Skilda åsikter om mediepolitik. Lennart Weibull

Transkript

1 Skilda åsikter om mediepolitik SKILDA ÅSIKTER om mediepolitik Lennart Weibull D et har alltid funnits skilda åsikter om vilken roll medier skall ha i ett samhälle. Åsikterna är inte sällan förankrade i någon politisk ideologi eller i varje fall kopplade till någon föreställning om det goda samhället. Det har gjorts olika försök att systematisera olika typfall av förhållandet mellan massmedierna och politik. Ett av de mest kända försöken den amerikanska Hutchins-kommissionens. I sin rapport från 1947 urskilde man fyra massmedieideologier: den auktoritära, den frihetliga, den marxistiska och den sociala ansvarsideologin (Hadenius, Weibull och Wadbring, 2008). Hutchins-kommissionens indelning i fyra medieideologier var visserligen präglad av sin tid men den pekar ändå på vissa grundläggande mediepolitiska skiljelinjer. Den avgörande har att göra med hur mycket staten skall ha rätt att ingripa i mediesystemet. Förespråkare för den frihetliga medieideologin sätter som regel likhetstecken mellan yttrande- och näringsfrihet, medan de som betonar den sociala ansvarsideologin ifrågasätter detta samband och menar att det måste skapas en balans så att de negativa sidorna av näringsfriheten motverkas, t ex koncentration inom medierna eller spridning av skadligt innehåll. Den stora skillnaden är härvidlag att staten i det förra fallet ses som hämmande medan den i det senare fallet anses gynnande för mediernas verksamhet. Konfrontationen mellan de båda synsätten har präglat de senaste decenniernas mediedebatt. Diskussionen har i första hand gällt förhållandet mellan staten och etermedierna, men också frågor om ägarkoncentration om dagspressen. I Sverige är tryckfriheten visserligen en av alla hyllad princip, men det finns ändå mycket delade meningar om det är rimligt att lagstifta mot ägarkoncentration inom bland annat dagspressen. En annan debattfråga har gällt våldsinslag på film, i tv och i dataspel. I Sverige finns det regler om förhandsgranskning av biograffilm för offentlig visning, medan sådana regler inte finns i fråga om film på dvd eller för dataspel. I det förra fallet hörs då och då röster för att filmcensuren skall avskaffas, i det senare att något slag av förhandsgranskning borde ske av nya datorspel. Ett relativt nytt, snarast informationspolitiskt, tema för debatten har varit frågan om kriminalisering av fildelning på internet. Inom ramen för de nationella SOM-undersökningarna har vi mot bakgrund av debatten regelbundet följt den svenska allmänhetens åsikter i medie- och informationspolitiskt relevanta frågor. Sålunda har det ställts frågor om synen på våldsamt medieinnehåll (t ex Carlsson, 2002 och 2005) liksom om fildelning (Antoni, 2007). I syfte att följa upp tidigare analyser fick svarspersonerna i SOM-undersökningen 457

