Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2006

Transkript

1 3/2006 juni Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2007 Offentlig upphandling förslag till ny upphandlingslag Grund- och dröjsmålsräntan Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2006 INNEHÅLL Sida Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1215 kpl Upplaga 1215 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Kuntatiedotteet>Kuntataloustiedottet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Det allmänna ekonomiska läget 3 Den kommunala ekonomin under Skatteinkomsternas utveckling Skattefrågor 5 Kommunalskattens gruppandel och de uppskattade inkomsterna av samfundsskatten höjs i skatteredovisningarna Skatteplikt på mätar- och mätarinstallationsavgifter Skattestyrelsens anvisning om låglönestöd till arbetsgivare Ny rättspraxis i inkomstbeskattningen HFD bad EG-domstolen ge ett utlåtande om överlåtelseskatt vid apportplaceringar Statsandelarna år Finansieringsunderstöd enligt prövning 2006 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Övergångsutjämningen Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelarna för undervisning och kultur Offentlig upphandling förslag till ny upphandlingslag 16 Grund- och dröjsmålsräntan Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 17 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2006 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md (bilaga 6b) Finansieringsandelen inom social- och hälsovården 2007 (milj. ) (bilaga 7) Finansieringsandelen för undervisning och kultur 2007 (bilaga 8) Datainnehållet i filen över kostnader för kommunernas serviceproduktion (bilaga 9) Datainnehållet i filen över kommunernas ekonomiska nyckeltal (bilaga 10) Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja ISSN Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006

3 Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen har ökat snabbt under I år beräknas nationalprodukten öka med i genomsnitt omkring fyra procent, vilket delvis beror på att jämförelsenivån är låg. Konjunkturutsikterna för industrin är goda och den starka inhemska efterfrågan håller i sig. År 2006 beräknas konsumentpriserna stiga med drygt en procent. Det inhemska inflationstrycket har tillsvidare varit litet, men stegringarna i priset på råolja och den allmänna räntenivån ökar inflationstakten. Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. Arbetslöshetsgraden beräknas i år sjunka med omkring en halv procentenhet, varvid den i genomsnitt ligger på något under åtta procent. Bilaga 1 innehåller uppgifter och uppskattningar av utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin Uppskattningarna och prognoserna för 2006 och 2007 bygger till största delen på finansministeriets konjunkturprognos och rambeslutet för statsfinanserna. Bilaga 2 innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur de viktigaste ekonomiska variablerna kommer att utvecklas Den kommunala ekonomin under Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första kvartal med 5,7 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Personalutgifterna ökade med cirka 3,5 procent. Köpen av tjänster ökade med nästan 10 procent. Kommunernas och samkommunernas lönesumma växte med omkring 4 procent i fjol. I år har tillväxten har avtagit något, och kommunsektorns lönesumma väntas växa med omkring 3,5 procent. Den genomsnittliga inkomstnivån inom kommunsektorn stiger långsammare i år än i fjol. Orsaken är framför allt mindre avtalshöjningar. Å andra sidan har löneutvecklingsprogrammet och löneglidningarna en viss höjande effekt på inkomstnivån i kommunsektorn. Kommunernas förtjänstnivåindex beräknas år 2006 stiga till i genomsnitt omkring tre procent på årsnivå. Det inkomstpolitiska avtalet går ut Avtalet innehåller inga allmänna förhöjningar för kommunsektorn år Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga med i genomsnitt 2,5 procent nästa år. I bilaga 3 ges uppgifter och uppskattningar av faktorer som inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn Lagstiftningen om arbetspension för löntagare inom privata sektorn ändras, då en ny lag om pension för arbetstagare (ArPL) träder i kraft Riksdagen godkände lagen När ArPL träder i kraft upphävs lagen om pension för arbetstagare (APL), lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (KaPL) och lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (KoPL). Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006 3

