Naturreservatet Morlanda i Orust kommun

Transkript

1 Sid 1(8) Naturvårdenheten Bengt Frizell Till (enligt ändlita, bilaga 4) Naturreervatet Morlanda i Orut kommun Innehåll Belut om bildande m.m. Syfte Belut om förekrifter Adminitrativa data Bekrivning av naturreervatet Behov och motiv för ändrade förekrifter Ärendet handläggning Upplyningar Bilagor Bilaga 1. Belutkarta Bilaga 1a.Karta om utviar avverkningförbud (under förhandling) Bilaga 2. Överiktkarta Bilaga 3. Skötelplan Bilaga 3a.Skogbrukplan tillhörande kötelplan Bilaga 4. Sändlita Bilaga 5. Hur man överklagar Potadre: Beökadre: Telefon: Telefax: E-pot: Göteborg Ekelundgatan (växel) lantyrelen@o.lt.e

2 Sid 2(8) Belut om bildande m.m. Läntyrelen förklarar det område om avgränat på karta, bilaga 1, om naturreervat. Belutet är fattat med töd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808). Reervatet omfattar fatigheterna Hålta, Kårehogen (del av), Morlanda (del av), 2:2 (del av) och Torebo (del av). Namnet ka vara Naturreervatet Morlanda. Läntyrelen fattäller kötelplanen i bilagorna 3 och 3a. Belutet är fattat med töd av 3 förordningen (1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken m m. Läntyrelen uter ägaren till Morlanda äteri om förvaltare av naturreervatet. Belutet är fattat med töd av 21 förordningen om områdekydd enligt miljöbalken m.m. Följande belut om områdekydd upphör att gälla när föreliggande belut vinner laga kraft: 1. Belut om förklarande av Morlanda om naturreervat. Läntyrelen belut , dnr. III R11-69/68 amt enare gjorda ändringar av det belutet. 2. Belut om naturminne för Gunnarkogen daterat Del av belut om naturminne för Berga klev daterat , om ingår i föreliggande belut om naturreervatet Morlanda. Avtal om träffat för via fatigheter i amband med reervatbildningen , dnr. IIIR11-69/68 gäller fortfarande. Syfte Syftet med naturreervatet är att: bevara ett öppet kulturlandkap av tort landkapligt värde amt att äkra kog- och trandområden för friluftliv. förekrifterna för reervatet är anpaade till förändringar i markanvändningtrukturen inom delar av fatigheten genom att vidmakthålla och utveckla området landkapliga och upplevelemäiga värden, vilka är knutna till en äldre brukningtrategi vid Morlanda äteri och de omgivningar. tille att området håll tillgängligt för beökande. Syftet med reervatet kall trygga genom att: fördelningen av öppen och kogbevuxen mark bibehåll. kulturhitorikt och landkapligt viktiga drag i den rumliga trukturen och den hitorika markanvändningen upprätthåll genom bete, åkerbruk eller andra alternativ om innebär ett öppethållande utan att

3 Sid 3(8) landkapet grundläggande karaktärer förtör. Exempel på ådan markanvändning kan vara golfbana. betemarker om är viktiga ur flora- och faunaynpunkt hävda. kogmarker om är viktiga ur flora- och faunaynpunkt ge ett tarkt kydd. Belut om förekrifter Läntyrelen belutar att följande förekrifter ka gälla i naturreervatet. Belutet är fattat med töd av 7 kap 5, 6, och 30 miljöbalken amt 3 och 21 förordningen (1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken. A. Förekrifter enligt 7 kap 5 miljöbalken om inkränkningar i markägare och annan akägare rätt att använda mark- och vattenområden Det är förbjudet att inom naturreervatet: 1. Uppföra ny byggnad. Byggnad och anläggning för jordbruket eller kogbruket, måbåthamnen och golfbanorna behov och om inte tillgodoer botadändamål får uppföra efter tilltånd av Läntyrelen. 2. Förändra gräner mellan de olika lag av markanvändning om framgår av karta, bilaga 3a (tillhörande Skogbrukplanen). Efter tilltånd från Läntyrelen får mark om idag använd för åker och vallproduktion överföra till annan markanvändning där landkapet öppna karaktär bibehåll. 3. Avverka kog annat än vad om framgår av karta, bilaga 1a. 4. Öppna täkt av ten, gru, eller and vare ig på land eller inom fatigheten vattenområde. Förbudet gäller inte hubehovtäkt för vilket dock kräv amråd med Läntyrelen. 5. Anlägga campingplat. 6. Anordna upplag annat än för jordbruket eller kogbruket behov. 7. Uppföra ny mat eller nya ledningtolpar. B. Förekrifter om kyldighet att tåla vit intrång (7 kap 6 miljöbalken) Fatighetägare och innehavare av ärkild rätt ka tåla att följande anordningar utför och att följande åtgärder vidta. 1. Underhålla befintlig parkeringplat, tigar och ratplater i enlighet med fattälld kötelplan. 2. Genom lämpliga åtgärder trygga hävden av de naturliga fodermarkerna. 3. Framröja och vårda kulturhitorika lämningar och fornlämningar enligt kötelplan. 4. Utplacera erforderliga informationkyltar. 5. Märka ut naturreervatet i terrängen.

