Bildande av naturreservatet Kronparken

Transkript

1 2 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Jan Franzén Datum Diarienummer PBN TJÄNSTESKRIVELSE PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Bildande av naturreervatet Kronparken Förlag till belut Plan- och byggnadnämnden förelå beluta att tälla ig bakom tadbyggnadförvaltningen förlag till belut och kötelplan för naturreervatet Kronparken, och att uppdra åt förvaltningen att förelägga ägare och innehavare av ärkild rätt till mark om yttrande, amråda med myndigheter amt ge övriga intreenter i ärendet enligt ändlita möjlighet till yttrande. Sammanfattning Stadbyggnadförvaltningen har på uppdrag av plan- och byggnadnämnden tagit fram ett förlag till belut och kötelplan för naturreervatet Kronparken. Plan- och byggnadnämnden belutar att tälla ig bakom förlaget och uppdra åt förvaltningen att förelägga ägare och innehavare av ärkild rätt till mark om yttrande, amråda med myndigheter och ge övriga intreenter i ärendet enligt ändlita möjlighet till yttrande. Ärendet I överiktplanen för Uppala kommun från 2016 (ÖP 2016) förelå att Kronparken ka kydda och att reervatutredning pågår. Plan och byggnadnämnden gav Stadbyggnadförvaltningen den i uppdrag att redovia förlag till belut och kötelplan för ett naturreervat i Kronparken. Innan kommunen kan föra naturreervatärendet till belut måte föreläggande och amråd ke i enlighet med gällande betämmeler i förordningen (1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken m.m. Tiden för yttrande för akägare får inte ätta kortare än en månad från delgivning av förlaget. Potadre: Uppala kommun, tadbyggnadförvaltningen, Uppala Telefon: E-pot: tadbyggnadforvaltningen@uppala.e

2 Stadbyggnadförvaltningen Mat Norrbom Direktör

3 REMISS FÖRSLAG TILL BESLUT Dnr KS/2017: Bildande av Kronparken naturreervat Uppala kommun Potadre: Uppala kommun, tadbyggnadförvaltningen, Uppala Telefon: (växel) E-pot:

4 Innehållförteckning Innehållförteckning... 2 Förlag till belut... 4 Reervatet yfte... 4 Syftet ka uppnå genom att:... 4 Skäl för kommunen belut... 5 Förekrifter för naturreervatet... 5 A. Förekrifter med töd av 7 kap. 5 miljöbalken om inkränkningar i rätten att använda mark och vattenområde... 5 Utan kommunen tilltånd är det förbjudet att:... 6 B. Förekrifter med töd av 7 kap. 6 miljöbalken om förpliktele för ägare och innehavare av ärkild rätt till fatighet att tåla vit intrång... 6 C. Ordningförekrifter med töd av 7 kap. 30 miljöbalken om rätten att färda och vita inom reervatet amt om ordning i övrigt inom reervatet... 6 D. Undantag från förekrifterna... 7 Förekrifterna ikraftträdande... 8 Upplyningar... 8 Andra betämmeler om gäller för området... 8 Ledningdragningar... 9 Fattällande av kötelplan... 9 Förvaltare till naturreervatet... 9 Uppgifter om naturreervatet... 9 Namn Bekrivning av området Allmän bekrivning Hitorik och nuvarande markanvändning Värden för friluftliv och naturpedagogik Biologika värden Ärendebekrivning Inkomna remiynpunkter Stadbyggnadförvaltningen bedömning och motivering Intreeprövning och överentämmele med miljömålen Övriga bedömningar Bilagor Sakägare Sändlita BILAGA Belutkarta BILAGA 1a Belutkarta 1 IR BILAGA Överiktkarta BILAGA Förvaltninginriktning BILAGA Skötelplan DNR BTN 2005/ :M 2

5 DNR BTN 2005/ :M 3

6 Förlag till belut Med töd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar Kommunfullmäktige i Uppala kommun det område om avgränat på bifogad karta, Kronparken, om naturreervat, bilaga 1 (belutkarta), Naturreervatet namn ka vara Kronparken naturreervat, För att trygga yftet med naturreervatet förordna med töd av 7 kap. 5, 6 och 30 miljöbalken, att nedan angivna förekrifter A, B och C amt förekrifterna ikraftträdande ka gälla för naturreervatet, Med töd av 3 i förordningen (1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken m.m. fattäller kommunfullmäktige i Uppala upprättad kötelplan, bilaga 4. Ordningförekrifter utfärdade med töd av 7 kap. 30 miljöbalken ka gälla omedelbart, även om de överklaga, I enlighet med 2 förordningen om områdekydd enligt miljöbalken m.m. och vad om följer av 21 amma förordning är Uppala kommun förvaltare för naturreervatet. Med töd av 3 förordningen (1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken m.m. fattäller Uppala kommun kommunfullmäktige en kötelplan, bilaga x, Reervatet yfte Syftet för Kronparken naturreervat är att bevara och utveckla ett kulturpräglat tadnära kogområde och att tillgodoe taden behov av området ekoytemtjänter om nära rekreation och friluftliv. Naturreervatet ka gynna värdefulla naturmiljöer, kulturmiljöer, biologik mångfald amt tärka gröntrukturen i Uppala tad. Preciering av yftet Reervatet värden för friluftlivet ka upprätthålla och utveckla å att beökare kan bedriva olika typer av fritidaktiviteter, rekreation och naturpedagogik och i en tadnära natur amt uppleva värdefull naturmiljö, biologik mångfald och de könhetvärden om finn inom området. Syftet ka uppnå genom att: inte tillåta exploaterande verkamheter eller kadegörele på mark och vegetation, reervatet undanta från kogbruk till förmån för bibehållen utveckling av gammal kog var värden förtärk genom kötel i form av frihuggning av värdefulla träd amt främjande av förekomt av värdefulla trukturer åom död ved, ytor med återväxt av tall vårda ärkilt för en fortatt kontinuitet, reervatet förvalta å att det är attraktivt och lättillgängligt för beökare att bedriva olika typer av rekreation, lek och naturpedagogik, underlätta tillgänglighet genom uppmärkning och underhåll av tigar, anlägga tigar och belyta gång- och cykelvägar amt bänkar och informationkyltar. Informationen och anläggningarna ka ha en kanalierad effekt i yfte att kapa en långiktig amexiten mellan rekreation och biologik mångfald, fortätta hävd genom naturvårdanpaad betedrift. Dnr KS/2017:xxx 4

7 Skäl för kommunen belut Kronparken är ett tadnära kogområde med ett av landet äldta och met kyddvärda tallkogbetånd. Området biologika värden är främt knutna till naturkogförhållanden med mycket gamla träd och död ved. Området har tora värden kopplande till tadnära rekreation, vardagmotion och naturpedagogik. Området värden kan kada av exploaterande verkamheter, miriktad kogkötel eller annan åverkan på mark och vegetation. Området tallbetånd och återväxt migynna om kogen tillåt bli alltför tät. Kronparken ingår i ett område om i Läntyrelen naturvårdprogram (1987) bedömde tillhöra kla 2 (mycket högt naturvärde). I Läntyrelen motivering framhöll betydelen av ett unikt tallbetånd amt de värde om tadnära trövområde. I Uppala kommun naturvårdinventering ( ) bedömde Kronparken tillhöra värdekla 2 (mycket höga naturvärden) och området betydele om ett tadnära trövområde. Området värden kan kada av exploaterande verkamheter, konventionellt kogbruk eller annan kadegörele på mark och vegetation. Område hävdgynnande miljöer migynna av upphörd hävd. Naturreervat är det met lämpliga intrumentet för att långiktigt kydda området från ändrad mark- och vattenanvändning och att äkertälla den kötel om behöv för att bevara och utveckla området värden. Förekrifter för naturreervatet För att tillgodoe yftet med reervatet belutar Uppala kommun med töd av 7 kap. 5, 6 och 30 miljöbalken och 22 förordningen (1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken m.m. att nedan angivna förekrifter ka gälla i reervatet. Förekrifterna ka inte utgöra hinder mot att de åtgärder om ange i den gällande kötelplanen utför eller utgöra hinder mot mindre arbetföretag om kräv för den normala köteln av området eller drift och underhåll av befintliga anläggningar. Enligt 7 kap 7 miljöbalken kan Miljö och hälokyddnämnden Uppala kommun meddela dipen från förekrifterna om det finn ärkilda käl. A. Förekrifter med töd av 7 kap. 5 miljöbalken om inkränkningar i rätten att använda mark och vattenområde Utöver förekrifter och förbud i lagar och andra författningar är det förbjudet att: 1. bedriva täktverkamhet eller annan verkamhet om förändrar området topografi, yteller dräneringförhållanden, propektera eller bortföra mineral eller annat geologikt material, 2. gräva, chakta, fylla ut, hacka, borra, mejla, pränga eller kada mark, 3. tippa, fylla eller anordna upplag annat än tillfälligt upplag (högt en månad) för kogbruk, underhåll av tigar, gång- cykelväg eller annat upplag i amband med området kötel, 4. uppföra ny byggnad eller anläggning, annat än byggnad eller anläggning om behöv för reervatet förvaltning och för friluftlivet utveckling, 5. uppföra mat, torn, byggnad, väg, eller annan anläggning, 6. använda eller prida kemika och biologika bekämpningmedel, kontgödel, kalk eller växtnäringämnen, avverka träd med diameter törre än 20 cm eller omkret 70 cm i bröthöjd, ta bort eller upparbeta dött träd eller vindfälle, bryta tubbar eller utföra Dnr KS/2017:xxx 5

