Miljödepartementet Enheten för naturresurser

Transkript

1 Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE Stockholm, Sweden Telefon: Telefax: Hemsida: Ert dnr M2003/2623/Na Vårt dnr 208/2003 KH Miljödepartementet Enheten för naturresurser Förslag till miljökvalitetsmål för biologisk mångfald Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, välkomnar Naturvårdsverkets förslag till ett 16:e miljökvalitetsmål om biologisk mångfald. Rapporten är väl underbyggd och innehåller många bra förslag, som nedan kommenteras mer i detalj. Ett särskilt miljömål om biologisk mångfald kan innebära ytterligare förstärkning av arbetet med bevarande av den biologiska mångfalden. Även om de flesta av de andra målen redan innehåller en hel del delmål om bevarande av biologisk mångfald finns, som verket konstaterar i sin rapport, flera luckor i befintliga miljömål som kan fyllas igen med ett 16:e miljömål. Ett särskilt miljömål om biologisk mångfald lyfter ytterligare betydelsen av bevarandet av den biologiska mångfalden på alla nivåer, gener, arter och ekosystem. Verkets grundliga genomgång och förslagen till delmål visar också på behovet av en resursförstärkning när det gäller genomförandet. Sammantaget anser därför SNF att ett nytt miljömål om biologisk mångfald är ett viktigt komplement till de nuvarande 15 miljömålen. Nytt miljökvalitetsmål för biologisk mångfald (sid 26) SNF tillstyrker i huvudsak den föreslagna lydelsen. Vi vill dock föreslå att ordet värnas i andra meningen ersätts med säkerställs och utvecklas. Motiveringen till detta är att ordet värnas är vagt. Säkerställs har definitivt en starkare klang. Genom att lägga till utvecklas vill vi peka på att många livsmiljöer idag är starkt påverkade och utarmade och behöver restaureras och i en del fall återskapas, något som tas upp senare i rapporten under förslag till delmål. SNF anser dock att detta är en så viktig aspekt att den bör lyftas fram redan i det övergripande målet. Som en följd av detta förslag föreslår SNF att några tillägg görs i de punkter som följer efter målformuleringen: k) lägg till: och återskapas l) lägg till: Program utarbetas för bekämpning av redan introducerade främmande arter som medför starkt negativa effekter på ekosystemen. SNF vill påpeka att konventionen om biologisk mångfald, artikel 8f, ålägger de fördragsslutande staterna att vidta sådana åtgärder. IUCN pekar ut alien species som ett av de allvarligaste hoten mot många inhemska arter. Ett problem när det gäller bevarandet av den genetiska variationen är att formulera något som kan uppnås och mätas. Överhuvudtaget är den aspekten relativt styvmoderligt behandlad i verkets förslag, även om ett av delmålen handlar om genetisk variation. SNF återkommer till detta nedan. Postgiro Bankgiro Organisationsnummer Nr

2 SNF tillstyrker att Naturvårdsverket ska ha fortsatt övergripande ansvar för miljömålsfrågan naturmiljö samt ansvar för ett tillkommande 16:e miljömål. Nya delmål (s 29) SNF noterar att de sex föreslagna delmålen är av olika karaktär (för det femte finns ännu inte någon formulering färdig). De tre första delmålen är konkreta åtgärdsmål, dvs förslag om strategier, planer mm som ska tas fram, medan de två sista är konkreta resultatmål i naturen. SNF anser det angeläget att delmålen så långt möjligt är mätbara mål som visar på resultat i naturen. Därför är det mycket positivt att verket har strävat mot att formulera sådana delmål så långt det är möjligt. De flesta av de befintliga delmålen under de andra femton miljömålen är åtgärdsmål. Delmål 1. Regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald SNF tillstyrker verkets förslag. Vi bedömer att de föreslagna landskapsstrategierna kan bli viktiga nya instrument i arbetet med att bevara biologisk mångfald. De kan spela en viktig roll för att generationsmålen ska uppnås. Likaså anser vi att ekologiska landskapsplaner, som redan används, är viktiga instrument. SNF vill dock ifrågasätta om inte tidsplanerna är väl tilltagna med tanke på de mål som ska nås. Jämför t ex med delmål 4. Verkets förslag innebär att verket själv först ska ta fram vägledningsdokument för arbete med strategierna. Detta arbete ska vara klart Först därefter ska det egentliga arbetet med strategier kunna påbörjas. Eftersom resultaten av landskapsstrategierna också ska ligga till grund för arbetet med restaureringsplaner är det desto mer angeläget att arbetet kan påskyndas. När det gäller de ekologiska landskapsplanerna anges i verkets rapport ett antal viktiga aktörer, bl a ideella organisationer. SNF instämmer i att alla de uppräknade är viktiga men saknar forskare bland de nämnda. Vi efterlyser också klarare direktiv om vem som ska vara ansvarig. Detta är viktigt för att processen ska drivas målmedvetet enligt tidsplanen. På s 31 diskuteras hur stora områden landskapsplanerna bör omfatta. SNF ifrågasätter om inte 500 ha för södra Sverige är i minsta laget om systemen ska vara funktionella. På s 33 finns en lista över olika aktörers arbete inom ramen för de planerade strategierna. SNF föreslår att det under punkten om väg- och banverksregionerna läggs till något om förbättringsåtgärder som minskar vägars och järnvägars barriäreffekter. Delmål 2. Restaurering av biotoper SNF delar helt verkets uppfattning att detta är en viktig arbetsuppgift för att uppnå målen om bevarande av den biologiska mångfalden. I princip stöder vi därför verkets förslag. Vi vill dock föreslå några tillägg i formuleringen av delmålet. Dels bör restaurering ersättas av restaurering och återskapande, eftersom många viktiga biotoper har skadats så mycket eller helt gått förlorade att det är fråga om att återskapa (alternativt nyskapa) biotoper. Detta gäller stora delar av landet men kanske framför allt i södra Sveriges helåkersbygder samt i urbana områden. Dels bör det tillkomma en formulering om skötsel. Verket påpekar på annat håll i rapporten problemet med otillräcklig eller helt obefintlig skötsel av redan skyddade områden. Det finns många belägg för att naturvärdena i vissa skyddade områden minskat på grund av utebliven skötsel. Det handlar då om åtgärder för att gynna vissa arters överlevnad. Ett sådant delmål finns under miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Skötselåtgärder för att bevara och utveckla mångfalden behövs dock också i flera andra biotoper. SNF föreslår därför att följande tillägg görs till detta delmål: Åtgärdsprogram tas fram för skötsel av redan skyddade områden för att bibehålla eller återfå naturvärden som varit avgörande för beslutet om skydd. 2

