Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsen

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 9 september kl (cirkatid) - informationsärenden - stängt sammanträde kl (cirkatid) - beslutsärenden - öppet sammanträde Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad (obs lokal) Kaffe och smörgås serveras vid gruppmötena Gruppmöte majoritet: kl Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet: kl Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl Ärenden: Diarienr 1. Godkännande av dagordningen Informationsärenden (stängt sammanträde) 2. Information om Medborgarundersökningen 2015 (Muntlig information från Johan Sandlund, kommunchef och Margareta Smith, ekonomichef) 3. Information om kommunens pensionsplaceringar (Muntlig information från Margareta Smith, ekonomichef) 4. Återrapportering kring regionala frågor (Muntlig information från Daniel Portnoff (M), Bengt-Eric Sandström (FP) och Ann-sofie Soleby-Eriksson (S)) Till kommunstyrelsen 5. Val av ordförande och ledamot till Brottsförebyggande KS 2015/117 rådet (BRÅ) Utskottsbeslut: i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande: att kommunstyrelsen väljer följande ordförande och ledamot till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för mandatperioden : Ordförande: Bengt-Eric Sandström (FP) Ledamot: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) 1 (4)

2 Yrkanden: Daniel Portnoff (M) yrkar: att kommunstyrelsen väljer följande ordförande och ledamot till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för mandatperioden : Ordförande: Bengt-Eric Sandström (FP) Ledamot: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) Proposition: Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande. 6. Val av ordförande och ledamot till Trafikrådet KS 2015/116 Utskottsbeslut: i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande: att kommunstyrelsen väljer följande ordförande och ledamot till Trafikrådet för mandatperioden : Ordförande: Arne Karlsson (KD) Ledamot: Sandra Karlsson (S) Yrkanden: Daniel Portnoff (M) yrkar: att kommunstyrelsen väljer följande ordförande och ledamot till Trafikrådet för mandatperioden : Ordförande: Arne Karlsson (KD) Ledamot: Sandra Karlsson (S) Proposition: Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande. 7. Remiss Strategi för regional inriktning och KS 2015/100 samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanlands län Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 8. Medborgarskapsceremonier för nya medborgare KS 2015/107 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 9. Försäljning av Väsby 8:19 i Vagnhärad KS 2015/109 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 10. Utförd internkontroll 2014 av HN, TSN och KFN KS 2015/44 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 11. Insatskapital i Kommuninvest i Sverige AB KS 2015/110 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Till kommunfullmäktige 12. Verksamhetsplan med budget 2016 för KS 2015/94 Kollektivtrafikmyndigheten Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 13. Taxa för nyttjande av kommunskyttar vid olägenheter med KS 2015/87 vilda djur i boendemiljö Utskottsbeslut: i enlighet med Teknik- och servicenämndens förslag. 2 (4)

3 14. Förutsättningar för delbetalning av anslutningsavgifter vid KS 2015/119 VA-anslutning Utskottsbeslut: Ärendet är ej behandlat i kommunstyrelsens arbetsutskott. 15. Översyn av kultur- och idrottsföreningarnas bidrag i KS 2015/112 Trosa kommun Utskottsbeslut: i enlighet med Kultur- och fritidsnämndens/förvaltningens förslag 16. Reviderad upphandlings- och inköpspolicy för Trosa kommun KS 2015/113 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag med följande ändring från Daniel Portnoff (M): att tredje punkten på sida 1 i upphandlings- och inköpspolicyn ändras enligt följande: Inköp och upphandlingar ska präglas av innovativa lösningar, hälsosamma materialval och socialt ansvarstagande. Yrkanden: Daniel Pornoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag med följande ändring: att tredje punkten på sida 1 i upphandlings- och inköpspolicyn ändras enligt följande: Inköp och upphandlingar ska präglas av innovativa lösningar, hälsosamma materialval och socialt ansvarstagande. Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar bifall till Daniel Portnoffs (M) ändring, samt att följande tillägg görs i förvaltningens förslag: att social hänsyn avseende kollektivavtalsliknande villkor skrivs in i upphandlings- och inköpspolicyn för Trosa kommun. Daniel Portnoff (M) yrkar avslag på Ann-sofie Soleby-Erikssons (S) tilläggsyrkande. Proposition: Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med förvaltningens förslag med ändring från Daniel Portnoff (M), biträtt av Ann-sofie Soleby-Eriksson (S). Ordföranden ställer därefter proposition på bifall till Ann-sofie Soleby-Erikssons (S) tilläggsyrkande mot avslag på detsamma och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att avslå Ann-sofie Soleby-Erikssons (S) tilläggsyrkande. Reservation: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) reserverar sig enligt nedan skriftligen mot beslutet: "2014 antogs EU:s nya upphandlingsdirektiv. Det nya direktivet innebär möjligheter att bättre ta hänsyn till innovativa lösningar, miljöhänsyn och social hänsyn. För varor och tjänster under tröskelvärdet gäller den fria rörligheten inom EU och i avvaktan på riksdagens beslut om krav bör social hänsyn avseende kollektivavtalsliknade villkor skrivas in i upphandlings- och inköpspolicyn för Trosa kommun." 3 (4)

4 17. Jämställdhetsplan för Trosa kommun KS 2015/106 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet. 18. Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige KS 2015/114 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag 19. Revidering av reglemente för kommunstyrelse och nämnder KS 2015/108 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag 20. Sammanträdestider 2016 för kommunfullmäktige, KS 2015/118 kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag 21. Svar på motion gällande ökad tillgänglighet att ta del av KS 2014/169 demokratiska beslut (webbsända fullmäktigesammanträden) Utskottsbeslut: i enlighet med kommunstyrelsens ordförandes förslag Yrkanden: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar bifall till motionen. Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till eget förslag. Proposition: Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande om bifall till eget förslag. Övrigt 22. Anmälan av delegationsbeslut KS 2015/1 23. Övriga anmälningsärenden KS 2015/2 Daniel Portnoff ordförande Jakob Etaat sekreterare 4 (4)