8 andra kogliga åtgärder. Förekriften gäller inte naturvårdande kötelåtgärder precierade i gällande kötelplan, 7. bedriva jakt. Utan kommunen tilltånd är det förbjudet att: 8. anlägga ny ledning i mark- eller luft, 9. anlägga väg, tig eller parkeringplat. Undantag från förekrifterna ange under D nedan. B. Förekrifter med töd av 7 kap. 6 miljöbalken om förpliktele för ägare och innehavare av ärkild rätt till fatighet att tåla vit intrång Markägare, arrendator och annan innehavare av ärkild rätt till mark förpliktiga tåla att följande anordningar utför och åtgärder vidta för att tillgodoe yftet med reervatet: 1. utmärkning av reervatet gräner enligt gällande anviningar amt uppättning och underhåll av reervatkyltar, vägviare och övriga upplyningkyltar, 2. tillgängliggörande av reervatet för beökare genom anläggning och underhåll av entréer, tigar, gång- cykelvägar, belyning av gång- och cykelväg, och ittplater, 3. genomförande av naturvårdande kötelåtgärder genom röjning, gallring, bete amt vid behov frihuggning av ärkilt värdefulla träd amt tillkapande eller utplacering av död ved, 4. underökning och dokumentation av växt- och djurlivet, andra natur- och kulturhitorika förhållanden och friluftliv, C. Ordningförekrifter med töd av 7 kap. 30 miljöbalken om rätten att färda och vita inom reervatet amt om ordning i övrigt inom reervatet Utöver förekrifter och förbud i andra lagar och författningar är det för allmänheten förbjudet att: 1. gräva, borra, pränga, måla eller på annat ätt kada fat naturföremål eller ytbildning, 2. fälla eller döda träd och bukar amt gräva upp växter eller ta bort moor, lavar eller vedlevande vampar, 3. kada eller töra djurlivet, 4. medföra okopplad hund, 5. parkera motorfordon och huvagn/hubil, 6. framföra motordrivet fordon i terräng på barmark 7. framföra cykel utanför väg, gång- och cykelväg amt anviad tig, 8. elda, 9. tälta, 10. fånga och inamla ryggradlöa djur, 11. ätta upp tavla, affich, kylt eller liknande. Snitlar, orienteringkärmar, formulär och anlag får tillfälligt ätta upp under förutättning att de avlägna omedelbart efter arrangemanget. Dnr KS/2017:xxx 6

9 Undantag från förekrifterna ange under D nedan. D. Undantag från förekrifterna Utan hinder av förekrifterna under A och C är det tillåtet att: 1. för förvaltaren av naturreervatet, eller den om förvaltaren uppdrar åt, vidta de åtgärder om behöv för att tillgodoe yftet med naturreervatet och om ange i förekrifter med töd av 7 kap. 6 miljöbalken i detta belut, 2. utföra åtgärder om kräv för normal drift, underhåll och kötel av området anläggningar, eller för åtgärder om framgår av till naturreervatet gällande kötelplan, åom underhåll av vägar, tigar anläggningar och kyltar, 3. med nödvändiga åtgärder i amband med brandbekämpning, utläpp och jukvård-, poli- eller räddningåtgärder, 4. för pedagogika verkamheter att genomföra fältundervining för tillfällig inamling av djur och växter, 5. för förvaltaren av reervatet eller av förvaltaren utedd uppdragtagare att utföra inamling för dokumentation av växt- och djurlivet, 6. för förvaltaren av reervatet eller arrendator och djurhållare att använda vallhund vid djurhållning, 7. för förvaltaren av reervatet eller den om förvaltaren uter, att avverka träd om efter fackmannamäig bedömning ane utgöra en äkerhetrik för männikor häla, miljö eller fat egendom amt utföra tamhöjning på tall för att gynna förekomt av reliktbock och andra inekter om är beroende av olbelyta talltammar, 8. för förvaltaren av reervatet, eller den om förvaltaren uter att för innehavare av ledningrätt för el- och teleanläggningar, opto-/fiberkabel, fjärrvärmeanläggningar amt VA - anläggningar att efter amråd med kommunen vidta åtgärd för återkommande drift eller underhållarbeten för befintlig ledning och för detta använda nödvändiga motorfordon och arbetmakiner, amt ätta upp varningkyltar. Drift eller underhållarbeten om måte åtgärda vid pågående drifttörning får utföra utan föregående amråd eller anmälan. Om körkador upptår ka det åtgärda å att markkiktet återtäll utan dröjmål. Utförda åtgärder på mark ka beiktiga där ledningägare kallar reervatförvaltaren enat en vecka efter utfört arbete. 9. för förvaltaren av reervatet eller av den om förvaltaren uter om uppdragtagare eller annan behörig peron att efteröka och avliva kadat vilt, 10. för förvaltaren av reervatet eller av förvaltaren utedd uppdragtagare att bedriva kyddjakt enligt 26 jaktförordningen (1987:905) med hänvining till bilaga 4, punkten 1, för att förebygga kador av vilt och kyddjakt om viltbetåndet torlek innebär att det finn påtagliga riker för trafikolyckor eller viltkador eller om viltbetåndet orakar kador om motverkar reervatet yften, 11. för förvaltaren av reervatet eller av förvaltaren utedd uppdragtagare att bedriva jakt efter vildvin under den allmänna jakttiden enligt 2 jaktförordningen (1987:905), 12. för peron med nedatt röreleförmåga att framföra eldriven rulltol eller permobil på anviade tigar, 13. uppförande av byggnad/anläggning för pedagogik verkamhet i enlighet med reervatet yfte. 14. för förvaltaren av reervatet att bekämpa jätteloka med riktad användning av kemika bekämpningmedel, om inte andra mindre miljökadliga metoder fungerar. Dnr KS/2017:xxx 7

10 15. ätta upp kyltar ärkilt framtagna för Gula tigen, 16. plocka blommor, bär och marklevande vampar för privat bruk inom allemanrätten och artkyddförordningen begränningar. 17. anlägga broförbindele för gång- och cykeltrafik över Kungängleden med brofäten och anlutning till gång- cykelväg i Kronparken. Kommunen tillynmyndighet får enligt 7 kap 7 miljöbalken, om det finn ärkilda käl, lämna dipen från meddelade reervatförekrifter. Förekrifterna ikraftträdande Förekrifterna träder i kraft tre veckor efter den dag då författningen utkom från länet författningamling. Upplyningar Reervatbelutet kungör på Uppala kommun anlagtavla och kommer att finna tillgängligt i kommunen författningamling, på kommunen webbplat amt i Upala Nya Tidning. Förekrifter under C, om rätten att färda, vita och om ordningen i övrigt inom naturreervatet, gäller omedelbart även vid överklagan, enligt 7 kap. 30 miljöbalken. Kommunen ka enligt 2 kap 9 miljötillynförordningen utöva tillyn över att naturreervatet förekrifter följ. Enligt 29 kap 2 och 2a miljöbalken gäller bl.a. att brott mot förekrift om meddelat med töd av 7 kap miljöbalken kan medföra traffanvar. Har någon vidtagit åtgärd i trid mot meddelad förekrift kan kommunen enligt 26 kap 9 och 14 miljöbalken vid vite förelägga om rättele. Kommunen tillynmyndighet anvarar för tillyn av naturreervatet och för prövning av dipener och tilltånd. Enligt 3 kap 9 lagen om kydd av olyckor har, efter en eventuell brand, ägaren eller nyttjanderättinnehavaren anvar för bevakning i den utträckning om har belutat av räddningledare efter avlutad räddninginat. Behöv bevakning med hänyn till riken för ny brand och att bevakningen inte kommer till tånd får räddningledaren utföra bevakningen på ägaren eller nyttjanderätthavaren bekotnad. Inom reervatet finn ex kända och regitrerade fornlämningar. Tillfällig väg för arbetfordon i Kronparken ötra del ka återtälla enligt ärkilt avtal i kötelplan och återtälla till gångväg, e bilaga 4.3. Andra betämmeler om gäller för området Uppala kommun vill erinra om att utöver reervatförekrifterna gäller även andra lagar, förordningar och förekrifter för området. Av ärkild betydele för reervatet yften är bland annat: Dnr KS/2017:xxx 8

