Stiftelsen Idrefjäll Box IDRE 149/2005 KH. Tre Toppar utökat samråd

Transkript

1 Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE Stockholm, Sweden Telefon: Telefax: Webbplats: E-post: Stiftelsen Idrefjäll Box IDRE 149/2005 KH Tre Toppar utökat samråd Sammanfattning Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, har med oro följt planerna på storskaliga ingrepp i naturreservatet Städjan-Nipfjället, tillika Natura 2000-område, för att öppna nya nedfarter för skidturisterna i Idre och Fjätervålen. SNF konstaterar att planerna står i direkt strid mot reservatets syfte och bestämmelser och mot EU:s bägge naturvårdsdirektiv, fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Som vi ser det skulle sådana ingrepp i den känsliga fjällnaturen dessutom allvarligt försvåra arbetet med de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen för fjällen. SNF har därför vid flera tillfällen uttalat att verksamheten inte bör få komma till stånd. Det nu föreliggande underlaget för utökat samråd ger en utförlig presentation av de planerade anläggningarna och de förväntade effekterna på naturmiljön. SNF konstaterar att för den storslagna och orörda karaktären som Städjan idag erbjuder spolieras samt att prioriterade livsmiljöer enligt EU:s art- och habitatdirektiv allvarligt skadas i stor omfattning. Projektet har enligt SNF inte heller kunnat visa att inga möjliga alternativ finns eller att ett genomförande av projektet är av allt överskuggande samhällsintresse. SNF hävdar därför bestämt att projektet inte kan anses tillåtligt. Projektets ingrepp i naturmiljön. Städjan-Nipfjället avsattes som naturreservat 1992 med syfte att skydda den storslagna fjällmiljön och de naturskogar som finns i fjällsluttningarna. Genom beslut 1996 och 2003 har området sedan blivit klassat som Natura 2000-område enl både fågeldirektivet (SPA) och art-och habitatdirektivet (SCI). Det formella skyddet för området är således mycket starkt. Ett eventuellt ingrepp kräver i praktiken EU-kommissionens godkännande. Postgiro Bankgiro Organisationsnummer

2 I underlaget för utökat samråd i juni 2005 redogörs för projektets konsekvenser för naturmiljön. Trots att projektets ambition är att minimera ingreppen är konsekvenserna betydande i flera avseenden. För det prioriterade EU-habitatet Västlig taiga avverkas 46 ha och 80 ha påverkas av kant- och fragmenteringseffekter. Därutöver kan vissa djurarter störas inom ytterligare 250 ha. Likaså anges konsekvenserna för fjällhed bli betydande. För det andra prioriterade EU-habitatet, aapamyrar, blir konsekvenserna måttliga enligt underlaget. En rad fågelarter, skyddade enligt EU:s fågeldirektiv påverkas negativt genom att lämpliga åretruntmiljöer förstörs i strid med direktivets bestämmelser. Utöver dessa effekter skadas områdets värden på en rad andra sätt. Städjans symbolvärde minskar starkt, ostördheten och obrutenheten spolieras, rennäringen försvåras avsevärt mm. Likaså kommer projektets genomförande att påverka arbetet med att uppnå miljömålen negativt. Sammantaget blir de negativa effekterna för naturmiljön, det icke anläggningsberoende friluftslivet och rennäringen avsevärda. Om en exploatering ska kunna ske måste undantag från EU-direktivens bestämmelser meddelas. Då måste bla följande villkor uppfyllas: 1. Det inte finns någon annan lämplig lösning ( dvs i detta fall inga alternativ för utvecklingen i regionen än att exploatera Städjan) 2. Det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde 3. Projektet har ett allt överskuggande allmänintresse. SNF anser inte att projektet har visat på ett övertygande sätt att det inte finns någon annan lämplig lösning. I underlaget avfärdas andra tänkbara alternativ relativt kortfattat med att de inte bedöms tillgodose ändamålet i lika hög utsträckning som huvudalternativet. Då förutsätts i underlaget att det verkligen blir en investering i storleksordningen 1 miljard, vilket dock förutsätter betydligt fler aktörer än IdreFjäll. Nyligen har Fjätervålen meddelat att man inte längre är intresserad av att ingå i projektet. Som framgår av underlaget kommer prioriterade habitat enligt art- och habitatdirektivet att skadas i stor omfattning. Dessutom kommer flera av de fågelarter som är listade i fågeldirektivet att få sina livsmiljöer skadade eller förstörda. SNF anser att detta ska bedömas som att upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus försvåras. Ett problem när avvägningar av detta slag görs är att varje projekt bedöms enskilt utan hänsyn till vilka andra störningar som orsakas. Slutligen anser SNF att Tre Toppar inte kan anses ha ett allt överskuggande allmänintresse. Direktivet föreskriver: Om det berörda området innehåller en prioriterad livsmiljö eller en prioriterad art, är de enda faktorer som får beaktas sådana som berör människors hälsa eller den allmänna säkerheten, betydelsefulla konsekvenser för miljön eller, efter ett yttrande från kommissionen, andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse.

