteori i relation till olika forskningsmetoder. Det är viktigt att tidigt kunna formulera frågor kring ett stoff och att fundera på lämpliga metoder för att kunna använda det empiriska materialet.
6 Kurser på grundnivå 1. Ungdomar och bilder mening och lärande Inledningsvis arbetar vi med fokus på ungdomars olika visuella preferenser och diskuterar detta utifrån skolans bildämnestradition. Vem äger bildinnehållet och presentationsformen och hur kan detta diskuteras i relation till demokrati- och maktperspektiv? Vi undersöker visualiseringar kopplade till genus och etnicitet och diskuterar hur vi ska agera som lärare i det heterogena klassrummet. Erfarenheter knyts till bildteorier och lärandets sociala kontext. Under kursen arbetar vi med bilder i tvådimensionellt format. 2. Visuell kultur Visuell kultur är ett ofantligt område där man kan göra nedslag och sätta fokus på fenomen intressanta att diskutera ur lärandeperspektiv. Genom etnologiska fältstudier uppmärksammas genusperspektivet och det behandlas fördjupat med hjälp av empiri och litteratur. Visualiseringar i de offentliga och privata rummen samt visuell yttrandefrihet är områden som bör ha sin koppling till hur arbete med bilder tar form i olika sammanhang i skolan. Särskild vikt läggs vid digital produktion. 3. Identitetsbegreppet genom multimodal gestaltning Konstruktion av identitet är central och vi diskuterar detta med en multimodal ingång där de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna är centrala och samverkar. Vi menar att ungdomar gestaltar sig genom, inte bara visuella uttryck, utan i en experimentell mångfald, där olika uttryck kombineras. Detta kan vi se på i förhållande till lärande och personlig utveckling och lyfta fram läroprocesser som inbegriper både arbetssätt och kommunikation kring ett för deltagarna angeläget innehåll. 4. Rörlig bild i konsumtion och produktion Rörliga bilder är visualiseringar som varit i bruk i över hundra år. Arbete med rörliga bilder i olika genrer är en viktig form av lärande. Den traditionella spelfilmen har fått många efterföljare och i dag kan den som vill med enkla medel producera en sekvens av rörliga bilder. Vi kommer att arbeta brett med rörliga bilder som kommunikationsform och gemensamt diskutera dessa produktioner. Vidare kommer olika genrer att behandlas. 5. Konstbegreppet i ett samhälleligt perspektiv Konstbegreppet tas upp ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv och vi riktar blickarna ut mot det offentliga konstlivet. Ungdomars rättigheter att uttrycka tankar och idéer visuellt är ett centralt innehåll. I det här sammanhanget utgör studier på kulturinstitutioner och av konst i samhället viktiga källor för kursens innehåll. Konstens livsvillkor relateras till demokratiska rättigheter och bearbetas som såväl historiskt och som samtida fenomen. I kursen arbetar vi med konsten som representation för tankar och som redskap för visuell yttrandefrihet. Kurser på avancerad nivå 6. Representation, seende och autenticitet I denna kurs utvecklas förmågan att arbeta med olika delar av skolans ämnesinnehåll. Sidoämnesstudierna används som språngbräda till arbete med visuella presentationer och analyser. Under en del av kursen bearbetas innehåll för hållbar utveckling där didaktiska frågor tydliggörs. Blickens betydelse för hur vi ser på vår omgivning och i synnerhet visuella artefakter behandlas i denna kurs såväl som hur vi värderar och bedömer ungas bildarbeten. 7. Vår värld i nyhetsbilder
7 Mediebilder med fokus på vad dessa betyder för människans kulturella tillhörighet är kursens övergripande innehåll. Bildens retorik såsom den förekommer i nyhetsförmedling och marknadsestetik beaktas utifrån betydelsebärande funktioner. I kursen produceras och presenteras en websajt där elevers bilder utgör innehållet. Vidare diskuteras och praktiseras hur man kan använda IKT i ungdomsskolan där bilder betydelse för identifikation uppmärksammas. 8. Den kodade kulturen Vilken nytta har man av visuell kunskap? Hur kan man använda sin kunskap i en framtida profession? Den visuella kommunikationen och funktionen inom olika yrkeskategorier utgör kursens innehåll. I denna fördjupas bildteori och i en uppgift används diskursanalys som en modell i arbetet med olika professionsområden. De kunskaper som framkommer diskuteras utifrån ett pedagogiskt perspektiv rörande arbetet i ungdomsskolan. 9. Arkitektur, design och visualitet I den här kursen är de övergripande områdena som behandlas arkitektur och design. Stad och land studeras utifrån bebyggelse, historiskt såväl som samtida. Vidare tas fasaders formspråk och utsmyckning upp i form av till exempel muralmåleri, såsom kyrkomålningar och graffiti. Designbegreppet diskuteras och undersöks dels genom egen gestaltning men också genom studier av designhistoria och samtidsexempel.