4 För närvarande försäkras statens, kommunernas, samkommunernas och kyrkans anställda enligt KaPL eller KoPL, om de utför KaPL- eller KoPL-arbete och anställningen inte avses vara fast eller pågå året om. Eftersom KaPL och KoPL upphävs i och med ArPL ska arbetsgivaren i framtiden försäkra de arbetstagare som omfattats av dessa lagar på samma sätt som sina övriga arbetstagare. Kommunala anställningar som försäkrats enligt KaPL eller KoPL meddelas därför fr.o.m till Kommunernas pensionsförsäkrings anställningsregister, varvid KomPL-avgift börjar tas ut. De anställda tjänar efter in pension enligt KomPL. I bilaga 4 anges kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter för Avgifterna för 2007 är uppskattningar enligt ramen för statsfinanserna och de kan ändras när besluten om avgifterna fattas i höst. Siffrorna i tabellen kan användas i budgetberedningen. Tabellen har ändrats så att kommunarbetsgivarens genomsnittliga socialförsäkringsprocent anges. Arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter har då viktats så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och SPL-avgiftens andel 10 procent. Sifforna är genomsnittliga tal som beskriver kommunarbetsgivarna som helhet. Skatteinkomsternas utveckling Redovisningarna av kommunalskatt har i år ökat med över fem procent under perioden januari maj. Redovisningarna i juni påverkas bland annat av höjningar i kommungruppens andelar. År 2006 uppskattas redovisningarna av kommunalskatt i sin helhet öka med 6,5 procent jämfört med fjolåret. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2006 uppskattas till omkring 1,2 miljarder euro. Redovisningarna av fastighetsskatt beräknas uppgå till 760 miljoner euro. Kommunernas skatteinkomster uppgår i år till sammanlagt 15,14 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 6,3 procent jämfört med fjolåret. Enligt den skatteprognosram som Kommunförbundet uppdaterat i maj ökar kommunernas skatteinkomster med knappt fyra procent nästa år. Skatteprognosramen uppdateras i slutet av juni, om den konjunkturprognos som finansministeriet håller på att bereda ger anledning till det. Bilaga 5 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt skatteslag under Siffrorna bygger på Kommunförbundets skatteprognosram som uppdaterats i maj Bilaga 6a och 6b innehåller en sammanlagd resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna enligt uppgifter från Statistikcentralen samt Kommunförbundets prognoser för 2006 och Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006

5 Skattefrågor Skatteinkomster Kommunalskattens gruppandel och de uppskattade inkomsterna av samfundsskatten höjs i skatteredovisningarna Utdelningen år 2005 och 2006 enligt 5 i lagen om skatteredovisning justeras i juni. Kommunalskattens andel för skatteåret 2005 höjs från 55,21 till 55,60 procent. Förändringen beror framför allt på att de dividender som betalats år 2005 är väsentligt mindre än vad som tidigare uppskattats, vilket minskar statens andel och ökar kommunernas andel med omkring 90 miljoner euro. Förändringen genomförs i redovisningen i juni. På i stort sett samma grunder höjs också kommungruppens andel för 2006 från 55,92 till 56,56 procent. Därför redovisas omkring 50 miljoner euro mer till kommunerna i samband med redovisningen för skatteåret Andelarna för enskilda kommuner ändras inte vid justeringen. Också de uppskattade inkomsterna av samfundsskatten för åren har höjts i enlighet med finansministeriets nya prognoser. Den skatteprognosram som publicerats på Kommunförbundets webbplats har uppdaterats Följande uppdatering görs i slutet av juni om den konjunkturprognos