3 Därmed föreligger inte skäl att medge undantag från direktiven. Myndigheternas inställning Regeringen och Naturvårdsverket har hittills uttalat sig emot en exploatering av Städjan enligt förslaget. Miljöministern har sagt att hon inte kan se att ingrepp av det slag som planeras kan vara förenliga med habitatdirektivets bestämmelser och syften. I svar på fråga i Riksdagen den 9 juni i år skriver miljöministern: Slutligen vill jag gärna påminna om att två av mina företrädare, Anna Lindh och Kjell Larsson, båda uttalade att de var emot tanken på att exploatera detta fjällområde. Jag har även själv framhållit vid besök i Dalarna hösten 2002 att det är olämpligt att bygga skidliftar på Städjan. Naturvårdsverket har i yttrande anfört: Verket finner att Idredeklarationen var och fortfarande är en bra avvägning mellan turismens, friluftslivets, rennäringens och naturvårdens intressen i denna del av fjällregionen. Den utgör en god grund för en hållbar utveckling av dalarnas fjällområden och bör stå fast. Detta innebär att ytterligare exploateringar av Dalafjällens naturreservat inte ska ske. Chefen för verkets naturresursavdelning, Björn Risinger, har i en intervju i SNF:s tidskrift Sveriges Natur Nr 1/2005 upprepat verkets restriktiva hållning och framhåller: Grunderna för ett eventuellt undantag från Natura 2000-reglerna är svaga. Exploatörerna måste därtill lyckas med att få dispens från naturreservatsbeslutet, tillstånd för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet samt ett upplåtelseavtal med markägaren, staten. I en artikel i DN i januari i år ger Risinger lika klart besked: Vårt nej står fast. Hållbar utveckling i Dalarna. Det övergripande samhällsmålet är att uppnå en hållbar utveckling inom alla sektorer inklusive turism och rörligt friluftsliv. Det var också temat för den konferens om framtida utveckling i Älvdalens kommun, som arrangerades gemensamt av länsstyrelsen och kommunen förra hösten. I inbjudan till konferensen sägs bl a: Länsstyrelsen i Dalarnas län och Älvdalens kommun vill att utvecklingen ska vara hållbar. Naturen ska vara välkomnande samtidigt som den skyddas. och Inom Älvdalens kommun pågår arbetet med översiktsplan för de norra kommundelarna. Inom länsstyrelsen i Dalarnas län pågår arbete med att ta fram en miljö- och hushållningsplan för fjällen i Dalarna. Båda dessa aktiviteter syftar till att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling där hänsyn tas till ekologiska, ekonomiska och sociala/kulturella aspekter (våra understrykningar). Tre Toppar strider mot miljömålen Riksdagen har beslutat om nationella miljömål. Under miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö anges att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet och vidare Särskilt värdefulla områden ska (vår understrykning) skyddas mot ingrepp och andra störningar. I Miljömål för Dalarna som antagits av länsstyrelsen betonas vikten av att dessa mål uppnås. Dessutom framhålls: Det är nödvändigt att utvecklingen av turismen är långsiktigt

