Kan man lära sig konstnärligt skapande? Specialutbildningar Teaterhögskolorna Juilliard School. Frizon för skapande Bildkonstskolan i Tomelilla

Transkript

1 360 Ö sterlen nr Österlens största kulturmagasin läsare Kan man lära sig konstnärligt skapande? Frizon för skapande Bildkonstskolan i Tomelilla Specialutbildningar Teaterhögskolorna Juilliard School Dansprofessorn Margaretha Åsberg

2

3 SKULPTURPARK 2009 Vernissage lördag 27/6 kl 14 Musikframträdande av Gabriella Lindfors och Martin Tingvall Utställningen öppen dagligen Entre 50 kr katalog ingår Slottsgalleriet öppet varje dag Marsvinsholms Skulpturpark (7 km från ystad) 28 juni - 23 augusti Konstpicknick Möt Agneta Stening sönd.28/6 kl 14 Mats Nilsson lörd. 11/7 kl 15 i samtal om deras konst och kreativitet. Picknick korg från Njutbar med varmrökt lax, pastasallad med röd pesto, örtdressing, paprikarullar fyllda med tonfisk och kapris, oliver, Serranoskinka samt brytvänligt bröd. Samling vid Entrekuren pris: 170:- Förbokas på: Guidade visningar i Skulpturparken varje söndag i juli kl 14. Samling vid Entrékuren. Österlen 360 3

4 Ledaren Österlen 360 Stationshuset i Tomelilla Telefon Chefredaktör & Ansvarig utgivare Peggy Eklöf chefred@osterlen360.se Kulturredaktör Theresa Benér kultur@osterlen360.se Telefon: Säljare Peggy Eklöf annons@osterlen360.se Telefon: J u n i m å n a d : s t r a n d p r o m e n a d e r i v i l d a v i n d a r F o t o : T h e r e s a B e n é r Klubb 360 klubb360@osterlen360.se Frihetskänsla med sommar och konst Så äntligen når vi fram till juni, sommarens blygsamma jag som sedan slår ut i praktfull blom i juli. Jag älskar värmen och den svenska sommarens vindar. Samma frihetskänsla som när man befinner sig på ett nytt område. Snart åker jag till Venedigbiennalen, som blir spännande att få utforska. Jag har varit flera gånger i denna enormt vackra och speciella stad men aldrig på biennalen. För dem som inte vet, är Venedigbiennalen en stor internationell utställning för samtida konst, utspridd på flera platser i staden. De svenska officiellt utvalda konstnärerna är i år Nathalie Djurberg och Jan Håfström, men även den klassiske gränssprängaren Öyvind Fahlström (död 1976) är representerad i utställningen, som går på temat Making Worlds. I detta nummer av Österlen360 tar vi upp temat om det är möjligt att lära sig konstnärlighet i olika discipliner. Ni läsare kommer att få besöka Bildkonstskolan i Tomelilla, läsa hur eleverna utvecklar sitt seende och höra hur konstnärerna Bertil Arkrans och Annika Mattsson reflekterar om verksamheten. Felicia Konrad har mött dansaren och koreografen Margaretha Åsberg som på ett avgörande sätt utvecklat modern dans i Sverige. Theresa Benér har träffat scenkonstnärer från teaterhögskolorna i Malmö och Stockholm. I New York uppsöker vi Juilliard School, där även Margaretha Åsberg gick, en av världens främsta skolor för musik, dans och teater. Fredrik Fischer har fått ett samtal med dess president Joseph Polisi, om vilka mål de har för utbildningen. Peggy Eklöf Webdesign Ahltorp Media AB info@ahltorpmedia.se Tryck Exakta Tryck Omslag Multiart Gloss 150g Inlaga G-print 90g Österlen 360 utkommer 4 nr/år Prenumeration: 280:- kr/år info@osterlen360.se Telefon Bankgiro Annonsmaterial skickas till: annons@osterlen360.se Tipsa Redaktionen Du är välkommen att maila info@osterlen360.se eller skriva till redaktionen. Postadress: Tryde 1803, Tomelilla Österlen 360 4

5 Christian Johnson c BN-Konsult KIVIK ART 09 JULIAN OPIE DANCING IN KIVIK MATTI SUURONEN VENTURO HOUSE DAVID CHIPPERFIELD & ANTONY GORMLEY ARCHITECTURE FOR SUBJECTIVE EXPERIENCE SNØHETTA & TOM SANDBERG KIVIK START PROJECTS KIVIK ART CENTRE 13 JUNE 27 SEPTEMBER Österlen 360 5

6 n 2/2009 Fjärde årgången Just Nu Österlen & omnejd Konst och form på sommarbete och till sjöss! Just Nu Österlen Gösta Werner, popkonst, naturfotografi och danska former Tema Att lära sig konst Kan man lära sig konstnärligt skapande? Bildkonstskolan - en frizon där man lär sig att se Tema Att lära sig konst Margaretha Åsberg: Ett unikt konstnärskap växer ur annan konst Tema Att lära sig konst Kunskap och teknik skapar trovärdiga scenkonstnärer Samtal med Daniel Nyström, Jörgen Thorsson, Jens Peter Karlsson, Kent Sjöström och Rakel Benér Tema Att lära sig konst Juilliard: Elitskolan som betonar konstnärens plats i samhället Bildreportage Teaterdans på Bali Ett bildreportage från tempeldans i Ubud Teater Ramayana Indiskt epos i skånsk berättarteater Theresa Benér UtblickEn resenär genom scenkonsten Kirsten Ollén Krönika Den verkliga Kunskapen kan du bara finna i dig själv Ledare Kultur i ett härligt paket! Omslagsbild: Peggy Eklöf Foto: 44 Alastair Muir Österlen 360 s medarbetare i detta nummer Theresa Benér Kulturredaktör Livsnjutning och kulturjournalistik är ett och samma för Theresa, som i mer än 25 år har skrivit om teater, bildkonst och kulturdebatt. Europa är hennes arbetsplats: i sommar bevakar hon konstbiennalen i Venedig, teaterfestivalen i Avignon och den urbana biennalen Metropolis i Köpenhamn. Förutom den levande kulturen på hemmaplan i Skåne förstås! Felicia Konrad Journalist Hemkommen till uppväxtstaden Malmö efter 20 år i Halland, New York, Stockholm, Norrland och Bohuslän. Är också röstperformer, sångerska/ låtskrivare och projektledare. Inspireras av möten med människor som vill skapa konst, drömmar, det oväntade och av naturen. Kirsten Ollén Teol kand Kallar sig själv handelsresande i religion, vilket hon utövat både som lärare och skribent. Kirsten, som är född i Köpenhamn, kom till Sverige på 50-talet och skrev i många år om svensk kultur i danska tidningar. Under studierna på Theologicum i Lund väckte hennes frågor och tankar het debatt bland studerande och professorer. På Österlen har hon en särskild nostalgi för Löderups strandbad. Fredrik Fischer Journalist Står med ena benet i den skånska myllan och det andra i Tyskland. Han är väldigt förtjust i livets goda vare sig det är mat, böcker eller musik. Allra bäst är det naturligtvis om de fås i kombination! Österlen 360 6

