Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för Väsjön norra, Edsberg

Transkript

1 Samrådshandling Dnr KS 2008/718-2

2 Innehåll 6. Miljökonsekvenser 12 Bedömning av konsekvenser Sammanfattning 3 Landskapsbild och kulturmiljö Inledning 5 Bedömningsgrunder 12 Bakgrund 5 Påverkan 12 Syfte 5 Naturmiljö 12 Läsanvisning 5 Bedömningsgrunder 12 Riksintressen 5 Påverkan Avgränsning 5 Miljökonsekvenser 13 Samråd 5 Rekreation och friluftsliv 13 Tidigare MKB 5 Bedömningsgrunder 13 Alternativ 5 Påverkan 13 Miljökonsekvenser Nollalternativ 5 Landskapsbild och kulturmiljö 6 Vatten 13 Naturmiljö och rekreation 6 Bedömningsgrunder 13 Mark och vatten 6 Påverkan 13 Klimat 6 Väsentliga miljöaspekter 6 Buller 13 Bedömningsgrunder Nuläge och planförslag 7 Miljökonsekvenser 14' Nuläge 7 Landskapsbild 7 Naturmiljö och rekreation 8 Vatten - Oxundaåns avrinningsområde Samlad bedömning 15 Förslag till åtgärder 15 Uppföljning 15 Planförslag Miljömål Medverkande 16 2 Dnr 2008/718 KS.203

3 1. Sammanfattning Bakgrund Avsikten med planläggningen är att utveckla området med ny bostadsbebyggelse genom förtätning och nybyggnation med blandade bebyggelsetyper. Planeringsarbetet för Väsjön har dels tagit sin utgångspunkt i Sollentuna kommuns behov av att effektivisera sin markanvändning, dels i att Väsjöområdet har problem med vatten och avlopp på grund av ökad permanentbosättning i fritidshusbebyggelse. En alternativ lokalisering har inte varit aktuell. Inga riksintressen berörs av detaljplanen. Nollalternativ Ett nollalternativ ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Nollalternativet beskriver en framtida situation utan att planen genomförs. Horisontåret i denna MKB är satt till I nollalternativet kvarstår i huvudsak dagens situation, förändringen av landskapsbilden på grund av förtätningar sker i långsam takt. Väsjöns igenväxning fortsätter och sjön blir på sikt ett vasskärr. Endast mindre förändringar förväntas ske vad gäller möjligheterna till rekreation, de kvarstår som idag. Dagens situation vad gäller VA kvarstår och blir på sikt ohållbar på grund av dålig vattenkvalitet i enskilda vattentäker. Kommunen kan komma att åläggas en utbyggnad av VA-nätet. Permanentningen av fritidshusbebyggelsen kommer sannolikt att fortsätta. Det finns risk för att andelen bostäder som använder sig av blandade energislag, t.ex. fos- sila bränslen ökar. Trafikökningen i området bedöms bli begränsad i nollalternativet. Väsentliga miljöaspekter Planändringen för hela Väsjöområdet bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan på grund av den förändrade landskapsbilden som en ny sammanhållen bebyggelse på naturmark kommer att medföra. Ett annat skäl är att bebyggelsen påtagligt kommer att beröra vattenområdet kring Väsjön. Dessa frågor belyses både i den övergripande MKB:n för Väsjöområdet samt i MKB för Väsjön norra där väsentliga miljöaspekter bedöms vara landskapsbild, naturmiljö och rekreation samt vatten - Oxundaåns avrinningsområde. Miljökonsekvenser Terrängen i planområdet är kuperad och befintlig bebyggelse ligger i huvudsak nedanför bergsbranterna. Det är lätt att läsa vilken mark som bedömts som byggbar. Den branta bergskanten är en tydlig gräns mellan bebyggelse och natur. Planförslaget innebär att stora ingrepp görs i bergbranten. Skalan på bebyggelsen förändras då bl.a. flerfamiljshus förs in i området. Området får därmed en helt annan karaktär. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som måttligt negativa. Risk för betydande miljöpåverkan kvarstår. Idag ligger bebyggelsen i huvudsak nedanför det branta berget. Mellan bebyggelsen och Snuggan är terrängen kuperad och delvis blockig. Fina hällmarker med tall finns uppe på höjden. Törnskogens naturreservat ligger strax intill planområdet. Syftet med reservatet är att bevara ett större tätortsnära grönområde med vildmarkskaraktär. Planförslaget innebär att naturmark inom befintliga fastigheter tas i anspråk för bebyggelse. Ökat slitage på bebyggelsenära hällmarker kan förväntas. Positivt är att fler människor kommer närmare ett fint rekreationsområde. Vatten- och avloppssituationen åtgärdas vilket är positivt för vattendrag i området. Miljökonsekvenserna för naturmiljön bedöms sammantaget som måttligt positiva på grund av statusförbättringen av vattendrag i området. Yt- och grundvatten från Väsjöområdet berör vattenförekomsterna Norrviken, Oxundaån/Edsån, Edsjön, Oxundasjön och Oxundasjön inom Oxundaåns avrinningsområde. Dessa vatten har klassats till "måttlig ekologisk status" och "otillfredsställande ekologisk status". Enligt miljökvalitetsnormer som tagits fram av Sveriges vattenmyndigheter ska alla dessa sjöar och vattendrag uppnå god ekologisk status år Anledningen till vattendragens status är höga halter av näringsämnen i vattnet. Väsjöområdet ligger i den övre delen av vattensystemet. Den planerade utbyggnaden kan komma att påverka sjöarna nedströms. Eftersom sjösystemet rinner ut i Mälaren, som är dricksvattentäkt, innebär det att särskilda hänsyn bör tas till vattenkvaliteten. Föreslagen dagvattenhantering innebär att beslastningen av föroreningar och näringsämnen från Väsjöområdet minskar genom att nya VA-ledningar läggs i området. Dagvatten från förorenade ytor renas innan det släpps till recipient. Miljökonsekvenserna för vatten är stora och positiva. Dnr 2008/718 KS.203 3