som finansministeriet håller på att bereda ger anledning till det. Skatteinkomsternas utveckling behandlas mer utförligt på sidan 4 i det här informationsbladet. Inkomstbeskattning Skatteplikt på mätar- och mätarinstallationsavgifter Skattestyrelsen har gett en ny anvisning om företagsbeskattningsfrågor (anvisning Dnr 628/3457/2006). Anvisningen finns i sin helhet på skatteförvaltningens webbplats på adressen I den nya anvisningen tar skattestyrelsen ställning bland annat till skatteplikt på mätaravgifter och installationsavgifter som elleverantören tar ut i samband med anslutningsavgiften. Fråga Utgör den mätaravgift och mätarinstallationsavgift som elleverantören (elbolaget) tar ut i samband med anslutningsavgiften skattepliktig inkomst vid inkomstbeskattningen? Svar Avgifter för anslutning till nätet som tas ut av samfund som upprätthåller el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät och som återbärs till betalaren eller berättigar till förmåner som betalaren har rätt att överföra på tredje man är enligt NärSkL 6 kap. 1 3 punkten inte skattepliktig inkomst. Med anslutningsavgift avses avgifter som tas ut när en fastighet eller en lägenhet ansluter sig till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät eller motsvarande nät. Avgiften används huvudsakligen för att finansiera nätets grundinvesteringar. I samband med den produkt som levereras vid anslutningen tar vissa bolag ut s.k. mätar- och mätarinstallationsavgifter, t.ex. för att täcka kapital-, installations- Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006 5

6 och underhållskostnader som följer av installation av en el- eller vattenmätare. Den installerade mätaren övergår i allmänhet inte från bolaget till kunden, utan den förblir i elbolagets ägo. Vid avgörande av om de uttagna prestationerna är sådana anslutningsavgifter som avses i NärSkL 6 kap. 1 3 punkten spelar namnet på prestationen inte i sig någon roll, utan saken avgörs enligt prestationens faktiska karaktär. Den särskilda avgift som bolaget tar ut för att täcka kapital-, installations- och underhållskostnader är till sin karaktär en engångsersättning som bolaget tar ut för installation och användning av bolagets produkter. Även om avgiften tas ut i samband med anslutningsavgiften kan den inte jämställas med sådana anslutningsavgifter som avses i NärSkL 6 kap. 1 3 punkten, och avgiften utgör därför skattepliktig inkomst hos mottagarbolaget. Skattestyrelsens anvisning om låglönestöd till arbetsgivare Skattestyrelsen har gett en ny anvisning om låglönestöd till arbetsgivare (Dnr 722/31/2006, ). Lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare trädde i kraft Lagen är tidsbegränsad och tillämpas första gången på löner som betalas i januari 2006 och sista gången på löner som betalas i december Anvisningen finns i sin helhet på skatteförvaltningens webbplats på adressen Arbetsgivaren är berättigad att erhålla låglönestöd om han har anställt en arbetstagare som har fyllt 54 år och får euro i lön per månad för heltidsarbete. Stödet beviljas på så sätt att arbetsgivaren på eget initiativ får låta bli att till skatteförvaltningen betala ett lika stort belopp som stödet utgör av de förskottsinnehållningar som verkställes på lönerna eller på den källskatt som arbetsgivaren tar ut. Även kommuner, samkommuner och församlingar omfattas av stödet. Låglönestöd beviljas inte för bland annat ersättningar till närståendevårdare eller löner till familjevårdare. Arbetsgivaren ska vara införd i arbetsgivarregistret Mottagandet av stödet förutsätter att arbetsgivaren har införts i arbetsgivarregistret. Man kan registrera sig i arbetsgivarregistret genom att fylla i en Y- ändringsanmälningsblankett som lämpar sig för företagsformen i fråga. Blanketter och anvisningar kan skrivas ut på webbplatsen eller hämtas på skatteförvaltningens kontor. Efter införandet i registret skickar skatteverket förhandsifyllda övervakningsanmälningar och giroblanketter för inbetalning av arbetsgivarprestationerna. Arbetsgivaren kan införas i arbetsgivarregistret