7 Skillinge Teater PELIKANEN sommar-rysare av Strindberg! Spelas 19 juni 9 augusti Ät, drick, upplev i Sveriges mysigaste teaterlada! Öl och vin i paus. Även i sommar: Sail Along Silvery Moon (urpremiär 24/6), Magi: Unplugged, Ibsens Lille Eyolf, Gabba Gabba Hey, Emil Jensen, Ola Magic & Grusvägen 7 (till 16/8). Biljetter och info: Österlen 360 7

8 Just nu Österlen & omnejd Sculpture by the Sea, Foto: Jack Bett Skulptur av Josef Salamon Sarah, bridge leg lift Silkscreen on painted wooden board Julian Opie and Lisson Gallery Sculpture by the Sea, Foto: Louise Beaumont Konst och form på sommarbete och till sjöss! Kivik Art Centre genomför nu sin tredje säsong med platsspecifika arkitektur-skulpturer som visas i den unika naturen på Lilla Stenshuvud års upplaga bjuder på dansande gracer i skulpturer av den brittiske bildkonstnären Julian Opie. Han har fastnat speciellt för den skånska diabasen, ur vilken han skapat polerade block som balanseras till arkitektoniska volymer. På dessa har han blästrat in de dansande människofigurerna. Opie har ett precist bildspråk, med tydliga referenser till reklam och populärkultur. Kivik Art Centre har också funnit ett av de få existerande exemplaren av den finske arkitekten Matti Suuronens experimenthus Venturo, gjort i glasfiber. Det orangefärgade huset är nu renoverat och lyser i naturen ovanför Antony Gormleys/David Chipperfields uppmärksammade verk Architecture for a subjective experience, som även i år kan besökas. Info: Förutom Kivik Art Centre bör man absolut inte missa sommarutställningen i Kristianstads konsthall, där Julian Opie presenteras närmare i både skulptur, målningar och grafik. Dancing in Kristianstad är titeln på denna vibrerande rytmiska utställning, som fokuserar Opies dansande figurer, formade utifrån verkliga förebilder inom pop- och rockvärlden. Info: På Svabesholms kungsgård i Svinaberga utvecklar Tillväxthuset trädgårdskonst med filosofi, i år på temat Framtidens trädgårdar. Tillväxthusets trädgårdsformgivare Matthias Krauss, Madeleine Tunbjer och Emma Karp Lundström har designat fyra olika inspirationsträdgårdar för framtiden, med personer ur fyra olika grupper: skolbarn från Gärsnäs och S:a Mellby, elever från Österlenskolan för Konst och Design, nya svenskar med utländsk bakgrund samt en grupp pensionärer. Info: I Marsvinsholms slottspark spelas engelsk komedi på klingande skånska av Ystads stående teatersällskap. I år blir det Sitt still i båten av Robin Hawdon, premiär 27/6 (Info: Men även på dagtid får besökande kulturälskare god näring i form av Marsvinsholms skulpturpark 2009, där 60 skulptörer i år ställer ut sina verk i den vackra miljön. Brons, sten, halm, plast och trä alla material är ädla i denna parkfest av form och färger, som öppnar den 27/6. I år sker även ett samarbete med Dansk billedhugger samfund, vilket ger besökarna inblick i dansk skulptur. Info: Den som fått blodad tand av all denna konst i det fria kan överväga ett snabbtåg till danska Århus, där konstmuseet ARoS i sommar står bakom konstprojektet Sculpture by the Sea. På en tre kilometer lång kuststräcka, såväl i havet som på stranden, presenteras skulpturer och installationer av ett 60-tal konstnärer från tio olika nationaliteter. Projektet har initierats av det danska kronprinsparet efter inspiration från utställningen Bondi Beach i Australien. Många är nyfikna på ett nytt verk av Prins Henrik, en två meter hög bronsskulptur, Torso, som presenteras i projektet. Info: Text: Theresa Benér Foto: Peggy Eklöf om inget annat anges Glöm inte att besöka hemsidan, där vi dagligen uppdaterar med aktuella kulturtips, webb-tv och recensioner från sommarens kulturarrangemang! Österlen 360 8

9

10 Just nu Österlen Lise Aarup, akrylmåning Mattias Klum Gösta Werner, popkonst, naturfotografi och danska former Konstmuseet Gösta Werner och havet i Simrishamn firar 100-årsminnet av konstnären Gösta Werners födelse. Museets utställning i juli (vernissage 11/7) blir därför en stor retrospektiv med Werners konst, karakteriserad främst av hans modernistiska måleri, uttryckt genom marina motiv. Museet, som redan har en fin egen samling, har till utställningen fått låna verk från privata kollektioner och Örnsköldsvik, där det finns en kommunal samling. Gösta Werner, som föddes i Stockholm, gick ju till sjöss direkt efter realskolan och blev sjökapten När han i mitten av 40-talet steg i land igen gick han Isaac Grünevalds målarskola och studerade hos André Lhôte i Paris. På 1950-talet skaffade han hus på Österlen och gick bort 1989, bara några veckor före invigningen av museet i Simrishamn. Wernermuseet har redan inlett jubileumsåret med att låta konstruera och inviga den nio meter höga Riggmasten mittemot museet, gjord efter en skulpturmodell av Gösta Werner. Och just nu (t o m 5/7) visas utställningen Meteorologin i konsten, som utgår från att Werner var utbildad meteorolog och hade en period där han sökte visualisera atmosfäriska skiftningar. Konstmuseet Gösta Werner och havet anordnar även i år sin populära föreläsningsserie på tisdagskvällar. Den inleds den 30/6 med att Theresa Benér, kulturredaktör på Österlen 360, talar om Tendenser i dagens europeiska teater. Serien bjuder på bland annat Miróspecialisten Nils Tryding, författaren Björn Ranelid och SvDs Brysselkorrespondent Rolf Gustavsson. Info: Designcenter utanför Löderup har i sitt galleri kommit att inrikta sig speciellt på internationell samtida popkonst. Nu kommer Christian Beijer med sina uppfordrande bilder, där han friskt blandar tekniker i ett rytmiskt språk. Christian Beijer var tidigare modedesigner men slog om till bildkonst för några år sedan och har sedan dess utvecklat sig främst inom popkonst och hyperrealism, inspirerad av film, reggaekultur och seriemagasin. Beijer hämtar kraft ur svart och afroamerikansk musik, som han överför i stora, koloristiska närbilder med suggestiva titlar Designcenter, Österlenvägen Vernissage 27 juni. Info: En av Sveriges främsta naturfotografer, Mattias Klum, har inbjudits till Bränneriet, Art på Södra Björstorps säteri, strax söder om Brösarp. I den vackert renoverade gråstensbyggnaden från 1851 visar Klum ett urval av prisbelönt naturfotografi från hela världen, med inslag av motiv även från Christinehofs ekopark och Stenshuvuds nationalpark. Utställningen pågår 1/7-30/8. Info: Dansksvenska kompaniet i Vranarp har ett brett nätverk bland skickliga danska konstnärer och formgivare. De presenterar i juli (vernissage 4/7) Trine Drivsholm, verksam i jylländska Ebeltoft, som skickligt skapar luftighet och volymkänsla i sin organiskt formade glaskonst. På väggarna visas ett ljust och sommarlättsamt akrylmåleri av Lise Aarup, som har sin bas i Charlottenlund, utanför Köpenhamn. Info: Text: Theresa Benér Foto: Pressfoto Läs mer på Vi uppdaterar dagligen med aktuella kulturtips, intervjuer och recensioner från sommarens kulturarrangemang! Nytt för i år är - Skånes enda webb-tv helt ägnad åt kultur! Österlen

