LUNDS KOMMUN BESLUT 09/124/43

Transkript

1 LUNDS KOMMUN BESLUT 09/124/43 1(7) Bildande av naturreervatet Sularpkärret i Lund kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreervatet Området namn Sularpkärret Kommun Lund Föramling/ocken Södra Sandby/Hardeberga Fatighetbeteckningar Fåglaång 1:15, område 3 och 4 Markägare Lund kommun Gräner Området är markerat med vart heldragen linje på bifogad karta (bilaga 1) Läge 7 km öter om Lund. Kartblad Fatighetkartan: Hardeberga 2C5i Natura 2000-område Habitatdirektivet SE Sularpkärret Naturgeografik region 7, Skåne ediment- och hortområde Vegetationzon Nemorala zonen (ydvenka lövkogregionen) Areal 3,18 ha Naturvårdförvaltare Lund kommun, Teknika förvaltningen Belut Med töd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige det område om utmärkt med vart heldragen linje på bifogad karta (bilaga 1) om naturreervat. För att trygga yftet med naturreervatet kall de förekrifter gälla, om ange nedan med töd av 7 kap. 5, 6 och 30 miljöbalken. Syftet med naturreervatet Syftet med reervatet är att: långiktligt upprätthålla en gynnam bevarandetatu amt utveckla de habitat och arter om blivit utpekade utifrån habitatdirektivet (92/43/EEG) bilaga 1, bevara och utveckla ett hävdbetingat växt- och djurliv, äkertälla hotade naturtyper och arter fortatta exiten, amt att området ka vara tillgängligt för allmänheten.

2 LUNDS KOMMUN 2 (7) Förekrifter A. Förekrifter med töd av 7 kap. 5 miljöbalken om inkränkningar i markägare och annan akägare rätt att förfoga över fatighet inom reervatet Det är förbjudet att inom reervatet: 1. uppföra byggnad, anläggning, flaggtång, mat eller antenn, 2. anlägga väg, parkeringplat, luft- eller markledning, 3. bedriva täkt, borra, pränga, gräva, chakta, dika, muddra, tippa, utfylla eller på annat ätt kada fat naturföremål, ytbildning eller grävålen, 4. anordna upplag, 5. omföra betemark till åker, 6. använda kemika eller biologika bekämpningmedel, gödelmedel eller jordförbättringmedel, 7. plantera, å eller ätta ut för trakten ej naturligt förekommande växteller djurart i området, 8. tödutfodra betedjuren, på annan plat eller vid annan tidpunkt än naturvårdförvaltaren anviat, B. Förekrifter med töd av 7 kap. 6 miljöbalken om markägare och annan akägare kyldighet att tåla vit intrång För att tillgodoe yftet med reervatet förpliktiga markägare och innehavare av ärkild rätt till fatighet att tåla ådana anordningar och åtgärder vidta inom reervatet om: 1. utmärkning av, kyltning till och upplyning om naturreervatet, 2. kötel av mark innefattande regelbunden betedrift, låtter, röjning, uppättande och underhåll av tängel, åom närmare ange i fattälld kötelplan, 3. utförande och underhåll av anläggningar och anordningar för allmänheten tillgänglighet om tängelövergångar mm. 4. underökningar i amband med dokumentation och uppföljning av miljöövervakning.

3 LUNDS KOMMUN 3 (7) C. Ordningförekrifter med töd av 7 kap. 30 miljöbalken Det är förbjudet att inom reervatet: 1. cykla eller framföra motordrivet fordon, 2. tälta under längre tid än ett dygn, 3. medföra ej kopplad hund, 4. anbringa tavla, kylt, inkrift, affich eller därmed jämförlig anordning informationkyltar och reervatkyltar amt gränmarkering undantagna, 5. gräva, borra, måla eller på annat ätt kada levande och döda träd, fat naturföremål eller ytbildning, 6. fånga och inamla ryggradlöa djur på ådant ätt att dera biotoper eller reproduktionmiljöer kada eller förtör, 7. rida, 8. elda, vilket innefattar användning av engånggrill. Vidare är det utan kommunen tilltånd förbjudet att: 9. anordna idrotttävlingar, exempelvi orienteringtävling, 10. plocka eller gräva upp kärlväxter eller moor 11. bedriva vetenkapliga tudier. Förekrifterna under A och C gäller ej för åtgärder i amband med kötel av området amt anordnande av information i enlighet med av kommunen fattälld kötelplan eller för drift, underhåll och reparation av vid tidpunkten för detta belut befintliga ledningar och byggnader tillhörande kommunen, el-, tele- och vattenditributör. Dock ka amråd ke med naturvårdförvaltaren inför törre åtgärder. Kommunen vill erinra om att även andra lagar, förordningar och förekrifter än reervatförekrifterna gäller för området. Av ärkilt betydele för yftena med reervatet är: 7 kap 28 a-b miljöbalken med krav på tilltånd för att bedriva verkamhet eller vidta åtgärder om på ett betydande ätt kan påverka naturmiljön i Natura 2000-området.