5

6 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/ Kommunkontoret Jakob Etaat Tel Val av ordförande och ledamot till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att välja följande ordförande och ledamot till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för mandatperioden : Ordförande: Bengt-Eric Sandström (FP) Ledamot: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) Ärendet Kommunfullmäktige antog , 58 ett nytt reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun. I enlighet med det nya reglementet ska kommunstyrelsen välja en ordförande och en ledamot att ingå i det Brottsförebyggande rådet. I reglementet anges vidare att ordföranden och ledamoten i Brottsförebyggande bör väljas bland de som har uppdrag i kommunstyrelsen. Jakob Etaat Kanslichef 1

7

8 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/ Kommunkontoret Jakob Etaat Tel Val av ordförande och ledamot till Trafikrådet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att välja följande ordförande och ledamot till Trafikrådet för mandatperioden : Ordförande: Arne Karlsson (KD) Ledamot: Sandra Karlsson (S) Ärendet Kommunfullmäktige antog , 58 ett nytt reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun. I enlighet med det nya reglementet ska kommunstyrelsen välja en ordförande och en ledamot att ingå i Trafikrådet. I reglementet anges vidare att ordföranden och ledamoten i Trafikrådet bör väljas bland de som har uppdrag i Teknik- och servicenämnden. Jakob Etaat Kanslichef 1

9

10 Remissvar Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/ Kommunkontoret Johan Sandlund Tel Remiss Strategi för regional inriktning och samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanlands län Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Trosa kommun delar uppfattningen att en närmare samordning av länets insatser före, under och efter en kris är önskvärd och att DSAM-överenskommelsen bör ersättas med ny strategi. att tillstyrka att Länsstyrelsens och den länsgemensamma arbetsgruppens förslag till strategi för regional samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanlands län under hösten läggs fram för beslut hos länets samtliga aktörer. Bakgrund Länsstyrelsen har i bred samverkan med länets krisaktörer tagit fram förslag till en ny strategi för regional inriktning och samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanlands län. Länets aktörer är förutom länsstyrelsen, landstinget, polisen, försvarsmakten och länets nio kommuner. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har varit processtöd till arbetsgruppen. Liknande processer har drivits i flertalet av landets län och regioner. DSAM-överenskommelsen från 2008 har tidigare reglerat eventuell samverkan vid kris eller allvarlig händelse. Länsstyrelsen och arbetsgruppens förslag innebär inte något större avsteg från de principer som redan gäller i DSAM-överenskommelsen, men ett förnyat beslut med en bättre förankring bland de samverkande aktörerna är nödvändig om samordningen i framtiden ska kunna fungera i praktiken. Förslaget till strategi ändrar inte det faktum att respektive samverkande aktör fattar beslut inom sitt eget ansvarsområde, konsensus krävs därför även fortsättningsvis för att uppnå full effekt i krishanteringsarbetet. Fokus under kommande år bör därför vara att bygga upp en likartad metodik avseende krisorganisation, ledningsfunktioner, informationsinsatser, övnings- och utbildningsverksamhet etc. Detta för att på sikt möjliggöra att länets tillgängliga samhällsresurser kan tas tillvara på ett snabbare och säkrare sätt vid en oväntad händelse eller kris.

11 En tydligare modell för planering och styrning av länets arbete inom området föreslås också genom inrättandet av rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS). Trosa kommun har som liten kommun inte resurser att hantera en större och längre krissituation utan stöd från andra aktörer, däremot har vi under åren arbetat upp en viss förmåga i den kommunala organisationen som vid krissituationer i annan del av länet skulle kunna bistå andra kommuner. Johan Sandlund Kommunchef Bilagor 1. Remissunderlag Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Beslut till Länsstyrelsen i Södermanlands län

12 Datum Dnr Missiv Remiss - Strategi för regional inriktning och samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanland. Länsstyrelsen erhöll följande uppdrag från länets krisledningsråd den (dnr ) Sörmlands krisledningsråd ställer sig bakom förslaget att se över rådets sammansättning och uppgift samt de nätverk som finns inom krishanteringsområdet i Sörmland. Länsstyrelsens ges huvudmannaskap för att organisera och driva översynen. Översynen ska utmynna i förslag till en förbättrad struktur för det regionala krishanteringsarbetet i Sörmland. Förslaget ska remitteras till rådets myndigheter/organisationer under framtagandeprocessen och vara klar för ställningstagande vid nästa krisledningsrådsmöte. Översynen ska särskilt beakta Behov som motiverar ett krisledningsråd Syfte och mål med krisledningsråd I översynen ska även ingå ett reviderat förslag till ny DSAM-överenskommelse. Länsstyrelsen har i bred samverkan med länets krisaktörer via en arbetsgrupp(bilaga1), med stöd av myndigheten för samhällskydd och beredskap tagit fram remissversionen av strategin. Strategin ersätter nuvarande DSAM överenskommelse och även om förslaget inte innebär några större förändringar har fokus varit på en förstärkt samverkan och samordning. Redan idag finns ett flertal nätverk i länet där syftet är att samordna det förebyggande och förberedande arbetet inför en eventuell större händelse. Med start i höst påbörjas förändringsarbetet genom att uppdrag förbereds och presenteras för befintliga och nya nätverk. Länsstyrelsen ser att det kommer finnas aktörer som inte deltar i rådet eller nätverken. Länsstyrelsen har som avsikt att skapa exempelvis årliga krisaktörskonferenser eller liknande träffar, där dessa aktörer kan delta för att stärka samverkan i länet. Remissvaren sammanställs under oktober och till 1 november skickas den färdiga versionen ut. Under november förväntas strategin antas av länets aktörer. Första kvartalet 2016 avses första rådsmötet att hållas. Avsikten är att rådet där fastställer sina former och en första inriktning i länet för det samlade krishanteringsarbetet. Under hösten arbetar en interimistisk beredningsgrupp med att förbereda rådsmötet. Länsstyrelsen önskar synpunkter på remissen senast den 25 september, ställt till tomas.birgegard@lansstyrelsen.se Tomas Birgegård tf Beredskapsdirektör