4 Sid 4(8) Förvaltare och förvaltninguppgifter enligt 3 och 21 förordningen (1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken m.m. 6. Förvaltare är ägaren till Morlanda äteri. Förvaltningen kall ke i amverkan med Läntyrelen och Orut kommun. Läntyrelen avgör i amråd med förvaltaren de ekonomika erättningar om kan utgå för via åtgärder enligt kötelplanen. 7. Naturreervatet utmärke genom förvaltaren förorg enligt anviningar av Läntyrelen om även tillhandahåller kyltar och motvarande. 8. Förvaltningen bedrive enligt av Läntyrelen fattälld kötelplan (bilaga 3). Detaljerna i markköteln ange i Skogbrukplan för Morlanda (bilaga 3a) amt vad gäller parkeringplater, renhållning m.m. genom löpande amråd med Läntyrelen. C. Ordningförekrifter om rätten att färda och vita inom naturreervatet amt om ordningen i övrigt inom naturreervatet (7 kap 30 miljöbalken) Utöver vad om är förekrivet enligt andra författningar gäller följande i naturreervatet. Det är förbjudet att 1. campa 2. göra upp eld annat än vid iordningtällda eldplater 3. medföra lögående hund under tiden 1 februari till 30 eptember. Övrig tid kall hunden hålla under träng uppikt. Ordningförekrifterna gäller ej markägare, innehavare av ärkild rätt, tjänteman under myndighetutövning eller peron om utett av Läntyrelen när de utför ärkilda uppdrag i anlutning till förvaltningen. Adminitrativa data Namn: Morlanda äteri Kommun: Orut Areal: 788 hektar Fatigheter och ägare: Hålta, Kårehogen, Morlanda, 2:2 amt Torebo Ägare: Jon Thorburn Naturvårdförvaltare: Markägaren Topografik karta: 8A Lyekil SO, 8B Vänerborg SV. Ekonomik karta: , , , Naturgeografik region: 15d: Ljunghed- och kutkogområden läng venka vätkuten och norka ydkuten; Norra Halland och ödra Bohulän kut- och kärgårdområde. RegDOS ID