4 hållbar och Allt fler besökare efterfrågar naturupplevelser utanför fjällanläggningarna. Därför behöver underhållet av leder och skötseln av skyddade områden utökas. Det framgår alltså att efterfrågan ökar på naturupplevelser i mer orörd natur och att länsstyrelsen därför bedömer att skötseln måste förbättras i naturreservat och andra skyddade områden. En omfattande exploatering i ett av Dalarnas mest storslagna och orörda fjällområde kan inte vara förenlig med länsstyrelsens miljömålsbeslut. Det är därför anmärkningsvärt att politikerna i Region Dalarna, med en reservation, har ställt sig bakom planerna på en utbyggnad. En alternativ utveckling av turismen i norra Dalarna. SNF har givetvis förståelse för de arbetsmarknadspolitiska svårigheter som Älvdalen har. Turismen, inte minst skidturismen, spelar stor roll. En utveckling som innebär fler arbetstillfällen välkomnas naturligt nog. Men för att en sådan utveckling ska vara hållbar och inte strida mot andra övergripande samhällsmål får den inte baseras på fortsatt skadlig exploatering av skyddade naturområden. SNF vill i stället förespråka en satsning på utveckling av andra former av turism som inte innebär ny storskalig exploatering av naturområden. Vi är medvetna om att lönsamheten på kort sikt kanske inte blir lika stor men vi är övertygade om att det långsiktigt kommer att löna sig. Stöd för den uppfattningen finns hos en del forskare. Lennart Bäck på Mittuniversitet sade i en intervju nyligen att han tror att det på års sikt kommer att bli mer lönsamt att satsa på alternativ, bl a på grund av den hårda konkurrensen när det gäller alpina anläggningar. Han tror att marknaden snart är mättad. En synnerligen viktig faktor som kan komma att bli avgörande för skidturismens, och kanske framför allt stora skidanläggningars, framtida lönsamhet är framtida klimatförändringar. Stor enighet råder bland klimatforskarna att temperaturen kommer att öka. Sannolikt kommer detta att betyda att snösäsongen kortas avsevärt för stora delar av de svenska fjällen. Redan idag har temperaturökningen i Alperna orsakat allvarliga problem. Flera nedfarter kan inte längre utnyttjas annat än under en kort tid. I stället får nedfarter anläggas allt högre upp med tillkommande exploatering i form av nya liftar mm. I underlaget behandlas dessa risker. Den slutsats som dras i underlaget är dock att just de svenska fjällen i ett medellångt perspektiv, ca 50 år, skulle klara sig bra jämfört med Alperna och därmed på kort sikt gynnas utifrån ett marknadsmässigt synsätt. Samtidigt påpekas i underlaget att både klimatmodelleringen och därmed slutsatserna om marknaden är förenade med stora osäkerheter. Att i detta läge planera ett mycket stort ingrepp i ett skyddat område för att bygga anläggningar för alpin skidturism känns som ett stort ekonomiskt vågspel, även om man bortser från de starkt negativa konsekvenserna för naturmiljön. I stället borde man satsa mer på andra former av skidturism samt barmarksturism. SNF är en av organisationerna bakom kvalitetsmärkningen för ekoturism i Sverige, Naturens Bästa. Syftet med denna märkning är att stimulera en utveckling av turismarrangemang, som har en mindre negativ inverkan på miljön. Internationellt växer denna typ av turism starkt. Parallellt med rena ekoturismsatsningar växer också intresset hos de stora arrangörerna att miljöanpassa sin verksamhet. SNF gör bedömningen att intresset för arrangemang, som satsar på naturupplevelser av hög kvalitet, ökar starkt, inte minst

5 från länder som Tyskland, England och Nederländerna men även från USA och Japan. Det är dessutom många gånger köpstarka grupper som efterfrågar annorlunda upplevelser. Idrefjäll skulle kunna utvecklas till en arrangör som dels kan erbjuda konventionell utförsåkning av god kvalitet i de backar som nu finns, dels går före och utvecklar kompletterande utbud av skidåkning och barmarksturism på Städjan utan liftar och preparerade nedfarter. Med stöd av vad som framförts ovan avstyrker SNF bestämt att Projektet Tre Toppar kommer till stånd. Det kommer att medföra irreversibla och mycket omfattande skador på naturmiljön, spoliera den hittills orörda karaktären i området och Städjans symbolvärde samt dessutom innebära stora störningar för det rörliga friluftslivet och rennäringen. Stockholm den 30 september 2005 Svenska Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson Ordförande Klas Hjelm Naturvårdschef

6