2 Lennart Weibull 2007 ta ställning till fyra förslag som avsåg att belysa förhållandet mellan frihetlig och restriktiv inställning. Upphovsrätt och förhandsgranskning De två områden där frågor ställdes i 2007 års undersökning gällde dels upphovsrätten, dels frågan om samhällelig förhandsgranskning. Den förra var aktualiserad av en den ökade partipolitiska debatten om att avkriminalisera fildelning på nätet som efter hand vidgats till en fråga om skyddet för upphovsrättsinnehavare, den senare delvis en uppföljning av tidigare ställda frågor, senast På varje område finns vad jag valt att kalla ett frihetligt och en restriktivt svarsalternativ. Frågorna om upphovsrätten är svårformulerade på grund av det inte helt entydiga rättsläget. Formuleringarna är därför allmänt hållna. Det frihetliga alternativet är förslaget att avkriminalisera all fildelning på internet, där nyckelordet således är all. Det restriktiva alternativet gäller att skyddet för upphovsrätten för författare, musiker och filmproducenter skall förstärkas, där ordet förstärka skall signalera en ökad restriktivitet. Båda alternativen kan diskuteras, men det borde för svarspersonerna klart ha framgått vilken inriktning de har. När det gäller samhällets förhandsgranskning är frågorna enklare. Att avskaffa filmcensuren är ett återkommande förslag även om formuleringen är något förenklad förhandsgranskning gäller endast film som skall visas offentligt på biograf har den bedömts tillräcklig. Motsvarande alternativ har även ställts tidigare. Också alternativet om obligatorisk förhandsgranskning har ställts tidigare, men då med tillägget Lagstifta om. Även här torde det vara lätt för den svarande att inse vilket alternativt som är frihetligt och vilket som är restriktivt. Ytterligare en komplikation med frågealternativen finns dock, nämligen att många svarspersoner kan förväntas sakna uppfattning. Det gäller särskilt frågorna om upphovsrätt, där vi från tidigare studier vet att framför allt äldre med liten eller ingen erfarenhet av internet har svårt att veta vad fildelning avser. Sannolikt är även upphovsrätt ett begrepp som kan vara obekant för många. Med hänsyn till detta inkluderas även svarsalternativet Ingen uppfattning. På så sätt blir resultaten tydligare och det blir även möjligt att studera vilka som av ett eller annat skäl inte anser sig vara tillräckligt insatta för att kunna ta ställning till förslagen. Restriktivitet mer än frihet Tidigare analyser av opinionen om medier i Sverige har visat att allmänheten har en förhållandevis restriktiv inställning och betonar samhällets ansvar. I den nationella SOM-undersökningen 2004 visade sig exempelvis att en majoritet ansåg att tv- och datorspel påverkade våldsnivån i samhället, nästan 40 procent att sådana spel var mycket skadliga och 60 procent att det var rimligt med lagstiftning (Carls- 458

3 Skilda åsikter om mediepolitik son, 2005). Den restriktiva inställningen framkommer också i svaren på frågorna i SOM-undersökningen Förslaget om obligatorisk förhandsgranskning visar sig ha stöd av nästan 60 procent av allmänheten och mindre än 10 procent tycker att det är ett dåligt förslag (tabell 1). Också när det gäller det andra restriktiva alternativet, att förstärka upphovsrätten, anser nästan hälften att det är bra och mindre än var tionde att det är ett dåligt förslag. Tabell 1 Inställning till olika förslag i mediedebatten, 2007 (procent) Mycket Ganska Ganska Mycket Ingen bra bra Varken dåligt dåligt uppfatt- Antal förslag förslag eller förslag förslag ning Totalt svar Avskaffa filmcensuren Avkriminalisera all fildelning på internet Införa obligatorisk förhandsgranskning av datorspel Förstärka skyddet av upphovsrätten för författare, musiker och filmproducenter Kommentar: Frågan var Vilken är det åsikt om följande förslag i den aktuella mediedebatten? Källa: SOM Nästan var tredje svarande står för den starkt frihetliga åsikten att all fildelning på internet skall vara tillåten, medan endast omkring var fjärde är emot. I fråga om filmcensuren visar sig något fler vara för att den behålls än som tycker att den skall avskaffas. På tre av fyra frågor finns det således en relativ majoritet för restriktivitet. Endast i fråga om fildelning finns det en viss övervikt för dem som företräder en frihetlig syn. Frågan är då hur ett sådant utfall skall tolkas. Det första som måste uppmärksammas är att de som saknar uppfattning är relativt många. Som väntat gäller det främst frågan om fildelning, där mer än var fjärde är utan åsikt. 1 Men även övriga förslag har relativt många som inte kan ta ställning, vilket speglar frågans svårighetsgrad. Möjligen är det överraskande i fråga om filmcensuren eftersom förslaget om avskaffande relativt ofta förekommit i samhällsdebatten. Att förklaringen till stor del ligger i den bristande bekantskapen med respektive fenomen bekräftas av en fördjupad analys. Bland personer som regelbundet går på bio är det bara drygt tio procent som saknar uppfattning om filmcensurens vara eller inte vara, bland dem som inte gått någon enda gång under de senaste tolv månaderna är det 25 procent. Bland dem som spelar datorspel regelbundet har 13 procent en uppfattning om en obligatorisk förhandsgranskning, av dem som inte 459