4 LUNDS KOMMUN 4 (7) Bekrivning av området Sularpkärret ligger i Sularpbäcken dalgång mitt emellan Lund och Södra Sandby. Sularpkärret är ett av få bevarade rikkärr i Skåne och en liten ret av ett törre ammanhängande område med låtter och betemarker. Idag betår omgivningen av ett intenivt jordbruklandkap. Sularpkärret dela i två delar av en gammal banvall, Hardebergapåret, om nu är cykelväg. På den norra biten finn en betemark med en fin torrbacke och den ödra delen betår av ett rikkärr, om ockå är kyddat genom Natura Området har hitorikt ett framför allt brukat om ängmark, men under 1900-talet har bete varit den huvudakliga hävden. Den nuvarande markanvändningen i området är bete norr om banvallen och låtter i kombination med efterbete på den ödra delen. Två mindre områden, en bit igenväxt betemark och ett kogbryn, är ohävdade. Under 1900-talet har hydrologin i området framför allt påverkat av två händeler, banvallen om byggde i början av 1900-talet och ett dikningföretag om genomförde i bäcken Den norra delen av reervatet och en mindre bit öder om banvallen betår av en betemark, delvi med bukar. Här är det framför allt en torrbacke i den norra delen om har höga biologika värden med backippa (Pulatilla vulgari) och gullviva (Primula veri). Bukagen utgör hemvit för många måfåglar, men även för inekter och landmolluker. På vårarna blir marken ofta övervämmad, vilket vanlig groda (Rana temporaria) utnyttjar när de leker. Söder om banvallen finn ett rikkärr omgivet av högörtängar och fuktängar. Två rödlitade arter har hittat här, blåtåg (Juncu inflexu) och kalkgrynnäckan (Vertigo geyeri). Båda tillhörande hotkategorin migynnade (NT). Rikkärret har en lågvuxen vegetation med arter om majviva (Primula farinoa), låtterblomma (Parnaia palutri), ängnycklar (Dactylorhiza incarnata var. incarnata). I bottenkiktet förekommer flera brunmoor, bl.a. päd korpionmoa (Scoridium cooni) och pjutmoa (Calliergonella cupidata). På kalkfuktängen finner man darrgrä (Brizia media), kärrälting (Triglochin palutri) och många arter av tarr (Carex p.). Högörtängarna har en frodig vegetation med humleblomter (Geum rivale) och mörboll (Trolliu europaeu). Hardebergapåret gör området lättillgängligt. Såväl för forkare inom t.ex floritik och växtekologi om för en botanika intreerad allmänhet utgör Sularpkärret en viktig exkurionlokal. Trot in litenhet kan området även ha ett upplevelevärde om kan vara till tor tillgång för friluftlivet.

5 LUNDS KOMMUN 5 (7) Skäl för belut Sularpkärret är ett av få kvarvarande kalkrikkärr i Skåne och en ret av ett törre område med låtter och betemarker. Till tor del är ödra delen av reervatet Natura 2000-område och finn med i Myrkyddplanen för Sverige (2007) där området bekriv med en unik flora och fauna där ällynta djur och växter fortfarande förekommer i relativt tora populationer. Området berör av det nationella åtgärdprogrammet för rikkärr (om inkluderar kalkkärrgrynnäckan) om fattällt av Naturvårdverket. Området finn med i Äng- och hagmarkinventeringen (1990), Äng- och betemarkinventeringen ( ) amt rikkärrinventeringen (2006). I rikkärrinventeringen är de två rikkärren i ödra delen av reervatet utpekade om naturvärdekla 1. I Läntyrelen i Skåne län naturvårdprogram Från Sandhammaren till Kullaberg (1996) finn kärret bekrivet med ina tora värden. Sularpkärret finn vidare omnämnt i våtmarkinventeringen i dåvarande Malmöhu län (1993). I Lund kommun Gröntruktur- och Naturvårdprogram (2006) har området fått högta kla om ett av kommunen viktigate kalkrikkärr. I Överiktplanen (1998) är området utpekat om ett bevarandeområde. Lund kommun är markägare till området. Sularpkärret är, i egenkap av Natura 2000-område, av rikintree för naturvården enligt 4 kap. 1 & 8 Miljöbalken och för kulturmiljövården enligt M:K81 (3 kap. 6 Miljöbalken). Området innefatta av trandkyddet enligt 7 kap Miljöbalken. Området är ett populärt tudieområde och utflyktmål för allmänheten. Av ovan angivna käl bör det angivna området avätta om naturreervat. Kommunen gör den bedömningen att ordningförekrifterna inom naturreervatet är av å begränad omfattning att det inte innebär något allvarligt förvårande av området nyttjande i enlighet med vad om annar gäller enligt allemanrätten. Förordnandet är förenligt med grundläggande betämmeler för huhållning med mark- och vattenreurer amt Lund kommun överiktplan. Skötelplan och förvaltning av naturreervatet Skötelplan Enligt 3 förordningen om områdekydd enligt miljöbalken m.m. kall en kötelplan ingå i varje belut om bildande av ett naturreervat. Kommunen fattäller i Teknika nämnden med töd av 3 förordningen (1998:1252) om områdekydd enligt miljöbalken m.m. nedantående kötelplan att gälla till vidare (bilaga 2). Inom ramen för denna kan kommunen fortlöpande meddela direktiv om förvaltningen.