11 KIVIKS FISKELÄGE :- MÅNSLUNDA BY :- JULEBODA :- VID HAVET. PÅ LANDET. PÅ ÖSTERLEN. KOMSTAD :- Gabrielle Malmberg Fastighetsmäklare & VD Auktoriserad ledamot Mäklarsamfundet Text & foto Mats Uppvik Fastighetsmäklare Auktoriserad ledamot Mäklarsamfundet Ingrid Fredriksson Skisser & ritningar Andreas Johansson Visningar & foto Calle Mikelsons Visningar & styling Lotta Nordstedt Grafisk form, foto & web

12 Överst fr vänster: Bildkonstskolan i Tomelilla, dansprofessorn Margaretha Åsberg. Underst fr vänster: Bildkonstskolan ställer ut, Daniel Nyström o Jörgen Thorsson spelar Dödens triumf, Teaterhögskolan i Malmö. Fotograf: Paul Ström. Österlen

13 Tema Att lära sig konst Kan man lära sig konstnärligt skapande? I detta nummer av Österlen 360 har vi dykt in i den svåra frågan om var konstnärligt skapande uppstår. Många föreställer sig att vissa är födda med en begåvning för att skapa bild, form, scenkonst och musik. Och att de bara behöver uppmuntran för att självklart utveckla sin konst i originella uttryck. Vi är övertygade om att konstnärligt skapande är något mycket mer sammansatt, en speciell form av kunskap, som man både kan formulera, förstå och tillägna sig. I vårt temareportage undersöker vi hur man lär sig bli konstskapare, genom att besöka skolor och samtala med personer som lärt sig och lär ut. Det börjar på Tomelilla Bildkonstskola, som i år firar 20-årsjubileum, där barn mellan 6 och 18 år introduceras i det seende som är en förutsättning för egna uttryck. Konstnärerna/pedagogerna Bertil Arkrans och Annika Mattsson analyserar tillsammans med eleven Ellen Rosdala. Vidare intervjuar vi koreografen och danspionjären Margaretha Åsberg, deltidsbosatt i Kåseberga, som 1992 blev Sveriges första professor i koreografisk komposition på Danshögskolan. Här i Skåne såg vi henne senast i Life Boat, en performance som visades i videoform på Ystads konstmuseum. Dessutom har vi besökt Teaterhögskolan i Malmö, där vi samtalar med Skillingeaktuella skådespelare och dramatiker samt universitetslektorn Kent Sjöström, som doktorerat på skådespelarkonst. En ung skådespelarelev, som nu gått första året på Teaterhögskolan i Stockholm och spelar med Ystads Stående Teatersällskap i sommar, berättar vad hon förväntar sig av utbildningen. Sist men inte minst har vi varit på en av världens ledande elitskolor för musik och scenkonst, Juilliard School i New York, vars president Joseph Polisi reflekterar över de konstnärliga utbildningarnas mål och metoder. >>> Österlen

14 Österlen Överst fr vänster: Lovisa Zinnerström, Anton Henningsson Underst fr vänster: Torun Frisk, Ellen Rosdala

15 Bildkonstskolan en frizon där man lär sig att se Tema Att lära sig konst Kärlek, kunskap och energi detta är för konstnären Bertil Arkrans ledorden i verksamheten vid Bildkonstskolan i Tomelilla. Med årliga elevkullar om minst 40 barn i åldrarna 6-18 år är detta Sveriges äldsta kommunalt drivna bildkonstskola. I år har den 20-årsjubileum, vilket firas med en stor utställning i Tomelilla konsthall. Vad är det då barnen lär sig på Bildkonstskolan? Kan man och bör man redan hos ett barn identifiera och söka utveckla en konstnärlig begåvning? Det är viktigt att inte skrämma livet ur barnen. Vi ger dem praktiska verktyg så att de ska kunna klara av att lösa vissa uppgifter, säger Bertil Arkrans, som varit pedagog på skolan i 20 år. Bildkonstnären Annika Mattsson, som varit pedagog i verksamheten sedan 2007, betonar att man framför allt stimulerar förmågan att se: Man kan inte lära ut talang, vi kan bara förstärka det som redan finns i en människa. Det man kan lära ut är att se och iaktta. Det finns inget mer fantastiskt än att stå bredvid ett barn som ser för första gången. Om man kan se känner man ett syfte i tillvaron, man får en egen ton, kan utveckla ett eget språk. Då blir man också mer tolerant inför annorlunda språk och andras sätt att se. 18-åriga Ellen Rosdala har gått i Tomelilla Bildkonstskola sedan hon var knappt 6 år. När vi besöker skolan står hon och målar på ett Adam och Eva-porträtt i helfigur, efter en klassisk förebild. För henne har eftermiddagarna med bildkonst varit en viktig del av hennes personliga utveckling, på flera plan. >>> MÅRTENPERS KÄLLA KULTURCENTRUM MELLAN BRANTEVIK OCH SKILLINGE w w w. m a r t e n p e r s k a l l a. s e juli - augusti Österlen