4 Lennart Weibull gör det är det 23 procent. Möjligen är det något oväntat att de som saknar uppfattning om fildelning även bland regelbundna datoranvändare är så pass hög som nästan 20 procent, men å andra sidan är det över hälften av dem som inte använt internet som saknar uppfattning. När vi begränsar oss till dem som har en uppfattning är mönstret i stort sett detsamma genom att samtliga andelar ökar. Nästan tre av fyra bland dem som har en åsikt vill ha förhandsgranskning av datorspel, nästan två av tre vill förstärka skyddet för upphovsrätten. Samtidigt ökar andelen som vill avkriminalisera all fildelning till drygt 40 procent. Svarsmönstret är samtidigt inte enhetligt eftersom det finns ett starkt stöd både för att stärka upphovsrätten och för att avkriminalisera all fildelning på nätet, två åsikter som svårligen låter sig förenas. Den motsättningen skall senare analyseras mer ingående. Kön och ålder men inte mycket ideologi Tidigare studier har tydligt visat att det framför allt är kvinnor och äldre som står för vad som här har kallats en restriktiv inställning eller för vad som mediepolitiskt har benämnts socialt ansvar (Asp och Weibull, 1996; Carlsson, 2005). Det är samma mönster som framträder i 2007 års undersökning (tabell 2). I fråga om samtliga fyra frågor är tendensen tydlig. Visserligen är det fler kvinnor än män som saknar uppfattning, men mönstret kvarstår även när man begränsar sig till dem som har en åsikt i frågan. Den största skillnaden gäller synen på filmcensuren och den minsta i fråga om upphovsrätten. I det senare fallet blir skillnaden dock relativt stor om vi enbart utgår från dem som har en uppfattning. De högsta andelarna för en restriktiv syn på de fyra mediepolitiska frågorna finner vi bland pensionärerna. Delvis är det en följd av att relativt många äldre uppger sig sakna uppfattning, men även bland dem som har uppfattning ställer sig den äldsta gruppen tveksam till en frihetlig syn. Endast 16 procent (23 procent bland dem som har uppfattning) vill avskaffa filmcensuren och 59 procent (84 procent) vill ha obligatorisk förhandsgranskning av datorspel. Bland de yngre är bilden i stort sett den omvända: i samtliga fyra fall står den yngsta gruppen för de frihetliga åsikterna, mest i fråga om fildelning och minst när det gäller granskning av datorspel. Skillnaderna mellan utbildningsgrupper är anmärkningsvärt små. Det är egentligen endast i fråga om fildelning som det finns någon klar tendens: högutbildade bedömer fildelning som något mer acceptabel än övriga utbildningsgrupper. Det mediepolitiska motsatsparet frihet och socialt ansvar har traditionellt en ideologisk resonansbotten. De som placerar sig till vänster brukar vanligen vara mer tveksamma till avreglering, medan de som placerar sig till höger ofta är kritiska till kontrollorgan (Hadenius, Weibull och Wadbring, 2008). Några sådana tendenser är emellertid svåra att läsa ut i bedömningarna av de fyra mediepolitiska frågorna. Endast när det gäller inställningen till filmcensur går svarsmönstret i förväntad riktning. 460