11 artkyddförordningen (2007:845) och Naturvårdverket förekrifter (NFS 1999:7 med ändringar 1999:12, 2005:12 och 2008:3) om artkydd med betämmeler om bl.a. fridlyning av via växt- och djurarter, terrängkörninglagen (1975:1313) och terrängkörningförordningen (1978:594) med vit förbud mot körning i terräng, jaktlagen (1987:259) om anger att alla vilda fåglar och däggdjur amt dera ägg, ungar och bon är fredade, med undantag för ådan jakt om är tillåten enligt amma lag. Jakt bedriv dock ej i naturreervatet annat än vid kyddjakt eller efterök vid behov, exempelvi i händele av trafikkadat vilt, betämmelerna i 2 kap kulturmiljölagen (1988:950) om kydd av fata fornlämningar. Betämmelerna innebär bland annat att det är förbjudet att på något ätt förändra, ta bort, täcka över eller i övrigt kada en fornlämning, allemanrätten (inkriven i grundlagen edan 1994) innebär en begränad rätt för var och en att färda över annan mark och att tillfälligt uppehålla ig där. Med rätten följer krav på hänyn och varamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra männikor ute i naturen. De allmänna hänynregler om gäller för alla om nyttjar naturen och allemanrätten återfinn i miljöbalken 2 kap 2 och 7 kap, Kronparken ligger inom ett yttre kyddområde för kommunal grundvattenvattentäkt belutat av Läntyrelen den 27 november För kyddområdet gäller ärkilda kyddförekrifter. Syftet med vattentäkten kyddområde är att förhindra verkamhet om kan medföra rik för förorening, Kronparken ligger inom rikintree för kulturmiljövården (C 40 A), vätra delen av Kronparken ingår i detaljplan för Roendalfältet antagen med planbetämmelen Naturområde, ötra delen av Kronparken ingår i detaljplan för Södra fältet antagen med planbetämmelen Naturområde. Ledningdragningar Bildandet av Kronparken naturreervat ka inte hindra nya ledningdragningar om kräv för att utveckla infratrukturen i Uppala eller regionen. Ombyggnad av befintliga anläggningar för att klara ökad kapacitet eller för att klara myndighetkrav hindra inte av reervatbelutet. Nya ledningar där mark ta i anpråk ka föregå av tilltåndprövning enligt reervatförekrifterna. Eventuell framtida kabelförläggning och ledningdragningar ka å långt möjligt nyttja befintlig infratruktur om vägar, gång- cykelväg eller lägga utanför reervatområdet. Fattällande av kötelplan Med töd av 3 i förordningen (SFS 1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken m.m. fattäller kommunfullmäktige bifogad kötelplan, bilaga 4. Förvaltare till naturreervatet Med töd av 3 i förordningen (SFS 1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken är Uppala kommun förvaltare av naturreervatet. Förvaltaren anvarar för att köteln av reervatet följer fattälld kötelplan amt anvarar för dokumentation och uppföljning av kötelåtgärder. Uppgifter om naturreervatet Dnr KS/2017:xxx 9

12 Namn Kronparken naturreervat NVR- ID xxx Län Uppala län Kommun Uppala Lägebekrivning Reervatet beläget i Uppala tad i anlutning till Dag Hammarköld väg Socken Bondkyrko ocken Areal 23,3 ha Naturgeografik region Borenemoral region koglandkap öder om norrlandgrän Kulturgeografik region Mellanbygden Fatigheter Kåbo 1:18, Kronåen 1:25 Markägare Uppala kommun Förvaltare Uppala kommun Naturtyper Natura 2000 Vätlig taiga (9010) Näringrik grankog Detaljplan Södra Fältet. Antagen Roendalfältet. Antagen Bekrivning av området Allmän bekrivning Kronparken naturreervat är en del av ett törre naturområde om träcker ig på båda idor om Dag Hammarköld väg. Kronparken utmärkande karaktär är ett gammalt tallbetånd. Flera av träden är omkring en meter i diameter och når över 30 m i höjd. Området om ka avgräna om naturreervat är en del av ett törre kogområde om går under benämningen Kronparken. Skogområdet fortätter öder om Kungängleden och öderut mot Ultuna. Naturreervatet Kronparken betår av två delar på var ida av Dag Hammarköld väg. Den värdefulla tallkogen växer på jämna andavlagringar i anlutning till Uppalaåen. Tallbetåndet är ett av de äldta och grovtammigate i landet. Betåndet betår av delvi flerkiktad kog med övertåndare av mycket gamla träd på ca 350 år och upp till över 400 år, en generation träd om närmar ig 200 år amt entaka träd från 50 år och ner till må plantor. Föryngringen av tall är god i det ötra området och i det närmate obefintlig i det vätra. I den ödra delen ökar inlaget av gran och olika lövträd. Över tora delar av området förekommer en rik föryngring av lövträd och fläckvi även ymnigt med gran. Fältkiktet dominera ännu av malbladiga grä, blåbär- och lingonri. Men den tidigare gräheden håller på att förvinna och erätt av en kvävgynnad flora om hallon, örnbräken och älgört. I bottenkiktet förekommer de vanligate kogmoorna om hu- och väggmoa. I den ydötra delen ligger ett litet kärr. Hitorik och nuvarande markanvändning Kronparken är belägen inom ett hitorik intreant område. I området närhet låg det gamla Aro, nuvarande Uppala, om på 1200-talet var riket främta kungtad och därefter de kyrkliga huvudtad. I närheten låg även platen Håga om enligt fornforkarna kan ha utgjort medelpunkten i den bronålderbygd om ca 1000 f.kr. blomtrade i Mälardalen. Vid denna tid låg Kronparkområdet på en ö omgiven havvikar om genom landhöjningen blivit Hågaån och Dnr KS/2017:xxx 10

13 Fyriån dalgångar. På ötra tranden av denna ö träckte ig Uppalaåen med utikt över den gamla egelleden mot Uppala. På åen fann några av de äldta bebyggeleplaterna i området. Kronparken har använt om övningfält av militär edan 1600-talet lut. I ett protokoll från år 1638 om kydd av kronan enkillte parcker, frie för kog- och djurfälle nämn ett område vid Uppala om annolikt aver Kronparken. Betämmelerna om gällde fram till år 1859, då kogtyrelen bildade, rörde i förta hand det jaktbara viltet. Skogen funktion var inriktad på leveran av ek- och mattimmer till flottan. Under många århundraden använde Kronparken främt om betemark och där vin, nöt och får under lång tid präglat kogen uteende. Ett kungligt belut och ett mycket tidig naturvårdkydd gjorde år 1773 av Gutaf den III:e i amband med en utvidgning av militären verkamhet vid Polackbacken. Utvidgningen godkände under förutättning att...vid upprödjandet deraf den kogparck warder undantagen om är af ålder fredlyt till prydnad för Upala lott. Kronparken fick in förta kogbrukplan Det riktade kritik mot den form av kogbruk om förelagit. Att nedhugga dem alla (träden) under loppet af ett tiotal år vore mihuhållning och ett barbari emot den vackra kogen. På grund av kritiken omarbetade planen. En intreant uppgift är att det redan då växte tallar omkring 300 år i Kronparken, vilket betyder att kogen redan var gammal på Rudbeck tid. Utifrån tallarna nabba tillväxt och uteende å förekommer uppgifter om att tallar kulle vara ådda med frön från Holland av Olof Rudbeck d.ä. omkring Förutom det rent kogbotanika värdet har Kronparken ockå ett vetenkaphitorikt värde, det var här om Carl von Linné bekrev och namngav bl.a. tall, gran, en, vårfryle och örnbräken. Inom området finn ex kända och regitrerade fornlämningar. I ötra området finn ett entida minnemärke och en äldre högliknande lämning. I vätra området finn en boplatlämning med anlutande gravtenättningar amt en hålvägbildning. Värden för friluftliv och naturpedagogik Området har höga värden om ett tadnära trövområde och om närområde till förkolor och kolor. Området är lättillgängligt genom ett flertal gång- och cykeltigar om går genom området. En av dem, den å kallade Gula tigen, anlade på 1930-talet. Stigen är ca 10 km lång och går mellan Kronåen vid Studenterna idrottplat öderut till Skarholmen och Mälaren. Området erbjuder en närmiljö med möjligheter för vitele och naturpedagogik. Biologika värden Området biologika värden är främt knutna till naturkogförhållanden i form av gamla träd och död ved. Den rika vedfaunan innehåller ett flertal "hålträdarter" om annar met är kända från gamla ekar och andra ädellövträd. Här finn bl.a. brun guldbagge, kamklobaggar och flera arter trädlevande myror. Skogduva och pillkråka är exempel på några förekommande fåglar om lever i Kronparken hålträd. Talltickan, om enbart kolonierar gamla tallar, finn på flera tallar inom området. Hittill har 26 rödlitade arter och ytterligare ett antal ignalarter (arter om indikerar miljöer med höga naturvärden) påträffat inom området. Ärendebekrivning Vätra delen av Kronparken ingår i detaljplan för Roendalfältet antagen med planbetämmele Naturområde. Ötra delen av Kronparken ingår i detaljplan för Södra fältet antagen med planbetämmele Naturområde. Dnr KS/2017:xxx 11