4 ... Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för Väsjön norra, Edsberg De två stora bullerkällorna i området är Norrortsleden och Frestavägen. Längs Frestavägen föreslås flerfamiljshus liksom i området närmast Norrortsleden. Bullerberäkningar som gjorts visar att riktvärden för buller vid bostäder överskrids längs Frestavägen och för bostäder närmast Norrortsleden. Avstegsfall med tyst sida på bebyggelsen måste tillämpas. I vissa fall kan ljudklassningen av bostäderna behöva skärpas från ljusklass C till ljudklass B. Sammantaget bedöms konsekvenserna som måttligt negativa. Byggtiden kan periodvis medföra stora störningar för omgivningen. Den branta terrängen innebär att sprängningsarbetena blir omfattande. Planering av skadebegränsande åtgärder som t.ex. tillfälliga bullerskydd, kontroll av arbetstider och transportvägar är viktiga för att minimera störningar. Hantering av material och maskiner ska också ske utan risk för påverkan på mark och vatten. Byggtiden påverkar landskapsbilden på ett negativt sätt. Etableringar etc. gör att området får ett stökigt intryck. Tidvis kan etableringarna innebära att barriärer kan uppstå vilket kan vara negativt för rekreation och friluftsliv. Även buller kan påverka naturupplevelsen negativt. Sammantaget bedöms planen medföra övervägande positiva konsekvenser för naturmiljö, rekeration och vatten. Föroreningsbelastningen på Väsjön och nedströms liggande vattendrag minskar. Fler människor får tillgång till ett värdefullt naturområde. För landskapsbild och buller bedöms de negativa konsekvenserna som måttligt stora. Stora ingrepp görs i brant terräng för att gator och hus ska kunna byggas. En del av bostäderna ligger över riktvärdet för buller vid fasad och avstegsfall med tyst sida måste tillämpas. För att minimiera störningar under byggtiden bör ett kontrollprogram för miljö under byggtiden tas fram. Uppföljning av vattenkvalitet och bulleråtgärder bör göras. Ovan till höger. Dagens bebyggelse ligger i huvudsak i slänten närmast Frestavägen Till höger: Snuggavägen är brant och går hela vägen upp för bergbranten till Snuggan 4 Dnr 2008/718 KS.203

