LARS JÄRLEFORS AB INGENJÖRSFIRMA KLÄPPEN SKI RESORT VATTEN OCH AVLOPP GULLBRÄNDAN. Lars Järlefors rev

Transkript

1 LARS JÄRLEFORS AB INGENJÖRSFIRMA KLÄPPEN SKI RESORT VATTEN OCH AVLOPP GULLBRÄNDAN Lars Järlefors rev

2 2 INNEHÅLL 0. UPPDATERAD INFORMATION VA-UTREDING ( , KEMPE) a) Rättsprocess mellan Länsstyrelsen och Malung-Sälens kommun b) Avtal mellan Kläppen Ski Resort och Vamas c) Ombildning samfällighetsförening 1. KÄNDA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VATTENFÖRSÖRJNING AV GULLBRÄNDAN a) Prognos för dricksvattenbehov vid Gullbrändan b) Nuvarande vattenleverantörer c) Planerad uppgradering av vattenförsörjning d) Slutsats vattenförsörjning för Gullbrändan 2. SKYDDSOMRÅDESANALYS FÖR VATTENBRUNNAR INOM OMRÅDET a) Risker som påverkas av projektet b) Åtgärdsplan c) Slutsatser skyddsområdesanalys 3. AVLOPP 4. DAG- OCH BRANDVATTEN 5. SAMMANFATTNING BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Beräkning utbyggnadstakt och vattenförbrukning Flödesschema nuvarande utformning Flödesschema för sammankoppling Risker för befintliga vattentäkter i Kläppen

3 3 0. UPPDATERAD INFORMATION VA-UTREDING ( , KEMPE) Denna sektion är tillagd för uppdatering avseende frågor som är relevanta för VAutredningen. Slutsatser i efterföljande sektioner har justerats utifrån den tillagda informationen i samråd med Lars Järlefors, i övriga delar är det oförändrat. a) Rättsprocess mellan Länsstyrelsen och Malung-Sälens kommun Sedan VA-utredningen skrevs har rättsprocessen mellan Länsstyrelsen och Malung- Sälens kommun avgjorts (mål M ). Slutsatsen är att kommun är ålagd att ta över huvudmannaskapet för vattenförsörjningen i Kläppen senast Detta var ett av scenariona som beskrevs i VA-utredningen, nu vet vi att det är detta som gäller. Vamas och Vattengruppen I Kläppen (VIK) har fört dialog redan innan och har efter domen haft ett samrådsmöte angående utfallet och gemensam handlingsplan. Det konstaterades att det bästa för alla parter är att koordinera insatserna som görs fram till övertagande och de utvecklingssteg som ska tas. Andramöte är planerat till oktober Vid första mötet beslöts vidare att fortsätta projektering för sammankoppling av ledningsnät i enlighet med beskrivning i VA-utredning. Den gemensamma planen är att VIK ska genomföra sammankopplingen efter att Vamas och VIK i samråd färdigställt kravspecifikation och projektering. Vamas och VIK är ense om att, i enlighet med VA-utredningen, detaljplanering och - projektering för ny vattentäkt görs efter sammankoppling är genomförd. Detta för att grundligt utvärdera alternativen för den långsiktiga försörjningen. Dels de två huvudalternativen; Kallsjö-täkten på Kläppen respektive vattentäkten i Sälens by ( Digernäs ) vilken Vamas nu anlägger. Dels undersöka om ytterligare alternativ för att säkerställa att den slutliga lösningen blir den bästa. b) Avtal mellan Kläppen Ski Resort och Vamas Vamas och Kläppen Ski Resort (KSR) har dialog om avtal vilket ska reglera hur VAutbyggnad ska hanteras under exploatering inom ramen för detaljplanen samt hur anslutning ska ske till allmänt ledningsnät. Utkast är framtaget och avstämt mellan parterna. Ingen part ser några stötestenar för att slutföra och ingå avtalet. c) Ombildning samfällighetsförening Ombildning pågår så att vattenlevererande samfällighetsföreningar i Kläppen ska överföra sin vattenverksamhet till Kläppens Avloppssamfällighetsförening (vilken då kommer att namnändras). Syftet är att höja kvalitet och även i viss mån effektivitet i vattenförsörjningen samt möjliggöra områdesgemensamma investeringar (t.ex. sammankoppling). Lantmäteriets arbete fortskrider enligt plan.

4 4 1. KÄNDA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VATTENFÖRSÖRJNING AV GULLBRÄNDAN a) Vattenförsörjning kapacitet/behov Nedan redovisas den av Kläppen Ski Resort AB (KSR) planerade utbyggnadstakten av Gullbrändan och det vattenbehov detta medför. Totalt bedöms byggnation pågå fram till ca 2028 inom ramen för detaljplanen. Byggnationen har delats upp i två etapper, se nedanstående illustration och tabell för planerad omfattning och byggstart. Den första delen (benämnd Etapp 1) förväntas byggas under loppet av cirka fem år. Total byggtid för Gullbrändan rör sig således om en årsperiod under vilken även vattenkapaciteten behöver expanderas i takt med att behovet ökar. Utbyggnadstakten kan enligt KSR:s bedömning komma att förlängas beroende på bl.a. byggkonjunktur och beläggningsutveckling. Illustration: Översikt Gullbrändan och dess etapper samt totalt nio kvarter.

5 5 Etapp Kvarter Förväntad Antal Vatten p. byggstart bäddar* dygn, kbm** 1 a-d Per kvarter: a b c d a-e Per kvarter: a b c d e * Extrasängar räknas till halva antalet, dvs tex 4+3 bäddar räknas som 5,5 st. ** Vattenbehov per dygn och PersonEkvivalent (PE = 0,75 bädd): 170 liter. Vattenbehov** per dygn, Antal PE per bädd lit/pe 170 0,75 Tabell: Etapper (samt kvarter) Gullbrändan och beräknad vattenförbrukning. Av ovanstående tabell framgår att vattenbehovet för Etapp 1 beräknas till 95 kbm/dygn, Etapp 2 till 144 kbm/dygn. Totalt behov för Gullbrändan beräknas alltså till 239 kbm/dygn. I bilaga 1 återges mer detaljerad sammanställning (källa KSR). Styrande faktorer för uppdelningen mellan etapp 1 och etapp 2 har varit tillgång på dricksvatten och etappernas belägenhet i förhållande till befintlig vattenförsörjning, se mer nedan.