13 Bilaga 1. Deltagare i arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har varit: Trosa kommun: Johan Sandlund, kommunchef Nyköpings kommun och Sörmlandskustens räddningstjänst: Stefan Ekholm, räddningschef, Peter Kangedal, säkerhetssamordnare, Annica Nilsson, kommunikatör Vingåkers kommun: Maria Pestrea, kommunikationschef Eskilstuna kommun: Lars Lagebo, räddningschef Strängnäs kommun: Johan Harter, säkerhetsstrateg Polismyndigheten: Jan-Erik Granström, beredskapssamordnare Försvarsmakten: Roberto Gonzalo, samverkansofficer Landstinget Sörmland: Thorbjörn Ohlsson, Enheten för kris och katastrof Länsstyrelsen Södermanland: Lars Jonsson, beredskapsdirektör, Patrik Nissen, enhetschef, Tomas Birgegård, handläggare, Jonas Lundborg, handläggare. MSB: Nils-Olov Nilsson och Tommy Söderholm, båda processledare Sändlista Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Försvarmakten Polisen Landstinget i Södermanland Trafikverket Kustbevakningen Sjöfartsverket Post och telestyrelsen Svenska kraftnät Sveriges radio P4 SOS Alarm AB Västra Sörmland räddningstjänst MSB Länsstyrelsen i Östergötland Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Stockholm

14 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera händelser snabbare och säkrare. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN OCH LÄNSSTYRELSEN

15 INLEDNING Länets samlade krishanteringsaktörer har sett ett behov av att reformera Södermanlands krisledningsråd och bad därför rådet om uppdraget att föreslå ett nytt råd med tillhörande nätverk. Behovet består i ökad samordning och gemensam inriktning i krishanteringsarbetet. Sveriges krishantering bygger på att man löser kriser i samverkan och för att kunna göra det krävs förberedelser och gemensamma strukturer för samverkan. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en process, med bred representation från länets offentliga krisaktörer, genomförts för att föreslå ett nytt råd och nya samverkansstrukturer. Resultatet av processen är denna strategi och underliggande rutiner för samverkan. Denna strategi ersätter den befintliga DSAM överenskommelsen som därmed upphör att gälla. VINGÅKER FLEN ESKILSTUNA STRÄNGNÄS GNESTA Ett samarbete mellan kommuner, landstinget, polisen, försvarsmakten och länsstyrelsen KATRINEHOLM TROSA NYKÖPING OXELÖSUND STRATEGI FÖR REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

16 VI SKA TILLSAMMANS VÄRNA OCH SAM VERKA FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA SAMHÄLLETS SKYDDSVÄRDEN: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö- och ekonomiska värden Nationell suveränitet SKYDDSVÄRDEN OCH SAMVERKANSBEHOV Det moderna samhället är komplext och vi är beroende av varandra, både privata och offentliga aktörer, vilket ställer höga krav på förmågan att samverka. Vid en oförutsedd händelse eller samhällsstörning kan ett behov av resurssamordning och andra samordningsinsatser uppstå. Detta kan innebära att många aktörer behöver bidra och framgången i samverkan kan avgöra hur händelsen hanteras och utvecklas. Alla aktörer vid en samhällsstörning är skyldiga att samverka med övriga. Länsstyrelserna i Sverige har en särskild roll genom sitt geografiska områdesansvar. Länsstyrelserna ska agera sammanhållande mellan kommunerna, sektorsmyndigheter och privata aktörer vid samhällsstörningar som kräver samverkan i det egna länet. Det är självklart för alla att man ska samverka, frågan är hur och denna strategi är Södermanlands svar. Den här strategin för samverkan före, under och efter en samhällsstörning är undertecknad av länets kommuner, landstinget, polisen, försvarsmakten och länsstyrelsen. FÖRHÅLLNINGSSÄTT I vår samverkan visar vi respekt för varandras verksamheter, mandat och uppdrag utifrån ett medborgarfokus. All samverkan genomsyras av proaktivitet, effektivitet och ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla tar ett gemensamt ansvar; att utifrån ett helhetsperspektiv arbeta för att förbättra samverkan och samordningen före-, under och efter en samhällsstörning (olycka eller kris) som påverkar Södermanlands län. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN OCH LÄNSSTYRELSEN

17 SAMVERKAN FÖRE EN SAMHÄLLS- STÖRNING INITIALT ÄR DET INOM FEM OMRÅDEN SOM SAMVERKAN SKA SKE; Krisberedskap Räddningstjänst Kriskommunikation Samband och teknik Infrastruktur Merparten av krishanteringsarbetet sker i det före byggande och förberedande skedet. Det är där aktörerna skapar den förmåga behövs för att i samverkan kunna hantera samhälls störningar. För att uppnå samordning och inriktning i det arbetet ska följande organisation finnas; rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor, beredningsgrupp, nätverk och arbetsgrupper. RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH SKYDD MOT OLYCKOR (RKS) För att kunna svara upp mot samhällets och medborgarnas krav och behov av trygghet och säkerhet har rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor följande ansvar: Att säkerställa att krishanteringsarbetet i länet sker samordnat och mot en gemensam inriktning. Att vara mottagare av den regionala risk- och sårbarhetsanalysen och utvärderingar av händelser samt de åtgärdsbehov som finns i länet för att säkerställa en god krishanteringsförmåga. Att besluta om arbetsområden och vilka gemensamma nätverk som ska finnas. Att fastställa gemensamma rutiner, mallar, checklistor, teknik, verktyg, utbildningar och övningar som behövs för att klara krishantering i samverkan. Att besluta om revidering av samverkansformerna. Rådet utgör styrgrupp för länets samlade krishantering och beslutar om den gemensamma inriktningen samt säkerställer att arbetet sker samordnat. Rådet har inte mandat att besluta över enskilda aktörer utan beslut sker i konsensus. Det regionala rådet förvaltas av länsstyrelsen. Rådet består av representanter för länets samverkande aktörer. Följande ingår; länsledning, polisområdeschef, landstingsdirektör, länets kommun direktörer samt ledning för militärregion mitt. Lands hövdingen/länsråd är ordförande och länsstyrelsens beredskapsdirektör är sekreterare. BEREDNINGSGRUPP Rådet har en beredningsgrupp där länsstyrelsens beredskapsdirektör är ord förande. I beredningsgruppen ingår representanter för medverkande organisationer och nätverk. Representanterna utses av rådet utifrån länsstyrelsens förslag och fokus ligger på helhetssyn och att berörda aktörers olika behov tillgodoses i beredning och genomförande av rådets beslut. STRATEGI FÖR REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