5 2. Inledning Bakgrund Avsikten med planläggningen av Väsjöområdet är att utveckla området med ny bostadsbebyggelse genom förtätning och nybyggnation med blandade bebyggelsetyper. Väsjöområdet är idag inte anslutet till det kommunala vatten- och avloppssystemet. En utbyggnad av vatten- och avloppssystemet med anslutning till det kommunala nätet är nödvändig, men kräver en förtätning för att bära kostnaderna. Planändringen bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan på grund av den förändrade landskapsbilden som en ny sammanhållen bebyggelse på naturmark kommer att medföra. Ett annat skäl är att bebyggelsen påtagligt kommer att beröra vattenområdet kring Väsjön. Under år 2010 togs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fram för Väsjöområdet {Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet, med fokus på detaljplan for Södersätra och Kastellgården samt detaljplan för Väsjön mellersta). Denna MKB ligger till grund för föreliggande MKB vars fokus ligger på detaljplan för Väsjön norra. Detaljplanen för Väsjön norra sätter genom gatustrukturen förutsättningarna för kommande etapper norr om området. Syfte En miljökonsekvensbeskrivning är dels en process, dels ett dokument. Syftet är att så lång som möjligt integrera miljöaspekter i arbetet med planen och minimera negativa konsekvenser av det färdiga utbyggnadsförslaget. Själva MKB-rapporten är en dokumentation av detta arbete där utbyggnadsförslagets direkta och indirekta effekter beskrivs och bedöms. MKB:n är också en av beslutsunderlagen i den fortsatta planprocessen. Läsanvisning Denna MKB fokuserar på miljöaspekter som bedöms som väsentliga i detaljplan för Väsjön norra. Bakgrund till projektet, behovsbedömning, resonemang kring alternativ, miljömål, bedömningsgrunder samt aspekter som inte bedöms som väsentliga för detaljplan Väsjön norra beskrivs mer utförligt i rapporten Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet, med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt detaljplan for Väsjön mellersta ( ). Riksintressen Detaljplanen för Väsjön norra berör inga riksintressen. I norr om planområdet finns riksintresse för totalförsvaret. 3. Avgränsning Samråd Samråd med länsstyrelsen om avgränsning av MKB hölls för hela Väsjöområdet den 15 november Vid samrådet lyftes påverkan på landskapsbild, Oxundaåns avrinningsområde samt den biologiska mångfalden och friluftslivet (påverkan på grönkilar) fram som väsentliga miljöaspekter för hela Väsjöområdet. Ytterligare ett samråd med länsstyrelsen hölls 4 maj 2012, då med fokus på Väsjön norra. Bedömningen av västentliga miljöaspekter från tidigare möte gäller även lokalt för Väsjön norra. Tidigare MKB Den MKB som togs fram för hela Väsjöområdet fungerar som "paraply". Även om den har fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt för Väsjön mellersta, finns beskrivningar och resonemang som gäller för hela området. Här finns fördjupad information om miljöaspekter som inte belyses i MKB för Väsjön norra samt beskrivning av miljömål och påverkan på planer och program. Alternativ Planeringsarbetet för Väsjön har dels tagit sin utgångspunkt i Sollentuna kommuns behov av att effektivisera sin markanvändning, dels i att Väsjöområdet har problem med vatten och avlopp på grund av ökad permanentbosättning i fritidshusbebyggelse. En alternativ lokalisering har inte varit aktuell. Detta beskrivs utförligt i Väsjöområdet - en händelseutveckling fram till PM, kommunledningskontoret Nollalternativ Ett nollalternativ ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Nollalternativet beskriver miljöns Dnr 2008/718 KS.203 5

6 sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs. I nollalternativet inkluderas de åtgärder och förändringar som bedöms ske även om ingen ny plan antas. Nollalternativet beskriver en situation i framtiden, vid horisontåret, dvs. när hela planen är genomförd och ska inte förväxlas med nuläget även om de ofta är relativt lika varandra. Vid bedömning av miljökonsekvenser görs jämförelsen mot nollalternativet. Horisontåret är satt till 2030 då Förbifart Stockholm är utbyggd. Landskapsbild och kulturmiljö Landskapsbilden förändras i långsam takt. Småhusområdenas lummiga karaktär kan komma att övergå i en tätare bebyggelse på bekostnad av den nu frodiga växtligheten. Det finns i nollalternativet en risk för utökad bebyggelse i sluttningen väster om Väsjön. Väsjön går mot en igenväxning om inga åtgärder för restaurering och minskad tillförsel av näringsämnen sker. Kring Fjäturen kvarstår dagens situation förutsatt att hävden av strandområdena fortgår. I nollalternativet kvarstår nuvarande markanvändning i området. Förtätning och ökat permanentboende kan förväntas i Norrsätra och Södersätra. Eftersom inga riktlinjer finns för tillkommande bebyggelse kan detta påverka landskapsbild och kulturmiljö negativt på grund av risk för stor variation i skala, form och färg. Naturmiljö och rekreation Nollalternativet innebär att dagens situation kvarstår. Viss kompletteringsbebyggelse och fortsatt permanentning i Norrsätra och Södersätra innebär att troligen en viss minskning av naturmark i området. Spridningsstråk längs Väsjön kvarstår som idag och därmed även risken för viltolyckor på Frestavägen. Väsjön bedöms på sikt övergå till vasskärr. I nollalternativet sker endast mindre förändringar avseende rekreation. Naturmiljön närmast bebyggelsen påverkas mindre än i utbyggnadsförslaget. Förutsättningarna att bevara vildmarkskänsla och storskog i Törnskogen bedöms som större i nollalternativet än i utbyggnadsalternativet. Trafikfarliga korsningar med Frestavägen kvarstår. Mark och vatten I nollalternativet består i huvudsak dagens situation med viss tillkommande bebyggelse i Norrsätra och Södersätra. Dagvattenbelastningen på sjöar i området kvarstår vilket även påverkar hela avrinningsområdet nedströms. Igenväxningen av Väsjön fortgår med risk för syrefria bottnar och frigörelse av fosfor. Läckage från befintliga enskilda avlopp riskerar att fortsätta att försämra vattenkvaliteten i Väsjön och Fjäturen. Föroreningssituationen i grundvattnet kvarstår på nuvarande nivåer eller försämras på grund av ökad permanentning av fritidshus. På sikt blir VA-situationen ohållbar på grund av dålig kvalitet i enskilda vattentäkter. Av hygieniska skäl kan kommunen komma att åläggas en utbyggnad av VA-systemet. Verksamhetsområdet norr om Väsjön kvarstår och kan komma att växa i omfång då kommunen har brist på verksamhetsområden. De uppmätta föroreningshalterna förväntas dock fortsätta att klassificeras som mindre allvarliga föroreningstillstånd. Klimat Permanentningen av fritidshusbebyggelsen kommer med största sannolikhet kvarstå. Det innebär bland annat att andelen bostäder som använder sig av blandade energislag, exempelvis fossila bränslen, kan öka. Ingen risk för skred eller översvämningar bedöms finnas i nollalternativet. Trafikökningen i området kommer att bli begränsad och sammantaget innebär det att utsläpp av koldioxid kommer att vara mindre lokalt jämfört med utbyggnadsalternativet. Regionalt sett bedöms dock utsläppen av koldioxid öka i och med att inflyttningen till Stockholm förutsätts öka och förutsatt att bilanvändandet kvarstår som idag. 5. Väsentliga miljöaspekter Väsentliga miljöaspekter i detaljplan för Väsjön norra bedöms vara: Landskapsbild Naturmiljö och rekreation (Rösjökilen) Vatten - Oxundaåns avrinningsområde Följande miljöaspekter bedöms inte som väsentliga för detaljplanen för Väsjön norra: Kulturmiljö Förorenad mark Klimat Människors hälsa 6 Dnr 2008/718 KS.203