och ta emot låglönestöd från början av den månad under vilken registreringsanmälan har lämnats in. Förfarande Det är frivilligt att använda stöd och arbetsgivaren måste handla på eget initiativ för att bli delaktig av stödet. Arbetsgivaren måste själv räkna ut stödbeloppet på basis av de löner som under kalendermånaden betalats till arbetstagaren och låta bli att till skatteförvaltningen betala ett belopp motsvarande stödet av de förskottsinnehållningar som arbetsgivaren har verkställt och anmält i en övervakningsanmälan. Stödet dras av från förskottsinnehållningen Arbetsgivaren räknar låglönestödets belopp på grundval av lönerna som betalts under klandermånaden. Om beräkningen av låglönestödet inte ingår i arbetsgivarens löneberäkningssystem, kan man räkna ut stödbeloppet med hjälp av den räknare av låglönestöd som finns på skatteförvaltningens webbplats. Arbetsgivaren drar av stödbeloppet från de förskottsinnehållningar som ska betalas och betalar in skillna- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006

7 den på skatteverkets konto. Stödbeloppet kan dras av från samtliga förskottsinnehållningar som ska uppges på övervakningsanmälan, med undantag av förskottsinnehållningen på arbetsersättning till samfund som inte införts i förskottsuppbördsregistret. Arbetsgivaren ska på övervakningsanmälan, i punkt 515 uppge det förskottsinnehållningsbelopp som dragits av i form av låglönestöd och i punkt 516 det källskattebelopp som dragits av i form av låglönestöd. Om stödbeloppet är större än de förskottsinnehållningar som arbetsgivaren verkställt för samma kalendermånad, kan arbetsgivaren dra av den överskjutande delen från förskottsinnehållningar som ska betalas senare under samma kalenderår. Avdraget behöver inte i övrigt heller hänföras till förskottsinnehållningarna för den månad för vilken stödet räknas utan avdraget får göras i efterhand t.ex. på en gång för flera månaders löner. Även då ska man komma ihåg att arbetsgivarregistreringen ska vara i kraft redan vid ingången av den månad vars löner utgör grund för stödet. På övervakningsanmälan uppges alltid det stödbelopp som dragits av under ifrågavarande månad även om det var fråga om ett stöd som härstammar från en tidigare månad. Om man vid inbetalningen av förskottsinnehållningarna för mars t.ex. drar av stödet som härstammar från januari, februari och mars, ska man på övervakningsanmälan för mars anteckna det avdragna stödets sammanlagda belopp. Man korrigerar inte övervakningsanmälningarna för de tidigare månaderna. Den sista gången som avdraget kan göras på eget initiativ är i januari följande år då förskottsinnehållningarna på de löner som betalats i december ska betalas in. Om inte ens innehållningarna för hela året räcker till avdragen ska skatteförvaltningen på arbetsgivarens ansökan betala det stöd som arbetsgivaren gått miste om. Årsanmälan En arbetsgivare som från verkställda förskottsinnehållningar och källskatter har dragit av låglönestödet på eget initiativ ska med årsanmälan, senast före utgången av januari det år som följer utbetalningsåret, lämna de uppgifter som behövs för kontroll av stödbeloppet. Uppgifterna lämnas per löntagare för varje månad för vilken stöd har dragits av. Motsvarande uppgifter lämnas också då arbetsgivaren inte dragit av stödet på eget initiativ men vill få stödet retroaktivt. Uppgifterna som ska lämnas är lönen eller deltidspensionärens kalkylerade lön, det avdragna stödbeloppet och en försäkran om att kriteriet för heltidsarbete uppfylls, dvs. arbetstagarens antal arbetstimmar har under varje månad för vilken lön utbetalats varit minst 140 timmar. Uppgifterna kan lämnas in antingen elektroniskt eller på blankett VEROH 7811r. Att korrigera belopp som dragits av Om stödet under någon månad dragits av till ett för litet eller för stort belopp, kan detta korrigeras i samband med inbetalningar för senare månader. Stöd betalas i efterhand Om arbetsgivaren inte dragit av stödet på eget initiativ i månadsredovisningarna eller om förskottsinnehållningarna eller källskatterna inte räckt till avdragandet av stödet, kan skatteförvaltningen betala det uteblivna stödet i samband med årsövervakningen följande år. Arbetsgivaren ska då ansöka om stödet och fylla i och lämna in blankett VEROH 7811r. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006 7