6 6 b) Nuvarande vattenleverantörer Vattenförsörjningen på Kläppen koordineras och utvecklas av gruppen Vatten i Kläppen (VIK). VIK är en projektgrupp utsedd av de vattenlevererande samfälligheterna på Kläppen samt KSR. Syftet med gruppen är både att koordinera och kvalitetssäkra den nuvarande driften och utvecklingen rörande vattenförsörjningen på Kläppen. De tillser även att varje dricksvattenleverantör har manuell driftsövervakning och jour samt regelbunden provtagning via underleverantör (källa KSR). Kläppenområdet har sex olika dricksvattenleverantörer, vattenverk, vilka redovisas nedan. I vänstra spalten redovisas status i enlighet med vad som rapporterats av undertecknad till kommunen och i högra spalten redovisar VIK vilka åtgärder som är vidtagna respektive planerade. VIK önskar poängtera att de planerade åtgärderna som redovisas är de övergripande utvecklingsstegen vilka tidigare redovisats för kommunen. Utöver detta har VIK/samfälligheterna mer drifts-/underhållsrelaterade planer för respektive vattenverk (det är dock formellt respektive vattensamfällighets ansvar varför det utelämnas). Horrmundberget Information till kommunen 2013 (källa: LJ) - Vatten från 6 st bergborrade brunnar pumpas via luftare till 3 st lågreservoarer. - För att hålla låg mikrobiologisk tillväxt pumpas vatten kontinuerligt från reservoarers botten, via UV-system, till dess övre del. - Dricksvatten distribueras via tryckstyrda pumpar till nät. - System för driftövervakning och styrning saknas. - Vatten till Mitt i Pisten och Toppstugan tryckstegras från detta nät. - Kända problem är turbiditet (grumlighet) vid olika tillfällen samt aggressiv kolsyra. - Råvattenkapaciteten är ca 380 m 3 /dygn, dock med risk för grumlighet. Genomförda och planerade åtgärder efter 2013 (källa: VIK) Genomförda - Reservoarkapacitet utökad för jämnare flöde. - Borrhål avstängt mot turbiditet. - Ultrafilter utvärderat, ej investerat. - Automatlarm vattennivå reservoar. Planerade* - Sammankoppling till sektionerat stamnät så att alla kan försörjas från gemensamma källor men även sektioneras bort om behov. - Uppgradering och utbyggnad av H-berget och Sjb. - Styrsystem för övervakning och fjärrstyrning av funktioner. Samordnas med kommun för möjlighet till synergieffekter. - Projektering nya vattenkällor inom skyddsområde. * Sammanfattning av PM till kommunen från KSR i samråd med Vattengruppen i Kläppen där bl.a. åtgärdsplaner avseende vatten redovisas. Sjungarbacken Information till kommunen 2013 (källa: LJ) - Vatten från 3 st bergborrade brunnar pumpas via tryckstegring och luftare till 2 Genomförda och planerade åtgärder efter 2013 (källa: VIK) Genomförda - En brunn tagen ur drift.

7 7 st högreservoarer. - För att hålla låg mikrobiologisk tillväxt pumpas vatten kontinuerligt från reservoarers botten, via UV-system, till dess övre del. - Dricksvatten distribueras via självfall till nät. - System för driftövervakning och styrning saknas. - Råvattenkapaciteten är ca 230 m 3 /dygn - Kända problem är turbiditet (grumlighet) vid olika tillfällen samt aggressiv kolsyra. - Automatlarm vattennivå reservoar. Planerade* - Sammankoppling till sektionerat stamnät så att alla kan försörjas från gemensamma källor men även sektioneras bort om behov. - Uppgradering och utbyggnad av H-berget och Sjb. - Styrsystem för övervakning och fjärrstyrning av funktioner. Samordnas med kommun för möjlighet till synergieffekter. - Projektering nya vattenkällor inom skyddsområde. * Sammanfattning av PM till kommunen från KSR i samråd med Vattengruppen i Kläppen där bl.a. åtgärdsplaner avseende vatten redovisas. Gusjön övre Information till kommunen 2013 (källa: LJ) - Vatten från 1 st bergborrade brunnar pumpas till två högreservoarer. - Nätet för dricksvatten ligger mellan brunn och högresevoar. - System för driftövervakning och styrning saknas. - Råvattenkapaciteten är ca 80 m 3 /dygn - Kända problem är omsättning i reservoarer, mycket utsatt läge för brunnen samt aggressiv kolsyra. Genomförda och planerade åtgärder efter 2013 (källa: VIK) Genomförda - Tätning brunnslock för översvämningsskydd. Planerade* - Sammankoppling till sektionerat stamnät så att alla kan försörjas från gemensamma källor men även sektioneras bort om behov. - Uppgradering och utbyggnad av H-berget och Sjb. - Styrsystem för övervakning och fjärrstyrning av funktioner. Samordnas med kommun för möjlighet till synergieffekter. - Projektering nya vattenkällor inom skyddsområde. * Sammanfattning av PM till kommunen från KSR i samråd med Vattengruppen i Kläppen där bl.a. åtgärdsplaner avseende vatten redovisas. Gusjöbyn Information till kommunen 2013 (källa: LJ) - Vatten från 2 st bergborrade brunnar pumpas till 1 st lågreservoarer. - Dricksvatten distribueras via hydroforpumpar pumpar till nät. - System för driftövervakning och styrning saknas. Genomförda och planerade åtgärder efter 2013 (källa: VIK) Genomförda - Brunnslock åtgärdade. - Nedstigning reservoar åtgärdad. Planerade* - Sammankoppling till sektionerat stamnät

8 8 - Kända problem är utformning av nedstigning till reservoar, brunnslock samt aggressiv kolsyra. - Råvattenkapaciteten är ca 130 m 3 /dygn. så att alla kan försörjas från gemensamma källor men även sektioneras bort om behov. - Uppgradering och utbyggnad av H-berget och Sjb. - Styrsystem för övervakning och fjärrstyrning av funktioner. Samordnas med kommun för möjlighet till synergieffekter. - Projektering nya vattenkällor inom skyddsområde. * Sammanfattning av PM till kommunen från KSR i samråd med Vattengruppen i Kläppen där bl.a. åtgärdsplaner avseende vatten redovisas. Kerstinvägen (Kläppen) Information till kommunen 2013 (källa: LJ) - Vatten från 1 st bergborrade brunnar pumpas till 1 st lågreservoarer. - Dricksvatten distribueras via hydroforpumpar pumpar till nät. - System för driftövervakning och styrning saknas. - Kända problem är utformning av nedstigning till reservoar, brunnslock. - Råvattenkapaciteten är ca 100 m 3 /dygn. Genomförda och planerade åtgärder efter 2013 (källa: VIK) Genomförda - Brunnslock åtgärdad. Planerade* - Sammankoppling till sektionerat stamnät så att alla kan försörjas från gemensamma källor men även sektioneras bort om behov. - Uppgradering och utbyggnad av H-berget och Sjb. - Styrsystem för övervakning och fjärrstyrning av funktioner. Samordnas med kommun för möjlighet till synergieffekter. - Projektering nya vattenkällor inom skyddsområde. * Sammanfattning av PM till kommunen från KSR i samråd med Vattengruppen i Kläppen där bl.a. åtgärdsplaner avseende vatten redovisas. Värdshuset Information till kommunen 2013 (källa: LJ) - Vatten från 1 st bergborrade brunnar pumpas via hydrofor till nät. - System för driftövervakning och styrning saknas. - Kända problem är utformning av nedstigning till anläggning, brunnslock. - Råvattenkapaciteten är ca 80 m 3 /dygn. Genomförda och planerade åtgärder efter 2013 (källa: VIK) Genomförda - Brunnslock åtgärdat. - Nedstigning åtgärdat (xlm?) Planerade* - Sammankoppling till sektionerat stamnät så att alla kan försörjas från gemensamma källor men även sektioneras bort om behov.