5 Skilda åsikter om mediepolitik Tabell 2 Synen på förslag inom det mediepolitiska området i olika grupper 2007 (procent mycket eller ganska bra förslag inom parentes ingen uppfattning) Obligatorisk Förstärka skyddet Avkriminaliförhands- av upphovs- sera all Avskaffa granskning rätten för fildelning film- Antal av datorspel författare etc på internet sencuren svarande Kön Kvinnor 62 (23) 49 (26) 26 (33) 16 (23) 866 Män 54 (17) 46 (16) 36 (19) 37 (11) 827 Ålder år 40 (23) 28 (21) 48 (15) 38 (18) år 62 (15) 47 (17) 37 (20) 27 (12) år 67 (17) 55 (19) 28 (25) 24 (14) år 59 (30) 56 (29) 14 (49) 16 (29) 361 Utbildning Lågutbildade 58 (28) 48 (30) 23 (38) 24 (26) 397 Medellågutbildade 56 (20) 43 (21) 34 (26) 28 (17) 573 Medelhögutbildade 60 (16) 55 (15) 34 (21) 25 (14) 316 Högutbildade 60 (16) 49 (16) 33 (20) 27 (10) 384 Ideologisk självplacering Klart vänster 59 (20) 44 (22) 37 (25) 26 (19) 160 Något vänster 62 (18) 49 (17) 35 (23) 28 (14) 410 Mitten 57 (24) 40 (29) 27 (31) 23 (21) 504 Något höger 56 (17) 53 (15) 30 (22) 26 (12) 409 Klart höger 56 (22) 54 (17) 30 (24) 37 (15) 145 Partisympati v 61 (19) 41 (20) 43 (19) 24 (17) 102 s 57 (23) 44 (25) 31 (31) 25 (21) 592 mp 58 (22) 45 (21) 37 (24) 31 (18) 135 c 62 (18) 55 (14) 23 (26) 24 (12) 95 fp 58 (18) 56 (15) 24 (24) 24 (10) 144 kd 72 (14) 51 (19) 22 (24) 12 (14) 74 m 58 (17) 51 (17) 32 (22) 32 (13) 361 Gått på bio Ingen gång 56 (27) 47 (29) 23 (39) 23 (25) 574 Någon gång halvår 61 (17) 48 (16) 36 (20) 27 (13) 930 Minst en gång i månaden 52 (14) 44 (18) 38 (15) 37 (12) 162 Spelat datorspel Ingen gång 63 (23) 54 (25) 24 (34) 20 (21) Någon gång månad 55 (17) 41 (15) 40 (14) 30 (11) 417 Någon gång vecka 43 (13) 33 (15) 44 (16) 44 (10) 249 Använt internet Ingen gång 56 (33) 50 (37) 14 (53) 17 (35) 327 Någon gång månad 62 (25) 43 (29) 29 (32) 20 (22) 104 Någon gång vecka 58 (16) 47 (16) 36 (19) 29 (12) Läst bok Ingen gång 53 (29) 35 (33) 31 (35) 27 (26) 251 Någon gång månad 57 (18) 45 (20) 35 (23) 27 (15) 763 Någon gång vecka 61 (19) 55 (18) 27 (27) 25 (16)

6 Lennart Weibull I fråga om fildelning och upphovsrätt är tendensen snarast den omvända: det är personer som placerar sig till höger liksom borgerliga sympatisörer som ställer sig tveksamma till en avreglering av upphovsrättsområdet, medan personer till vänster liksom särskilt vänsterpartisympatisörer är mer positiva. Förklaringen till det ytligt sett oväntade utfallet har att göra med att det här inte rör sig om en avreglering i allmänhet utan om äganderätten och enskilda upphovsmäns ekonomiska rättigheter. Om vi ser resultatet i ljuset av äganderätt blir det mindre oväntat att personer till vänster är mer ifrågasättande än personer till höger. I fråga om förhandsgranskning av datorspel är det svårt att se någon tydlig vänster-högerdimension. Granskar vi ställningstagandena från sympatisörer till olika politiska partier finns en antydan att det här rör sig om en moralisk fråga, vilket framträder i det faktum att det framför allt är kd-sympatisörer som är förespråkare för en sådan granskning. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att det bakom de partipolitiska bedömningarna också finns åldersskillnader, där kd-sympatisörerna representerar en äldre åldersgrupp. Den egna erfarenheten har betydelse Bakom framför allt åldersskillnaderna i synen på de olika mediepolitiska frågorna finns givetvis den egna erfarenhetens betydelse. Personer som går ofta på bio är de som vill avskaffa filmcensuren, liksom det är de som ofta spelar datorspel som är de mest negativa till en förhandsgranskning och de flitigaste nätanvändarna vill i större utsträckning avkriminalisera fildelning. Mönstret är inte helt entydigt: de som regelbundet läser böcker ställer sig på författarnas sida och är positivare än andra till att stärka upphovsrätten Samtidigt finns det även efter kontroll för användningen en klar åldersfaktor. Bland unga nätanvändare anser 55 procent att all fildelning på internet skall avkriminaliseras, bland medelålders och äldre bara omkring 30 procent. Bland unga bokläsare är stödet för att stärka upphovsrätten för författare endast knappt 40 procent, att jämföra med drygt 70 procent bland de äldsta. Överlag är effekterna av åldersfaktorn således något starkare än effekterna av användningsfaktorn och bland de unga framträder egenintresset tydligt. Finns det en medieideologi? Innan vi går vidare och fördjupar oss i vad som kan ligga bakom åldersskillnaderna måste frågan ställas i vad mån någon specifik medieideologi kan utläsas i resultaten. Med ideologi menas då något slag av logiskt sammanhängande värdesystem. I en tidigare analys baserad på tolv frågor gällande inställning till olika medieområden i 1995 års SOM-undersökning påvisades att allmänheten hade klara uppfattningar när det gällde det mediepolitiska området i stort (Asp och Weibull, 1996). En dimensionsanalys pekade på tre dimensioner som benämndes ansvar, frihet och 462