7 I Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet. Med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt detaljplan for Väsjön mellersta redovisas även dessa miljöaspekter med konsekvenser. i? > 6. Nuläge och planförslag Snugg»»r«n Snuggan I detta avsnitt beskrivs detaljplaneområdet som det ser ut idag samt det föreslagna planförslaget. Endast de bedömda väsentliga miljöaspekterna behandlas. För mer information kring andra miljöaspekter hänvisas till MKB för Väsjöområdet ( ). sa»"" 9 *" Tomvko 0.n * a»n Snuggtaskeberget B % Väsjön Mor-,»t-. Fjåturer Nuläge Landskapsbild Bebyggelsen ligger i huvudsak i sluttningen mellan Frestavägen och det branta berget mot Snuggan. Enstaka hus ligger på flacka partier högre upp i branten. Villatomterna är väl uppvuxna och området har en lummig prägel med omväxlande skogspartier och trädgårdar. Det är lätt att läsa vilka delar av landskapet som hitintills bedömts som byggbara. Den branta bergskanten är en tydlig gräns mellan bebyggelse och natur. v- vxmora % Edsängerf,''* 1 Jf Planområdets läge Detaljplanen berör fornlämningen Sollentuna 327:1, ett gränsmärke med inskriften "Sollentuna härad 1915". Stenen flyttades 5 meter åt norr när Frestavägen fick ny dragning. Gränsmärket står i höjd med Frestavägen 131. Gränsmärket kommer sannolikt att behöva flyttas igen vid en utbyggnad av området. Dnr 2008/718 KS.203 7

8 Naturmiljö och rekreation Terrängen är kuperad och delvis blockig, med branta sluttningar. Många av tomterna i planområdet är naturtomter. Högre upp i terrängen mot Snuggan får skogen mer hällmarkskaraktär. Att man befinner sig högt upp upplevs tydligt. Även om det finns enstaka hus även vid Snuggan har området stark vildmarkskänsla. Idag består bebyggelsen i området av villor i skiftande ålder. Norr om planområdet ligger Törnskogen som blev naturreservat Syftet med reservatet är att bevara ett större tätortsnära grönområde med vildmarks-karaktär som erbjuder goda förutsättningar för friluftsliv och biologisk mångfald samt för att säkra grönstrukturen i Rösjökilen. Södra Törnskogens bevarandevärden är bland annat knutna till friluftslivet, hällmarkerna och de äldre granskogarna. Förutsättningarna att bevara områdets värden för friluftslivet är goda. Två nyckelbiotop/naturvärdesobjektinventeringar (Skogsvårdsstyrelsen respektive ) finns framtagna som berör planområdet. En mindre del i nordvästra planområdet inom fastigheten Törnskogen 4:1 gränsar till en registrerad nyckelbiotop. Denna berör ett område med gammal barrskog med block och nordvänd bergbrant. Vid inventeringen fann man rjällig taggsvamp och stor aspsticka, båda på rödlistan (NT=nära hotade) samt signalarterna svavelriska, fjällmossa, guldlockmossa, skriftlav, blodticka och mörk husmossa. Frestavägen norrut med Väsjön till höger i bild Ett objekt med naturvärden har även registrerats inom fastigheten Norrsätra 2:3, i nordöstra delen av planområdet. Naturvärdesobjektet utgörs av