9 9 - Uppgradering och utbyggnad av H-berget och Sjb. - Styrsystem för övervakning och fjärrstyrning av funktioner. Samordnas med kommun för möjlighet till synergieffekter. - Projektering nya vattenkällor inom skyddsområde. * Sammanfattning av PM till kommunen från KSR i samråd med Vattengruppen i Kläppen där bl.a. åtgärdsplaner avseende vatten redovisas. Ytterligare en identifierad leverantör finns i området, dock utan att ha kopplats in: Kläppbacken - Två icke anslutna bergborrade brunnar. - Initial provpumpning och tagning utförd. - Kända problem är manganhalten. - Råvattenkapaciteten är > 200 m 3 /dygn. c) Planerad uppgradering av vattenförsörjning Den långsiktiga vattenförsörjningen på Kläppen är planerad ske genom en samordnad vattenförsörjning vilken förses med vatten från ny vattentäkt belägen inom skyddsområde. Konkret projekteringsarbete för detta har pågått flera år inom ramen för VIK. De har dock varit tvungna att pausa detta arbete i avvaktan på att rättsprocess avslutas mellan Länsstyrelsen och Malung-Sälens Kommun angående huvudmannaskap för vattenförsörjningen på Kläppen. Den långsiktiga försörjningen kommer principiellt att ske enligt nedan, men beroende på utfall kan detaljprojektering och praktiskt genomförande behöva justeras. Vattenförsörjningsanläggningarna kommer att sammankopplas till ett system med förbättrade råvattenbehandling och övervakning samt utökad reservkapacitet. I korthet innefattar sammankopplingen: - Samtliga befintliga brunnar får status Råvatten. - Allt Råvatten leds till vattenverk med arbetsnamnet Kallsjöverket. - I Kallsjöverket installeras processutrustning för kemisk och bakteriologisk rening samt övervakning. - Kallsjöverket förbereds för anslutning mot ny vattenkälla. - Från Kallsjöverket leds dricksvatten tillbaka i sektionerbart ledningsnät till respektive vattenleverantörs distributionsnät. I projektet ingår även framtagande av ny vattentäkt inom skyddsområde som skall kunna försörja hela Kläppen. De två huvudalternativ som utvärderas gemensamt med Vamas är: Kallsjö-täkten: Lämpligt område för vattentäkt är identifierat av Midvatten ca 500 m nordost om Horrmundberget. Nästa steg är provborrning/-pumpning. Digernäs-täkten: Vamas anlägger för närvarande en täkt och vattenverk norr om Sälens by vilken ska försörja Sälenfjället tom Högfjällshotellet. Vamas utvärderar om det är lämpligt att ansluta även Kläppen till denna via ca 15 km lång ledning i älven.

10 10 I bilaga 2 är ritning över det sammankopplade ledningsnätet inklusive dimensioneringar (källa Lars Järlefors AB på uppdrag av VIK). d) Slutsats vattenförsörjning för Gullbrändan Det finns i dagsläget två huvudalternativ för Gullbrändans vattenförsörjning: 1. Sjungarbackens vattenverk. Kan försörja utbyggnaden i Etapp Samordnade vattenförsörjningen. Krävs för utbyggnaden i Etapp 2. I det följande beskrivs dessa två alternativ, därefter slutsatser och genomförande. 1. Sjungarbackens vattenverk Sjungarbackens vattenförsörjning baseras på tre brunnar och högreservoar. Vattenverket ägs och drivs av Sjungarbackens Samfällighet vilka dock anlitat underleverantör för drift, jour och provtagning. Brunnarna har en sammanlagd kapacitet av ca 260 m 3 /dygn (provpumpning Midvatten 2007). I brunn 3 har periodvis turbiditeten (grumligheten) varit förhöjd varför den brunnen är avstängd tills vidare. Detta reducerar kapaciteten till ca 200 m 3 /dygn. Reservoarvolymen är 100 m 3. Vattenkvaliteten i Brunn 1 och 2 är relativt god, anmärkningar på ph och manganhalt förekommer. För närvarande är maxbelastningen 100 m 3 /dygn för att försörja Sjungarbacken (fullbokade jul- och nyårsdagar sista åren, källa Leif Martinsson, driftsansvarig underleverantör). Tidigare uppmätt toppnoteringar är dock ca 150 m 3 under ett enskilt dygn. Det finns möjlighet att koppla på ytterligare vattenkällor till Sjungarbackens vattenverk. Dels genom den befintliga brunnen Värdshuset vilken enligt sammanställningen ovan levererar ca 80 m 3 /dygn och/eller ersättningsborra för brunn 3. Sjungarbackens nuvarande kapacitet bedöms räcka för ytterligare behov upp till 60 m 3 /dygn. I det fall ytterligare kapacitet ansluts från Värdshuset eller ersättningsbrunn borras, testas och ansluts till reservoarerna bedöms kapaciteten räcka för ytterligare totalt 120 m 3 /dygn. En fördel med att ansluta Värdshuset är att kvalitets- och kapacitetsnivå är känd och att ytterligare borrning alltid är en viss risk för befintliga brunnar. En nackdel med Värdshuset är utsatt skyddsläge, dock med idag godkänd vattenkvalitet. 2. Samordnad vattenförsörjning Det finns enligt ovan sex vattenleverantörer i drift på Kläppen. I den långsiktiga försörjningen (beskriven ovan) är det första steget att dessa kopplas samman till ett system så att det bildas ett sektionerbart ledningsnät (Samordnad vattenförsörjning). Den sammanlagda kapaciteten hos de befintliga sex leverantörerna har bedömts till ca 1000 m 3 /dygn. Utöver dessa vattenleverantörer finns två icke anslutna brunnar vid Kläppbacken med preliminär kapacitet om ca 100 m 3 /dygn vardera.