8 Stödet och beskattningen Låglönestödet inverkar över huvud taget inte på beskattningen av arbetstagaren. Trots att låglönestödet dragits av, räknas förskottsinnehållningarna som arbetsgivaren verkställt på lönen arbetstagaren till godo i beskattningen. Låglönestödet utgör i regel alltid skattepliktig inkomst i arbetsgivarens inkomstbeskattningen. Låglönestöd till samfund och sammanslutningar är därför i allmänhet skattepliktiga. Då det gäller kommuner och samkommuner är låglönestödet däremot i praktiken nästan alltid skattefritt eftersom de löner som utgör grunden för stödet vanligtvis hänför sig till den skattefria verksamheten. I bokföringen rättas beloppet av lönerna inte med beloppet av stödet utan stödet kan antecknas i resultaträkningen bland intäkterna på samma sätt som andra understöd. Låglönestödet är inte momspliktigt. Löne- och arbetstidsbokföring Av arbetsgivaren förutsätter användningen av låglönestöd en mera omfattande uppföljning av arbetstimmar än arbetstidslagen. För att förutsättningarna för stödet ska kunna kontrolleras, ska det av arbetstidsbokföringen framgå antalet arbetstimmar som arbetstagaren utfört under kalendermånaden, lönerna som utbetalts under kalendermånaden samt uppgiften om vilken arbetsmånad eller vilka arbetsmånader den stödberättigande lönen hänför sig till. Om löneperioden inte sammanfaller med en kalendermånad eller om man till arbetstagaren betalar olika tillägg i efterskott, kan uppföljningen av arbetstimmarna medföra en hel del extra arbete för arbetsgivaren. Då det gäller arbetstagare som får deltidspension, måste arbetsgivarens bokföring innehålla en uppgift om arbetstagarens rätt till deltidspension. Dessutom ska den stödberättigande lönen och beloppet av deltidspensionen framgå av lönebokföringen. Antalet arbetstimmar inverkar inte på beviljandet av stödet. Låglönestödet har tidigare behandlats i Kommunalekonomi 5/2005. Ny rättspraxis i inkomstbeskattningen Begreppet verksamhetsgren vid överlåtelse av elnätsverksamhet Vid verksamhetsöverlåtelse är det fråga om att ett samfund delar upp sin affärsverksamhet i två eller flera självständiga enheter. Enligt 52 d i näringsskattelagen (360/1968) avses med verksamhetsöverlåtelse att ett aktiebolag (överlåtande bolag) överlåter alla tillgångar, skulder och reserver, eller de tillgångar, skulder och reserver som hänför sig till en viss verksamhetsgren, till ett aktiebolag som fortsätter verksamheten (övertagande bolag) och att det överlåtande bolaget som vederlag får nya aktier som emitteras av det övertagande bolaget.bestämmelserna om verksamhetsöverlåtelse tillämpas förutom på aktiebolag också på andra samfund som avses i 3 i inkomstskattelagen, bland annat kommuner och samkommuner (näringsskattelagen 52 1 mom.). De tillgångar som överlåts vid verksamhetsöverlåtelsen ska bilda en egen verksamhetsgren. Begreppet verksamhetsgren avser tillgångar och skulder m.fl. förpliktelser som hör till bolagets affärsverksamhet och som organisatoriskt sett utgör en ekonomisk enhet som kan fungera självständigt. Verksamhetsöverlåtelsen kan ske till exempel så, att en eller flera delar av affärsverksamheten överförs till ett annat bolag. Då överförs en del av bolagets tillgångar, skulder och förpliktelser på det bolag som bildas för att fortsätta verksamheten eller på det befintliga bolag som övertar den. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006