9 gammal tall, frihuggen från skuggande träd, som gynnar insekter, vedsvampar och fåglar. En naturinventering gjordes i juni I naturinventeringen pekas ett antal bevarandevärda gröna delar som bergbranter, hällmarker och värdefull vegetation ut. Djurlivet är normalt för regionen och däggdjur som grävling, rådjur, mink, ekorre, skogs- och fälthare förekommer allmänt. Alg förekommer inte stationärt i området. Strandskyddsområde kring Snuggan är generellt 300 meter med undantag för den del där befindig bebyggelse når fram till sjön. Strandskydd kring Väsjön är 100 meter. Förutsättningar. De blå linjerna visar gällande strandskyd kring Snuggan och Väsjön detaijplanegränser antagna resp. inför antagande detaljplanegräns Vasjön norra gällande gränser DP och OB Den största delen av strandskyddet kring Väsjön som ingår i detaljplanen för Väsjön mellersta och detaljpl för Södersätra och Kastellgården upphävdes av regeringen under hösten Med planen regleras att Väsjöns strandskydd upphävs för fastigheter som idag inte är allemansrättsligt tillgängliga. Fastigheterna bedöms heller inte ha några kvaliteter för växt- och djurlivet. Med upphävandet av strandskyddet som skett närmare Väsjön föreligger inget motiv att behålla strandskyddet i dessa delar. Dnr 2008/718 KS.203 9

10 Vatten - Oxundaåns avrinningsområde Yt- och grundvatten från Väsjöområdet berör vattenförekomsterna Norrviken, Oxundaån/Edsån, Edsjön, Oxundasjön och Oxundasjön inom Oxundaåns avrinningsområde. Dessa vatten har klassats till "måttlig ekologisk status" och "otillfredsställande ekologisk status". Enligt miljökvalitetsnormer som tagits fram av Sveriges vattenmyndigheter ska alla dessa sjöar och vattendrag uppnå god ekologisk status år Anledningen till vattendragens status är höga halter av näringsämnen i vattnet. Väsjöområdet ligger i den övre delen av vattensystemet. Den planerade utbyggnaden kan komma an påverka sjöarna nedströms. Eftersom sjösystemet rinner ut i Mälaren, som är dricksvattentäkt, innebär det att särskilda hänsyn bör tas till vattenkvaliteten. Grundvatten Grundvattenbildningen i området styrs troligen till stor del av sjöarnas vattennivåer vilket innebär att grundvattennivåerna i Väsjöområdet varierar stort. En hårdgöring av moränmarker inom området innebär att grundvattenbildningen i dessa lager minskar. Enligt geoteknisk undersökning (WSP ) finns många grundvattentrösklar inom Väsjöområdet, huvudsakligen av berg och morän. Dessa bör bevaras så att inte grundvatten från högre liggande områden dräneras bort. Kompletterande information om grundvattennivåer behövs för att kunna analysera riskområden för marksättningar och områden där arbetena riskerar att medföra sänkning av grundvattennivåerna. Naturmarken i området består av fina hällmarker. På översta bilden syns Väsjön mellan träden. 10 Dnr 2008/718 KS.203

11 Planförslag Planläggningen av Väsjöområdet har sin bakgrund i att Sollentuna kommun behöver långsiktigt säkra sin bostadsförsörjning samt i att Väsjöområdet lider av hög belastning av näringsämnen och föroreningar. Detta beror till stor del på bristfälliga avloppsanläggningar samt minskande vattentillgång på grund av ökad permanentning av fritidsbebyggelse. Planförslaget för Väsjön norra innebär att tomter styckas och området förtätas. Området föreslås få en blandad bebyggelse av villor och flerfamiljshus, där flerfamiljshusen i huvudsak ligger längs Frestavägen. Förslag till disposition av området. Planförslaget ligger i sin helhet utanför gräns för naturreservat Törnskogen, men berör gällande strandskyddsområde för både Snuggan och Väsjön. Upphävande av strandskydd för Väsjön har sökts för tidigare etapper. För Snuggan och Väsjön införs upphävande av strandskydd som planbestämmelse i detaljplanen för Väsjön norra. Området vid Snuggan där strandskyddet föreslås upphävas ligger mycket nära Norrortsledens mynning och är utsatt för bullerstörning från vägen. Där Norrortsleden inte ligger i tunnel är den en stor barriär. Föreslagen bebyggelseutformning säkerställer att Snuggan kan nås även om en del av strandskyddet upphävs. Dnr 2008/718 KS