11 11 Av de sex leverantörerna har provpumpning avseende kapacitet och kvalitet genomförts av Sjungarbacken (Midvatten ) och Horrmundberget (brunn 1-4, Midvatten ). Kläppbacken är pumpad för initialt vattenprov och kapacitetsbedömning. Bedömningar för de övriga leverantörerna utgår från löpande provtagningar och driftdata. Vid Horrmundberget föreligger risk för förhöjd turbiditet på enskild brunn när kapaciteten utnyttjas fullt ut (380 m3/dygn). Åtgärder mot detta finns i VIKs åtgärdsplan. För närvarande förbrukar hela kläppen ca 500 m 3 /dygn (jul-nyår 2014). Överkapaciteten är i utgångsläget således ca 500 m 3 /dygn utan ytterligare vattenkällor. Gullbrändan bedöms därför i sin helhet kunna försörjas med dricksvatten från den planerade Samordnade vattenförsörjningen. Utöver de 500 m 3 /dygn i tillgänglig kapacitet kommer även ny kapacitet från den nya vattentäkten inom skyddsområde (mest troligt Kallsjö-täkten eller Digernäs). Kapaciteten för den nya vattentäkten inom skyddsområde förväntas kunna försörja hela Kläppens behov. Nuvarande kapacitet kan då bli reservkapacitet. Samtidigt kan även den totala kapaciteten minska om enskilda befintliga brunnar fasas ut. Eventuell framtida utfasning av brunnar förväntas dock inte påverka den totala kapaciteten nämnvärt. Slutsatser och genomförande Enligt beskrivning ovan ska den långsiktiga vattenförsörjningen på Kläppen ske genom Samordnad vattenförsörjning vilken även förses med vatten från vattentäkt inom skyddsområde. Till dess att den slutliga lösningen med vattentäkt inom skyddsområde är verkställd kan Gullbrändan försörjas med dricksvatten enligt följande: 1. Befintlig kapacitet i Sjungarbackens vattenverk med påkoppling av Värdshusets brunn (alternativt ersättningsborrning enligt ovan) räcker till det beräknade uttaget för Etapp 1. Förväntad åtgång Etapp 1 är 95 m 3 /dygn, tillgänglig kapacitet Sjungarbackens vattenverk inklusive Värdshusets brunn 120 m 3 /dygn. 2. Kapacitet på den Samordnade vattenförsörjningen beräknas räcka till Gullbrändans totala behov (dvs etapp 1 och 2). Förväntad åtgång Etapp 1-2 är 239 m 3 /dygn i förhållande till tillgänglig kapacitet om 500 m 3 /dygn. Detaljgranskning och -projektering sker vid genomförande och i samråd med VAMAS i enlighet med överenskommelse mellan parterna. VIK anger att samarbetet med VAMAS både syftar till att säkerställa att nya installationer håller minst samma nivå som kommunala motsvarigheter och även för att anläggningen ska vara kompatibel med kommunens övriga utrustning. Enligt Malung-Sälens kommun ska ekonomiska frågor regleras i det VA-avtal mellan KSR och kommunen/vamas som är kopplat till detaljplanen samt att detta bland annat innebär att det ska regleras hur kommunen ersätter investeringar i vattenanläggningen på Kläppen när kommunen övertar huvudmannaskapet.

12 12 2. SKYDDSOMRÅDESANALYS FÖR BEFINTLIGA BRUNNAR INOM OMRÅDET Midvatten har utfört en Riskbedömning ( ) på uppdrag av VIK samt tilläggsanalys på uppdrag av KSR. Riskbedömningen är mycket utförlig och innehåller förslag till åtgärder för att säkerställa vattenförsörjningen. För utdrag ur riskbedömningen, se bilaga 4. Långsiktigt ska vattenförsörjning ske från vattentäkt inom skyddsområde, plan för upprättande av sådan vattenförsörjning är beskriven ovan (se sektion 1c-d). Skyddsområde för befintliga brunnar på Kläppen saknas idag. Nedan sammanfattas hur utbyggnaden av Gullbrändan förväntas påverka befintliga brunnar i närområdet. När den långsiktiga vattenförsörjningen anlagts kommer nedanstående riskbedömning ej längre vara relevant eftersom nuvarande vattenleverantörer då kommer vara ersatta av dito inom skyddsområde. a) Risker som påverkas av projektet Utbyggnad av Gullbrändan påverkar sannolikt brunnar vid Sjungarbacken och Värdshuset mest, dock är påverkan avhängig mängden schaktning och läget på de hus som byggs. Pistmaskinsgaraget och tankstationen skall flyttas i projektet. KSR uppger att luft-vatten-värmepumpar är förstahandsalternativet som värmekälla på Gullbrändan. Om så är detta gynnsamt för nedanstående riskfaktorerna Energiborrning i berg och Geoenergianläggning. Korfattad sammanfattning av risker som påverkas av projektet utifrån gjorda analyser: Energiborrning i berg: Avhängigt vilka energikällor som planeras. Avlopps och spillvattensystem: Ökande. Förvaring av petroleum produkter: Minskande. Bränsledepå, bränslepump: Minskande. Verkstadshall: Minskande. Parkeringsytor: Ökande. Kompressorer: Oförändrat. Geoenergianläggning: Avhängigt vilka energikällor som planeras. Schaktad markyta / arbeten: Ökande, beror dock på mängd och läge. Diken / Bäckar: Ökande om felaktig utformning. b) Åtgärdsplan Utifrån riskanalyserna som gjorts har VIK i samråd med externa konsulter utarbetat en åtgärdsplan vilken delvis återgivits ovan. I korthet omfattar åtgärdsplanen: - Åtgärdsplan har upprättats utifrån Midvattens riskanalyser. Denna följs och uppdateras kontinuerligt tillsammans med externs expertis och Kommunen. Den innefattar bl.a. stärkt egenkontroll-program, åtgärder snarast möjligt för att reducera de risker/sårbarheter som Midvatten angivit är prioriterade. - Vattenförsörjningssystem/-verk sammankopplas med ett nytt stamnät till ett samordnat system.

13 13 - Sammankoppling till det nya stamnätet ska ske vid knutpunkter i befintliga system. I samband med detta kommer även befintliga ledningar att inventeras för uppdaterad ledningskarta och skick. - Sammankoppling av alla befintliga borrhål på stamnät, så att de tillsammans kan tjänstgöra som reservvattentäkt och framtida reserv till ny vattentäkt. - Utbyggnad av styrsystem vid sammankoppling av system och nytt vattenverk. - Ett nytt vattenverk projekteras vilket tillsammans med befintliga knutpunkter och nytt stamnät samt styrsystem kommer att kunna sektionera bort och ha reservkapacitet för alla fastigheters behov. - Provborrning för att bestämma kapacitet och kvalitet samt magasinkapacitet i ny vattentäkt. Parallellt med denna åtgärdsplan tillämpas ett egenkontrollprogram upprättat av extern konsult HKH Miljökonsult år c) Slutsatser skyddsområdesanalys Sammantaget visar genomförda analyser att Sjungarbackens borrhål har en utsatt placering om än de över tid levererat god vattenkvalitet (borrhålen har enligt uppgift från KSR brukats drygt 20 år med samma verksamheter i närområdet). Nedan visas hur borrhålen för Sjungarbackens vattenverk är belägna i förhållande till Gullbrändan. Illustration: Gullbrändans placering i förhållande till befintliga borrhål och Sjungarbackens vattenverk/-reservoar.

14 14 Avståndet till byggnader inom Etapp 1 är som minst 100 meter och som mest 300 meter från borrhål. Givet detta utgångsläge så kan ytans beskaffenhet, byggnadernas planerade utbredning och avvecklingen av pistmaskinsgarage på sikt ha neutral till positiv påverkan för aktuella vattenleverantörer om exploatering av Gullbrändan som helhet sker försiktigt och utan större schaktning. Mer specifikt för respektive etapp: Etapp 1: Platsen för Etapp 1 ligger på ett avstånd om meter från befintliga borrhål. Byggnaderna vilka planeras innebär minimal schaktning (ej källare/suterräng och redan hårdgjord yta) och avses byggas utan energiborrning (källa: KSR). Givet att byggnation sker på detta sätt bör exploatering inom ramen för Etapp 1 ha marginell påverkan på föroreningsrisker för aktuella vattenleverantörer. Etapp 2: Vid byggnation av de nordliga delarna (särskilt ev. souterrängbyggnader såsom parkeringsgarage) och avveckling av pistmaskinsgarage måste risk- och konsekvensanalys göras givet dåvarande förutsättningar. Då detta är planerat ske tidigast 2021 och eftersom det slutliga verkställandet av den långsiktiga vattenförsörjningen återstår detaljgranskas detta före byggstart Etapp 2.