18 ORGANISATION RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH SKYDD MOT OLYCKOR (RKS) BEREDNINGSGRUPP KRIS- BEREDSKAPS- NÄTVERKET RÄDDNINGS- TJÄNST- NÄTVERKET KRIS- KOMMUNIKATIONS- NÄTVERKET INFRA- STRUKTUR- NÄTVERKET TEKNISKA SAMBANDS- OCH KOMMUNIKATIONS- NÄTVERKET Beredningsgruppen har följande ansvar. Att bereda ärenden till rådet Att genomföra rådets beslut Att utvärdera och föreslå förbättringar av samverkansstrategin och dess rutiner. För att kunna skapa samverkan och ökad krishanteringsförmåga finns nätverk och arbetsgrupper, som beredningsgruppen ansvarar för. RKS NÄTVERK Initialt är det inom fem områden som samverkan ska ske: krisberedskap, räddningstjänst, kriskommunikation, samband och teknik samt infrastruktur. Inom dessa områden tillsätts nätverk och arbetsgrupper av beredningsgruppen utifrån rådets beslutade inriktning. Krisberedskapsnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla krisberedskapen utifrån övergripande länsperspektiv. Räddningstjänstnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla räddningstjänsten utifrån övergripande länsperspektiv. Kriskommunikationsnätverket. Syftet med nätverket är att skapa förutsättningar för att snabbt kunna få ut ett samlat budskap till berörda målgrupper i länet då det finns behov att samordna informationen och att vid större och långvariga händelser kunna säkra kommunikationsresurser inom länet genom att låna resurser av varandra. Infrastrukturnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla förmågan till samverkan inom främst teleel och transportsektorn. Tekniska sambands- och kommunikationsnätverket. Syftet med nätverket är att kartlägga och sam ordna tekniska lösningar för kommunikation i Sörmland. ARBETSGRUPPER Beredningsgruppen tillsätter arbetsgrupper utifrån de behov som finns. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN OCH LÄNSSTYRELSEN

19 FLÖDESSCHEMA SAMHÄLLSTÖRNING SOM KAN BERÖRA FLERA T i B MEDDELAR LÄNETS ÖVRIGA Ti B MÅL OCH SYFTE: SKAPA MEDVETENHET ATT NÅGOT HÄNT, SOM KAN KOMMA ATT BERÖRA ANDRA. SAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLERASAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLER T i B KONTAKTAR LÄNSSTYRELSENS Ti B MÅL OCH SYFTE: BEGÄRA ELLER SAMRÅDA OM ETT SAMVERKANSMÖTE SKA HÅLLAS. LÄNSSTYRELSEN KALLAR TILL Ti B SAMVERKANSMÖTE LÄNSSTYRELSEN KALLAR TILL SAMVERKANSMÖTE INLEDANDE/FÖRBEREDANDE MÖTE INFÖR SAMVERKANSMÖTE OCH BESLUTAR OM NÄSTA MÖTES SYFTE. FINNS BEHOV KALLAS TILL SAMVER- KANSMÖTE PÅ LEDNINGSNIVÅ DIREKT. SAMVERKANSMÖTE HÅLLS FÖR ATT GE SAMORDNING OCH INRIKTNING VID HANTERING AV SAMHÄLLS- STÖRNING. BESLUTAR ÄVEN OM FORTSATT SAMVERKAN. SAMVERKAN UNDER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Under en händelse sker alltid samverkan. För att kunna skapa en gemensam inriktning och samordning utgår vi från den nationella inriktningen för samverkan som grundar sig på ansvars, närhets- och likhetsprincipen, där ingen övertar någon annans ansvar. Länets samverkan bygger på att det finns en tjänsteman i beredskap (TiB) som kontaktyta mellan aktörer och att samverkanskonferenser sker utifrån behov. Grunden för samverkan i form av, bland annat, larmvägar, rutiner och mallar ska vara samma oavsett händelse. STRATEGI FÖR REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

20 TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP (Ti B ) ELLER MOTSVARANDE Länets samverkande aktörer, som antagit strategin, har alla en funktion som ständigt är tillgänglig; tjänsteman i beredskap eller motsvarande. Denne har till uppgift att ta emot larm eller annan information och vid behov påbörja sam verkan enligt rådets beslutade rutin. Funktionen, tjänsteman i beredskap, eller motsvarande, ska ha möjlighet att starta aktörens krisledningsorganisation. INRIKTNING OCH SAMORDNINGSFUNKTION Vid en händelse eller samhällstörning uppmärksammar aktörerna varandra på detta tidigt. Detta sker också om händelsen kan komma att påverka flera kommuner eller aktörer i länet. Ansvaret för detta ligger på respektive tjänsteman i beredskap eller motsvarande funktion. Om någon aktör ser behov av samverkan begärs ett samverkansmöte av länsstyrelsen. Syftet med mötet ska klargöras mellan den som begär samverkansmöte och länsstyrelsen. Länsstyrelsen kallar till samverkansmöte och är ordförande vid mötet. Alla inblandade aktörer delger varandra underlag inför mötet. Samverkan ska ske utifrån en samlad lägesbild och helhetssyn. Länets aktörer utgår från gemensamma principer för vad och hur man delger varandra lägesbilder och genomför samverkansmöten. Södermanlands inriktnings och samordningsfunktion utgörs i första hand av sam verkansmötena. Är samhällsstörningen stor och den samlade lägesbilden komplex kan länsstyrelsen komma att utöka sin krisledningsorganisation med representanter från andra aktörer i syfte att kunna skapa en samlad lägesbild utifrån en helhetssyn. Om samhällsstörningen kräver det, kommer en fast gruppering kunna skapas för gemensam inriktning och samordning. INFORMATIONSSAMORDNING I alla händelser finns ett stort behov av att kunna ge korrekt och samordnad information. På samverkanskonferensen ska behov av informationssamordning tas upp och eventuella åtgärder överenskommas. Vid behov ska särskilda samverkansmöten för informationssamordning genomföras. SAMVERKAN EFTER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Samverkan kring alla större händelser och samhällsstörningar ska följas upp och utvärderas vid behov. Beredningsgruppen ansvarar för att det genomförs och föreslår åtgärder till rådet för krisberedskap och lagen om skydd mot olyckor. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN OCH LÄNSSTYRELSEN