12 6. Miljökonsekvenser Bedömning av konsekvenser De bedömningsgrunder som används för bedömning av miljökonsekvenser utgår från de allmänna hänsynsreglerna, de nationella miljö- och folkhälsomålen samt övergripande riktlinjer för hållbar utveckling. Utöver dessa har Stockholms läns regionala mål och Sollentuna kommuns egna översiktliga strategiska mål legat som grund. Övriga bedömningsgrunder är riktvärden för buller, vattendirektivets miljökvalitetsnormer för grundoch ytvatten samt riskhänsyn vid fysisk planering. Bedömningsgrunderna finns utförligt beskrivna i kapitel 3 i Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet. Med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt detaljplan för Väsjön mellersta. Miljökonsekvenserna bedöms enligt följande skala. Stora, måttliga eller små negativa konsekvenser Varken positiv eller negativ konsekvens Stora, måttliga eller små positiva konsekvenser Landskapsbild och kulturmiljö Bedömningsgrunder Aktuella bedömningsgrunder för landskapsbilden är: Det nationella miljömålet God bebyggd miljö. Bestämmelser i miljöbalken kring hållbar utveckling. Påverkan Bebyggelse i den branta sluttningen från Väsjön upp mot Törnskogen innebär en stor förändring av landskapsbilden. Mängden hus i området blir betydligt större än idag och kryper högre upp i sluttningen vilket bedöms medföra omfattande sprängningsarbeten. Även om stora ansträngningar görs för terränganpassning blir påverkan på landskapsbilden stor. Den nya bebyggelsen har också delvis en annan skala än den befindiga då flerfamiljshus, kedjehus och parhus förs in vilket innebär att karaktären på området förändras. Detta behöver i sig inte vara negativt. Hur man upplever förändringen färgas av vilken relation man har till området av idag. Frestavägen är i översiktsplanen utpekad som huvudgata som bör utvecklas och i lämplig avsnitt kantas av byggnader. Den täta bebyggelsen längs Frestavägen stämmer väl överens med detta. Miljökonsekvenser Läsbarheten av landskapet minskar i och med att marken till viss del jämnas ut för att hus ska kunna byggas. Naturliga bergsbranter ersätts av jordslänter och murar. Den idag tydliga skillnaden mellan den "byggbara" relativt plana marken och det "obyggbara" brant stupande berget blir mindre tydlig. Området får också en helt annan karaktär med ökad bebyggelsetäthet och en annan skala på bebyggelsen. En anpassning av vägnätet efter terrängen och souterrängbebyggelse har gjorts för att minska de negativa konsekvenserna för landskapsbilden. Förändringen är framförallt lokal och kom- mer att vara synlig främst från området kring Väsjön som även det omdanas. Planförslaget medför dock så pass stora ingrepp i den branta sluttningen att konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli måttligt negativa. Risken för betydande miljöpåverkan kvarstår. Naturmiljö Bedömningsgrunder Aktuella bedömningsgrunder för naturmiljön är: Det nationella miljömålen Levande skogar, God bebyggd miljö, Ett rikt växt och djurliv Bestämmelserna i miljöbalken kring hållbar utveckling Regionala miljömål kring grönstrukturens utveckling Påverkan Mark som idag är naturmark tas i anspråk för bebyggelse. Tät bebyggelse kommer närmare naturreservatet Törnskogen och trycket på rekreationsområdet bedöms öka. Naturmarken som gränsar till planområdet består till stor del av slitagekänsliga hällmarker, vilka kan komma att påverkas negativt av att fler människor rör sig ut i skogsmarkerna. Positivt är att fler människor kommer närmare ett fint rekreationsområde. Naturmark sparas i planområdet vilket bidrar till att en allmänt tillgänglig grön struktur behålls. Planförslaget innebär att vatten- och avloppssituationen åtgärdas vilket är positivt för sjöar och vattendrag i området. 12 Dnr 2008/718 KS.203

13 Miljökonsekvenser Naturmark tas i anspråk för bebyggelse vilket innebär en negativ konsekvens för naturmiljön som dock bedöms som liten. Situationen för vattendragen i området förbättras vilket är en positiv konsekvens. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön som måttligt positiva. Rekreation och friluftsliv Bedömningsgrunder Aktuella bedömningsgrunder för rekreation är: De nationella miljömålen Levande skogar och God bebyggd miljö Folkhälsomålet Fysisk aktivitet Sollentuna kommuns mål Ge plats för idrott och göra naturen tillgänglig Påverkan Planområdet utgörs idag till stor del av tomtmark eller brant bergssluttning och är inte tillgängligt för rekreation och friluftsliv. Sparad naturmark får kontakt med lokalvägnätet vilket innebär att man från vägarna kan komma ut i lokala grönområden samt kan komma till det blå-gröna stråket längs Snuggabäcken. Planförslaget gör Törnskogen tillgänglig för fler människor än idag vilket är positivt. Miljökonsekvenser Okad tillgänglighet till ett attraktivt rekreationsområde är en positiv konsekvens av planförslaget. Även inom planområdet sparas natur som kan nås från vägarna i området. En negativ följd av det ökade trycket på naturmarken är ökat slitage framförallt i bebyggelsenära delar. Sammantaget bedöms konsekvenserna för rekreation som positiva. Vatten Bedömningsgrunder Aktuella bedömningsgrunder för vatten är: De nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö Bestämmelser i miljöbalken kring hållbar utveckling Påverkan Så långt det är möjligt ska LOD tillämpas. Dagvatten från kvartersmarken inom planområdet ska omhändertas lokalt genom fördröjning och rening, samt med infiltration där det är möjligt. Mer förorenat dagvatten, t.ex. från markparkeringsytor, får inte infiltreras utan att först renas. Parkeringsytor för större parkeringsplatser ska förses med oljeavskiljare. Nya VA-ledningar läggs i området dit befintlig och ny bebyggelse ansluts. Enskilda avlopp till Väsjön försvinner därmed och belastningen på sjön minskar. Det nya ledningsnätet kan också hantera den planerade utbyggnaden av området. Miljökonsekvenser Totalt sett innebär föreslagen dagvattenhantering att belastningen av näringsämnen och andra föroreningar från Väsjöområdet på Väsjön blir mindre med utbyggnadsalternativet jämför med nollalternativet. Den planerade utbyggnaden av Vasjöområdet bedöms därmed påverka Väsjön och nedströms liggande vattensystem, inklusive vattenförekomsterna Norrviken, Oxundaån/Edsån samt Oxundasjön, positivt. Miljökonsekvenserna bedöms som stora och positiva. En kontinuerlig uppföljning av vattenkvaliteten i Oxundaåns sjösystem ska ske genom Oxundakommunernas gemensamma miljökontrollprogram. Globala klimatförändringar bedöms medföra ökad nederbörd och ökad risk för häftiga regn. Dagvatten från kvartersmark ska regleras genom att uppkomna flöden begränsas t.ex. genom fördröjnings- och perkolationsmagasin. Gröna tak är en annan åtgärd som bidrar till dämpning av dagvattenflöden. Buller Bedömningsgrunder Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur (Infrastrukturinriktning för framtida transporter 1996/97:53). För bostäder gäller följande riktvärden för vägtrafikbuller: 30 db (A) ekvivalentnivå inomhus. 45 db (A) maximalnivå inomhus (far överskridas högst fem gånger per natt, 22-06). Dnr 2008/718 KS