5 Sid 5(8) Bekrivning av naturreervatet Naturförhållanden Reervatet omfattar Morlanda äteri egendom på nordvätra Orut. Det betår del av vidträckta odling- och betemarker i anlutning till Björnundfjorden, del av ett höglänt kogområde i öter. Berggrunden betår av gnej. Av tort geologikt intree är den mäktiga förkatninglinje om avgränar den.k. Storehamnplatån från Morlandadalen. De löa jordarterna dominera av and från en iälvavlagning, var centrala del framträder vagt om en å trax nordvät om äteribyggnaden. Åbildningen är en av de vätligate randbildningarna i denna del av länet. Området vätra delar karaktäriera av märre bergpartier med planterade tallbetånd i törre änkor. Från öter tränger odling- och betemarker in mellan bergen vilket ger landkapet en tilltalande prägel. Ett av de från botanik och landkaplig ynpunkt värdefullate partierna utgör av den mäktiga randlövkogen vid foten av Storehamn. Speciellt välutvecklad är lövkogen vid den imponerande, naturminnekyddade ravinen Berga klev. Här växer al och ak med inlag av hägg och olvon i de fuktigate partierna amt ek, alm och hael på något torrare mark. I fältkiktet märk bl a tinkyka, ormbär, torram, gulippa, blåippa, gullviva och häleklocka. Över hälften av reervatet yta uppta av Storehamnmaivet nordligate del. Detta område prägla av hällmarker, hällmarktallkog amt grankog i kyddade lägen främt i de ötra delarna. Ett undantag utgör området kring Hålta vatten amt den änka om härifrån går fram till Berga klev. I detta område har en gång legat ett antal torp och den gamla kulturmarken kring dea hyer nu till tor del planterad grankog amt tilltalande ängekkog. Kring Hålta gård möter man en ädellövkog med ek, ak, lind, lönn och hael och med ett ovanligt rikt fältkikt med bl a midommarblomter, liljekonvalj, häckvicker, torram, tor blåklocka, lundgröe och lundvårlök. Det lövkogdominerade området kring Hålta vatten hyer ett rikt djurliv med bl.a. ett tort antal måfågelarter. Vid jön tränder yn ofta häger. Älg och rådjur påträffa regelbundet i den rofyllda lövkogmiljön. Under enare år har bävern etablerat ig i området. I nordot gränar reervatet till jöarna Rödvattnet och Torebojön. Havtränderna känneteckna av badvänliga klipp- och andtränder mot Malö trömmar amt av grunda lertränder mot Björnundfjorden. De grunda och kyddade vikarna mor norr utgör välbeökta näringplater för jöfågel och vadare. Nordot om Sjölyckan öppnar ig vidträckta trandängar med intreant och karaktäritik vegetation. Morlanda äteri är en av länet törta jordbrukenheter. Herrgården ligger mycket vackert på en kulle omgiven av en trädgård om innehåller ett antal naturminnekyddade träd. Säteriet huvudbyggnad är uppförd på 1670-talet

6 Sid 6(8) och är enligt uppgift Bohulän äldta träbyggnad. Gården har emellertid anor redan från lutet av 1300-talet då en nork adelman nämn om ägare. Morlandareervatet erbjuder goda möjligheter till friluftliv i form av bad och trövtåg. Bland de många tigarna märk ärkilt den från Hålta via branterna vid Berga klev till Morlanda kyrka. Genom kommunen förorg har en kulturtig anlagt uppe på Morlandaplatån. Från reervatet högta punkt, Sven altare, ge en enatående utikt över åväl kärgårdlandkapet utanför Orut och Bokenäet om det inre av Orut. Litteratur m.m. Gillner Vilhelm. Morlanda äteri, botanik inventering amt ynpunkter på köteln av området. SNV PM 668. Åander Lena. Inventering av äng- och hagmarker i Orut kommun. Naturinventeringar i Göteborg och Bohu län Befintliga naturminnen om är kyddade enligt 7 kap miljöbalken Ett flyttblock, kallat Örnekulan beläget på en bergplatå NO Malö Strömmar. Berga Klev på Ingegärdberget nordvätra luttning. En gammal 10- tammig lind vid äteriet byggnader. Två idegranar ydvät om den gamla linden. Tre akar öter om gården. Behov och motiv för ändrade förekrifter Bakgrund Naturreervatet Morlanda äteri bildade i juni 1968 av dåvarande Läntyrelen i Göteborg och Bohu län efter framtällning från Stiftelen för Vätvenka fritidområden. Syftet med reervatbildningen var att bibehålla ett torlaget landkap präglat av jordbrukdriften vid Morlanda äteri och äkertälla kog- och trandmark för friluftliv. Som kompenation för intrånget medgav markägaren erättning för mitad glebebyggelerätt (avtal amt ). Målättningen med kyddet var att bibehålla fördelningen av öppet landkap och kogklädd mark inom ramen för en ekonomi baerad på dea näringar. Förekrifterna i det äldre belutet begränade möjligheterna för annan markanvändning än jord- och kogbruk. Morlanda äteri utvecklade under talet Bohulän törta mjölkbeättning vilken tillamman med kogbruket utgjorde baen i äteriet verkamhet. I yfte att förbättra lönamheten anökte och beviljade markägaren 1983 tilltånd att upplåta mark för golfbaneverkamhet. Jordbruket omtrukturering under talet har medfört att lönamheten enligt markägaren förämrat å att den inte längre tillåter nödvändiga nyinveteringar. Markägaren har därför belutat att lägga ned mjölkdriften och vänt ig till läntyrelen med en begäran att förekrifterna i belutet ändra å att de möjliggör en vidare utbyggnad av golfbaneverkamheten. En för-