3 SNF anser att det brådskar med åtgärder för restaurering och skötsel. Därför vill vi understryka det som sägs i sista stycket under Genomförande och ansvariga, nämligen att åtgärder inte ska invänta åtgärdsprogrammet om kunskaperna redan är tillräckliga. På s ges en rad exempel på biotoper som utarmats genom olika typer av ingrepp. SNF saknar de strömmande vattnen, vars naturliga ekosystem i mycket stor omfattning starkt påverkats eller totalt spolierats av framför allt vattenkraftutbyggnaden. Visserligen behandlas dessa ekosystem under miljömålet Levande sjöar och vattendrag, men behovet av restaurering av dessa miljöer borde tas upp även här. Det bör tydligt framgå att restaureringen av vattendrag måste omfatta såväl åtgärder för tillräcklig vattenföring som åtgärder för att restaurera och återskapa lekbottnar samt borttagande av hinder för vandringsfisk. En förutsättning för vissa restaureringsåtgärder är att gamla vattendomar omprövas. Likaså saknar vi konkreta förslag när det gäller den marina miljön. I sista stycket på s 35 berörs grunda havsvikar. SNF anser att det borde finnas ett åtgärdsmål om restaurering av grunda havsvikar. Något sådant mål finns inte heller under miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Delmål 3. Nationell vägledning för bevarande av geografisk och genetisk variation. SNF anser att bevarandet av den genetiska variationen är en synnerligen viktig fråga som ofta kommit i skymundan, kanske på grund av att det är svårt att formulera mätbara mål samt svårt följa och utvärdera. Som naturvårdsverket påpekar behövs dock mer kunskap på detta område, varför SNF tillstyrker förstärkta forskningsinsatser. Det föreslagna delmålet synes vara ett viktigt steg i rätt riktning för att uppmärksamma behovet av att skydda den genetiska variationen. Delmål 4. Skydd av hotade arter SNF ställer sig frågande till hur målet egentligen är tänkt. Om det verkligen är andelen av de bedömda arterna som klassas som hotade som ska minska med 30% kan det innebära att antalet inte minskar alls. Frågan är då om man kan tala om en reell förbättring av hotstatusen. Ett annat mål att sträva efter skulle kunna vara att ingen ny art skulle behöva klassas som hotad av åtgärder som människan kan styra över. SNF vill därför föreslå ett tillägg till delmålet med följande lydelse: Ingen ny art ska behöva klassas som hotad på grund av mänskliga aktiviteter eller verksamheter. Utöver artinriktade åtgärdsprogram krävs många andra åtgärder inom olika områden, som omfattas av redan befintliga delmål. Inte minst gäller detta skogslandskapet, där utvecklingen av allt att döma går åt fel håll. Skyddet för förekomster av hotade arter skulle behöva förstärkas. SNF:s riksstämma 2002 biföll en motion om ett generellt skydd för kända förekomster av hotade arter. Det kan synas vara ett ambitiöst mål att reducera andelen/antalet hotade arter med 30% med tanke på att utvecklingen hittills har gått snabbt i motsatt riktning och inte mycket talar för att antalet hotade arter kommer att vara mindre på den lista som kommer år 2005, snarare kommer ytterligare ökning att ha skett. Tyvärr måste konstateras att målet med dagens resurser knappast är realistiskt. SNF vill dock tillstyrka målet med ovanstående tillägg och avser att verka för ökade resurser för arbetet. 5. Främmande arter Det är viktigt att ett delmål kan formuleras på detta område. SNF har ovan påpekat de åtaganden Sverige har enligt mångfaldskonventionen. Åtgärdsprogram för en bekämpning av främmande arter som har en starkt negativ inverkan på inhemska ekosystem måste tas fram. 3