14 Miljökonsekvensbeskrivning till aljplan för Väsjön norra, Edsberg 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad. 70 db (A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. I de fall utomhusnivåerna inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Miljöförvaltningen i Stockholm med flera, tagit fram tre rapporter om Trafikbuller i planeringen. I den första rapporten från 2000 presenterades möjligheten till avstegsfall när inte bullerriktvärden kan nås och det finns andra allmänna intressen som talar för att bygga bostäder även i trafikbullerstörda lägen. I den tredje rapporten påpekas att det är en fördel om bostadsbyggande i bullerutsatta lägen har stöd av en uttalad stadsbyggnadsstrategi i en översiktsplan eller ett program. Den andra rapporten, är en undersökning av hur boende upplever störning av trafibuller. I rapporten slås fast att enkelsidiga bostäder mot trafiksidan inte bör accepteras. I Boverkets Allmänna Råd 2008:1 skriver verket att: "I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur." Boverket skriver vidare att avsteg kan motiveras vid komplettering: av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. Principer för intresseawägning innebär kortfattat att en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller dämpad sida (45-50 db(a) vid fasad) dit minst hälften av bostadsrummen liksom uteplats bör vara vända tillskapas. I Sollentuna översiktsplan är målsättningen att det ska gå att uppföra byggnader i princip var som helst inom den samlade bebyggelsen. Genom medveten planering och utformning av byggnader ska bullerutsatta områden få höjda kvaliteter med god arkitektur och god ljudmiljö. Varje bostad ska ha tillgång till minst en uteplats eller balkong med ljudnivåer om maximalt 55 db(a) ekvivalentnivå och 70 db (A) maxnivå. Om bostaden är utsatt för högre nivåer ska en tyst (ljuddämpad) sida skapas som kompensation. Minst hälften av bostadsrummen ska placeras mot den tysta sidan. Påverkan En översiktlig trafikbullerutredning för Väsjön norra togs fram I utredningarna räknas med fordon/dygn varav 10 % tung trafik på Norrortsleden, mellan och fordon/dygn varav 8 % tung trafik på Frestavägen och 3230 fordon/dygn varav 8 % tung trafik på Gustavsbergsleden. Trafikdata avser prognosår Området påverkas av trafikbuller från Norrortsleden och Frestavägen. Bebyggelse närmast Frestavägen beräknas få över 60 db(a) vid fasaden mot vägen medan fasad mot gården är relativt tyst, under 50 db(a). Hur mycket buller som läcker in i området beror på hur bebyggelsen utformas. Ju färre öppningar det är mellan byggnader, desto mindre ljud läcker in längre in i området. Bullernivåerna vid bostäderna närmast Norrortsleden beräknas få nivåer över 55 db (A). Även den sida som vänds från Norrortsleden har bullernivåer över 50 db (A). Miljökonsekvenser Bostadsbebyggelse närmast Frestavägen och Norrorstsleden kan bara klaras med avstegsfall. I vissa fall behöver ljudklassningen av bostäderna skärpas från ljudklass C till ljudklass B. Åtgärder krävs för bebyggelse som överskrider riktvärden. Med en bullerskärm vid Norrortsleden kan ljudnivån vid fasad sänkas för bostäder i närområdet samt för rekreationsområdet. Ljudnivåer längs med Frestavägen kan möjligen sänkas med tillämpning av bullerskärm beroende på husets höjdläge i förhållande till vägen. Sammantaget bedöms konsekvenserna som måttligt negativa. 14 Dnr 2008/718 KS.203