7 Sid 7(8) projektering har redoviat och dikuterat med förutom Läntyrelen även Orut kommun och Bohulän mueum. Den förelagna utvidgningen av golfbaneverkamhet berör i allt väentligt mark om tidigare nyttjat för åker eller vall. Landkapet befintliga trukturer utnyttja för den variation i bantopografin om efterträva. Vi trädplantering kommer att ke. Sammantaget innebär detta inga avgörande förändringar i den öppna landkapkaraktären vilket alternativet med kogplantering kulle medföra. Den förändrade markanvändningen är enligt Läntyrelen bedömning förenlig med reervatet urprungliga yfte och en ändring av reervatförekrifterna är motiverad. Inom fatigheten finn betånd av ädellövkog och naturliga fodermarker av tort biologikt värde. Föreliggande belut ger ett bättre kydd åt dea marker. Vidare ange i kötelplanen betämmeler rörande köteln av produktionkogen inom reervatet. Belutet om naturminnet för den del av Berga klev om ligger inom föreliggande belut om naturreervat upphäv för att få en lämpligare avgränning av reervatet. Läntyrelen aner att reervatförordnandet ger ett förtärkt kydd för de naturminnen om ingår i föreliggande belut och att förelagna kötelåtgärder kan bidra till bättre förutättningar för kyddvärda arter och dera livmiljöer. Läntyrelen aner därmed att ynnerliga käl föreligger för upphävande av belut om förordnande av belut om naturminne i de delar om är naturreervat. Ärendet handläggning Förlag till belut har remitterat till markägare och Orut kommun. Från markägaren har lämnat ett antal ynpunkter vilka inarbetat i föreliggande belut. Orut kommun har inget att erinra mot förlaget. Upplyningar Dipen från förekrifterna m.m. Om det finn ärkilda käl får Läntyrelen medge dipen från förekrifterna för naturreervatet. Dipen får dock inte lämna för åtgärder om trider mot yftet med reervatet. Om det finn det ynnerliga käl får Läntyrelen helt eller delvi upphäva belutet om naturreervatet (7 kap 7 miljöbalken). Annan lagtiftning gäller om vanligt Vid idan av förekrifterna för naturreervatet gäller annan lagtiftning om vanligt. Lagar och förekrifter om bedöm vara av ärkild betydele för att yftet med reervatet ka uppnå är t.ex. följande:

8 Sid 8(8) Regler om fridlyning av växter och djur i miljöbalken och artkyddförordningen. Anmälan om miljöfarlig verkamhet enligt 9 kap miljöbalken eller tilltånd till muddring eller vattenverkamhet enligt 11 kap miljöbalken. Erättningtalan Om överenkommele om erättning inte kan träffa, måte akägare om vill göra anpråk på erättning eller inlöen väcka talan i Miljödomtolen om får avgöra erättningfrågan. Sådan talan måte enligt 31 kap 13 miljöbalken lämna in till Miljödomtolen inom ett år efter att detta belut vunnit laga kraft, i annat fall förlorar akägaren rätten till erättning. Kungörele Detta belut kall kungöra i Läntyrelen författningamling och i orttidningar. Sakägare kall ane ha fått del av belutet den dag kungörelen enat var införd i tidning. Förekrifterna enligt 7 kap 30 miljöbalken träder i kraft den dag om framgår av kungörelen i länet författningamling och gäller omedelbart även om de överklaga. Hur man överklagar Detta belut kan överklaga ho regeringen, Miljödepartementet. Den om har rätt att överklaga kall göra det inom tre veckor från den dag vederbörande får del av belutet, e bilaga 5. Belut i detta ärende har fattat av länöverdirektören Göran Bengton, belutande och naturvårdintendenten Bengt Frizell varit föredragande. I den lutliga handläggningen har även deltagit Magnu Sandtröm, rättenheten, Eliabet Lundgren Alm, amhällbyggnadenheten, Jan-Gunnar Lindgren, kulturmiljöenheten, Sven Swedberg och Marianne Karlon, naturvårdenheten. Göran Bengton Bengt Frizell