14 Plan och byggnadnämnden gav Stadbyggnadförvaltningen den 27/ i uppdrag att redovia förlag tillbelut och kötelplan för ett naturreervat i Kronparken. Inkomna remiynpunkter Förlag till belut och kötelplan för Kronparken naturreervat har under tiden 2018-xx-xx till 2018-xx-xx varit ute på remi till berörda myndigheter, akägare, ideella föreningar m.fl. och på internremi inom den kommunala förvaltningen. Nedan följer en ammantällning av inkomna remiynpunkter. (Komplettera efter remi). Stadbyggnadförvaltningen bedömning och motivering Komplettera efter remi Intreeprövning och överentämmele med miljömålen Uppala kommun finner i enlighet med 5 förordningen (1998:896) om huhållning med markoch vattenområden m.m. att belut om att bilda naturreervat är väl förenligt med en från allmän ynpunkt lämplig användning av mark- och vattenreurer amt med den gällande kommunala överiktplanen. Området berör av detaljplan Södra fältet från 1992 med planbetämmelen Naturområde och av detaljplan Roendalfältet från 2007 med planbetämmelen Naturområde. Då naturreervat har om yfte att ytterligare främja friluftlivet och naturuppleveler i området motverkar reervatet och de betämmeler inte detaljplanen. Kommunen finner vid en vägning mellan enkilda och allmänna intreen i enlighet med 7 kap 25 miljöbalken att det för att kydda och bevara området friluft- och naturvärden finn käl att beluta om att bilda naturreervat, att förordna om förekrifter för att kydda området amt att fattälla upprättad kötelplan. Kommunen bedömer att ett naturreervat i det aktuella området är förenligt med huhållningbetämmelerna i 3 kap miljöbalken. Belutet överentämmer med kommunen Överiktplan och bidrar även till att uppfylla de nationella miljömålen aveende Ett rikt växt- och djurliv, Levande kogar, amt en God bebyggd miljö. Övriga bedömningar Reervatförlaget innebär att ett tadnära naturområde i Uppala kommun får ett tillräckligt kydd av friluft- och naturvärden. Finaniering av naturvårdförvaltningen ker genom Stadbyggnadförvaltningen anlag för kötel av naturvårdobjekt m.m. Löpande kotnader utgör av kötelmoment åom gränmarkering, informationkyltning, lyröjning, underhåll av tättor och tängel, nöröjning, tädning och tillyn, dokumentation amt normal drift av kommunal mark. Stadbyggnadförvaltningen förelår att kommunfullmäktige belutar om bildande av Kronparken naturreervat enligt upprättade handlingar. Dnr KS/2017:xxx 12

15 Bilagor Bilaga 1 Belutkarta Bilaga 1a Belutkarta IR Bilaga 2 Överiktkarta Bilaga 3 Förvaltningkarta Bilaga 4 Skötelplan med bilagor ( ) Sakägare Sändlita Läntyrelen, lantyrelen@lantyrelen.e Skogtyrelen, kogtyrelen@kogtyrelen.e Naturvårdverket, regitrator@naturvardverket Förvarmakten, exp-hkv@mil.e Sverige geologika underökning, gu@gu.e Skanova, remier-tockholm@kanova.e Teliaonera Sverige Net Fatigheter AB, Solna Svenka kraftnät, regitrator@vk.e Vattenfall elditribution AB, regitratur.elditribution@vattenfall.com Uppala Vatten och Avfall AB, uppalavatten@uppalavatten.e Naturkyddföreningen Uppala län, uppala.lan@naturkyddforneningen.e, c/o Marianne Kahn, Sågargatan 2A Uppala Uppala naturkyddförening, per@vretatorp.e, c/o Per Hedberg, Vreta parkväg 2, Uppala Entomologika föreningen i Uppland, c/o Stefan Erikon, Järta Lugnet 141, Vattholma Uppland Botanika förening, karolin.ring@gmail.com, mora.aronon@habonet.net Uppland Ornitologika förening, Box 59, Uppala, info.uof@gmail.com Friluftfrämjandet i Uppala, uppala@friluftframjandet.e, Dag Hammarköld väg Uppala Stadbyggnadförvaltningen, Stadbyggnadförvaltningen, Avdelning gata park natur, Egen regi Drift Miljö- och hälokyddförvaltningen Övriga akägare Dnr KS/2017:xxx 13

16 BILAGA 1 Belutkarta Tillhör belut för Kronparken naturreervat Dnr KS/ Dnr KS/2017:xxx 14

17 BILAGA 1a Belutkarta 1 IR Tillhör belut för Kronparken naturreervat Dnr KS/ Dnr KS/2017:xxx 15

18 BILAGA 2 Överiktkarta Tillhör belut för Kronparken naturreervat Dnr KS/ Dnr KS/2017:xxx 16

19 BILAGA 3 Förvaltninginriktning Tillhör belut för Kronparken naturreervat Dnr KS/ Dnr KS/2017:xxx 17

20 BILAGA 4 Skötelplan Tillhör belut för Kronparken naturreervat Dnr KS/ Dnr KS/2017:xxx 18

21 BILAGA 4, Förlag till kötelplan Tillhör kommunfullmäktige belut 201x xx xx, Dnr KSN 201x -xxxx Skötelplan för Kronparken naturreervat Uppala kommun Potadre: Uppala kommun, kommuntyrelen, Uppala Beökadre: Stationgatan 12 Telefon: (växel) E-pot:

22 Innehållförteckning Skötelplanen yfte... 3 Syftet med reervatet och kötel... 3 Bekrivningdel... 4 Adminitrativa data... 4 Naturvärdebedömningar... 4 Åtgärdprogram för hotade arter... 4 Allmän bekrivning... 5 Hitorik och nuvarande markanvändning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Området bevarandevärden... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ekoytemtjänter... 5 Biologika värden... 5 Särkilt kyddvärda eller ekologikt viktiga arter... 5 Kulturhitorika värden... 8 Värden för friluftlivet och naturpedagogik... 8 Prioriterade bevarandevärden... 8 Källförteckning... 9 Plandel... 9 Övergripande kötel... 9 Bekrivning, bevarandemål och kötelåtgärder...10 Skötelområde A. Entré Gula tigen, gammal gle tallkog, gräytor - 0,2 ha...13 Skötelområde B. Gammal gle tallkog 7,5 ha...14 Skötelområde C. Gammal kjutbana, glet trädbevuxen änka med inlag av ängvegetation och täta lövdungar - 0,7 ha...14 Skötelområde D. Gammal barrblandkog - 3,2 ha...15 Skötelområde E. Gammal lövrik barrblandkog 0,9 ha...17 Skötelområde F. Medelåldrig monokultur med gran - 0,1 ha...18 Skötelområde G. Gle gammal tallkog - 3,2 ha...19 Skötelområde H. Vägkanter med inlag av gamla träd - 0,4 ha...20 Skötelområde I. Medelåldrig blandlövkog med tallinlag 0,2 ha...21 Skötelområde J. Gle gammal tallkog med inlag av äldre gran och lövträd - 4,1 ha..22 Skötelområde K. Gammal barrblandkog 1,6 ha...23 Skötelområde L. Lövumpkog - 0,2 ha...23 Skötelområde M. Gammal barrblandkog 1,0 ha...24 Friluftliv, tillgänglighet och anordningar för beökare...24 Jakt...25 Dokumentation och uppföljning...25 Uppföljning av kötelåtgärder...25 Uppföljning av bevarandemål...26 Naturvårdförvaltning och kötelråd...26 Överiktlig bekrivning av planerade åtgärder...26 Tillyn...27 Bilagor...27

23 Skötelplanen yfte Skötelplanen ger anviningar om hur reervatet ka förvalta för att tillgodoe reervatet yfte. Skötelplanen utgör ett praktikt program för förvaltning, planering och genomförande av kötelåtgärder amt för dokumentation och uppföljning av bevarandemål. Åtgärder i kötelplanen aver närmate 5-årperiod. Därefter kan åtgärder utvärdera eller ompröva. Naturreervatet ka kydda, bevara och utveckla den biologika mångfalden i området och nya kunkaper om hotade arter och hänynkrävande arter, amt värdefulla naturtyper ka beakta och införliva i den löpande köteln av reervatet. Syftet med reervatet och köteln Syftet med Kronparken naturreervat är att bevara och utveckla ett kulturpräglat tadnära kogområde för att tillgodoe behov av området ekoytemtjänter för nära rekreation och friluftliv om ger möjlighet till återhämtning och hälofrämjande aktiviteter. Naturreervatet ka gynna värdefulla naturmiljöer, kulturmiljöer, den biologika mångfalden amt att tärka gröntrukturen i Uppala tad. Preciering av yftet Området värden för friluftlivet ka upprätthålla och utveckla å att beökare kan bedriva olika typer av fritidaktiviteter, rekreation och naturpedagogik i tätortnära natur amt uppleva värdefulla naturmiljöer, biologik mångfald och de könhetvärden om finn i området. Syftet ka uppnå genom att: inte tillåta exploaterande verkamheter eller kadegörele på mark och vegetation, reervatet undanta från kogbruk till förmån för bibehållen utveckling av gammal kog var värden förtärk genom kötel i form av frihuggning av värdefulla träd amt främjande av förekomt av värdefulla trukturer åom död ved, ytor med återväxt vårda ärkilt för en fortatt kontinuitet för tall, reervatet förvalta å att det är attraktivt och lättillgängligt för beökare att bedriva olika typer av rekreation, lek och naturpedagogik, underlätta tillgänglighet genom uppmärkning och underhåll av tigar, anlägga tigar och belyta gång- och cykelvägar amt bänkar och informationkyltar. Informationen och anläggningarna ka ha en kanalierad effekt i yfte att kapa en långiktig amexiten mellan rekreation och biologik mångfald, fortatt hävd genom naturvårdanpaad betedrift.