7 Skilda åsikter om mediepolitik värn, där frågan om att avskaffa filmcensuren laddade i frihetsdimensionen och ett förslag om att införa obligatorisk förhandsgranskning av video i värndimensionen. En dimensionsanalys av de fyra frågorna i 2007 års studie visar på en frihetlig och en restriktiv dimension. I den förra ingår att avkriminalisera all fildelning och att avskaffa filmcensuren. Det andra är en restriktivitetsdimension med att införa obligatorisk förhandsgranskning av datorspel och att stärka upphovsrätten. 2 Det som kallas frihetsdimensionen har ett relativt starkt negativt samband med ålder (-.23), medan det som kallats restriktivitetsdimensionen har ett positivt samband (.28). Det vill säga, unga har mer frihetliga medieåsikter medan äldre har mer restriktiva. Ingen av dimensionerna uppvisar signifikanta samband med politisk ideologi. Figur 1 Fördelning av svarspersonerna över dimensionen restriktivitet frihetlighet på grundval av fyra frågor i mediedebatten (procent) 25 21, ,0 2,2 4,4 4,9 9,5 8,6 13, Mycket restriktiv Mycket frihetlig 10,9 7,8 5,2 3,9 2,6 0,9 1,2 0,2 0,4 Kommentar: Svaren på de fyra frågorna (se tabell 1) bearbetats så att det mest restriktiva alternativet har givits värdet 1 och det mest frihetliga värdet 5; värde 3 har givits dels dem som placerat sig i mitten, dels ligger i mitten dels de som saknar inställning. Därefter har värdena summerats för varje svarsperson och kan då variera mellan 4 och 20. Detta värde har delats med fyra för att åstadkomma ett genomsnitt. Värdet 1 får den personer som placerat sig mest restriktivt på varje fråga och värde 5 den som endast markerat det mest frihetliga alternativet. Om det skall vara rimligt att karaktärisera svaren som uttryck för medieideologier måste emellertid även den inre konsistensen i svaren prövas. Vi kan göra det i två steg. För det första är det möjligt att studera den samlade svarsfördelningen på de fyra frågorna med hänsyn till om den ligger åt det restriktiva eller åt det frihetliga 463