21 Detta dokument är överenskommelsen för skapandet av Rådet för Krishantering och lagen om skydd mot olyckor i Södermanlands län. Tecknare är länets offentliga krishanteringsaktörer: Länsstyrelse, försvarsmakt, landsting, polis samt länets nio kommuner. Överenskommelsen har tagits fram i bred samverkan mellan länets krishanteringsaktörer i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi som undertecknar denna överenskommelse förbinder oss att tillsammans hantera samhällsstörningar på ett effektivt sätt för att öka tryggheten för alla som vistas i länet. ETT SAMARBETE MELLAN:

22

23 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/ Kommunkontoret Richard Kihlgren Tel Medborgarskapsceremonier för nya medborgare Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Trosa kommun årligen, från och med 2015, ska arrangera medborgarskapsceremonier för nya medborgare. att ge kommunkontoret i uppdrag att i samråd med skolkontoret planera och genomföra ceremonierna. Ärendet Från och med 1 april 2015 trädde en lagändring ikraft som innebar att Sveriges kommuner årligen ska anordna ceremonier för nya svenska medborgare. Syftet med ceremonierna är att högtidlighålla medborgarskapet och att visa att medborgarskapet grundas på samhörighet. I och med lagändringen är kommunerna skyldiga att bjuda in alla personer som är folkbokförda i kommunen och som under de senaste 18 månaderna blivit svenska medborgare. Kommunkontoret föreslås få i uppdrag att i samråd med skolkontoret (som bland annat ansvarar för kommunens mottagande av nyanlända invandrare) planera och genomföra ceremonierna för Trosa kommuns räkning. Medborgarskapsceremoniernas innehåll Kommunerna har frihet att själva bestämma vilket innehåll ceremonierna ska ha och anpassa ceremonierna efter den egna kommunens förutsättningar och förhållanden. Ceremonin är tänkt att förmedla följande budskap: att det svenska medborgarskapet är det viktigaste rättsliga förhållandet mellan medborgaren och staten att medborgarskapet innebär friheter, rättigheter och skyldigheter att medborgarskapet är en grund för folkstyrelsen och står för samhörighet med Sverige 1

24 Finansiering av medborgarskapsceremonierna Staten ska ersätta kommunerna för de kostnader som uppstår vid anordnandet av medborgarskapsceremonier. Ersättningen är tänkt att täcka arbetskostnader för: att förbereda och genomföra medborgarskapsceremonierna att inhämta namn- och adressuppgifter för nya medborgare i kommunerna utskick av inbjudningar och svarskort Kommunerna behöver inte ansöka om finansiellt stöd för detta utan medlen fördelas i statsbudgeten genom det generella statsbidraget till kommunerna. I budgeten för 2014 avsattes 5 miljoner kronor per år för ändamålet. Summan varje kommun får genom denna fördelning är i förhållande till antalet kommuninvånare, det vill säga cirka 50 öre per invånare. Johan Sandlund Kommunchef Richard Kihlgren Kommunikationschef 2

25

26

27

28

29

30

31

32

33 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/ Ekonomienheten Margareta Smith Tel Utförd internkontroll 2014 av HN, TSN och KFN Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. Ärendet Kommunstyrelsens utförda internkontroller 2014 behandlades av Kommunstyrelsen vid samma sammanträde som årsredovisningen Samtliga nämnder ska redovisa utförda kontroller i respektive nämnd senast i samband med att bokslutet behandlas. I april hade inte alla nämnder redovisat 2014 års internkontroller varför de behandlades i nämnderna senare under våren. Nämnd Datum för beslut HN barnomsorg/utbildning , 42 HN Individ- o familjeomsorg , 50 TSN , 37 KFN , 23 Inför behandlingen av utförda internkontroller 2015 kommer kontroll ske att de behandlas i respektive nämnd senast i samband med nämndens bokslut. Margareta Smith Ekonomichef Bilagor Redovisning av utförda internkontroller: HUM barnomsorg/utbildning , 42 HUM Individ- o familjeomsorg , 50 TSN , 37 KFN , 23 Beslut till Revision Kommunstyrelsen Akten

34 Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum HN 2014/15 Utförd internkontroll 2014 Humanistiska nämnden beslutar att godkänna den utförda internkontrollen 2014 för individ- och familjeomsorgen. Ärendet Internkontroll 2014 har utförts enligt den internkontrollplan som antogs av humanistiska nämnden februari Följande anmärkningar har noterats: Det finns inte en antagen dokumenthanteringsplan för individ- och familjeomsorgen. Kommunens arkivmyndighet kommer under hösten 2015 ta fram en dokumenthanteringsplan för individ- och familjeomsorgen. Bevarande och gallring av handlingar som tillhör en personakt regleras av föreskrifterna i socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen, dessa rutiner följs. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd och handlingsplan för våld i nära relationer är under revidering. Beräknas vara klara för antagande under hösten Förvaltningens riktlinjer och rutiner används på ett ändamålsenligt sätt. Verksamhetsplaner är bristfälliga. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från Graham Owen, socialchef. Redovisning av utförd internkontroll Beslut till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