15 15 3. AVLOPP Kläppen är anslutet till kommunalt reningsverk via Kläppens Avloppssamfällighet. Samfälligheten äger avloppsledningsnätet på Kläppen och ansluter till det kommunala reningsverket vid anslutningspunkt utmed riksväg 66. Det kommunala reningsverket uppgraderades och expanderades nyligen till en kapacitet om 9500 bäddar. Det bedöms således inte föreligga någon risk att kapacitet skulle saknas. Expansionen reningsverket omfattade enligt uppgift ca 6000 personekvivalenter (PE) att jämföras med att Gullbrändan som helhet kan beräknas utgöra 1407 PE (enligt beräkning utifrån bilaga 1: 1877x0,75). Nedan är utdrag ur tabell 13 i Fördjupad Översiktsplan Kläppen avseende nuläge totalt antal bäddar anslutna till reningsverket. Under är tabell med planerat antal bäddar för Gullbrändan etapp 1-3 och totalt antal bäddar anslutna till reningsverket givet dessa tillkommande bäddar. Tillkommande bebyggelseområden Tillk. antal bäddar Bäddar totalt Nuläge 5400 Gullbrändan etapp Gullbrändan etapp Tabell: Antal bäddar anslutna till reningsverket; nuläge, pga respektive etapp och totalt. Gullbrändan ansluts till Kläppens Avloppssamfällighet och kommer därigenom att debiteras för såväl anslutning som drift av reningsverk och rörledningar genom denna. Tekniskt kommer anslutning att ske genom att befintlig röranslutning från pistmaskinsgaraget dimensioneras upp. 4. DAG- OCH BRANDVATTEN Utredning av dag- och brandvatten görs separat från denna VA-utredning. PEAB utreder med hjälp av underkonsulter hur dagvattnet bör hanteras. KSR utreder enligt uppgift försörjning av brandvatten med utgångspunkt i att använda anläggningen för konstsnövatten. Enligt KSR finns uttag på lämpliga avstånd. KSR för en diskussion i frågan med kommunens Räddningstjänst för att säkra att lösning överensstämmer med deras krav.

16 16 5. SAMMANFATTNING Brandvatten hanteras separat av KSR. Anslutning avlopp bedöms inte utgöra en begränsning i projektet då reningsverket nyligen expanderats och uppgraderats. Vattenförsörjningen är för närvarande inne i en expansions- och uppgraderingsprocess liknande den som nyligen genomförts av reningsverket. Givet att denna utvecklingsplan verkställs enligt utsago och att ytterligare vattentäkt inom skyddsområde ansluts bedöms Kläppen även ha en långsiktigt god vattenförsörjning avseende både kapacitet och kvalitet. För vattenförsörjningen är uppdelningen i etapper väsentlig. Främst uppdelningen mellan Etapp 1 och Etapp 2 har bäring på vattenförsörjningen. Gullbrändan kan vattenförsörjas enligt följande: Etapp 1: Kan försörjas med vatten från Sjungarbackens vattenverk med Värdshusets brunn ansluten (som alternativ till Värdshuset kan även ersättningshål för brunn 3 anslutas efter sedvanlig projektering och provpumpning). Givet placering, planerade hustyper (enligt uppgift från KSR), ytans beskaffenhet och driftserfarenhet från området bedöms risken minimal att byggnation och utökat uttag skulle påverka vattenkvalitet. Etapp 2: Kan försörjas med vatten från Samordnad vattenförsörjning där vatten långsiktigt kommer att levereras från vattentäkt inom skyddsområde. VIK har med hjälp av konsulter kartlagt risker och projekterat för utvecklingsplanen så långt det bedöms meningsfullt utan slutliga besked om huvudmannaskap. Då frågan om huvudmannaskap är klarlagd kommer VA-frågorna hanteras i samråd med VAMAS fram tills VAMAS övertar huvudmannaskapet Innan byggstart av Etapp 2 kommer detaljerade analyser och slutprojektering göras.

17 BILAGA 1 BILAGA 1 Planerad utbyggnadstakt Gullbrändan (beräkning Kläppen Ski Resort) Etapp Kvarter Antal lägenhter per hustyp i respektive kvarter Snittantal bäddar per lägenhetstyp* Etapp Kvarter Förväntad Kvarter Blå Grön Röd Gul Övr Blå Grön Röd Gul Övr Förväntad Antal Vatten p. byggstart 10,7 9,0 5,8 6,8 byggstart bäddar* dygn, kbm** a-d Per kvarter: a Per kvarter: a b b : ,5 83 c : c d 2020 Tranantorg: d a-e Per kvarter: a Per kvarter: a b b c 2024 Tranantorg: c d 2026 Lgh-hotell d e 2028 Hotell e * Extrasängar räknas till halva antalet, dvs tex 4+3 bäddar räknas som 5,5 st. ** Vattenbehov per dygn och PersonEkvivalent (PE = 0,75 bädd): 170 liter. * Extrasängar räknas till halva antalet, dvs tex 4+3 bäddar räknas som 5,5 st. ** Vattenbehov per dygn och PersonEkvivalent (PE = 0,75 bädd): 170 liter. Vattenbehov** per dygn, Antal PE per bädd lit/pe 170 0,75 17

18 BILAGA 2 18

19 BILAGA 3 19

20 Arbetsgruppen för Vatten i Kläppen RISKER FÖR BEFINTLIGA VATTENÄKTER I KLÄPPEN Steg 2 - Föroreningskällor och sårbara områden 2673/AK Borlänge ver1.0 ADRESS TELEFON INTERNET Org.nr/F-skattsedel Borganäsvägen Borlänge

21 Midvatten Arbetsgruppen för Vatten i Kläppen RISKER FÖR BEFINTLIGA VATTENÄKTER I KLÄPPEN Steg 2 - Föroreningskällor och sårbara områden Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta, skala ca 1:6 500 Bilaga 2 Riskbedömningstabell, förenklad Bilaga 3 Riskbedömningstabell, fullständig Referenser Midvatten AB, 2011a. Teknikbacken Konsult AB. Kläppens vattenförsörjning. Lösningar i det långa och det korta perspektivet. v 1.3. Borlänge Midvatten AB, 2011b. PM Angående riskanalys för befintliga vattentäkter i Kläppen Steg 1. Avgränsning och beskrivning av vattentäkternas tillrinningsområden. Borlänge US EPA, Managing ground water contamination sources in wellhead protection areas: A priority setting approach. United States Environmental Protection document 570/ Oktober Midvatten Rapport_1.0.docx 1(13)