15 7. Miljökonsekvenser under byggtiden Byggtiden för gator och allmänna platser bedöms till två år. Utbyggnaden av bostäder tar längre tid. Periodvis kan byggtiden medföra stora störningar för omgivningen. Den branta terrängen innebär att sprängningsarbeten för gator och hus blir omfattande. Planering av skadebegränsande åtgärder som t.ex. tillfälliga bullerskydd, kontroll av arbetstider och transportvägar är viktiga för att minimera störningar. Hantering av material och maskinunderhåll ska ske utan risk för påverkan på mark och vatten. Ett kontrollprogram med krav, bestämmelser, kontroller och åtgärder under byggtiden bör upprättas för byggtiden. Exempel på faktorer som kan tas upp i ett miljöprogram finns i Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet. Byggtiden innebär att landskapsbilden påverkas på ett negativt sätt. Uppställningsplatser, maskiner etc. gör att området får ett stökigt intryck. Rekreation och friluftsliv, liksom naturmiljö påverkas av byggtiden dels genom att mark tas i anspråk tillfälligt och kan skadas, dels genom att barriärer kan uppstå på grund av tillfälliga upplag och transportvägar. Även buller under byggtiden kan vara negativt för naturupplevelsen. 8. Samlad bedömning Planförslaget innebär övervägande positiva konsekvenser för naturmiljö, rekreation och vatten. Föroreningsbelastningen på Väsjön och därmed nedströms liggande vattendrag minskar. Fler människor får också tillgång till ett värdefullt rekreationsområde. En negativ konsekvens av ökad tillgänglighet är ökat slitage på känsliga hällmarker. För landskapsbild och buller bedöms konsekvenserna som måttligt negativa. Bebyggelse i den branta terrängen medför stora ingrepp och den tydliga skillnaden mellan bergbranterna och de flacka områdena kring Väsjön jämnas delvis ut. Bostäderna längs Frestavägen och flerbostadshus närmast Norrortsleden utsätts för högt buller från vägen och avstegsfall krävs. Trots de negativa konsekvenser projektet medför så bedöms detaljplanen sammantaget medföra positiva konsekvenser för miljön. Förbättringen av vattenkvaliteten är ett tungt vägande skäl till detta. Förslag till åtgärder Kontrollprogram för miljö under byggtiden bör tas fram för att säkerställa ett minimum av störningar och skador på mark och vatten. Värdefulla träd och annan vegetation skyddas under byggtiden. Uppföljning Uppföljning av föroreningsbeslastningen på Väsjön och nedströms inom Oxundaåns avrinningsområde bör göras. Bulleråtgärder bör följas upp för att säkerställa att inte ytterligare åtgärder behövs. 9. Miljömål Nationella, regionala och lokala miljömål redovisas i Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet, med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården sam detaljplan för Väsjön mellersta. De miljömål som bedöms som aktuella för denna MKB redovisas under rubriken Bedömningsgrunder. Planförslaget bedöms inte motverka något av de aktuella miljömålen. Dnr 2008/718 KS

16 Miljökonsekvensbeskrivning till an för Väsjön norra, Edsberg 10. Källor Boverket. Buller i planeringen - Planera för bostäder i områden utsatta för buller fån Allmänna råd 2008:1. väg- och spårtrafik. Fire Safety Design AB. Riskanalys Väsjön Sollentuna kommun , rev Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöförvalningen i Stockholm och Stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Trafikbuller och planering Länsstyrelsen i Stockholms län, Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm, Miljöförvaltningen i Stockholm, NCC, Ingemansson Technology AB. Trafikbuller och planering II Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöförvaltningen i Stockholm, AF-Ingemansson AB. Trafibuller i planering III Novamark. Dagvattenutredning inför utbyggnad av Väsjöområdet. Norr om Frestavägen, etapp 3. Maj Skogsstyrelsen. Kartblad 1019e Skogsstyrelsen. Kartblad 1019e Sollentuna kommun. Nyckelbiotop/naturvärdesobjekt. Nyckelbiotop/naturvärdesobjekt. Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet, med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt detaljplan för Väsjön mellersta. Dnr 2008/714 KS Sollentuna kommun. Södra Törnskogens naturreservat. Beslut, föreskrifter och skötselplan Dnr 2008/718 KS.203 Sollentuna kommun. Väsjöområdet en händelseutveckling fram till2010. PM, kommunledningskontoret Sollentuna kommun. Översiktsplan kommun. Antagen Sollentuna Stockholms läns museum. Stensträngar, boplatser och gravar kring Väsjön. Arkeologisk utredning och detalj kartering vid Väsjön, Sollentuna socken, Sollentuna kommun, Uppland. Rapport 2006: Tengbom. Naturinventering Väsjö norra, Sollentuna. Juni Tyréns AB. Översiktlig trafikbullerutredning för Väsjön norra. R02. Rev WSP Samhällsbyggnad. Översiktliggeoteknisk utredning för detaljplaneskedet. PM 1 beträffande mark- och grundläggningsförhållanden. GK Medverkande Sollentuna kommun Karin Sköld projektledare Emma Tönnerfors plansamordning Rikard Dahlén naturmiljö Tengbom Catarina Holdar MKB

17 Dnr 2008/718 KS