9 4>2 7 S:5 S:11 2:36 2:26 2:502:24 2:54 1 brygga S:13>10 2:45 2:27 2:37>22:36>2 9>4 S:13>9 8 2:28 2:44 7 Stättekären 0 2:32 5 4:1 6 Stora Björnholmen 7 Stora Kedholmen 9 Lilla Kedholmen 1:43>5 1:43>6 8 2:31 2:52 2 1:45 2:75 1:49 4 1:47 2:22 2:42 Hallen 9 2:2 Höjentorp 3:2 4 3 Morlanda kyrka 1:42 1:43>4 5 8 S >2 3: :44 > >2 6 1> : :42 Furuborg Vimar 1: Berga klev 8 3:86 3:87 1:43>3 Sörbo Höjden 1 3: Kokär 5 6 Högkär Tången 2:66 2:70 Rörvik 3 Kvarnhagen 2:69 2:44 2:9 2:2>2 2:77 Dammen2:29 2:65 2:61 Morlanda hed 2:39 4:2 4: :76 2:62 9 2:43 2:55 2:59 2:50 5 2:78 8 2:33 2: :64 2:63 2:51 4 2:25 2:36 2:5 2:57 2:32 2:40 2:56 2:58 Karltorp 2:2 7 2:67 2:60 2:41 Branddala4 2:68 3 Lerkleven 2:20 Ilanda for 2:232:24 2:74 SjölyckanNybygget 2:48 Ebildlätt Stenkleven Bråten 2:72 2:73 2:71 Bäcken 1 7>23 2 Björnund 2:38 Tärnekär Albertholmen Trankokekär Märrepallen Snippen Kårehogen 1 2 Sörbo klev Lövö Rompan Kyrkebyn 9 Lunden 0 Lerdal Lilla Björnholmen Långekär Näet Morlanda äteri >2 3:2 3:11>2 4>2 Springopp 6>5 4>14 2>2 7 6>4 1:42> :5,3:6 3:10 4>3 0>4 5>2 >3 2:45 1:4>2 >2, >3 >2 Gutavberg >4 1:4>3 1:4 Furubacken Enerbacken Halvmark 1>2 Bron Brohagen Ormemyren Kalvhagen Håltavatten Lugneborg Berg 0 Rödmyr 9 Långedalen 8 Kvarnberget Kavlemyr 2 4 >2 Gunneröd >2 6 >1 Tegelverket >2 >2 1:4 Högå :6 2:3 2:2 Branddala 1 2:30 Getrilla 2 2:5 2:2>2 Sörhagen Torebojön Skälebacken 2:4 Hådda 1 Lilla Härbjörneröd Marieberg 0 2:47 2:53 7 Dalhagen 2:3>2 Stora Härbjörneröd 2 2:4>2 1 2:4>2 Torebo herrgård 4 2:9 2:8 2:7>2 8 1:4 3 4 Näet 1:41>2 1:47 3 Tjurhålorna Gerberget 2 0 2:8 2>2 >2 Vahagen >2 1 >2 1 1:41>2 1:42 Belutkarta Orut kommun Myren Rödvatten S:1 4 Skala :4 400 Meter 1:4>2 Denna karta utgör utdrag ur GSD Fatighetkartan. Lantmäteriet, dnr /188. Gullixeröd 1:44 Bilaga 1 S Vallarna 1: >1 Naturreervatet Morlanda >2 8 Dammen Reervatgrän Ej reervat Naturminne Beökparkering >2 Tillhör Läntyrelen belut: Röebergen Datum Nordhagen Diarienummer Grokärr >2 Illutrationkarta >2 till Läntyrelen belut om naturreervat enligt 7 kap 4 miljöbalken Hamburg 1:4>3 Slähällern Sörhagen 1:46 >3 1 S:2