24 Bekrivningdel Adminitrativa data Naturreervatet namn: Kronparken NVR ID: Kommun: Uppala Socken: Bondkyrko ocken Fatigheter: Kåbo 1:18, Kronåen 1:25 Markägare: Uppala kommun Förvaltare: Uppala kommun Lägebekrivning: Reervatet är beläget i Uppala tad i anlutning till Dag Hammarköld väg. Naturgeografik region: Skoglandkapet öder om norrlandgränen (26) Areal: Totalt är 22 ha, varav produktiv kogmark är ca 20 ha. Marklag och naturtyp: (ungefärliga arealer) Gammal talldominerad kog, ca 300 år 10,9 ha Gammal Blandbarrkog med lövinlag 6,7 ha Yngre blandbarrkog med lövinlag 0,2 ha Glet trädbevuxen mark (gammal kjutbana)0,7 ha Trädbevuxet kärr 0,2 ha Naturtyper enligt Natura 2000: Vätlig taiga (9010) *10,9 ha Näringrik grankog (9050) 6,7 ha (* Prioriterad naturtyp enligt EU: art- och habitatdirektiv) Naturvärdebedömningar Naturreervatet ingår i ett område om i Läntyrelen naturvårdprogram (1987) bedömde tillhöra kla II (mycket högt naturvärde). I Läntyrelen motivering framhöll betydelen av ett unikt tallbetånd amt de värde om tadnära trövområde. I Uppala kommun naturvårdinventering ( ) bedömde objektet tillhöra värdekla II (mycket höga naturvärden). Även här framhöll området betydele om tadnära trövområde. Åtgärdprogram för hotade arter I reervatet förekommer cinnoberbagge om omfatta av art- och habitatdirektivet kopplat till Natura Arten omfatta deutom av ett å kallat åtgärdprogram för hotade arter (ÅGP) Skalbaggar på gammal ap om Naturvårdverket initierat. Dea program är framtagna för att prioritera ärkilt utrotninghotade arter. Cinnoberbagge lever vanligen i döda och döende gamla apar men i Kronparken förekommer den främt under barken på gamla grova tallar om nyligen dött. På Kronparken förekommer ytterligare en art, linjerad platttumpbagge och ingår i ett åtgärdprogram kalbaggar på nyligen död tall. Skalbaggen förekommer huvudakligen på tall och lever av barkborrar om törre- och mindre märgborre.

25 Allmän bekrivning Kronparken naturreervat är en del av ett törre naturområde om träcker ig på båda idor om Dag Hammarköld väg. Kronparken utmärkande karaktär är ett gammalt tallbetånd. Flera av träden är omkring en meter i diameter och når över 30 m i höjd. Området om nu avgränat om naturreervat är en del av det om går under benämningen Kronparken. Skogområdet fortätter öder om Kungängleden och öderut mot Ultuna. Naturreervatet Kronparken betår av två delar, en på var ida av Dag Hammarköld väg. Den gamla tallkogen karaktärierar tora delar av Kronparken men det förekommer även en hel del grov högvuxen gran. Skogen har om nämnt varit föremål för olika kötelåtgärder under lång tid. På enare år har bland annat har gran avverkat till förmån för tall. Döda träd har regelbundet upparbetat och fört ur kogen, i andra fall har tamdelar lämnat kvar. Får har ockå genom kommunen förorg i olika omfattning betat törre delen av det nu kartlagda området. Ekoytemtjänter Kronparken är en del av ett törre ammanhängande område i kommunen gröntruktur i Överiktplanen Kronparken är ockå en del av ett tort ammanhängande område med värdefull tallkog och därmed en länk för pridning av arter och om habitat för många arter knutna till gammal tallkog. Därutöver generar området lokala funktioner och ekoytemtjänter om temperaturreglering för nära botadområden, infiltration av vatten till drickvattentäkt amt ocioekonomika tjänter kopplade till rekreation, upplevele, folkhäla och naturpedagogik. Biologika värden Området biologika värden är främt knutna till naturkogförhållanden i form av gamla träd och död ved. Den rika vedfaunan innehåller ett flertal "hålträdarter" om annar met är kända från gamla ekar och andra ädellövträd. Här finn bl.a. brun guldbagge, flera kamklobaggar och flera arter trädlevande myror. Skogduva och pillkråka är exempel på några förekommande fåglar om lever i Kronparken hålträd. Talltickan, om enbart kolonierar gamla tallar, finn på flera tallar inom området. Hittill har 26 rödlitade arter och ytterligare ett antal ignalarter (arter om indikerar miljöer med höga naturvärden) påträffat inom området. Särkilt kyddvärda eller ekologikt viktiga arter Reliktbock, är en långhorning om lever i barken på grova levande tallar i olexponerade lägen. Cinnoberbagge, utveckla under barken på döda och döende träd, här vanligen grova tallar. Tillgången på lämpliga tammar för cinnoberbaggen är kritik. I hela underökningområdet uppkattade antalet grova tallvindfällen med kvarittande bark till max 10 tycken under Situationen blev under 2016 något ljuare då en hel del grova tammar tillförde området i amband med avverkningar i amband med bebyggele av Roendal. Linjerad platttumpbagge, påträffa främt på tall där den lever om rovdjur på barkborrar, främt törre- och mindre märgborre. Pediacu depreu, är en plattbagge om tyck attrahera av olvarma kogmiljöer likom brandfält. Det finn enbart några entaka fynd i länet och även få entida fynd i landet i övrigt.

26 Vintertagging, e under vinterhalvåret högt upp på grenar i tallkronorna på gamla träd. Tallharticka, är en mycket ällynt, ydötlig art. Den växer vid tambaen på gamla tallar i kogar med hög bonitet. Fläckporing, är en nordlig art om lever på död ved, främt tall, och påträffa vanligen i glea tallkogar. Rynkkinn, lever av död granved. Arten har en nordlig utbredning. Figur 1 Den bärntengula larven av cinnoberbagge. Vanligen lever denna kalbagge på gamla apar men i Kronparken finn den på gammal nydöd tall. Foto Pär Erikon Figur 2 Spår av karptandad barkborre i gammal tallgren. Skalbaggen är en rödlitad art om i in tur kapar förutättningar för andra arter om lever av de larver och gångar. Foto Pär Erikon Skyddvärda arter 2016 Kärlväxter Fåglar Lavar/moor/vamp Inekter Svart trolldruva Fläckporing Bandad albrunbagge Skogduva VU Ak EN Spillkråka NT Roenticka NT Apögaonbagge NT Mykmadra Tallhartticka EN Gulbent kamklobagge NT Blåippa Vintertagging NT Thomon trägnagare Ormrot Nordtagging NT Atheta confua Lind Grovticka Batriode hubenthali VU Tallticka NT Alm CR Rynkkinn VU Åttafläckig praktbagge

27 Inekter Blankvart trädmyra Brun trädmyra Paromalu parallelepipedu Pediacu depreu VU Femtrimmig platttumpbagge NT Linjerad platttumpbagge NT,P Plegaderu caeu Plegaderu auciu NT Prionychu ater Brun guldbagge Kamklobagge Pteryngium crenatum Quediu microp Sepedophilu bipunctatu Yxbagge Silvanu bidentatu Stephotethu alternan Thiaophila inquiline NT Grönhjon NT Bronhjon Mörkömmad barkvartbagge NT Cryptophagu populi Cryptophagu quercinu Cinnoberbagge EN, A,,P Dropephylla clavigera NT Ennearthron laricinum Globicorni emarginata Avlång flatbagge Hadreule elongatula Violettbandad knäppare Ipidia binotata Skarptandad barkborre NT Micridium halidaii Microrhagu Lepidu Granbarkgnagare Microcydmu nanu NT Nordlig vampklobagge Reliktbock NT F = Arten omfatta av EU: fågeldirektiv A = Arten omfatta av EU: art- och habitatdirektiv = Signalart enligt Skogtyrelen (2005) = Arten är fridlyt i Sverige P = Arten omfatta av ett åtgärdprogram för hotade arter Hotkategori i Sverige enligt rödlitan (2015): CR = Critically endangered Akut hotad