16 Jag uttryckte mig redan som liten med att rita och måla med kritor för mig själv. När jag kom hit de första gångerna kändes alla andra så stora och jag satt mest knäpptyst, vågade inte göra något, minns Ellen. Men jag hamnade i en bra grupp, där det fanns många äldre elever, som hjälpte de yngre. Hon kände sig tidigt lyft av att hennes skapande togs på allvar, och att det fanns en samverkan över åldrarna, men utan några hämmande krav. Bildkonstskolan behandlar inlärning på ett annat sätt än bildämnet i skolan. Man behöver inte traggla en massa teori. Därför har det alltid varit en frizon i min vardag, även i perioder när jag har mått skit. Det är enbart härifrån jag har lärt mig att se. Och det är grunden till vad jag sedan själv kan skapa, säger Ellen. Bertil Arkrans och Annika Mattsson framhåller engagerat att en skola som denna förmedlar kunnande och kunskap, som på sikt ger barn och ungdomar nyanser och större perspektiv på tillvaron. Det är ingen pysselverkstad eller fritidsgård. Vi jobbar inte med småbarnssaker här utan kastar oss ut i stora projekt. Alla ska göra sitt yttersta. Nu är det impressionisterna som gäller, säger Bertil och hänvisar till vårens studieresa, som gick till impressionistutställningen på konstmuseet Arken utanför Köpenhamn. Bildkonstskolan fick i år bidrag från stiftelsen Sparbanken Syd för att kunna genomföra studieresan. Förra året betalade föräldraföreningen ett besök på Louisiana. Det ingår i målsättningen att genom konsten kommunicera med en större värld och förstå hur man i olika sammanhang kan se och skildra verkligheten. Konsten analyseras på plats och man lär annorlunda tekniker i arbetet med färg och form. En mycket viktig del av verksamheten är elevutställningarna, som alltid visas i Tomelillas konsthall. Man ska se värdet i detta som riktig vuxenkonst. Det är viktigt att få konsthallarna att lära sig se barns och ungdomars skapande och ställa ut det, ta det på allvar, säger Annika. Hon ger flera exempel på hur kulturansvariga tenderar att se ner på dessa utställningar, som om barnens verk inte vore legitima i konstvärlden. Ett viktigt undantag är kultursekreteraren Kristin Svensson i Tomelilla, som varit mån om att utveckla och förbättra förutsättningarna för Bildkonstskolans arbete. Men Annika Mattsson beklagar att vissa konstnärskolleger kan se nedsättande på att hon och Bertil Arkrans som professionella bildkonstnärer arbetar med barn: Det finns ibland ett märkligt motstånd mot ungdomsverksamhet. Men jag arbetade redan som 19-årig konstnär på dåvarande Bildkonstskolan i Stockholm. I det arbetet ser man livet genom barns ögon och får ett annat perspektiv. Barnen är som levande objekt. De ger mycket energi till oss vuxna, även när de är motsträviga. Det finns ändå aldrig någon rutin i det här yrket, och vi ger >>> Österlen

17 osterlen360_85-5x125-5mm.pdf 1 5/14/09 10:32 PM M at t ia s Kl u m p å B rä n n e r iet, Art C M Y CM I sommar har Bränneriet, Art fått den stora äran att visa ett urval av Mattias Klums världsberömda fotografier. MY CY CMY En vacker gråstensbyggnad. K Fantastisk fotokonst. Extraordinär upplevelse Öppet 1 juli 30 augusti 1 juli kl , övriga dagar Måndagar håller vi sommarlov Bränneriet, Art Södra Björstorps säteri Brösarp , annons sodra borstorp nr indd 1 dansksvenska kompnr2.indd Österlen

18 Lärarna och konstnärerna Annika Mattsson och Bertil Arkrans aldrig upp, hävdar Bertil. Ellen Rosdala, som nu haft Bertil som mentor i 13 år, tänker självklart söka vidare till konstnärliga utbildningar, i första hand Österlenskolan för Konst och Design. Hon behöver ett år för att, som hon säger, vila i sitt sinne. Jag har så svårt att välja mellan de olika konstarterna, för jag håller på med både teater, musik och bild. Och redan inom bildkonsten tvekar jag mellan teckning och måleri, lera, glas och tovning Bertil Arkrans tror det kan påverka det framtida kulturklimatet att man redan till unga människor förmedlar en sådan lust inför skapandets möjligheter: Vi tänker att vi vill hjälpa barnen att utveckla något stort och bra i dem som människor. Jag har sett det som ett kall att man ska få nästa generation att se. Text: Theresa Benér Foto: Peggy Eklöf Bildkonstskolan i Tomelilla Bildkonstskolan i Tomelilla startades 1989 av konsthallens dåvarande intendent Rauni Janser. Sedan 1999 drivs Bildkonstskolan i kommunal regi och har lokaler i nedre planet av Tomelilla kulturhus. Konstnärerna Bertil Arkrans och Annika Mattsson leder verksamheten. Bildkonstskolans målsättning är att stimulera och bredda intresset för bildkonst och att ge en grundutbildning för studier inom bildkonst eller annat visuellt yrkesområde. Skolan erbjuder allmänbildande konstundervisning som omfattar all form av bildkonst. Sedan starten 1989 har minst 900 barn mellan 6 och 18 år tagit del av verksamheten. Jubileumsutställningen pågår t o m 21 juni. Bertil Arkrans Bildkonstnär, bosatt och verksam i Sälshög, Tomelilla kommun. Arbetar huvudsakligen med skulptur och måleri, i olika blandtekniker. Representerad på bl a Malmö Museum, i Tomelilla och Sjöbo kommun, Stockholms läns landsting m fl. Offentliga permanenta utsmyckningar på bl a Malmö Allmänna sjukhus, dagcentralen Höstsol, Tomelilla, Tomelilla simhall m fl En stor mängd separat- och samlingsutställningar sedan 1969, främst i Sverige. Senast aktuell med separatutställningar på Sjöbo Konsthall 2009, Vetlanda Museum 2009, Höörs Konsthall Pedagog och handledare vid Tomelilla Bildkonstskola sedan Mer info: Annika Mattsson Bildkonstnär, bosatt och verksam i Smedstorp, Tomelilla kommun. Utbildad vid Konstakademin i Lodz (Polen) och i traditionellt maskmakeri i Venedig. Arbetar med måleri, masker, foto och blandteknik. En rad separat- och samlingsutställningar sedan 1996, främst i Sverige och Polen. Senast aktuell på Österlen med utställning i samband med Konstrundan Pedagog och handledare vid Tomelilla Bildkonstskola sedan Mer info: Läs om Bildkonstskolans vernissage på Se videoreportaget om Bildkonstskolan och deras utställning på Tomelilla Konsthall Skånes enda webb-tv helt ägnad åt kultur. Österlen

19 Textilkurs 3-7 augusti Textiltryck och designmetodik Pauline Matzner Läs mer på osterlenskolan.se Platser kvar till höstterminen 09!! Österlenskolan för Konst och Design Österlen