22 Midvatten BAKGRUND Midvatten AB har tidigare presenterat ett handlingsprogram för arbetet med att långsiktigt trygga Kläppens vattenförsörjning. Handlingsprogrammet finns redovisat i Midvatten AB (2011a). Första momentet, i handlingsplanen för vattenförsörjningen ordnande i det långa perspektivet innebär en bedömning av risker för de befintliga vattentäkterna. Det första steget i det första momentet innebar bland annat avgränsning av tillrinningsområden till de befintliga vattentäkterna. Detta finns rapporterat i PM Angående riskanalys för beintliga vattentäkter i Kläppen Steg 1. Avgränsning och beskrivning av vattentäkternas tillrinningsområden (Midvatten AB, 2011b). Arbetsgruppen för Vatten i Kläppen har givit Midvatten AB i uppdrag att utföra nästa steg i riskbedömningen, nämligen sammanställning av föroreningskällor och sårbara områden inom uppskattade tillrinningsområden till de befintliga vattentäkterna i Horrmundsberget, Övre Gussjön, Gussjöbyn, Kläppen, Sjungarbacken och Värdshuset. Som ett led i detta utfördes en inventering av potentiella föroreningsobjekt och sårbara områden 21/11-22/ Föroreningskällorna och de sårbara områdena har därefter bedömts med avseende på risk att någon vattentäkt ska påverkas negativt. Föreliggande rapport beskriver den utförda inventeringen och bedömningen av risker samt anger några förslag till åtgärder för att reducera risker. AVGRÄNSNING AV ARBETET Översiktlig fältinventering av föroreningskällor och sårbara områden har utförts inom bedömda tillrinningsområden (från Midvatten AB, 2011b) till vattentäkterna samt vissa därtill angränsande områden. Delar av inventeringen genomfördes tillsammans med driftspersonal. Inventeringen har gjort i syfte att få en översiktlig och till ytan täckande inventering av potentiella föroreningskällor och sårbara områden. Detta har utförts utan kontakt med enskilda fastighetsägare. Information om bergborrade brunnar har inhämtats från SGUs brunnsarkiv samt Mora brunnsborrning. Resultat från inventeringen har sammanställts som en kartbilaga som redovisar läge och typ av föroreningskällor samt områden och punkter som bedömts ha en förhöjd sårbarhet med avseende på dricksvattenförsörjningen. En kvalitativ bedömning av risken hos de inventerade föroreningskällorna och sårbarheten inom tillrinningsområdet till varje vattentäkt har sammanställts i tabellform/excellark och redovisas som bilagor. Inventeringen har gjorts i syfte att få en översiktlig och till ytan täckande inventering av potentiella föroreningskällor och sårbara områden. Riskinventeringen omfattar inte fastighetsägarkontakter inom inventerade områden. Det är därför möjligt att objekt som borde inkluderats i inventeringen ej blivit kända. Midvatten Rapport_1.0.docx 2(13)

23 Midvatten Inventeringen har inte heller inkluderat genomgång av vattenanalyser från vattentäkterna. Enligt muntlig uppgift skall det inte förekomma någon oljeeldning inom området, varför inventering av sådana ej skett. Inventering av enskilda fastigheters hantering och förvaring av andra för grundvattnet skadliga ämnen har ej heller skett. Inventering av befintliga avloppslösningar anslutna till reningsverket har ej utförts. Bedömning av funktion hos inventerade enskilda avloppsbrunnar har ej utförts. Position och funktion av avloppsledningsnät, avloppsbrunnar, avloppspumpstationer och bräddning är ej känd. Utförandet av brunn 2 i Gusjöbyn har inte kunnat kontrolleras då lås på nedstigningslucka var fastfruset vid fältbesöket. RISKBEDÖMNINGSMETOD Riskbedömningen har gjorts med en metod delvis baserad på US EPA (1991). I US EPA (1991) tas det hänsyn till sannolikhet att ett utsläpp sker, sannolikhet att ett utsläpp når brunnen, utsläppets volym, utsläppets toxicitet samt även fastläggnings-, utspädnings- och nedbrytningsprocesser (attenuation). Inom ramen för arbetet i Kläppen har inventeringen av potentiella föroreningskällor och sårbarheter varit översiktlig varför riskbedömningsmetoden har förenklats för att passa syftet. Principen är dock att risken = R hos en föroreningskälla utgörs av S = sannolikheten att en brunn förorenas av ett utsläpp samt hur F = hur farlig en föroreningskälla bedöms vara: R = S + F S = sannolikheten att en brunn skall förorenas beror av S1 = sannolikheten att ett utsläpp sker samt S2 = sannolikheten att ett utsläpp når brunnen. S = S1 + S2 F = farligheten hos en föroreningskälla beror av G = giftigheten hos föroreningen och V = volymen av föroreningen. F = G + V Bedömningar och motsvarande värden för ovan angivna termer S1, S2, G och V redovisas i Tabell 1 - Tabell 4 nedan. Midvatten Rapport_1.0.docx 3(13)

24 Midvatten Tabell 1. Beskrivning och värden för kvalitativ bedömning av S1 (sannolikheten att ett utsläpp sker). S1 värde Sannolikhet benämning Motiv sannolikhetsbedömning 1 Liten Ej troligt att utsläpp sker. 2 Medel Det kan inte uteslutas att utsläpp kan ske. 3 Hög Troligt att ett utsläpp kan ske. 4 Mycket hög Mycket troligt att ett utsläpp kommer ske/ett kontinuerligt utsläpp sker redan. Tabell 2. Beskrivning och värden för kvalitativ bedömning av S2 (sannolikheten att ett utsläpp når brunnen). S2 värde Sannolikhet benämning Motiv sannolikhetsbedömning 1 Liten Ej troligt att föroreningen når uttagsbrunnen. 2 Medel Det kan inte uteslutas att föroreningen når uttagsbrunnen. 3 Hög Förorening kommer sannolikt kunna nå uttagsbrunnen. 4 Mycket hög Förorening kommer med största sannolikhet nå uttagsbrunnen. Tabell 3. Beskrivning och värden för kvalitativ bedömning av G (föroreningens giftighet). Giftighet Värde Giftighet benämning Motiv till giftighetsbedömning 1 Liten Krävs större mängder för att påverka möjligheten att nyttja vattnet som dricksvatten. 2 Medel Krävs medelstora mängder för att påverka möjligheten att nyttja vattnet som dricksvatten. 3 Hög Påverkar möjligheten att nyttja vattnet som dricksvatten vid små mängder. 4 Mycket hög Påverkar möjligheten att nyttja vattnet som dricksvatten vid mycket små mängder. Midvatten Rapport_1.0.docx 4(13)

25 F = G + V Midvatten Tabell 4. Beskrivning och värden för kvalitativ bedömning av V (den volym som en föroreningskälla utgör). Volym Värde Volym benämning Motiv volymsbedömning 1 Liten < 20 L 2 Medel L 3 Stor L 4 Mycket Stor > 500 L Då ingående uppgifter är översiktliga har S1, S2, G och V tilldelats ett värde mellan 1-4 baserat på en kvalitativ bedömning. Detta betyder att slutresultatet av varje kombination av vattentäktsbrunn och föroreningskälla/sårbarhet maximalt kan erhålla ett värde av 16, se Figur 1. Denna klassning blir mycket grov men kan ändå tjäna syftet att belysa de föroreningskällor som utgör de största hoten från de som utgör mindre hot. S= S1 + S Figur 1. Matrisen visar de möjliga riskvärde en föroreningskälla eller ett sårbart område kan tilldellas. Summan av de två sannolikheterna redovisas i horisontalled och summan av giftighet och volym redovisas i vertikal led. Midvatten Rapport_1.0.docx 5(13)