28 EN = Endangered Starkt hotad VU = Vulnerable Sårbar NT = Near threatened Nära hotad DD = Data deficient Kunkapbrit Kulturhitorika värden I reervatet vätra del finn tre fornlämningar regitrerade i kötelområde J, tenättning från broneller järnålder och annolik boplat från neolitik tid. I den norra delen i område B finn en å kallad korumplat ; plat för kort militär andakt. På platen kan man ännu e en vag upphöjning av marken där patorn var placerad under andakten. I område K uppge en medeltida hålväg, något om även kulle kunna vara ett gammalt kjutvärn. Värden för friluftliv och naturpedagogik Reervatet har höga värden om ett tadnära trövområde och om närområde till förkolor och kolor. Området är lättillgängligt genom ett flertal gång- och cykeltigar om går genom området. En av dem, den å kallade Gula tigen, anlade på 1930-talet. Stigen är ca 10 km lång och går mellan Kronåen vid Studenterna idrottplat öderut till Skarholmen och Mälaren. Reervatet erbjuder en närmiljö med möjligheter för vitele och naturpedagogik. Prioriterade bevarandevärden Naturtyper Strukturer Arter Friluftliv Kulturhitoria Gammal tal- och barrblandkog Gamla barrträd, olexponerad tall, död ved, hålträd Cinnoberbagge, relikbock, linjerad platttumpbagge, tallharticka, vintertagging, rynkkinn, pillkråka, kungfågel, Naturuppleveler, tigar, tadnära, Område med militär lokal hitorik, till delar planterad gammal tallkog, Linnétig,

29 Källförteckning Publicerade krifter ArtDatabanken Rödlitade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppala. Erikon, P Åtgärdprogram för kalbaggar på gammal ap, Rapport 6573 maj Naturvårdverket. Erikon, P. & Hedgren, O Sällynta kalbaggar i Uppala län nuvarande och hitorik utbredning. Ingelög, T. & Riling, M. 1973, Kronparken vid Uppala, hitorik och betåndanaly av en 300-årig tallkog. Växtekol. Stud. 2. Lundberg, S Catalogu Coleopterorum Sueciae. Stockholm Palm, T Skalbaggar i en gammal tallkog i Uppala. Entomologik Tidkrift 106: Petteron, R Åtgärdprogram för kalbaggar på nyligen död tall, Rapport 6599 december Naturvårdverket. Läntyrelen i Uppala län, 1987: Naturvårdprogram för Uppala län. 1. Värdefulla områden för naturvård och rörligt friluftliv (del av objekt 80.86). Medd. från planeringavdelningen 1987 nr. 2. Nitare, J. (red.) Signalarter - Indikatorer på kyddvärd kog. Flora över kryptogamer. Skogtyrelen förlag, Jönköping. Uppala kommun, Park & Natur 1995: Naturvårdinventering av Uppala kommun , Bondkyrko ocken, (objekt BON 3). Uppala kommun. 2006: Naturvårdprogram för Uppala kommun. Opublicerade krifter Aronon, G Naturinventering av Ulleråker i Uppala, del av gamla Kronoparken. Åen. Upplandtiftelen, rapport Hedgren, O. Inventering av tallevande kalbaggar i Kronparken och Ulleråker. Intern rapport till Uppala kommun och Läntyrelen. Hultman, E Rumlig fördelning av grov gammal tall i Uppala tad med tallticka om indikator på höga naturvärden. Självtändigt arbetet. SLU Int. för ekologi. Jonell, M. Vedkalbaggar på tall i Uppland. (Intern rapport till Upplandtiftelen) Digitala källor ArtDatabanken, Artfakta. Rikantikvarieämbetet Fornlämningregiter, tillgängligt på Kartmaterial Uppala orienteringkarta 2015 Plandel Övergripande kötel Den övergripande köteln för reervatet yftar till att bevara en gammal talldominerad barrkog med tort inlag av gamla träd och död ved, amt att äkertälla föryngring av tall. Det är helt avgörande för naturvärdena på Kronparken att det finn god tillgång på gamla tallar och död ved av olika lag. Vid varje given tidpunkt måte det finna ett flertal nyligen döda tallar i form av vindfällen och tående

30 träd eller tillförd ved i faunadepåer. Äldre tadier av död ved är mer "långlivade" och kan därmed ackumulera över åren. För att behålla karaktären av öppen gle tallpark ka delar av området beta med djur eller hålla öppet med hjälp av andra inater. Betånd om idag är gammal grankog eller barrblandkog ka behålla in karaktär och lämna till fri utveckling med undantag för märre kötelåtgärder för framkomlighet och äkerhet. Bland övriga trädlag finn gynnamma inlag av olika lövträd åom ek, älg och ap. Reervatet ka köta för att främja allmänheten möjligheter till naturuppleveler. Stigar ka hålla öppna och farbara. Stigarna ka även fortättningvi i huvudak vara enkla, anlagda direkt på befintlig mark. Gång- cykelväg med belyning kommer att anlägga. Naturinformation ka finna tillgänglig i olika former och uppdatera efterhand. Bekrivning, bevarandemål och kötelåtgärder Reervatet har delat upp i ett antal kötelområden. För avgränning av områdena, e kötelområdekarta, bilaga 4.1. För varje kötelområde ange ett bevarandemål. Kronparken är om helhet ett kogområde där via delar har tark naturkogprägel och kan lämna till i huvudak fri utveckling. Det gäller delområde: D, K, L och M. I de delar om karaktäriera om gle tallpark är behovet av kötelåtgärder tora. Det gäller delområde: B, E, G och J. Följande kötelåtgärder är viktigat: 1. Röjning av ung gran amt unga lövträd (å kallat lövly). Generellt gäller att röjningbehovet ökar ju lägre betetrycket är. Åtgärden omfattar tora ytor och bör prioritera då det blir dyrare att vänta. Gäller främt område B, C, E, G, J, H och i vi mån D. 2. Betedrift i de talldominerade delarna. Område B har högt prioritet följt av område G och J. Genom att anlägga mindre fållor ökar möjligheterna att tyra betetrycket och därmed minka behovet av röjning.

31 Figur 3 Obetad kog i område G i auguti. Kraftiga upplag av löv och hallon. Figur 4 Samma typ av kog i område B efter två månader fårbete, kogen är betydligt mer öppen. 3. Stående och liggande döda och döende träd ka förekomma pritt i reervatet. När ådant fäll av äkerhet- eller framkomlighetkäl kall veden lämna kvar och upparbeta i å liten grad om möjligt. Det ka även vara möjligt att tillföra död ved till reervatet både genom att kapa det på plat eller genom ditförel av ved. Figur 5 Död ved ka få ligga kvar på marken och behöver bara upparbeta om de hindrar användandet av tigar. Figur 6 Döda träd ka finna i alla former, åväl liggande träd om högtubbar. 4. I område C (gammal kjutbana) finn möjlighet att göra mer långtgående åtgärder för rekreation, för både aktivitet och vila. Här förelå bland annat vi markbearbetning.

32 Figur 7 Område C i maj Begränning av arter om hotar att förändra kogekoytemet. Sådana arter är till exempel ädelgran och druvfläder. Problematiken är i nuläget begränad men åtgärder kräv över tora arealer för att begräna kommande kotnader. Följande kötelområden är prioriterade för törre inater: C, M, H amt liten avvikande del i det nordvätra hörnet av område B. Figur 8 Druvfläder är en av de arter om bör hålla efter i Kronparken då den på ikt kan inverka negativt på det unika tallbetåndet. Figur 9 Detamma gäller ädelgran om föryngrar ig tarkt på begränade ytor idag.