35 Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum HN 2014/15 Utförd internkontroll 2014 Humanistiska nämnden beslutar att godkänna den utförda internkontrollen 2014 för barnomsorg och utbildning. Ärendet Internkontroll 2014 har utförts i enlighet med internkontrollplan 2014 med följande avvikelser: Två internkontroller har föranlett anmärkningar: 5.1 Rutiner har arbetats fram och ska under 2015 belysas eventuellt omformuleras/problematiseras samt implementeras i organisationen. 5.2 I samband med implementering av rutiner kring våld och hot ska varje enhet arbeta fram en riskanalys vid APT träffar. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från Mats Larsson, skolchef, och Peter Bäckström, utvecklingsledare. Uppföljning av internkontroll Beslut till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12

36 Sammanträdesprotokoll Teknik- och servicenämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum Dnr TSN 2014/15 Utförd internkontroll 2014 Teknik- och servicenämnden beslutar att godkänna genomförd internkontrollplan för Ärendet Kontrollerna är utförda enligt beslutade rutiner. Man har funnit en allvarlig brist kopplat till internkontrollen och det gäller underlaget från projektören gällande Safiren. Den punkten har funnits med i riskanalysen med ett högt värde och utifrån det som hänt var det höga värdet befogat. För att förebygga en liknande händelse har man anställt både en bygg- och projektledare för att säkerställa att kommunen äger projekten från början till slut. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström, Redovisning av utförd internkontroll Beslut till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11

37 Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum KFN 2014/8 Utförd internkontrollplan 2014 Kultur- och fritidsnämnden beslutar att godkänna utförd internkontroll för Ärendet 2014 års internkontrollplan har följts upp och kontroller har genomförts enligt fastställd plan. Resultatet av den utförda internkontrollen framgår av bilagorna. Upplevelsen är att kontrollerna fungerar väl och den riskanalys som görs varje år skapar en bra grund för rätt kontroll. Ärendets beredning - Tjänsteskrivelse , Claes-Urban Boström, produktionschef - Utförd internkontroll 2014 Kopia till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

38

39 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/ Ekonomichef Margareta Smith Tel Fax Insatskapital i Kommuninvest i Sverige AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Trosa kommun ska erlägga en särskild medlemsinsats till Kommuninvest i Sverige AB för att uppnå den högsta nivån, 900 kronor/invånare. Beräknat på invånarantalet motsvarar det kronor. Ärendet Kommuninvest har skickat en förfrågan till sina medlemmar om en särskild medlemsinsats år Om en stor del av medlemmarna beslutar att erlägga särskild medlemsinsats blir Kommuninvests anseende än starkare, vilket gagnar medlemmarna. Trosa blev medlem i Kommuninvest 2005 och betalade då 540 tkr i insats. Sedan 2012 har Kommuninvest utbetalat överskottsmedel till kommunerna som sedan har betalats tillbaka som insatsmedel enligt föreningsstämmans beslut. Trosa kommuns totala insats i Kommuninvest uppgår nu till kronor. Trosa kommun och dess bolag har, i och med medlemskapet i Kommuninvest, fått bra villkor för sina lån. Det vore klokt att betala en särskild medlemsinsats för att uppnå den av Kommuninvest stipulerade högsta nivån på 900 kronor per invånare. Insatsen bokförs som en tillgång och belastar inte kommunens resultat. När en enskild medlems insatsnivå växer är medlemmen inte längre skyldig att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas. Överskottsmedel från Kommuninvest tillfaller då kommunen. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Kommuninvests förfrågan om särskild medlemsinsats

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Ekonomichef Margareta Smith Tel Dnr KS 2015/94 Verksamhetsplan med budget 2016 för Kollektivtrafikmyndigheten Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Kollektivtrafikmyndighetens fastställda budget 2016 med flerårsplan avseende länsgemensamma kostnader. att godkänna att Kollektivtrafikmyndigheten fastställer budget avseende trafikkostnader i 19 november 2015 med Trosa kommuns trafikbeställning som grund. att verksamhetsplan 2016 fastställs av Kollektivtrafikmyndigheten efter samråd och respektive kommuns trafikbeställning senast i november Ärendet Årsplan 2016 med plan behandlas hos myndigheten vid två tillfällen. Dels vid beslut om verksamhet och budget för länsgemensamma aktiviteter och kostnader och dels efter den komplettering som genomförs efter att medlemmarna ingivit sin trafikbeställning till myndigheten. Under 2015 är respektive datum för denna behandling 6 maj 2015 respektive 19 november Med en tidig version av årsplan och statistik på linjetrafik från 2014 har samråd skett med respektive medlem under mars och april. Budget 2016, innan Trosas trafikbeställning, överstiger kommunens budgeterade belopp med cirka 200 tkr. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Trafikmyndighetens budget 2016 med flerårsplan inklusive protokoll från direktionsmöte

51 Verksamhetsplan med budget Årsplan 2016 (17-18) Version för hantering i förbundsdirektionen

52 Innehåll Process 2 Uppdrag och styrsystem 4 Ekonomisk styrning 4 Syfte 4 Perioden 2016 (17-18) 5 Större aktiviteter under perioden 6 Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2016 (17-18) 8 Medborgarperspektivet 8 Trafikförsörjningsperspektivet 10 Medarbetarperspektivet 12 Ekonomiskt perspektiv 14 Måluppfyllelse för perioden 2016 (17-18) 17 Funktionsmålet Tillgänglighet 17 Funktionsmålet Attraktivitet 18 Funktionsmålet Miljö 18 Funktionsmålet Effektivitet 18 Funktionsmålet Regional utveckling 19 Finansiella mål 20 Ekonomiska tabeller 21 Resultatbudget Fördelning per medlem Särskild kollektivtrafik 23 Fördelning per medlem Allmän kollektivtrafik 24 Process Verksamhetsplan och budget dvs Årsplan 2016 (17-18), är upprättad för att fungera som styr och stöddokument för att fokusera myndighetens åtagande och uppgifter. En tidig version av Årsplan 2016 (17-18) upprättades inför samråd med medlemmarna, vilka genomfördes under mars och april månad. Denna version är en revidering kopplat till medlemmarnas uppdrag givna samråden samt efter intern beredning bland annat avseende medarbetarperspektivet. Årsplan 2016 (17-18) kommer att behandlas hos myndigheten vid två tillfällen. Dels vid beslut om verksamhet och budget för länsgemensamma aktiviter och kostnader, dels efter den komplettering som genomförs efter att medlemmarna ingivit sina trafikbeställningar till myndigheten är respektive datum för denna behandling den 6 maj respektive den 19 november. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 2( 34) Box 591, NYKÖPING tfn