10 4>2 7 S:5 S:11 2:36 2:26 2:502:24 2:54 1 brygga S:13>10 2:45 2:27 2:37>22:36>2 9>4 S:13>9 8 2:28 2:44 7 Stättekären 0 2:32 5 4:1 6 Stora Björnholmen 7 Stora Kedholmen 9 Lilla Kedholmen 1:43>5 1:43>6 8 2:31 2:52 2 1:45 2:75 1:49 4 1:47 2:22 2:42 Hallen 9 2:2 Höjentorp 3:2 4 3 Morlanda kyrka 1:42 1:43>4 5 8 S >2 3: :44 > >2 6 1> : :42 Furuborg Vimar 1: Berga klev 8 3:86 3:87 1:43>3 Sörbo Höjden 1 3: Kokär 5 6 Högkär Tången 2:66 2:70 Rörvik 3 Kvarnhagen 2:69 2:44 2:9 2:2>2 2:77 Dammen2:29 2:65 2:61 Morlanda hed 2:39 4:2 4: :76 2:62 9 2:43 2:55 2:59 2:50 5 2:78 8 2:33 2: :64 2:63 2:51 4 2:25 2:36 2:5 2:57 2:32 2:40 2:56 2:58 Karltorp 2:2 7 2:67 2:60 2:41 Branddala4 2:68 3 Lerkleven 2:20 Ilanda for 2:232:24 2:74 SjölyckanNybygget 2:48 Ebildlätt Stenkleven Bråten 2:72 2:73 2:71 Bäcken 1 7>23 2 Björnund 2:38 Tärnekär Albertholmen Trankokekär Märrepallen Snippen Kårehogen 1 2 Sörbo klev Lövö Rompan Kyrkebyn 9 Lunden 0 Lerdal Lilla Björnholmen Långekär Näet Morlanda äteri >2 3:2 3:11>2 4>2 Springopp 6>5 4>14 2>2 7 6>4 1:42> :5,3:6 3:10 4>3 0>4 5>2 >3 2:45 1:4>2 >2, >3 >2 Gutavberg >4 1:4>3 1:4 Furubacken Enerbacken Halvmark 1>2 Bron Brohagen Ormemyren Kalvhagen Håltavatten Lugneborg Berg 0 Rödmyr 9 Långedalen 8 Kvarnberget Kavlemyr 2 4 >2 Gunneröd >2 6 >1 Tegelverket >2 >2 1:4 Högå :6 2:3 2:2 Branddala 1 2:30 Getrilla 2 2:5 2:2>2 Sörhagen Torebojön Skälebacken 2:4 Hådda 1 Lilla Härbjörneröd Marieberg 0 2:47 2:53 7 Dalhagen 2:3>2 Stora Härbjörneröd 2 2:4>2 1 2:4>2 Torebo herrgård 4 2:9 2:8 2:7>2 8 1:4 3 4 Näet 1:41>2 1:47 3 Tjurhålorna Gerberget 2 0 2:8 2>2 >2 Vahagen >2 1 >2 1 1:41>2 1:42 Författningkarta Orut kommun Myren Rödvatten S: :4 400 Meter 1:4>2 Denna karta utgör utdrag ur GSD Fatighetkartan. Lantmäteriet, dnr /188. Gullixeröd 1:44 Bilaga 1 S Vallarna 1: >1 Naturreervatet Morlanda >2 8 Dammen Reervatgrän Ej reervat Naturminne Beökparkering >2 Tillhör Läntyrelen belut: Röebergen Datum Nordhagen Diarienummer Grokärr >2 Illutrationkarta >2 till Läntyrelen belut om naturreervat enligt 7 kap 4 miljöbalken Hamburg 1:4>3 Slähällern Sörhagen 1:46 >3 1 S:2