8 Lennart Weibull hållet. Det har skett genom att svaren på varje fråga bearbetats så att 1 står för den mest restriktiva och 5 för den mest frihetliga; 3 ligger i mitten men detta värde har även getts dem som saknar inställning. Därefter har värdena summerats för varje svarsperson och delats med fyra för att åstadkomma ett genomsnitt. Värde 1 får den person som placerat sig mest restriktivt på varje fråga och värde 5 den som endast markerat det mest frihetliga alternativet. Med en sådan beräkning blir medelvärdet för samtliga svarande 2,7, alltså något åt det restriktiva hållet. Samtidigt visar sig att nästan hälften av svarspersonerna placerar sig nära mittvärdet bland annat som en följd av att relativt många saknar uppfattning. Men om vi ser till den totala fördelningen visar det sig att drygt 50 procent av svarspersonerna placerar sig lägre än skalans mittvärde 3, och bara drygt 20 procent högre (figur 1). Resultatet bekräftar att det inte finns någon sammanhållen mediesyn bland svenskarna, i varje fall inte på grundval av dessa frågor. En del av förklaringen kan ligga i att de områden som täcks av frågorna är ganska olika till sin karaktär. Vad detta betyder kan prövas i ett andra steg. Genom att frågorna har ställts parvis finns det nu möjlighet att se hur starkt sambandet ser ut mellan de två frågor som gäller förhandsgranskning och de som gäller upphovsrätten. Är exempelvis de som vill avskaffa filmcensuren också emot att förhandsgranska datorspel eller är bedömningen mera en fråga om vilket område det gäller? Och vad anser de som vill avkriminalisera all fildelning om upphovsrätten? Det finns visserligen tydliga samband inom respektive område, men sambanden är svagare än förväntat korrelationerna är 0.37 (fildelning-upphovsrätt) respektive 0.24 (filmcensur-grankning av datorspel). 3 Sambandet dras framför allt ned av det faktum att en inte obetydlig andel av dem som vill avkriminalisera fildelning respektive avskaffa filmcensuren är beredda att stärka upphovsrätten (41%) respektive att införa obligatorisk förhandsgranskning av datorspel (55%). Att hävda de olika åsikterna samtidigt är givetvis inte helt omöjligt men att man gör det tyder knappast på att man har en konsekvent medieideologi utan snarare att det är åsikten i den enskilda frågan som avgör. På andra sidan av skalan är svaren emellertid betydligt mer konsekventa: 80 procent av dem som inte vill avkriminalisera fildelning vill också stärka upphovsrätten och 87 procent av dem som tycker att det vore fel att avskaffa filmcensuren vill att datorspel skall förhandsgranskas. Det vi kan utläsa är således att personer som har en restriktiv inställning i mediefrågor är mer åsiktsmässigt konsekventa än de som har en frihetlig inställning. Av samtliga svarspersoner har omkring 40 procent en konsekvent restriktiv inställning i fråga om förhandsgranskning och 25 procent när det gäller upphovsrätt. Andelarna skall jämföras med 6 respektive 10 procent för dem som är konsekvent frihetliga. Resultaten bekräftar tidigare slutsatser att den svenska opinionen i mediefrågor huvudsakligen är restriktiv och ligger närmast det synsätt brukar benämnas samhällsansvar. 464

9 Skilda åsikter om mediepolitik Är internetgenerationen annorlunda? Den avreglering av medieområdet som skedde framför allt under början 1990-talet hade en tydlig politisk bakgrund. Det var framför allt den offentliga styrningen inom medieområdet som skulle avvecklas. Senare kom expansionen av internet att medföra att även andra regelsystem kom att ifrågasättas, inte minst då det blev klart att tekniken möjliggjorde att reglerna kunde kringgås. Den ökade fildelningen på nätet är ett av flera uttryck för en andra våg av ifrågasättanden av samhällelig kontroll. Det senare är framför allt något som har präglat den unga generationen. I det föregående har vi också sett att de yngre har en frihetligare inställning till medierna. Frågan är om detta är ett uttryck för att det håller på att ske en förändring av den svenska opinionen. Låt oss först ännu en gång konstatera att åldersfaktorn är den helt utslagsgivande. Skillnaden mellan unga och gamla i synen på de fyra frågorna är överlag mycket stor, särskilt då vi här begränsar oss till personer som har uppfattningar (figur 2). De unga har genomgående en betydligt mer frihetlig syn. När vi kontrollerar för kön visar det sig att det i frågan om förhandsgranskning framför allt gäller yngre män 60 procent av männen mellan 15 och 29 år vill avskaffa filmcensuren i jämförelse med 33 procent bland yngre kvinnor, vilket dock är en klart högre andel än bland äldre kvinnor. I fråga om synen på att avkriminalisera all fildelning finns dock ingen skillnad mellan unga män och kvinnor och även i fråga om synen på upphovsrätten är skillnaden relativt liten. Figur 2 Andel som anser respektive förslag mycket eller ganska bra efter ålder 2007 (procent av dem som har åsikt) Förhandsgranska datorspel Förstärka upphovsrätten Avkriminalisera fildelning Avskaffa filmcensusen år år år år 465