20 Österlen Ett unikt konstnärskap föds ur annan konst

21 Tema Att lära sig konst Jag möter Margaretha Åsberg, dansare, koreograf, Sveriges första dansprofessor, och en av de stora pionjärerna inom modern dans i Sverige, på café Helsa På, i Ystad. Margaretha har ett långt konstnärskap bakom sig, som hon ännu inte satt punkt för. Senast var hon aktuell på Österlen med det filmade danssolot Life Boat från 1976 (på en pråm), nu åter visat som installation i utställningen Tänd mörkret, på Ystads Konstmuseum. Vi samtalar fritt och lekfullt under lunchen, men vid kaffet börjar vi bearbeta de hårda kärnfrågorna om konstnärskapets förutsättningar. Österlen 360 : Kan man lära sig att bli konstnär? Margaretha Åsberg: Det är en fråga som jag skulle vilja dela upp i två. Om man är inriktad på att bli yrkesutövande konstnär, då har man antagligen redan många idéer kring konstnärskapet, och är i grunden en konstnär bär på en inre visshet och ett annorlundaskap. På gott och ont! Vad du kan göra i en högre utbildning, är att hjälpa fram detta, genom att ge studenterna så många verktyg som möjligt. Verktyg i denna mening är att hon/han får prova olika saker, får frihet och utrymme för eget arbete, samtal och dialog kring arbetet för att utveckla analytiskt och kritiskt tänkande, med hjälp av teori och historia. Med ett stort kunskapsparaply och eget arbete utvecklas det som finns i de egna rötterna fram mot den egna individuella formen. Som lärare i koreografisk komposition ställer jag grundfrågor om varför, och vad som driver individen mot dans. Och ber exempelvis studenterna att redogöra för skillnaden mellan en rörelse och en gest, bland många andra basfrågor. I all undervisning är det viktigt med lärarens lyssnande hållning och en positiv dialog. Hos studenten fordras en stark nyfikenhet som förutsättning för utveckling. Det är viktigt att orientera sig i hela den konstnärliga språkvärlden, tillägna sig idéer och tankar, och söka förstå motivation bakom skilda uttryck. Med en mer allmän utgångspunkt, för en människa som ställer sig frågan om hon kan bli konstnär, skulle jag vilja säga att man kan bli en konstnärlig människa, med dess nyanserade och berikade sätt att se och lyssna. Genom att t ex gå på kurser, i rörelse, dans, sång, musik, måleri, som öppnar upp sinnena och ger tillgång till slumrande kanaler. Eller, att gå och se utställningar, och dans/teater/operaföreställningar och film. Allt detta ger den djupare, sinnliga erfarenheten och kunskapen. Och med kunskap ser du helt andra saker, eller hur? Det är därför man skulle vilja att det fanns konst i skolan från första dagen. Numera får barnen mer konstaktiviteter på dagis, men detta borde fortsätta hela vägen upp i åldrarna. Vad är talang för dig? MÅ: Jag tycker att begåvning är ett bättre ord, jag använder hellre det än talangfull. Man kan säga att en konstnär måste ha en rik begåvning. Man måste, förutom konstnärligheten, kunna vara organiserad, ha disciplin och verbal uttrycksförmåga. Fantasin är basen, för att se något som något, för att se exempelvis en kopp som >>> Österlen

22 e d.s un rel o. ww w Butik för läckergommar! Här hittar du gårdens nyskördade frukter och bär, nybakat bröd, ostar och olivoljor, samt trevliga ting för ute och inne. Rörum 26, Simrishamn, tel: ÖPPET: Måndag fredag 9 18, lördag söndag Midsommarafton Midsommardagen stängt. 360-banner.indd Galleri Peppinge Åsa Melin - Malin Centerhall Måleri - Skulptur - Poesi Öppet: tisdag-söndag 12-18, övrig tid ring! Telefon Galleri Gamla Bryggeriet Konst & designsmedja även visningsträdgård Storgatan 23, Smedstorp Under högsäsong öppet dagligen Övrig tid lör-sön Tel VÄDERKLÄDER GLASKONST GALLERI & BUTIK WEBSHOP & margareta forslund design öppet: tis-fre lör 10-14, viks stora väg 34, mellan simrishamn och kivik ORA NG E R I E T Öppet efter överenskommelse Ring Norra Tryde/Snavavägen mellan Tomelilla och Esperöd. Följ skyltarna från Kristianstadvägen (väg19) Österlen

23 den surrealistiska konstnären Meret Oppenheim gjorde, som klädde sin kopp i päls. Att skapa är att resa, en resa mot okända erfarenheter Så begåvning är oerhört sammansatt. För mig går ordet talang liksom upp i luften, medan begåvning går ner i rötterna, inåt, in i hjärnan, det är hela personen som är begåvad. Konst görs av konst, liksom matematik görs av matematik, liksom språkförmåga förutsätter språk. I aktuell music/biology-forskning sägs, att om en fågel inte hör sina föräldrar eller artfränder sjunga, så kan den aldrig lära sig att sjunga. Det förhåller sig på samma sätt för människan, är det inte märkligt? Vi kan alltså inte lära, detta för oss självklara att tala, om man aldrig hört någon tala före en viss ålder. Det är här vi ser vikten av skolans och utbildningens roll, att vi utvecklas i mötet med andra människor. Men var och en behöver också lyssna inåt, och söka sig fram till de för var och en viktiga frågorna. Åter till din fråga, kan man lära sig bli konstnär? Det beror ju på vad man själv menar med att vara konstnär Men det är klart, att vill du bli ansedd av den professionella världen på ditt område, då måste den där riktiga, rika begåvningen och envisheten finnas. Målet och modet kan inte skapas av någon annan. En rik begåvning landar hos några av oss, och naturen är inte rättvis. Vad menar du med att naturen inte är rättvis? Det finns ju många variationer? MÅ: Det finns som vi alla vet många olika sorters begåvning, men nu talade vi om konstnärlig gestaltningsförmåga, eller hur? Men konstarterna förändras och utvecklas. Ibland kan olika konstsammanhang utesluta, exkludera begåvning för att det finns en annan tradition. Ett exempel som jag tänker på är poeten Bruno K Öijer, som ju tidigare inte var ansedd som tillräckligt begåvad i etablissemanget av den akademiska, litterära världen. MÅ: Ja, det stämmer, och det ingår nästan i konstnärskapet att vara före sin tid, och att vara nyskapande, och att formulera det främmande. Och du själv, som i hela ditt liv arbetat med, som du själv uttrycker det, dansens rumsliga skrift, och som blev Sveriges första dansprofessor. I vår mer litterära kultur har inte den fysiska kunskapen haft en så stor akademisk status, var inte det ett jättearbete? MÅ: Jo, men det var flera som var betydelsefylla för att förändra attityden till danskonsten. För att nämna den >>> Österlen