6 LUNDS KOMMUN 6 (7) Förvaltning Lund kommun genom Teknika nämnden, om har naturvårdanvaret, kall vara naturvårdförvaltare. Utmärkning av naturreervat Naturreervatet gräner kall utmärka enligt venk tandard (SIS ) och Naturvårdverket anviningar. Detta belut kan överklaga till Läntyrelen, förvaltningavdelningen (e bilaga 3). Belut i detta ärende har fattat av kommunfullmäktige i Lund kommun vid ammanträde den 25 mar 2010, protokoll 69 (dnr KF 76/10, bilaga 36).

7 LUNDS KOMMUN 7 (7) Bilagor: 1. Karta över naturreervatet med avgränning 2. Skötelplan 3. Hur man överklagar Sändlita: Statliga myndigheter Läntyrelen i Skåne län, Miljöavdelningen, MALMÖ (för kännedom) Naturvårdverket, STOCKHOLM Vägverket, Region Skåne, Box 543, KRISTIANSTAD Boverket, Box 534, KARLSKRONA Rikantikvarieämbetet, Box 5405, STOCKHOLM SGU, Box 670, UPPSALA Lantmäterimyndigheten, Lantmäteriet, Box 50590, MALMÖ Skogtyrelen, Skåne ydvätra ditrikt, Bangårdgatan 6, Box 6, HÖÖR Polimyndigheten i Lund, Box 13, LUND Grannfatigheter Ann-Chritin och Börje Gutavon, Räften 223 Räfthagen, SÖDRA SANDBY Chritina och Peter Norlander, Räften 331, SÖDRA SANDBY Sten Gutavon och Britt-Marie Soltröm, Sandby 151, SÖDRA SANDBY Per-Ola Arvidon, Stora Råby Byaväg 28, LUND Göran Mårtenon, Sularpängen 631, LUND Sydten AB, Stenyxegatan7, MALMÖ Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Kulturen, Stadantikvarien, Box 1095, LUND Byggnadnämnden Kultur- och fritidnämnden Lund Energi AB Miljönämnden Barn- och kolnämnd Lund öter Teknika förvaltningen: Gatu- och trafikkontoret, Mark- och exploateringkontoret VA SYD Ideella organiationer Friluftfrämjandet, Lundaavdelningen, Vårvädervägen 41, LUND Lund naturkyddförening, Nil Bjelkegatan 4B, LUND Lundabygden fågelklubb, Lar G R Nilon, Kämpagränden 21B, LUND Lund Botanika Förening, Botanika Mueet, Ö Vallgatan 18, LUND Lund fältbiologer, Gunnebo Gård, LUND Naturkyddföreningen i Skåne, Box 1013, LUND Skåne Ornitologika Förening, Box 96, Lund Övrigt Södra Sandby medborgarkontor, Fritidgatan 2, Södra Sandby Sandby Sularp av år 1945, dikeföretag (förutom grannfatigheterna berör följande): Nil Ivar Ivaron, Sandby 101, Södra Sandby

8 1:6 20:6 22:2 1:1 2:3 2:3 14:5 20:6 48:1 1:8 48:1 22:2 3:39 1:4 1:21 14:11 2:3 24:5 13:8 1:22 48:2 1:13 1:8 1:34 2:1 1:12 1:16 1:21 14:5 6:12 48:1 1:1 1:6 48:1 24:50 25:39 1:20 1:17 1:15 25:33 14:12 24:5 6:2 1:15 24:6 1:1 1:11 1:18 18:7 1:20 24:47 24:49 1:11 1:15 1:18 14:5 1:33 1:5 24:50 24:46 22:9 24:8 5:2 1:1 24:52 1:9 3:1 S:14 S:20 25:40 14:18 1:30 S:22 14:6 1:23 11:11 14:9 1:7 22:10 4:1 3:39 1:7 11:19 1:11 1:2 7 25:39 24:13 3: :4 11:17 3:34 22:12 2:2 S:10 1:25 25:29 1:15 1:24 11:18 14:8 11:10 25:13 1:16 14:17 11:6 11:16 11:9 24:16 1 1:14 25:34 S:20 14:15 11: :14 S:21 1:19 1:11 S:19 1:26 11:5 25:35 25:27 6:20 14:10 kala 1: mot S Sandby mot Lund Hardebergapåret Annelund Fågelångdalen dnr 09/124/43 Bilaga 1 Överiktkarta mittpunkt / Fåglaång 1:15