Huvudämne. Tyska och lärande. Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/ksm
Huvudämne Tyska och lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/ksm Tyska och lärande en huvudämnespresentation I ett huvudämne inom lärarutbildningen vid Malmö högskola förs ett traditionellt
Den fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Huvudämne. Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Huvudämne Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2 Inledning I anslutning till Bolognaprocessen, den nya examensordningen och högskoleverkets granskning av den nya lärarutbildningen har samtliga enheter
Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm
Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm Bakgrund 1) Lärande i en social kontext (Lisk) är ett begrepp på KSM som täcker och ersätter huvuddelen av det
Pedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Humanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Estetiska programmet (ES)
Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,
Kultur och språk för tidigare åldrar
= Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 2010 Kultur och språk för tidigare åldrar 1. Inledning Inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar omfattar kurserna LKS110, 30 hp och LKS210, 30 hp och består
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11
Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)
Lärarutbildningen 90hp/180hp
Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen
Ämnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot
Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö
Estetiska arbetsformer i teori och praktik Tarja Häikiö 2007-09-20 Bildningsuppdraget Kunskapande = kunskap och skapande De fyra F:en har blivit sex F Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet Fantasi
LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. V11 LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng Creative Activity for Early Ages 2, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng
Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram
KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte
KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
LEV200, Estetisk verksamhet 2, 30 högskolepoäng
LEV200, Estetisk verksamhet 2, 30 högskolepoäng Aesthetic educational activity 1, 30 higher education credits First Cycle / Grundnivå 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden
Ämnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society
Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society Kursnivå: Grundnivå, 1-20p, Introductory level KURSENS FASTSTÄLLANDE Kursplanen gäller interimistiskt fr.o.m. höstterminen
KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA)
KURSPLAN LKF120 LKF170 LKF210 LKF260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA) KOMMENTARDEL till inriktningen Kunskap och fantasi (KUFA) 1. Inledning Inriktningen vänder sig till
Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Religious Studies 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng Religious Studies 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH
Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi
Ämnesblock svenska 142,5 hp
Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)
KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1.
Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan
Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads
Teknikprogrammet (TE)
Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media
Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp
ESTETISK VERKSAMHET Estetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska
Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)
= KURSPLAN LBU110 LBU160 LBU210 LBU260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling KOMMENTARDEL till inriktningen Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LAU225, Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: Ur sociala och samhälleliga perspektiv, avancerad nivå, 15,0 högskolepoäng General Education Field 2, Conditions
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION LLSV10 Svenska för lärare, åk 4-6 intervall 1-30 hp. Ingår i Lärarlyftet II., 30 högskolepoäng Swedish for Teachers in Higher Primary School, interval
Ekonomiprogrammet (EK)
Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.
Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn
Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Kultur, medier, estetik
Huvudämne Kultur, medier, estetik Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/ksm 2 Inledning I anslutning till Bolognaprocessen, den nya examensordningen och högskoleverkets granskning av den nya
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:
I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och
Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA)
KURSPLAN LKF120 LKF170 LKF210 LKF260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA) KOMMENTARDEL till inriktningen Kunskap och fantasi (KUFA) 1. Inledning Inriktningen omfattar 60 högskolepoäng
3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte
BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2
Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy
Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden
Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)
Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna
Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet
Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79
Broskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Att se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET
Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation
Utvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Huvudämne Barndoms- och ungdomsvetenskap Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus Barndoms- och ungdomsvetenskap Inom detta huvudämne utbildar man sig till lärare i förskola, förskoleklass,
LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 1, The Teaching Profession and Society, 30 higher education credits
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet
Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5
Ämnesblock Religion 142,5 hp
Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock Religion 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig
KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN
Utbildningsplan Dnr G 2017/349 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Konstnärligt kandidatprogram i fotografi, 180 högskolepoäng BFA Programme in Photography, 180 Programkod: K1FOT 1. Fastställande Utbildningsplanen
ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER 2 ÄMNESLÄRARUTBILDNING INNEHÅLL Språklärarutbildning vid Göteborgs universitet
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Utvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Digitalisering i förskolans läroplan
Digitalisering i förskolans läroplan Två frågor Vad behöver förändras i undervisningen? Vad innebär det för utbildningen i förskolan? Sida 2 Digitalisering i Lpfö 18 Regeringen Nationell digitaliseringsstrategi
Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.
MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
LKS110, Kultur och språk för tidigare åldrar I, 30 högskolepoäng
= KURSPLAN LKS110 Gäller fr.o.m. vt 2010 LKS110, Kultur och språk för tidigare åldrar I, 30 högskolepoäng Culture and Language in Childhood I, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
LYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller
LYS Ingår som inriktning 90 högskolepoäng i Lärarprogrammet totalt 180 hp Yrke, skola arbetsliv 90 hp ( LYS ) Studenterna ansluter efter LYS 90 hp till Allmänt utbildningsområde AUO 90 hp i Lärarprogrammet
RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
180 Higher Education Credits
KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits
Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret 2010-11. Fastställd av KU-nämnden 2009-10-28 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning på grundnivå skall, i enlighet med de
- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPQ11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen
Visa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng
Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på