53 Inledning Sörmlands läns kommuner och medborgare finns som en del i en växande Mälardalsregion, med ett gynnsamt läge, omgiven av andra attraktiva län och kommuner som vi knyter funktionella band till men som också driver kostnaden för kollektivtrafik. År 2014 gjordes nära 10 miljoner påstigningar i den busstrafik som upphandlats av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Till detta kommer 2,4 miljoner påstigande i den regionala tågtrafiken till och från Sörmland. Flera perspektiv måste tillgodoses med fyra tågbanor som trafikerar länet och busstrafik, som varje dag kör drygt km på länets vägar. I omvärlden märks en medvetenhet kopplat till hållbarhet och klimatpåverkan utan större avkall på snabbhet och bekvämlighet. I kommunerna runt om i landet och länet ser vi en ökad medvetenhet om biltrafikens påverkan på stadsmiljöerna. Som en konsekvens av detta kan vi se en förändrad riktning där kollektivtrafik tillsammans med gång och cykel får en ökad prioritet. Kompletterande strategier som parkeringspolicy, busskörfält och vägtullar är exempel på styrmedel till förmån för hållbara transportslag. Samtidigt ser vi i nationella mätningar att förtroendet för kollektivtrafiken i Sörmland alltjämt är för lågt. En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Perioden 2016 (17-18) kommer att präglas av tidigare fattade beslut, i och utanför länet. Det gäller beslut om etablering av Ostlänken, om Ny Trafik 2017, satsningar på ny teknik och beslut kopplat till samordning av den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Under perioden kommer även Citybanan att öppnas vilket bland annat ger ökad kapacitet för regionaltågen. Inom ramen för En Bättre Sits kommer en ny regional systemanalys fastställas under perioden som ger vägledning i utvecklingen av Mälardalsregionen. Perioden kommer även inledas med att länet har ett nytt fastställt Trafikförsörjningsprogram som tar sin utblick i 2030 och fastställda strategiska mål för kollektivtrafiken, etappvis nerbrutna, vilka i sin tur ger ekonomisk påverkan. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 3( 34) Box 591, NYKÖPING tfn

54 Uppdrag och styrsystem Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Härutöver har medlemmarna under 2014 överlåtit vissa uppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. Till sin hjälp har myndigheten bland annat Lag (2010:1065) samt Förbundsordning med bilagor såsom Avtal om fördelning av ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland och Planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten. I enlighet med lagstiftningen ska myndigheten bland annat regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken, verka för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper, verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet samt fatta beslut om allmän trafikplikt. Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram vilket fastställdes i september 2012 ska under 2015 uppdateras med fastställande under Under 2015 planeras myndigheten ha certifierats i enlighet med ISO 9001 som är en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i en organisation. Myndigheten har tidigare och pågående utvecklat Kartan där myndighetens processer har identifierats och adresserats. Till stöd finns även myndighetens fastställda Kvalitetspolicy. Ekonomisk styrning Frågor om budget och ekonomisk styrning avhandlas i förbundsordningens 15 där bland annat framgår att direktionen varje år ska fastställa budget för förbundets verksamhet, inom den plan som medlemmarna beslutat om. Till budgeten ska en plan för verksamheten medfölja. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast under april månad. Direktionen ska fastställa budgeten senast den 15 maj. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets medlemmar, Landstinget Sörmland och de nio kommunerna, har sedan den 1 januari 2013 ett nytt sätt att fördela ansvar, kostnader och intäkter för kollektivtrafiken i Sörmland. Den nya modellen ger medlemmarna en högre grad av inflytande och varje medlem påverkar verksamhetens ekonomiska utfall genom trafikbeställning. Syfte Verksamhetsplan med budget, Årsplan 2016 (17-18), är ett styrande dokument för att fokusera och följa upp myndighetens åtagande. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 4( 34) Box 591, NYKÖPING tfn

55 Perioden 2016 (17-18) Perioden 2016 (17-18) kommer att präglas av tidigare fattade beslut, i och utanför länet. Det gäller beslut om etablering av Ostlänken, om Ny Trafik 2017, satsningar på ny teknik och beslut kopplat till samordning av den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Under perioden kommer även Citybanan att öppnas vilken bland annat ger ökad kapacitet för regionaltågen. Inom ramen för En Bättre Sits planeras även en ny regional systemanalys fastställas under 2016 som vägledning i utvecklingen av Mälardalsregionen. Perioden kommer även inledas med att länet har ett nytt fastställt Trafikförsörjningsprogram som tar sin utblick i 2030 och med fastställda strategiska mål för kollektivtrafiken, etappvis nerbrutna, vilka i sin tur ger ekonomisk påverkan. Det nu pågående arbetet med att skapa nya kriterier för regionaltågens nytta i tilldelningsprocessen för tåglägen och det pågående arbetet med förslag till ny samlad lagstiftning för kollektivtrafiken har förhoppningsvis tydliggjorts fram till periodens inträde och kan i sin tur ge förutsättningar för kollektivtrafiken i Sörmland. En av de största utmaningarna för myndigheten är att öka kundnöjdheten och att fortsatt attrahera människor att välja kollektivtrafiken. Även Sörmlands gynnsamma läge innebär en fortsatt utmaning och den förväntade utvecklingen handlar om regionbildning och eventuell regionförstoring. Bilateralt behöver starka band fortsätta knytas, utöver Stockholm och Södertälje mellan attraktiva noder såsom Eskilstuna-Västerås/Örebro, Nyköping-Norrköping/Linköping, Flen/Katrineholm/Norrköping och Strängnäs-Enköping/Uppsala. Flera faktorer som påverkar vårt ekonomiska resultat är utanför vår direkta kontroll. Det omfattar bland annat kostnadsutveckling för bränsle och väder där exempelvis milda vårvintrar och höstar ger direkt effekt på våra biljettintäkter. En ekonomi i balans är avgörande för att klara av att hantera dylika avvikelser och är fortsatt högt prioriterat. Under perioden har regionens beställda tåg börjat att levererats och driftsatts. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 5( 34) Box 591, NYKÖPING tfn