26 Midvatten RESULTAT De identifierade potentiella föroreningskällorna och sårbara områdena redovisas på karta i bilaga 1. Riskbedömningen presenteras i en förenklad form i bilaga 2 och i sin helhet i bilaga 3. Följande avsnitt innehåller kommentarer till och förtydliganden avseende flertalet av de inventerade föroreningskällorna och sårbarheterna. Inventering av föroreningskällor Risker relaterat till potentiella föroreningskällor har grupperats i 3 riskvärdesklasser enligt nedan: Riskvärde Beskrivning av klass 4 8 Utgör ett möjligt hot 9 11 Utgör ett hot Utgör ett allvarligt hot Allvarligt hot (riskvärde 12-16) Av de inventerade föroreningskällorna utgör lagring och hantering av petroleumprodukter samt avloppsanläggningar de största hoten. Vissa vägar bedöms också utgör ett allvarligt hot. Lagring och hantering av stora volymer petroleumprodukter sker inom tillrinningsområdet till brunnarna i Sjungarbacken. Inom tillrinningsområdet till vattentäkten Kläppen finns en äldre avloppsinfiltration som fortfarande är i bruk vilken utgör ett allvarligt hot. För Värdshusets och Kläppens vattentäkter har den rekommenderade vägen för farligt gods, Rv71, bedömts kunna utgöra ett allvarligt hot. Hot (riskvärde 9-11) Inom samtliga tillrinningsområden förekommer avloppssystem. Dessa är inte inventerade men förekomsten av avloppssystem inom tillrinningsområdet till en vattentäkt medför en risk för att vattentäkten ska förorenas. Förekomsten av vägar på begränsat avstånd och transport av farligt gods på större avstånd utgör också ett hot. Brunn 3 i Sjungarbacken bedöms ha ett mycket utsatt läge med avseende på den väg som passerar bara några meter från brunnen. Brunnarna i Horrmundsberget ligger nedströms rekommenderad väg för farligt gods. Kompressorhallen till snökanonerna, uppställning av material och avfall samt containers utgör ett hot vid Sjungarbacken, i synnerhet om dessa skulle brinna och släckvatten påföras. Uppställning av fordon på parkeringsytor samt elcentral/transformatorstationer har ett riskvärde som ligger i närheten av värdet för den lägre klassen möjliga hot. Parkeringen vid värdshuset har ett något högre Midvatten Rapport_1.0.docx 6(13)

27 Midvatten riskvärde. Vad det gäller transformatorstationerna/elcentralerna är det ej känt om dessa innehåller oljor. Om dessa anläggningar inte omfattar oljebyten bedöms risken i huvudsak vara kopplad till en eventuell brand och påförande av släckvatten. Hanteringen av oljor vid byte av dessa i släplift och sittlift bedöms kunna utgöra en risk om detta sker i närheten av en brunn. Möjligt hot, riskvärde 4-9 De föroreningskällor som bedömts ingå i denna nivå utgör sannolikt ett begränsat hot varför dessa ej redovisas i text. För information om dessa hänvisas till tabellen i bilaga 3. Sårbara områden Risker relaterade till sårbara områden har grupperats i 3 riskvärdesklasser enligt nedan: Sårbarhet värde Sårbarhet text 4 8 Skulle kunna bidra till förhöjd sårbarhet Utgör en förhöjd sårbarhet Utgör en mycket förhöjd sårbarhet. Mycket förhöjd sårbarhet (riskvärde 12-16) De mest sårbara punkterna/områdena som identifierats inom tillrinningsområdena till vattentäkterna utgörs av vissa uttagsbrunnar. I Sjungarbacken har samtliga brunnar ett utsatt läge, därtill saknas överbyggnad över uttagsbrunnarna. Risk för påkörning finns. Påkörning skulle tex kunna leda till att borrtoppen skadas och att inläckage av förorening sker i samband med påkörning eller att foderröret blir otätt i överföringen till berg så att ytligare vatten läcker in. Uttagsbrunnen i Kläppen saknar lock vilket ger den en mycket förhöjd sårbarhet då oönskade objekt kan falla ner i brunnen. Även andra bergborrningar, t.ex. äldre vattenuttagsbrunnar, kan medföra en förhöjd sårbarhet genom att de utgör en öppen föroreningsväg ned i grundvattenmagasinet. På ett begränsat avstånd från uttagsbrunnarna i Horrmundsberget finns en äldre brunn viken inte nyttjas. Denna brunn utgörs av ett borrör som slutar en bit under markytan i en nedstigningsbrunn. Nedstigningsbrunnen kan fyllas på av ytvatten vilket skulle kunna rinna in i borröret. Detta ger en mycket förhöjd sårbarhet för brunnarna i Horrmundsberget. De energibrunnar som placerats i diket intill parkeringen inom tillrinningsområdet till Värdshusets vattentäkt bidrar till en mycket förhöjd sårbarhet. Förutom att brunnarna är så belägna att de kan förmodas bidra till infiltration av förorenat Midvatten Rapport_1.0.docx 7(13)

28 Midvatten dagvatten så står dessa energibrunnar även i god kontakt med en mycket vattenförande sprickzon vilken sannolikt i sin tur står i hydraulisk kontakt med uttagsbrunnen. Värdshusets vattentäkt löper även risk att påverkas negativt genom infiltration av förorenat dagvatten på grund av att vissa schaktarbeten utförts i området så att markens ursprungliga markskikt är påverkat. Iinfiltrationsförhållandena synes vara goda. Det kan antas att huvuddelen av smältvatten och annat ytligt vatten infiltrerar nära brunnen och det kan även antas, med hänsyn till verksamheterna i närområdet, att vissa föroreningar följer med det ytliga vattnet. Den bäck som passerar intill bränsledepån, verkstadshallen och ett flertal andra utpekade riskobjekt och sedan rinner vidare mot brunn 3 i Sjungarbacken har bedömts bidra till en mycket förhöjd sårbarhet för brunn 3. Vattendraget mynnar i någon form av damm, utbyte mellan ytvattendrag och jordlager/berggrund är ej utrett, men om en förorening läcker in i jordlagret från bäck eller damm försvåras sanering av föroreningen avsevärt. En eventuell förorening bedöms kunna påverkar hela jordpacken inom delar av tillrinningsområdet. Brunn 3 är dock extra utsatt då vattendraget passerar mycket nära denna brunn. Förhöjd sårbarhet (riskvärde 9-11) Den ovan nämnda bäcken, vilken passerar intill bränsledepån, verkstadshallen och ett flertal andra utpekade riskobjekt, passerar även genom tillrinningsområdet för brunn 1 och 2 i Sjungarbacken. Bäcken medför därigenom att en förhöjd sårbarhet råder för brunnarna 1 och 2 i Sjungarbacken. Inom tillrinningsområdet till Gusjöbyns vattentäkter finns bergborrningar utan överbyggnad. En av dessa har ett mycket klent plastlock. Om locket skulle gå sönder utgör brunnen en öppen kanal till grundvattenmagasinet i berg.ganska omfattande schaktning har skett inom tillrinningsområdet till brunnarna i Sjungarbacken. Den schaktade ytan utgör uppställningsplats och parkering i anslutning till bränsledepå och verkstadshall. Ytterliggare schaktade ytor förekommer inom tillrinningsområdet till Gusjön Övre. Schaktningen bidrar till snabbare infiltration av en förorening. Områden som skulle kunna bidra till förhöjd sårbarhet (riskvärde 4-8) De områden/objekt som bedöms ingå i denna nivå bidrar sannolikt marginellt till en förhöjd sårbarhet varför de ej redovisas i text. För information om dessa hänvisas till tabellen i bilaga 3. Midvatten Rapport_1.0.docx 8(13)