33 Skötelområde A. Entré Gula tigen, gammal gle tallkog, gräytor - 0,2 ha Bekrivning: Bevarandemål: Skötelåtgärder: Gle gammal tallkog på torr grämark om ej beta. Inlag av döende träd amt nedfallna grova grenar. Förekomt av relikbock och åttafläckig praktbagge. Området genomkora av afalterad cykelled amt är entré för Gula tigen om går genom hela Kronparken. En ratplat med träbord och bänkar finn i anlutning till öppen grämark mot öter. Gle gammal tallkog med inlag av entaka lövträd och gran. God förekomt av tående och liggande död ved. Inga åtgärder med undantag för underhåll av tigytem. Figur 10 Område A. Gammal tallkog och gräytor. Foto Pär Erikon

34 Skötelområde B. Gammal gle tallkog 7,5 ha Bekrivning: Gammal gle tallkog med fältkikt av blåbär- och lingonri amt malbladiga grä. Här och var täta upplag av hallonnår. I den nordvätra kanten finn ett litet betånd kavfräken. Ett par yngre lindar växer ockå i betåndet. Föryngringen av tall är god men få tallar finn i åldern mellangeneration, dock finn en del omkring 50-åriga tallar, bland annat i vätra brynet. Här förekommer även reliktbock. I den nordvätra kanten ligger ett avvikande betånd av äldre gran amt en ädelgran. Ädelgran föryngrar ig tarkt jut här. Hela området beta idag med får. Bevarandemål: Skötelåtgärder: Gammal gle kiktad tallkog med föryngring av tall och inlag av död ved. Hög prioritet. Röjning av gran och lövly. Även tall kan röja på ikt där den föryngrat rikligt även om jälvgallring rekommendera. Även en del björk och rönn kan gallra bort, främt i ydot. Gräv bort druvfläderbukar. Avverka ädelgran i den nordvätra kanten amt röj bort ädelgranplantor. Fortatt fårbete. Figur 11 Område B. Gammal tallkog med god föryngring av tall. Foto Pär Erikon Skötelområde C. Gammal kjutbana, glet trädbevuxen änka med inlag av ängvegetation och täta lövdungar - 0,7 ha Bekrivning: Grävd änka om en gång varit militär kjutbana. Området är ännu ganka öppet med ängartade ytor beväxta med entaka gran och ap. På jordhögar

35 amt på tenfundament växer täta hallonnår, brännälor i en tät kog av bl.a. druvfläder och ung alm (amtliga döda idag). Ytterligare jord har lagt upp under ommaren. Upplag av främt aply förekommer på de ännu öppna gräytorna. Bevarandemål: Skötelåtgärder: Övriga åtgärder: Öppen yta med entaka träd. Naturligt ört- och gräbevuxna ytor med andblottor. Möjlighet till att utveckla en törre anlagd lekyta amt ratplater med bord och bänkar. Hög prioritet. Schakta bort jordmaor och för bort de döda almarna. Gräv även bort druvfläder. Röj lövly och granplantor. Skapa markblottor i amband med bortchaktning av jordmaor. Gallra bort gran men behåll några grova träd. Ringbarka några medelgrova apar och ta bort någon björk. Slåtter av gräytor önkvärt. Området tängla mot betedjur. Figur 12 Område C. Foto Pär Erikon Skötelområde D. Gammal barrblandkog - 3,2 ha Bekrivning: Bevarandemål: Morik gammal barrblandkog med grova träd. Inlag av klena lövträd åom älg, rönn (en lind). Entaka haelbukar. Rik granföryngring och entaka unga tallar. I kanten mot område B tår ett gammalt elkåp. Gammal barrblandkog med ca 10 % lövinlag. God förekomt av tående och liggande död ved.

36 Skötelåtgärder: Övriga åtgärder: Hög prioritet. Frihugg yngre tallar i ödra delen. Röj underväxt av gran amt lövly men lämna en del granar för att bygga upp en mer kiktad kog. Även tall kan röja på ikt där den föryngrat rikligt åom i det vätra brynet, men idag bättre med jälvgallring. Ta bort elkåpet. Figur 13 Gammal barrblandkog med lövträd, område D1. Foto Pär Erikon

37 Skötelområde E. Gammal lövrik barrblandkog 0,9 ha Bekrivning: Bevarandemål: Skötelåtgärder: Som område D men med högre andel lövträd Inlag av klena lövträd åom älg, rönn, lönn, ek, hägg. Entaka haelbukar. Rik tallföryngring och ett inlag av 30-årig tall. Tät underväxt av gran amt aply. En å kallad faunadepå med ap ligger i brynet mot Kungängleden. Bitvi dominerar örnbräken och hallon fältkiktet. Gammal blandkog med ca 30 % lövinlag. God förekomt av tående och liggande död ved. Hög prioritet. Röj underväxt av gran (e upp för tallplantor om förekommer bland täta granmattor), röj även ap. Figur 14 Område E. Gammal tallkog med föryngring av tall och gran. Foto Pär Erikon

38 Skötelområde F. Medelåldrig monokultur med gran - 0,1 ha Bekrivning: Medelgrov grankultur utan fältkikt. I den ödra delen tår en del av den gamla tallkogen där granarna tränger tallen. I övrigt finn en del klen älg. Bevarandemål: På ikt utveckla betåndet till en del av den anlutande kogen i område G. Skötelåtgärder: Övriga åtgärder. Hög prioritet. Avverka gran, para lövträd. Plantera tall, om nödvändigt gör en lätt markberedning. Figur 15 Äldre grankultur om bör avveckla. Område F. Foto Pär Erikon

39 Skötelområde G. Gle gammal tallkog - 3,2 ha Bekrivning: Bevarandemål: Skötelåtgärder: Gammal tallkog med entaka grov gran. Fältkiktet betår främt av piprör och blåbärri men även högörter om älgört. Inlag av klent löv förekommer i form av: hägg, björk, älg, ap, alm. En del granplantor kommer tillamman med aply i området centrala del. Förhållandevi mycket död ved finn i olika former, deutom har flera nya faunadepåermed grova talltammar tillkommit på enare tid från bygget vid Roendal. Tallföryngringen är närmat obefintlig. Dock tår ett 20-tal tallar med en ålder på år i det vätra brynet. Flera fina reliktbocktallar finn i detta bryn. Gle gammal tallkog med entaka gran och ca 10 % lövträd. Hög prioritet. Röj lövly, gran amt hallonnår. Området ka beta. Figur 16 Område G. Foto Pär Erikon

40 Skötelområde H. Vägkanter med inlag av gamla träd - 0,4 ha Bekrivning: Bevarandemål: Skötelåtgärder: Övriga åtgärder: Vägkanter mot gruväg. Inlag av entaka gamla träd, fältkiktet betår bitvi av högörttyp med vallört, blekbalamin och älgört. Druvfläderbukar och lövly förekommer i bukkiktet. Blomrik vägkant med inlag av entaka gamla träd. Hög prioritet. Gräv bort druvfläder. Röj lövly. Vägkantlåtter. Figur 17 Område H i maj innan fältkiktet hunnit börja växa upp.

41 Skötelområde I. Medelåldrig blandlövkog med tallinlag 0,2 ha Bekrivning: Bevarandemål: Skötelåtgärder: Ett litet avvikande betånd av medelåldrig blandlövkog med ap, älg (varav en grov), björk, lönn. Mot Dag Hammarköld väg tår en del yngre tall. Blandkog med tallridå mot vägen. Öppen mark mot vägen håll öppen genom återkommande röjning. På ikt ka kogbetåndet röja och gallra varvid tall ka gynna. Figur 18 Område I mot Dag Hammarköld väg. Foto Pär Erikon

42 Skötelområde J. Gle gammal tallkog med inlag av äldre gran och lövträd - 4,1 ha Bekrivning: Bevarandemål: Skötelåtgärder: Övriga åtgärder: Liknar E. I den gamla tallkogen förekommer även grov gran amt medelgrova lövträd av ap, ek, hägg och björk amt entaka lönn och alm. En ny tor faunadepå med grov tall är anlagd i den nordvätra delen. Granplantor förekommer paramt här och var. Mot Roendal växer en del tallar i år åldern. Centralt i området finn en dunge med ung gran. Denna dunge bekriv i en av området informationkyltar om kommunen tidigare att upp. Här växer även området törta tall enligt liknande infokylt. Gle gammal tallkog med inlag av gran och ca 10 % lövträd. Hög prioritet. Röj lövly och gran amt om möjligt hallonnår. Fårbete önkvärt. Avveckla grandungen och ta bort kylt. Den gamla tallen bör inhägna. Figur 19 Område J. Foto Pär Erikon

43 Skötelområde K. Gammal barrblandkog 1,6 ha Bekrivning: Bevarandemål: Skötelåtgärder: Gammal grov talldominerad barrblandkog av lågörttyp, mer lutet än område J. Sparamt med granföryngring men rik föryngring av lövträd åom rönn, lönn, ap, björk, alm. Någon entaka ungtall. Gammal blandkog med ca 30 % lövinlag. God förekomt av tående och liggande död ved. Ingen åtgärd. Figur 20 Lövföryngringen är rik i område K. Foto Pär Erikon Skötelområde L. Lövumpkog - 0,2 ha Bekrivning: Bevarandemål: Skötelåtgärder: Litet avvikande betånd betående av ett odikat kärr med lövträd, dominerat av björk med inlag av ap, älg, hägg. Lövumpkog. Ingen åtgärd.