56 Större aktiviteter under perioden Ny Trafik 2017 Under perioden fortsätter förberedelser om genomförande av Ny Trafik Arbetet sker i samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland under ledning av MÄLAB. Landstinget Sörmland som har finansieringsansvar för tågtrafiken samverkar nära med kollektivtrafikmyndigheten. Under 2015 förväntas viktiga beslut relaterat till kostnaden för trafiken fattas. Det omfattar bland annat tilldelningsbeslut för fordonsleverantör och beslut om prissättning (Mälardalstaxa). För närvarande är budget för tågtrafiken under perioden enbart indexuppräknad utifrån nuvarande tågkostnad. Revidering av Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram Enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska enligt lagtexten uppdateras vid behov. Riktlinjer rekommenderar att programmet uppdateras en gång per mandatperiod. Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram fastställdes i september Med anledning av de nationella, regionala och lokala erfarenheter som numera kunnat dras med anledning av den nya lagstiftningen samt det förhållandet att det nu inleds en ny mandatperiod finns skäl att uppdatera programmet. Det finns även skäl att revidera mål samt tidsätta och kvantifiera vissa mål. Myndighetens direktion beslutade därför vid mötet den 9 oktober att programmet ska uppdateras. I processen med att uppdatera programmet föreslås kontinuerliga tjänstemanna- respektive politiska beredningar. Programmet förväntas fastställas första halvåret Under perioden 2016 (17-18) är framförallt aktiviteter kopplade till remisshantering, utformning, tryck och distribution. Trafikavtal Myndigheten har idag fem trafikavtal på busstrafiksidan, Nyköping/Trosa, Katrineholm/Vingåker/Flen, Eskilstuna, Strängnäs samt Trosabussen. Åkerbergs Trafik AB kommer att driva Trosabussen kommersiellt från juni Övriga avtal går ut 2019, 2020 samt 2021 (förutsatt att optioner utlöses). Under perioden kommer därför förberedelser inför upphandling att ske. I detta ingår att överväga avtalsformer, geografisk indelning med mera, genomföra samråd samt genomföra trafikpliktsutredning. Samråd ska ske innan beslut fattas om trafikplikt för att stämma av med trafikföretag huruvida intresse finns att bedriva trafik i hela eller delar av det aktuella området på kommersiell grund. De nyligen upphandlade avtalen för Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland och som ännu inte trätt i kraft är upphandlade för en avtalstid fram till 13 juni Härutöver finns möjlighet att teckna option om upp till ett års förlängning. Detta innebär att förberedelser för ny upphandling kommer att behöva företas under perioden 2016 (17-18). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 6( 34) Box 591, NYKÖPING tfn

57 Trafiken ska upphandlas enligt branschgemensamma avtalsrekommendationer. Områden, innehåll och omfattning i de planerade upphandlingarna kan komma att avvika gentemot dagens indelning. Utökad samordning I samband med överlåtelse av delar av ansvaret för den särskilda kollektivtrafiken företogs översyn av framtida affärsform för funktioner avseende beställning, kundtjänst och avtalsuppföljning. För den allmänna kollektivtrafiken driver kollektivtrafikmyndigheten sedan tidigare dessa funktioner i egen regi. För den särskilda kollektivtrafiken har dessa funktioner upphandlats och utförs på entreprenad. Efter utredning om affärsform och strategiskt val planeras etablering av utökning av verksamheten hos kollektivtrafikmyndigheten vilket möjliggör samordning och harmonisering av allmän och särskild kollektivtrafik och ökar inflytandet över tjänstens fungerande. Vid årsskiftet planeras uppstart för transportörer i den särskilda kollektivtrafiken och i februari 2016 finns Servicecenter Sörmland etablerat. Därefter kommer arbete att påbörjas att, utifrån resultat från kommunöversyner 2.0 (genomförs under 2015) samt erfarenhet dragna utifrån verksamhet vid Servicecenter Sörmland och med de nya trafikavtalen, utveckla samordning mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Detta med sikte på att kunna bli en viktig input i medlemmarnas kommande trafikbeställningar. Satsning tekniska system och kanaler De tekniska systemen i Sörmland är generellt sett ålderstigna och med låg funktionalitet. I samband med prioriteringar i Länsplan tilldelades medel för att satsa på tekniska system och kanaler. Detta innehåller bland annat nytt biljett- och realtidssystem i Sörmland, internet ombord, automatisk trafikanträkning, signalprioritering, kommunikationsradio samt de kanaler som blir skillnaden för kund appar, hemsida mm. Under 2014 och 2015 har upphandling skett. Under 2015 inleds införandeprojektet så snart kontrakt har tecknats. Därefter ska biljettsystem vara i drift inom ett år. Härutöver kommer ett arbete genomföras kopplat till prissättning, produktutbud, ombud, varumärkesfrågor, realtidsutbyggnad etc. (se vidare under verksamhetsperspektiv). För projektet finns prioriterade medel i Länsplanen. Medfinansiering om 25 % finns för de planerade aktiviteterna i myndighetens budget för perioden. I budget för 2016 har hänsyn tagits i budget för biljettintäkter som följd av redovisningsmässiga justeringar och eventuella driftstörningar i samband med migrering på totalt 4,8 miljoner kr. Utveckling av fastigheter och depåer Under 2015 genomförs en inventering av samtliga bussdepåer. Inventeringen kommer mynna ut i en investerings- och utvecklingsplan som kommer genomföras under perioden. I Eskilstuna innebär dessutom högre krav kopplade till införande av fordon som drivs på el samt hantering av biogas att depån måste ses över särskilt. Aktiviter inom området utförs internt med externt konsultstöd. Investeringsmedel finns avsatta för perioden men beroende på utfall i inventering kan ytterligare medel behöva tillkomma senare i perioden. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 7( 34) Box 591, NYKÖPING tfn