29 Midvatten MÖJLIGA ÅTGÄRDER Nedan följer förslag på olika åtgärder som kan vidtas för att reducera riskvärdesklasserna Allvarligt hot (riskvärde 12-16) och Hot (riskvärde 9-11) samt Mycket förhöjd sårbarhet (riskvärde 12-16) och Förhöjd sårbarhet (riskvärde 9-11). Åtgärdsförslagen ska läsas enskilt, relativt var och en av riskerna. I flera fall kan en rimlig åtgärd vara att avveckla vattentäkten och ersätta med en annan. Se avsnittet Kommentar nedan för mer resonemang kring detta. För grupperna Möjliga Hot och Områden som skulle kunna bidra till förhöjd sårbarhet har det inte bedömts vara relevant att föreslå åtgärder, åtminstone inte i detta skede av arbetet. Allvarligt hot (riskvärde 12-16) Sjungarbacken Föroreningskälla 8, 9, 10: Inrätta rutiner för: o lagring och hantering av petroleumprodukter och andra för grundvattnet skadliga ämnen o omhändertagande av läckage och spill av för grundvattnet skadliga ämnen o släckningarbete vid brand. Föroreningskälla 8: Komplettera med invallad hårdgjord platta för ev förvaring av oljefat på annan plats än i bränsledepå. Föroreningskälla 9: Installera lås till bränsledepå. Föroreningskälla 10: Se över golvkonstruktion och golvbrunnar i verkstadshall så att även större läckage stannar inom verkstadshallen och ej rinner ut till omgivande mark. Värdshuset Föroreningskälla 1: Utred möjligheterna att ansluta alternativ vattentäkt för Värdshusets vattenförsörjning. Rutiner för ändrad drift om en olycka med farligt gods inträffar. Föroreningskälla 9, 10: Se ovan för Sjungarbacken. Kläppen Föroreningskälla 1: Ta fram en reservvattentäkt för Kläppen och ta fram rutiner för snabb omställning om en olycka med farligt gods inträffar. Midvatten Rapport_1.0.docx 9(13)

30 Midvatten Föroreningskälla 3, 4, 6: Ansluta samtliga fastigheter till reningsverk.avveckla äldre avloppsystem med slamavskiljare, avloppsinfiltration ledningar eventuella avloppspumpbrunnar och bräddningar. Sanera efter installationerna. Beroende av ledningstyp och ålder kan det övervägas att genomföra flödesmätningar för bedömning av utläckage. Vid stora utläckage kan strumpinfodring utföras Hot (riskvärde 9-11) Horrmundsberget Föroreningskälla 1: Risken som är relaterad till transport av farligt gods kan i någon mån reduceras om ett vattenskyddsområde fastställs och skyltas längs vägen så att eventuella utsläpp snabbt saneras. I övrigt är den bästa riskreducerande åtgärden att ta fram en reservvattentäkt. Föroreningskälla 6: Beroende av ledningstyp och ålder kan det övervägas att genomföra flödesmätningar för bedömning av utläckage. Vid stora utläckage kan strumpinfodring utföras. Gusjön Övre Föroreningskälla 6: Beroende av ledningstyp och ålder kan det övervägas att genomföra flödesmätningar för bedömning av utläckage. Vid stora utläckage kan strumpinfodring utföras Föroreningskälla 11: Tidsbegränsa möjligheten att ha fordon uppställda i närhet av brunnen. Föroreningskälla 19: Flytta container för sophantering ut ur tillrinningsområdet och framförallt bort från brunnens närområde. Föroreningskälla 11, 19: Inrätta rutiner omhändertagande av läckage av för grundvattnet skadliga ämnen. Föroreningskälla 11, 19: Inrätta rutiner för släckningarbete vid brand. Gusjöbyn Föroreningskälla 6: Beroende av ledningstyp och ålder kan det övervägas att genomföra flödesmätningar för bedömning av utläckage. Vid stora utläckage kan strumpinfodring utföras Sjungarbacken Föroreningskälla 6: Beroende av ledningstyp och ålder kan det övervägas att genomföra flödesmätningar för bedömning av utläckage. Vid stora utläckage kan strumpinfodring utföras. Midvatten Rapport_1.0.docx 10(13)

31 Midvatten Föroreningskälla 11: Inrätta rutiner för släckningarbete vid brand samt rutiner för omhändertagande av läckage/spill av för grundvattnet skadliga ämnen. Tidsbegränsa möjligheten att ha fordon uppställda. Föroreningskälla 13, 19, 20: Inrätta rutiner för släckningarbete vid brand. Föroreningskälla 15: Inrätta rutiner för släckningarbete vid brand samt rutiner för omhändertagande av läckage/spill om hantering av olja sker i anslutning till transformatorstationen/elcentralen. Föroreningskälla 1, 16, 19 och 20: Inrätta rutiner för omhändertagande av läckage/spill av för grundvattnet skadliga ämnen. Värdshuset Föroreningskälla 6: Beroende av ledningstyp och ålder kan det övervägas att genomföra flödesmätningar för bedömning av utläckage. Vid stora utläckage kan strumpinfodring utföras Föroreningskälla 8: Se Ovan för Sjungarbacken Allvarligt hot (riskvärde 12-16) Föroreningskälla 11: Inrätta rutiner för släckningarbete vid brand samt rutiner för omhändertagande av läckage/spill av för grundvattnet skadliga ämnen. Tidsbegränsa möjligheten att ha fordon uppställda. Föroreningskälla 19, 20: Inrätta rutiner för släckningarbete vid brand. Kläppen Föroreningskälla 5: Trolig avloppspumpstation finns vid camping. Sannolikt utanför tillrinningsområde. Fastställa att bräddning från denna inte kan påverka grundvattnet. Föroreningskälla 7: Anslut till gemensamma avloppsreningsverket. Föroreningskälla 8: Om lagring och hantering av för grundvattnet skadliga ämnen sker, flytta denna till annan plats alternativt tillse att förvaring sker på invallad yta som rymmer hela volymen. Upprätta rutiner för omhändertagande av ev läckage/spill. Föroreningskälla 15: Inrätta rutiner för släckningarbete vid brand samt rutiner för omhändertagande av läckage/spill om hantering av olja sker i anslutning till transformatorstationen/elcentralen. Föroreningskälla 19: Inrätta rutiner för släckningarbete vid brand. Midvatten Rapport_1.0.docx 11(13)