44 Skötelområde M. Gammal barrblandkog 1,0 ha Bekrivning: Bevarandemål: Skötelåtgärder: Gammal grov talldominerad barrblandkog av örttyp om inte betat på enare tid. Inlag av medelgrova lövträd av rönn, lönn, hägg, björk. Entaka hael- och vid Roendalkolan hagtornbukar. Rik lövföryngring, även en del ädelgran. Fläckvi täta hallonnår. Området gränar till Roendalkolan. Gammal blandkog med ca 30 % lövinlag. Hög prioritet. Röj ädelgran och lövly. Avveckla äldre ädelgran. Friluftliv, tillgänglighet och anordningar för beökare Bekrivning: Reervatet ka vara tillgängligt för allmänheten enligt allemanrätten principer men med de begränningar om följer av reervatförekrifterna. Promenader, löpning, hundratning, cykling, bär- och vamplockning är några aktiviteter om utöva. Pedagogika verkamheter ka kunna nyttja reervatet för lek, vitele och naturpedagogik. Ett flertal tigar går genom området. Gula tigen är markerad med ärkilda kyltar. En nyanlagd grulagd tiglinga finn i området vätra del. För att öka tillgänglighet och möjliggöra vitele och beök av alla beökkategorier kan hårdgjorda gång- och cykelvägar med belyning anlägga. Målbild: Lättillgänglig information om naturreervatet finn i området. Informationkyltar, tigar, leder ka finna och är väl underhållna. Reervatet timulerar till naturuppleveler och vitele. Området kan beöka och vara tillgänglig för alla kategorier beökare. Stigar och gång-/cykelvägar känn trygga. Reervatet grän är tydligt markerad enligt Naturvårdverket riktlinjer. Skötelåtgärder: Naturreervatet grän markera i fält enligt naturvårdverket anviningar och underhåll löpande. Markera reervatet grän med färg på träd amt med hörntolpar. Informationkylt ta fram för reervatet och placera vid amtliga entréer och parkeringplater. Informationkyltar och kylttäll underhåll löpande. Förnya eller avveckla nuvarande kyltar om härrör från år I område C kan anordningar iordningtälla för lek, vila, regnkydd mm. 20 mindre informationkyltar om att upp av kommunen år 2001 finn i området. Skyltarna innehåller information men måte uppdatera.

45 Område C, en gammal kjutbana utveckla till ett område för olika aktiviteter om lek, vila och rekreation. Gång- och cykelvägar och tigar underhåll löpande. Sly och annan undervegetation röj längt dea för att kapa fria iktlinjer och trygghet för beökarna. Figur 21 Cinnoberbagge. Foto Jan Franzén Jakt Jakten är förbehållen jakträttinnehavaren, Uppala kommun. Jakt inom reervatet är förbjudet med undantag av kyddjakt och anering av trafikkadat vilt. Dokumentation och uppföljning Utförda kötelåtgärder dokumentera årligen av förvaltaren. Dokumentationen förvara av Uppala kommun och ka ligga till grund för revidering av kötelplanen. Uppföljning av kötelåtgärder Uppala kommun anvarar för uppföljning av genomförda kötelåtgärder. En uppföljning av förändringar i naturtilltåndet och naturvärden om följd av kötelplanen ka göra inom 10 år för att då bedöma behovet av en revidering av kötelplanen.

46 Uppföljning av bevarandemål Uppala kommun anvarar för uppföljning av bevarandemål genomför vart 3 år för: Gränmarkering Information- och vägviningkyltar Leder och tigar Röjning av undervegetation vid gång- och cykelvägar. Uppala kommun anvarar för att uppföljning av bevarandemål genomför vart 6:e för: Utbredning av naturtyper (areal) Hävdtatu Skogliga trukturer Förekomt av typika arter Igenväxningvegetation Naturvårdförvaltning och kötelråd Förvaltare för naturreervatet är Uppala kommun. Förvaltaren har anvar för att genomföra åtgärder enligt fattälld kötelplan. Överiktlig bekrivning av planerade åtgärder: Skötelområde Bekrivning Areal (ha) Mål Åtgärder A Gammal 0,2 Gle tallkog Underhåll av tigytem tallkog, ej betad med tor del död ved B Gammal gle 7,1 Gammal gle Fortatt bete. Röjning C D E betad tallkog Fd. kjutbana. Glet trädbevuxen grämark Morik gammal barrblandkog. Medelåldrig grankog. tallkog 0,7 Öppen yta med grä. Plat för lek, vitele 2,9 Gammal barrblandkog med tor del död ved 0,7 Gammal tallkog med lövinlag gran och lövly Jordmaor bort. Skapa markblottor. Stängla. Frihuggning av yngre tall, ev. tillkapa död ved. Röjning av underväxt Avverka gran och plantera tall F G Medelålder blandkog Gle gammal tallkog 0,1 Gallring. Framtida kyddvärda träd para, både barr och löv 3,1 Gle gammal tallkog Röjning hallon, lövly och gran. Området beta.

47 H Vägkanter med gamla träd 0,4 Blomrik vägkant Begräna fläder, röjning lövly och låtter I Medelålder blandkog 0,2 Blandkog med tallridå Återkommande röjning för öppen mark J Gle gammal tallkog 3,8 Gle gammal tallkog Röjning lövly, gran amt hallon. Avverka grandunge. K Gammal 1,9 Gammal Ingen åtgärd barrblandkog blandkog L Lövumpkog 0,2 Lövumpkog Ingen åtgärd M Gammal barrblandkog 0,7 Gammal blandkog Röjning ädelgran och lövly Summa 22,0 ha Tillyn Uppala kommun ka utöva tillyn över reervatet. Bilagor 4.1. Skötelkarta med reervatgrän och kötelområden. 4.2 Skötelkarta med anläggningar för friluftliv. 4.3 Avtal byggväg

48 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BILAGA 4.1

49 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BILAGA 4.2

50 BILAGA 4.3 PM Byggtrafikväg genom Kronparken Väg genom Kronparken, Uppala. Fotografi taget åt öter i vägen riktning

51 1 Avgränning Roendal är ett exploateringområde där tranporter på befintliga vägar är ett måte för att kunna angöra till etableringytor och för att kunna utföra nyanläggning av gator och VA. Då befintliga vägar inte är dimenionerade för den belatning om de under byggnationen utätt för behöver åtgärder vidta. Nedan följer kälen till, och utförda åtgärder för, ombyggnationen av den befintliga väg om träcker ig genom Kronparken från Dag Hammarkjöld väg till Soldathemvägen. Vägträckan genom Kronparken är ca 200 m lång. Den aktuella byggtrafikvägen har tidigare varit en allmän väg om dagligen har använt av boende i området amt för drift och underhålltranporter till dem. Dock aknade önkad bärighet, bredd amt de mötefickor om behövde för tranporter och möten för tyngre fordon. Denna typ av fordon kommer att behöva trafikera träckan mellan februari 2017 och fram till de att all gatubyggnation är avlutad. Detta då etableringyta för både kommande gatuentreprenad amt för byggherrar är placerad i anlutning till vägen i väter. I Figur 1 kan vägen läge och etableringyta e. Kartan kan även e i Bilaga 1. Figur 22 Läge av väg genom Kronparken amt etableringyta väter om Kronparken.

52 2 Utförda åtgärder För att få till en bättre bärighet amt minka riken för ättningar och belatning på kringliggande natur å har det på befintlig vägkropp lagt på en 4 m bred duk, ett bärlager betående av ett 10 cm tjockt lager med material av fraktion 0-32 mm amt ett grulitlager betående av ett 10 cm tjockt lager med material av fraktion 0-16 mm, e ki nedan i Figur 2. Figur 23 Tvärnitt av förtärkt väg genom Kronparken. Mötefickor (totalt 2 t varav en är placerad väter om Soldathemvägen) har planerat och placerat å att kringliggande natur har påverkat å lite om möjligt genom att läget valt med hänyn till träd och dera rötter amt kringliggande natur. Figur 3 viar plat och uteende på den möteficka om är placerad inom Kronparken.

53 Figur 24 Möteficka på vägen genom Kronparken. 3 Säkerhet För att äkerhetmäigt äkertälla en löning för de korande anlagda tigar om paerar vägen har kyltar placerat ut vid tigkorningar, e Figur 4 för en bild av en av kyltarna. För amtliga kyltlägen, e tranportplan i Bilaga 2.

54 Figur 25 Exempel på byggtrafikkylt, ett från korande gångväg. 4 Återtällning Efter avlutat byggprojekt planera i dagläget vägen att tänga av för biltrafik och fungera om en gång- och cykelväg genom Kronparken. 4.1 Genomförande av återtällning Inga pecifika ytterligare åtgärder för vägen är planerade i dagläget. Om man dock efter avlutat byggprojekt aner att vägen kall återgå till itt urprungliga kick och att de förbättringar och förtärkningar om utfört inte länge är önkvärda å gräv den nya vägkroppen bort och vägen återtäll till det kick den var i före förtärkningarna utförde. dock enat två år efter avlut av byggnation för den ita etappen inom Roendalprojektet. Detta motvarar det kick och uteende vägen har i figurer 5-6 nedan vilka tog vid beiktning av urprunglig väg inför ombyggnation. En amlad kartbilaga med bilder om viar vägen uteende före och efter åtgärder vidtagit kan även e i Bilaga 3.

55 Figur 26 Foto 1 från beiktning innan åtgärder av väg. Figur 27 Foto 2 från beiktning innan åtgärder av väg. 4.2 Ekonomikt anvar för återtällning Roendalprojektet genomförandedel anvarar för eventuellt kommande återtällning och de kotnader om upptår i amband med detta. SBF Egen Regi kommer att utföra den eventuella återtällningen.