24 viktigaste, Horace Engdahl, som i sju år skrev danskritik i Dagens Nyheter: Horace lyfte tänkandet och förståelsen för danskonsten och vi dansare och koreografer fick en helt ny publik. Själv samarbetade jag med framstående bildkonstnärer och skulptörer som på så sätt också bidrog till att bredda och fördjupa intresset för postmodern dans. Det var en del av mitt pionjärarbete att föra samman konstarterna. Där hade jag mycket med mig från min högskoleutbildning i New York, jag var stipendiat i två år på The Juilliard School of Music, i dans och koreografi. Louis Horst, som var professor där, var egentligen musiker och kompositör. Han byggde upp kompositionsutbildningen så att första året var Pre classic forms, andra året Modern dance forms in relation to the other arts, då man arbetade med solo, och det sista och tredje året var Group forms, då man arbetade med grupper. Sådant fanns inte i Sverige på 60-talet? MÅ: Inte ens i Europa. Jag hade en väldig tur att jag fick bli stipendiat, och det var otroligt lärorikt. Det passade mig bra med min bakgrund som klassisk dansare, jag hade aldrig tränat modern dansteknik eller tagit en enda klass i komposition. Men jag hade dansat i en rik repertoar på Operan i Stockholm, för många koreografer, allt från Balanchine, Jerome Robbins, Anthony Tudor, och i de klassiska baletterna Svansjön, Giselle, Sylfiden, Törnrosa, m fl, till moderna verk av Birgit Åkeson och Birgit Cullberg. Vad anser du om balettskolan i dag? MÅ: Jag tror på att balettundervisningen sker utanför den vanliga skolan. Det blir mycket dubbelarbete med träning varje dag efter skolan. Men om man väljer dansaryrket måste man ha en stark vilja och fysik. Jag var en av dem som var emot att lägga balettundervisning på schemat i vanlig skola, då man för numerärens skull måste ta in elever som inte är tillräckligt begåvade för yrket. I den tidigare Operans Balettelevskola antogs endast elever som klarade dans/ musikprov och fysiska och medicinska inträdesprov. Det var en yrkesinriktad specialskola. Med uppdansning för en jury, med varningar vid jul och utgallringar vid vårterminens slut. Fördelen med det gamla systemet var de höga och jämnare danskvalifikationerna, som inspirerade både lärare och elever för bättre resultat. Betydelsefullt var också behållandet av kamratskapet med jämnåriga utan dansfixering i den vanliga skolan. Detta tror jag är mycket värdefullt, både för blivande yrkesdansare och för anpassningen för den som gallrats ut under utbildningens gång. Genom den dubbla stimulansen från skolan och dansskolan utvecklade många elever mycket goda betyg. Behövs det elitklasser? MÅ: Nej, inte om man återgår till yrkesutbildning utanför den vanliga skolan. Samtidigt har vi väl alla erfarenheten, att det finns några i varje klass som utmärker sig i positiv bemärkelse och stimulerar de övriga i gruppen, så att många utvecklas mer. Det är den där positiva väven, som bildas i klassrummet som alla seglar på, dialogspinnet, med olika energier, som är ett underlag att stå på. Mitt och Margaretha Åsbergs samtal seglar vidare om konstens egenart och förmåga att transformeras in till andra energier, och om den skapande kraften, som Margaretha säger att vi alla föds med. Vid ett tillfälle säger Margaretha Åsberg något som är så vackert att jag lämnar detta som ett avslutande citat: MÅ: Öppna, släpp in ljuset, låt ljuset gå in i handen, in i kroppen, lyssna och hör rörelserna, så har jag tänkt och så tänker jag när kroppen och rörelsen är stängd. Text: Felicia Konrad Foto: Peggy Eklöf Margaretha Åsberg Dansare och koreograf. Bosatt i Stockholm och Kåseberga. Margaretha Åsberg utbildades vid den Kungliga Teaterns balettskola och tillhörde under några år Kungliga Baletten, som hon sedan lämnade för New York och studier vid The Juilliard School of Music (dans, koreografi) (se vårt reportage om skolan på s 34) samt Martha Graham School of Contemporary Dance. Tillbaka i Sverige började hon att koreografera, bl a det banbrytande postmodernistiska verket Pyramiderna. Samtidigt startade hon dansgruppen Dansprojekt Pyramiderna, som fortfarande samlar dansare, konstnärer och musiker i nya konstellationer inför varje nytt verk. Andra exempel på koreografier av Margaretha Åsberg är Fragment av en kub, Organon, Yucatan, Atlanten, Det muterade paradiset, och det mycket uppmärksammade solot Hommage à Loïe Fuller som skapades för Nobelfesten -92. Med dessa verk har Margareta Åsberg turnerat i Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien, förutom i Norden blev hon Sveriges första dansprofessor (till 2002), i koreografisk komposition, och efter tio år som professor återkom hon med ett nytt dansverk som gjorde succé, -skap, in the shadow of P på Moderna Dansteatern, den första scenen för modern dans i Sverige, som Margaretha grundade 1986 och som hon var konstnärlig ledare för fram till I Margaretha Åsbergs vetenskapsintegrerade verk, Tusen år hos Gud en sekund på jorden, gestaltade forskare, skådespelare och dansare frågor kring människans existens. Österlen

25

26 Österlen Överst fr vänster: Jens Peter Karlsson, Daniel Nyström Underst fr vänster: Jörgen Thorsson, Kent Sjöström

27 Kunskap och teknik skapar trovärdiga scenkonstnärer Tema Att lära sig konst I sommar möter vi på Skillinge Teater skådespelarna Daniel Nyström och Jörgen Thorsson samt dramatikern Jens Peter Karlsson. Alla är utbildade på Teaterhögskolan i Malmö. Tillsammans med universitetslektorn Kent Sjöström diskuterar de här vad utbildningen betyder för scenkonsten. Ö360: Daniel och Jörgen, ni tar examen från en fyraårig utbildning på Teaterhögskolan. Betyder det att ni är riktiga skådespelare nu, mer än ni var innan? Jörgen: Skådespelarutbildningen säger till oss att vi har en OK-stämpel i huvudet, vad yrkestiteln beträffar. Om jag har gått igenom den här utbildningen så är jag fri att söka alla skådespelarjobb som finns. Branschen är uppbyggd så. Men jag är inte mer skådespelare nu, på ett personligt plan. Även innan jag kom in här arbetade jag som skådespelare. Daniel: Rent personligt har jag lärt mig en massa och bildat mig en tydligare uppfattning om vad det är att vara skådespelare. Jag var ung, 19 år, när jag blev antagen till skolan. Då har man vissa fantasier och bilder om vad skådespelaryrket ska handla om. Dem gör man sig av med under skoltiden. Jag har större kunskap nu att använda mig av. Påverkar den kunskapen din och er förmåga att gestalta konstnärligt? Har ni fått ett större register, en bättre verktygslåda för att gestalta konstnärligt? Daniel och Jörgen: Ja absolut. Jens Peter det är två år sedan du gick ut dramatikerlinjen på Teaterhögskolan. Har det påverkat din yrkesroll att du gått denna utbildning? JP: Det påverkar mycket hur jag blir bemött från branschen. Jag är ett trovärdigt alternativ, plötsligt. Egentligen går man oftast bara på det faktum att jag har en examen från Teaterhögskolan i Malmö, jag är en licensierad dramatiker. Det går att ringa till teaterchefer och de svarar, vilket var en omöjlighet innan. Är det bra att en högskola har en så betydande roll i att ge en legitimitet åt er konstnärlighet? JP: Det finns en liten baksida, tror jag. Skolan ses lätt som en nödvändighet. Till och med jag kan känna mig smittad av det synsättet. När jag som regissör tittar på skådespelare jag ska anställa har jag lite omedvetet sorterat bort de som inte har gått teaterhögskola, fast jag vet flera som är alldeles utmärkta i sin yrkesroll. Det är tragiskt. Men det är ingen kritik av yrkesutbildningen i sig, för det är bra att de konstnärliga högskolorna finns. Kent: Det finns ingen legitimation för att kalla sig skådespelare, det är ingen skyddad term. Alla människor kan kalla sig skådespelare. Men om du anses vara det i andras ögon beror på om du anses ha uppnått vissa kvalitetsmått helt enkelt. På ett sätt är det helt rimligt att vi ger den legitimiteten från en högskola, likaväl som tandläkare och psykologer i någon mening får en legitimitet genom sin utbildning. Är det konstnärliga färdigheter man bedömer från institutionens sida, eller är det ett tekniskt kunnande man sätter kriterier för och bedömer? Kent: Jag tycker alltid det är svårt att dela upp det tekniska kunnandet från konstnärskapet. Jag kan inte definiera ett konstnärskap utan tekniskt kunnande. Då blir det en väldigt romantisk syn på konstnären, att han eller hon har en typ av själslighet enbart. Men för att själsligheten i en människa ska bli synlig krävs det en teknik. Annars är det nonexistant. JP: Det finns ju en grundförutsättning för att vara konstnär, en skaparlust. Men den behöver många verktyg för att synliggöras i den verkliga världen. Jag hade verkligen inte dem innan jag började utbilda mig på folkhögskolor och högskolor med konstnärlig inriktning. Det fanns inte alls i min bakgrund, det fanns inte folk att ta efter. Jag såg bara resultaten av konst och så försökte jag sträva dit. Men jag visste inte hur man skulle göra. Utbildningen gav mig tillgång till att kunna skapa ett fixt och färdigt verk, i stället för en massa lösa sidor i en byrålåda. Är det samma för er skådespelare? Kan det också vara saker man är uppfylld av som tubbas av under utbildningstiden? Jörgen: Man tar olika vägar. Jag har aldrig försökt eftersträva ett färdigt resultat som skådespelare. Det har i tio års tid handlat om att vara på golvet, barfota. Och det gjorde jag i två skolor innan. Varje repetitionsperiod är olik de andra, varje uppsättning, varje roll har en egen väg att gå. Vilken konvention >>> Österlen