10 Lennart Weibull Tidigare har det visats att det finns en viss påverkan från den egna politiska ideologin. En kontroll för vänster-höger-åsikt visar emellertid att egen ideologisk placering har en marginell betydelse i förhållande till ålder på samtliga fyra områden. 4 Att de unga i 2007 års SOM-undersökning har en frihetlig syn i olika mediepolitiska frågor visar att unga och gamla befinner sig i skilda världar i förhållande till vad som händer inom mediesystemet. Resultatet i sig ger däremot inget belägg för att det skulle ha skett förändringar i frihetlig riktning. Den enda fråga som är direkt jämförbar med en tidigare är den som gäller avskaffandet av filmcensuren och som ställdes i 1995 års undersökning. Två iakttagelser kan göras vid en jämförelse mellan de två mätpunkterna. Den första är att samtliga åldersgrupper har blivit mer benägna att avskaffa filmcensuren mellan 1995 och 2007 i genomsnitt drygt tio procentenheter fler instämmer i att filmcensuren bör avskaffas, den andra att skillnaden mellan de yngsta och de äldsta har blivit något större fem procentenheter större. Samtidigt visar jämförelsen med en tidigare fråga om obligatorisk förhandsgranskning som 1995 gällde video att benägenheten att stödja tanken på granskning nu av datorspel snarast är högre Slutsatsen är att det är svårt att leda i bevis att det skett några större ändringar i den svenska allmänhetens syn på samhällets ansvar. Det intressanta är möjligen att synen är mindre partipolitiskt grundad än tidigare. I fråga om synen på fildelning och upphovsrätt är den politiska tendensen snarast omvända i förhållande till vad som kunde förväntas. Det är vänsterpartiets sympatisörer som i större utsträckning är emot en reglering av upphovsrätten, medan moderaterna vill ha mer restriktioner. Om den partipolitiska grunden för de medieideologiska bedömningarna i fråga om nätet möjligen håller på att skifta är det troligt att detta något oväntade resultat snarast reflekterar mediesystemets förändring. De som idag förespråkar mediefrihet vänder sig inte längre mot statlig reglering utan mot ekonomiska intressen. I ett sådant perspektiv är åsiktsförskjutningen knappast överraskande. Noter 1 Dessutom har fyra procent inte svarat på frågan, vilket kan tolkas som att frågan varit svår att svara på. För de enskilda alternativen är det ytterligare någon procent som inte svarat. 2 Faktoranalys med Kaiser s kriterium och varimaxrotering. I frihetsdimensionen laddar att avkriminalisera all fildelning på.89 och att avskaffa filmcensuren.74, på restriktivitetsdimensionen laddar obligatorisk förhandsgranskning av datorspel på.91 och förstärkning av upphovsrätten på Pearson s r beräknat exklusive dem som saknar uppfattning. 466

11 Skilda åsikter om mediepolitik 4 Unga som placerar sig till vänster vill i något större utsträckning ha obligatorisk förhandsgranskning av datorspel än de som placerar sig till höger, liksom de i något större utsträckning vill avskaffa filmcensuren. Skillnaderna är dock på gränsen till att vara signifikanta. Referenser Asp, Kent, Weibull, Lennart (1996) Har svenskarna en medieideologi? I Holmberg, S, Weibull, L (red) Mitt i nittotalet. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Carlsson, Ulla (2001) Medierna och våldet i samhället. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Land, du välsignade? Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Carlsson, Ulla (2005) Åsikter om våld och pornografi i medierna. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Lyckan kommer, lyckan går. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Wadbring, Ingela (2008) Massmedier. Press, radio och tv i internetåldern. Stockholm: Ekerlids. Weibull, Lennart (1996) Våld, samhälle och medier. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Mitt i nittotalet. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. 467

12