11 Bilaga 2 Dnr Belut Ö V E R S I K T S K A R T A N a t u r r e e r v a t e t M o r l a n d a O r u t k o m m u n L y e k i l E6 H e n å n L j u n g k i l e E l l ö E6 S t e n u n g u n d Bakgrundkarta (c) Lantmäteriet, dnr / Kilometer

12 Diarienummer Sida 1(2) Naturvårdenheten Tord Wennerblom Sändlita (bil 4) Komplettering av förekrift amt kompletterande kötelplan för naturreervatet Morlanda i Orut kommun Belut Läntyrelen belutar att förekrift A.3 i Läntyrelen belut om naturreervatet Morlanda ka gälla i de tre områden om markerat i bilaga 1 a. Belutet är fattat med töd av 7 kap 5 miljöbalken (1998:808). För ovan nämnda tre områden fattäller Läntyrelen kötelplanen i bilaga 2. Det om tår under rubriken A. Skötel av marker i tidigare ( ) fattälld kötelplan upphör därmed att gälla inom de tre områdena. Belutet är fattat med töd av 3 förordningen (1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken. Ärendet och de handläggning Läntyrelen belutade att bilda naturreervatet Morlanda. I belutet förekrift A.3 tadga att det är förbjudet att avverka kog annat än vad om framgår av karta, bilaga 1a. Vid tidpunkten för belutet var dock förhandlingen om de berörda områdena omfattning inte lutförda, vilket ockå angav i belutet. Någon bilaga 1 a fann ålede inte vid tidpunkten för belutet. Under januari månad 2009 träffade en överenkommele om intrångerättning aveende hela naturreervatet Morlanda. Tre områden för vilka förekrift A.3 ka gälla var därvid den avgörande utgångpunkten för intrångerättningen torlek. För de tre områden för vilka förekrift A.3 ka gälla har Läntyrelen under 2009 upprättat en kötelplan. Detta har gjort i amråd med ägaren till Morlanda Säteri om ockå är förvaltare av naturreervatet. Med avverkningförbud ave i detta fall avverkningar, gallringar eller andra kogliga åtgärder om gör i produktionfrämjande yfte. Något förbud råder givetvi inte mot åtgärder om gör enbart i naturvårdfrämjade yfte och enligt kötelplanen i bilaga 2. Jon Thorburn har, om berörd mark- och akägare, förelagt enligt 24 förordningen om områdekydd enligt miljöbalken m m att yttra ig över förlag till komplettering av belut amt kompletterande kötelplan. Förlaget har remitterat till Orut kommun och Skogtyrelen. Inga ynpunkter har kommit till Läntyrelen. Potadre: VÄNERSBORG Beökadre: Drottninggatan 2 Telefon/Fax: (växel) (fax) Webbadre: E-pot: natur.vatragotaland@lantyrelen.e

13 Diarienummer Sida 2(2) Kungörele Belutet ka kungöra i Göteborg-Poten och Bohuläningen. Hur man överklagar Detta belut kan överklaga ho regeringen, e bifogat formulär O4:1. I detta ärende har länöverdirektör Göran Bengton belutat. Naturvårdhandläggare Tord Wennerblom har varit föredragande. I handläggningen har ockå deltagit naturvårddirektör Sven Swedberg och länjurit Erland Joefon. Göran Bengton Tord Wennerblom Bilagor 1 a) Karta utviande områden med avverkningförbud 2) Skötelplan aveende områden med avverkningförbud 3) Bevärhänvining 4) Sändlita

14 Bilaga 1 a Karta utviande områden med avverkningförbud inom naturreervatet Morlanda. Gallringar, röjningar och avverkningar enligt kötelplan är dock tillåtna. Naturreervatet Morlanda Orut kommun Reervatgrän Avverkningförbud 0 Skala ,25 0,5 Kilometer Tillhör Läntyrelen belut om komplettering av belutet om bildande av naturreervatet. Diarienummer Illutrationkarta till Läntyrelen förlag till belut. Denna karta innehåller utdrag ur GSD Fatighetkartan. Lantmäteriet, dnr /188-O.