28 Österlen

29 spelar vi i? Var ligger kommunikationen mellan skådespelarna och med publiken? Det är ett grenverk. Man kan inte säga att jag började som elev som ett oformat material och sedan har följt en särskild inriktning mot en färdig yrkesmänniska. Att utvecklas som skådespelare är lika komplicerat som det vardagliga livet. Hade jag gjort andra uppsättningar vid andra tider så hade jag skaffat mig andra färdigheter. Har ni från lärarhåll någon uttalad linje eller stil som ni försöker utveckla här? Kent: Antalet metoder och grepp på skådespeleri är oändligt stort, så det finns saker vi medvetet väljer bort. Däremot, i den ram vi håller oss inom, har vi en enorm spridning på inriktningar. Lärarna har väldigt olika uppfattningar om hur man arbetar med studenter, vilket är jättebra. Men vi arbetar inte med amerikansk Method Acting, vi arbetar inte heller med djupläsning och gestaltterapi. Det finns fler sådana icke-val. Det kan vi göra utifrån en pedagogisk diskussion. Det kan låta så fint och liberalt att säga att här tar vi in allting. Men egentligen kan det också bli en förödande hållningslöshet. Lära in och lära ut är termer man inte använder så mycket längre utan vi talar snarare om kunskapsbildning. Vilken kunskap skapas i detta rum där dessa människor möts? Mästare-lärlingssystemet, som har rått inom konsten så länge, har de senaste åren tunnats ut, till förmån för att få fram mer kritiskt reflekterande, självständiga konstnärer, som förmår att välja vilken kunskap de skapar. Kan du ge exempel på något man i dag ser som en särskild kvalitet hos en skådespelare? Kent: Jag tror att det mer och mer är om att kunna lämna sig själv och allt mindre om att söka en sanning i sig själv. Jag tror att förr premierades ett språk och ett skådespeleri som gick ut på att han visade mycket av sig själv, vilket man fortfarande talar mycket om i USA. Det anses vara det mest framstående i Method Acting. Och de här orden, visa sig själv, innerst inne, kärna och essens är mer ifrågasatta termer i dag. Teater handlar ju om en människas tillblivelse, hur en människa är konstruerad, hur hon står inför det fria valet. Det är väldigt allvarliga frågor. Och det är klart att där spelar ideologi och människosyn in. Det påverkar också hur vi ser på människan. Vi talar i vår undervisning i dag mer om en konstruktion av människan, om hennes funktioner, än vi talar om vad hon är innerst inne. Peter Brook, en av vår tids stora teatermän, har med en formulering lånad från Shakespeares Hamlet sagt att the readiness is all, att man förmedlar >>> 27 juni - 30 augusti Laris Strunke Måleri I sommar kan du gå guidade filmvandringar i Tomelilla. Onsdagar kl.14 kan du ta del av Skånes filmhistora. Se platserna och hör historierna om hur det gick till då Tomelilla förvandlades till Skånes Hollywood. Öppettider juni, juli augusti tis-sön Öppet: tis-fre 10-17,lör-sön Centralgatan 13,Tomelilla, För information och bokning el Österlen

30 en beredskap inför en uppgift som ska lösas. Är det just det man kan göra i en utbildningssituation, lära sig en beredskap för att bli något annat? Jörgen: Vi jobbar mycket med att vara förberedda inför uppgiften, föreställningen. Skådespelarens konstanta mardröm är ju att man är med i en föreställning som man inte har repat. Eller att man gör någonting på en scen som man inte har förståelse för. Daniel: Det handlar väl just om en beredskap, att ha de verktyg man behöver för att kunna angripa en roll eller en text. Kan det att vara konstnär handla om att våga bejaka den beredskapen fullt ut? Att våga gå ut i något ovisst? Var börjar det konstnärliga skapandet? Jörgen: I viljan att bryta mönster, i att våga ta upp konflikten i det man gör i en scenisk situation eller i det som händer i min roll. Och veta hur man kan styra det. Vi står som människor ofta i kontrast till hur samhället ser ut. Det kan vara vansinnigt inne i en men allting är ordnat efter speciella regler, som man inte ens kan hålla med om. Vi försöker alltid leta sätt att finna oss i det. Där tycker jag att mycket dramatik i sceniskt arbete uppstår, i den där inre konflikten mot allt som händer runt omkring en. Eller tvärtom. Där börjar konsten någonstans. JP: Jag kan se konkret, både med skådespelare och författare som jag jobbat med, att de som har gått teaterhögskola eller någon annan högprestigeutbildning har en lagom dos kaxighet. Man är så pass självsäker i det man gör så att man vågar kasta sig ut i det okända, vågar göra sig lite fånig på golvet. För man är säker på att i slutändan, när det är premiär, så kommer det att vara färdigt, man är redo. Medan de som inte har gått igenom en skola tenderar att vara osäkra på sig själva och vilja överprestera, vara klara långt innan man bör vara klar. Eller så är man överdrivet kaxig och har byggt upp sitt ego så mycket att man inte vågar ha fel, så man hela tiden söker konflikt med dem som har en avvikande åsikt. Daniel: Man brukar väl säga att fyra år på scenskolan är som att vara tio år i arbetslivet. Man komprimerar erfarenhet och arbete. Här arbetar vi med teater varje dag i fyra år. Men skillnaden är att i arbetslivet kan du inte misslyckas utan måste hela tiden prestera bra för att få fortsätta. Här på skolan uppmanas vi om och om igen att våga misslyckas, våga göra fel. Kent: När det gäller konstnärskapet betonar jag inte lika mycket som Jörgen protesten och upproret. Det är egentligen mycket mer subversivt. Ni vet när man rengör kalkmålningar i kyrkor med vitt bröd ur det suddiga och oklara kommer det fram pregnanta konturer. På samma sätt är skådespelaren expert på att ur det alldagliga, det som ser självklart ut, skapa förvåning. Att i det vi ser som fullständigt naturliga rutiner stanna upp och ropa till, av förskräckelse och förvåning. Är människans villkor så? Att med sin specificitet tydliggöra människors villkor i vår tid och andra tider där någonstans uppstår skådespelarens konstnärskap. Ser ni ett värde ur konstnärlig synpunkt i att det är så oerhört svårt att komma in på en teaterhögskola? Är det också en utmaning till er pedagoger, att eleverna har kämpat så för att komma in? Daniel: Jag tror att det kan finnas ett värde. Du måste vara säker på att du vill det här. Det är inte bra att ha ett studielån på fyra år och sedan komma ut i en bransch som är tuff och inte orka. Det måste man förstå. Utöver det vet jag inte om det har så stort värde.