4 6. Förvaltning av viltstammar SNF instämmer i intentionerna med detta delmål men anser att formuleringen är för oprecis. Det är inte möjligt att utvärdera med nuvarande formulering: lämpliga för samhället som helhet. Vi har inget fullständigt förslag till ny formulering men anser att det bl a ska ingå en tydlig skrivning om föryngringen av lövträd, som idag på många håll är näst intill obefintlig. När det gäller genomförande och ansvariga föreslår föreningen att även de ideella naturvårdsorganisationerna bör ges möjlighet delta i samråd kring nytt viltförvaltningssystem och nationell viltövervakning. Det vore också rimligt att naturvårdsorganisationerna fick ökade bidrag för sitt arbete med faunavård, information mm i likhet med jägarorganisationerna. Idag utgår sammanlagt drygt 45 miljoner kr i bidrag till de bägge jägarorganisationerna ur Viltvårdsfonden till verksamhet för viltvård. SNF får som enda naturvårdsorganisation mindre än 1% av jägarnas bidrag. Viktiga förutsättningar att nå målen (s 40) SNF anser att Naturvårdsverket här har lyft fram många viktiga aspekter, bl a ökad informations- och folkbildningsverksamhet, skolans roll, betydelsen av utevistelse och utomhuspedagogik och inte minst kommunernas roll. Där borde även betydelsen av samverkan med andra lokala aktörer, t ex SNF:s kretsar, påpekas. Övriga förslag (s 43) Rovdjursmålen SNF tillstyrker att målen för rovdjurspolitiken som riksdagen lagt fast tas in som ett sjunde delmål under det övergripande miljömålet om biologisk mångfald. Förstärkning av befintliga miljökvalitetsmål SNF tillstyrker i huvudsak verkets förslag under denna punkt. Inte minst vill SNF understryka mycket av vad som sägs om de marina miljöerna. Behovet av fler marina skyddsområden har SNF påpekat många gånger. Flera olika internationella fora har betonat detta. Bland annat har de två senaste IUCN-kongresserna antagit rekommendationer om behovet av skyddet för marina områden påskyndas. Vid den senaste världskongressen i Amman år 2000 antogs en rekommendation om marina skyddade områden i Östersjön, där alla stater runt Östersjön uppmanas att skyndsamt genomföra skydd för de 62 områden som pekas ut i en HELCOMrekommendation från Därutöver vill SNF poängtera behovet av flera områden med olika grader av förbud mot fiske eller vissa fiskemetoder liksom behovet av att skydda flera utsjöområden. SNF:s nyligen antagna havspolicy bifogas. Under rubriken skador och störningar på djurarter under fortplantningstid saknar SNF en skrivning om störningar på vildlekande lax och flera vår- och sommarlekande arter som t ex mal, asp och flodnejonöga. Samtliga dessa arter har fått sina lekbiotoper förstörda i många vatten. Internationellt utvecklingssamarbete SNF instämmer i verkets föreslagna skrivningar men vill ytterligare betona två globala aspekter. För det första ser vi att konsumtionsmönster i olika länder kan ha stor betydelse på gott och ont - för biodiversitet och produktionssystem i Syd. Vi ser också rätten att tillgå och skydda biologisk mångfald som central för global utveckling och fattigdomsbekämpning. Vi föreslår därför följande text läggs till i kapitlet. 4

5 Konsumtionsmönster i olika länder kan utgöra ett hot mot tillgång till och uthålligt nyttjande av biodiversitet och produktionssystem i fattiga länder. Sverige bör ta ett större ansvar än idag för att mildra skadliga effekter och stimulera positiva effekter av konsumtion, till exempel genom att främja en ökad konsumentmedvetenhet genom upplysning. Människor i många länder har inte självklart rätt att skydda och bruka den lokala biodiversiteten. Internationella handelsavtal och patenteringssytem utgör hot mot en sådan rättighet och därmed mot basen för människors försörjning. Sverige bör verka för att stärka lokala rättigheter att skydda och bruka biodiversiteten. En viktig del av Sveriges politik för en global utveckling är integration mellan olika politikområden. Som en del av denna skall Sverige verka för att internationella miljökonventioner och andra medel för att skydda biodiversiteten beaktas och till fullo respekteras i handelsavtal och andra internationella överenskommelser. Kunskaps- och forskningsbehov SNF avstår från att kommentera detta avsnitt i detalj men tillstyrker ökade insatser för att förbättra kunskapsunderlaget. Stockholm den 4 mars 2004 SVENSKA NATURSKYDDSFÖRENINGEN Mikael Karlsson Ordförande Klas Hjelm Naturvårdschef 5