31 Jörgen: Det är jättekomplicerat, jag har sökt nio gånger. Daniel kom in när han var 19, jag kom in när jag var 25 Man är olika i livet Vad händer i intagningsprocessen? Gör man konstnärliga värderingar av de sökande? Kent: Det ställs vissa krav på insikter och framför allt uthållighet för att man ska klara av att söka. Orka gå igenom. När vi ser väldigt många människor, kanske prover, är det inget som säger att en jury är genial. En klass är till syvende og sidst summan av juryns projiceringar på den klassen och ingenting annat. Det bevisas av att många söker om och om igen och kommer in först åttonde gången de söker. Det finns studenter som skapar ett starkt konstnärskap under utbildningen och som sen inte hittar en plats i teatern. Och tvärtom. Skolan har stor erfarenhet av detta. Men att de tolv som kommit in skulle vara de enda möjliga så är det inte. Tror du man missar många konstnärer? Kent: Ja absolut, men det handlar också om hur den sökande har förberett sig. Jörgen: Det är ingen objektiv sökning utifrån vissa kriterier som tur är. Det är individer som väljer individer till att gå på den här skolan. Men det tenderar att vara att man väljer sig själv. Det blir homogena grupper som tas in i en klass, om lärarna och jurymedlemmarna ser ut på ett visst sätt. Man tar in elever som har gått folkhögskolorna och kan terminologin och kan omsätta den i ett arbete. Där man kanske skulle kunna hitta många människor med andra intressanta erfarenheter. Du antyder att utbildningen blir en sorts självbekräftande verksamhet som håller den konstnärliga disciplinen i ungefär de uttryck den redan befinner sig i. Det är kanske inte så bra? Kent: Jag skulle vilja definiera det på ett annat sätt. Man tar inte in de som är bra och spolar de som är dåliga. Man tar in de elever som man tror kan tillgodogöra sig skolans utbildning. Det är en väldig skillnad, faktiskt. För om man bara tog in de som var bäst på scen, skulle antagligen urvalet se annorlunda ut: det är de som kan tala språket, har en kroppslig framtoning som genast passar in i de mönster som råder på svensk teater. Det kan bli självbekräftande som du säger. Men om man ser till vilka som kan ha glädje av den utveckling skolan kan erbjuda, då blir det kanske något annorlunda. Då betonar man mer förändringsförmågan än att man ska vara en god konstnär när man går in. JP: I min karriär, till skillnad från mitt konstnärskap, ser jag att det jag har lärt mig under utbildningarna är just språket, alltså hur jag ska presentera mig själv som en trovärdig konstnär, så att andra går på den bluffen och faktiskt ger mig tillfälle att arbeta med det här. Det var ett oerhört stort hinder för mig från början, att uttrycka mig rätt och framstå som trovärdig. Det får man ju definitivt lära sig. Kan ni som nu begår examen känna att ni är trovärdiga produkter som skådespelare? Att folk som ska anlita er inte köper grisen i säcken? Daniel: Ja det tror jag man kan säga. Ta nu slutproduktionen vi gjort, där man knappt kan se vem som är vem för vi har så mycket byten av mask och kostym. Då hoppas jag att man som arbetsgivare kan se att de här kan ju allt, vi tar någon av dem. Jörgen: Ja! Samtalsledare och textbearbetning: Theresa Benér Foto: Peggy Eklöf På webben: Läs våra recensioner av Pelikanen, Malin Unplugged och Ibsens Lille Eyolf när de haft premiär. Se våra kulturreportage på www. osterlen360.tv, Skånes enda webb-tv helt ägnad åt kultur! Kent Sjöström, Båstad Yrke: Universitetslektor, specialområde fysisk handling, på Teaterhögskolan i Malmö. Viktiga uppdrag/verk: Skrivit boken Skådespelaren i handling (Carlssons förlag 2007) Daniel Nyström, Uppsala Yrke, utbildning: Skådespelare, Teaterhögskolan i Malmö. Viktiga uppdrag/verk: Före Teaterhögskolan: flerårigt arbete med den queerfeministiska teatergruppen Kunq. Under skoltiden: Ibsens lille Eyolf på Skillinge Teater samt egna projektet I väntan på vadå? som bland annat gästspelat på Teater Scenario i Stockholm. Aktuellt: Spelar sonen Fredrik i Pelikanen på Skillinge Teater. 19 juni-9 augusti. Biljetter, info: Jens Peter Karlsson, Malmö Yrke, utbildning: Dramatiker, regissör och översättare. Teaterhögskolan i Malmö och Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö. Viktiga uppdrag/verk: Mormor och morfar och monster på Teater 23, Ibsens lille Eyolf med den egna gruppen Teaterrepubliken. Hemsida: Aktuellt: Ibsens lille Eyolf, 14 och 18 juli Skillinge Teater, Människor från annan källa, premiär september Skillinge Teater. Biljetter, info: Jörgen Thorsson, Malmö Yrke, utbildning: Skådespelare, regissör och musiker. Teaterhögskolan i Malmö och Skara skolscen. Viktiga uppdrag/verk: Drömmen om Florens, Skillinge Teater, Utrota varenda jävel, Stockholms Stadsteater Skärholmen, Magi Unplugged, magiföreställning på Skillinge Teater, Ibsens lille Eyolf, Unga Skillinge (skådespelare, musik och regi) Slakthus 5 (egen bearbetning, regi och skådespelare) Bryggeriteatern, Teater 23. Musik, egna CD: Undergångskabarén, (2005) och En lite för full bröllopsgäst (2008) Aktuellt: Magi Unplugged, Magiföreställning med Malin Nilsson och Bernard Zink. 30 juni, 2, 3, 5, 7, 8, 9 juli på Skillinge Teater, Ibsens lille Eyolf, 14 och 18 juli Skillinge Teater. Biljetter, info På nästa uppslag: Rakel Benér, som just gått första året på Teaterhögskolan i Stockholm >>> Österlen