9 Vid verksamhetsöverlåtelser tillämpas kontinuitetsprincipen i beskattningen av de överlåtna tillgångarna och vid bestämningen av anskaffningsutgiften för de erhållna aktierna. Sålunda medför verksamhetsöverlåtelsen inga direkta skattepåföljder för det överlåtande bolaget, i vars beskattning som beskattningsbart överlåtelsepris räknas den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften förutsatt att överlåtelsen har gjorts på det oavskrivna värdet i bokföringen. Centralskattenämnden (CSN) har flera gånger fått begäran om förhandsavgörande angående begreppet verksamhetsgren, som tolkats väldigt flexibelt. Företagets egen uppfattning om indelningen av dess verksamhet i verksamhetsgrenar har fått en avgörande betydelse. I sitt senaste avgörande har CNS tagit ställning till avskiljning av enskilda verksamheter i ett elbolag. I fallet kunde den operativa delen av elnätsverksamheten, dvs. överföringen av el till kunden, avskiljas från ägandet utan direkta direkta skattepåföljder. Detta förhandsavgörande från har ännu inte vunnit laga kraft. CSN N 36/2006 X Ab:s verksamhet var uppdelad i tre verksamhetsområden: elhandel, nättjänster och elproduktion. Elmarknadslagen förutsätter juridiskt avskiljd elnätsverksamhet om nätinnehavaren är verksam som en del av ett företag som bedriver elproduktion eller elförsäljning. I syfte att genomföra en avskiljning av elnätsverksamheten stod X Ab i beråd att grunda ett nytt bolag för den operativa verksamheten och överföra de tillgångar och skulder som hänförde sig till denna verksamhet till ett bolag som skulle grundas för ändamålet. Ägare till elnätet förblev moderbolaget X Ab, som enligt koncernens strategi också var ägare till de övriga produktionsmedlen. Det nya bolaget som skulle bildas hade för avsikt att sköta överföringen av el till kunderna via det nät som bolaget skulle hyra av X Ab. Verksamheten som skulle överlåtas ansågs under dessa omständigheter utgöra en verksamhetsgren. 52 d i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet kunde tillämpas på företagsarrangemanget. Förhandsavgörande för åren 2006 och (ej vunnit laga kraft) Övriga skattefrågor HFD bad EG-domstolen ge ett utlåtande om överlåtelseskatt vid apportplaceringar Enligt finländsk rättspraxis och lagen om överlåtelseskatt ska överlåtelseskatt betalas bland annat för apportegendom, dvs. för överlåtelse av en fastighet eller värdepapper till en sammanslutning mot aktier. Under senare tid har man ändå ifrågasatt om beskattningen är förenlig med EG-rätten. Det har nämligen påståtts att överlåtelseskatt på apportegendom strider mot direktivet om indirekta skatter på kapitalanskaffning (69/335/EEG). I ett anhängigt ärende som gällde förhandsavgörande av Högsta förvaltningsdomstolen var det frågan om huruvida X SA med stöd av bestämmelserna i lagen om överlåtelseskatt kunde påföras överlåtelseskatt för aktier i D Oy, vilka Y Abp hade överlåtit till X SA som apport och för vilka X SA till Y Abp som vederlag ger nya aktier som X Abp emitterar. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade den begära ett förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol i följande fråga: Skall artikel 56 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 12.1 c i rådets direktiv av den 17 juli 1969 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om indirekta skatter på kapitalanskaffning (69/335/EEG) tolkas så, att de hindrar uppbärandet av överlåtelseskatt när värdepapper på ovan nämnt sätt överlåts som apport till ett aktiebolag som i vederlag ger egna nya aktier, som det emitterar? HFD:s årsboksbeslut (HFD:2006:32) finns i sin helhet på HFD:s webbplats, (på finska). Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006 9

10 Innebörd för kommunerna Kommunerna har under de senaste åren i någon mån placerat värdepapper och fastigheter i aktiebolag i form av apport. Återbäring på överlåtelseskatt som betalats år 2001 måste sökas före utgången av år För att inte gå miste om rätt till återbäring på överlåtelseskatt måste kommunerna alltså lämna in ansökan om återbäring redan innan tolkningen bekräftats av EG-domstolen. Kommunerna kan ansöka om återbäring på till exempel överlåtelseskatt som under betalats för fastighets- och aktieapporter i samband med bolagisering av bostadshyreshus. Under tillämpas en temporär skattefrihet på bolagisering av kommunala hyresbostäder enligt 43 a i lagen om överlåtelseskatt. Överlåtelseskatt på apportplaceringar har tidigare behandlats i Kommunalekonomi 5/2005. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Statsandelarna år 2007 Finansieringsunderstöd enligt prövning 2006 Ansökningstiden för finansieringsunderstöd enligt prövning går ut Tidsfristen är bindande. Ansökningar som kommer in efter den utsatta tiden behandlas inte. Ansökningen kan kompletteras ända till utgången av augusti. Information om ansökningsförfarandet finns bl.a. på Kommunförbundets webbplats > Statsandelar > Statsandelarna Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster baserar sig år 2007 på den beskattning som verkställs för skatteåret Tillsvidare finns det inte mycket uppgifter att tillgå om beskattningen. Den kommunvisa kalkylen har beräknats i samarbete mellan inrikesministeriet och Kommunförbundet utgående från Kommunförbundets skatteprognosram och förhandsuppgifter om beskattningen. Kalkylen är ännu inte tillförlitlig. Kommunerna har skäl att ge akt på stora förändringar och vid behov utreda vad de beror på och om de är korrekta. En ny uppskattning kommer antagligen att göras i september. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (IM/Kommunavdelningen , förhandsuppgifter) baserar sig på följande uppgifter: - Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 4,7 %) - Samfundsskatt euro (förändring +13,9 %) - Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 3,2 %) Grunder för kalkylen: Invånarantal (hela landet utom Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,30 % 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006

11 Genomsnittliga fastighetsskattesatser: - allmän 0,73 - stadigvarande bostad 0,28 - annan bostad 0,84 - kraftverk 0,73 - kärnkraftverk 0,73 - allmännyttiga samfund 0,39 - obebyggd byggplats 2,29 Kalkylerad skatteinkomst 2 761,32 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 536,42 euro/invånare Utjämningstillägget utgör 100 % upp till utjämningsgränsen. Utjämningsavdraget utgör 37 % av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet fattas av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller uppbär). Fördelningen ingår inte i de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats, även om statsandelarna betalas med beaktande av utjämningen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Övergångsutjämningen I den statsandelsreform som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ikraftträdelsebestämmelsen i ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår övergångsutjämningsarrangemang genom vilka de kommunvisa effekterna av reformen utjämnas på tre år. Utjämningen fördelas mellan de olika ministeriernas statsandelar så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisning och kultur. Fördelningen ingår inte i de kommunvisa statsandelstabeller som publicerats på webbsidorna. Stora ökningar och minskningar justeras i enlighet med följande tabell så att högst följande belopp per invånare förverkligas: 1:a året /inv /inv. 2:a året /inv /inv. 3:e året /inv /inv. Av ökningen förverkligas högst 100 euro/invånare under det första året. Från den statsandel som beräknats för kommunen enligt de nya grunderna har år 2006 avdragits belopp som överstigit 100 euro/invånare. År 2007 avdras belopp som överstiger 200 euro/invånare och år 2008 belopp som överstiger 300 euro invånare. På motsvarande sätt kan under det första året genomföras en minskning på högst 50 euro/invånare. Statsandelen för de enskilda kommunerna har därmed enligt de nya kriterierna ökats i år med den del av skillnaden som överstigit 50 euro/invånare. År 2007 ökar statsandelarna med den del som överskrider 100 euro/invånare och år 2008 med den del som överskrider 150 euro/invånare. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

12 Enligt övergångsbestämmelserna förverkligas år 2007 alla de kommunvisa förändringar i statsandelarna som är mellan euro/invånare och euro/invånare i sin helhet. Summan av de kommunvisa utjämningstilläggen år 2007 är 2,8 miljoner euro (7 kommuner) medan summan av utjämningsavdragen är - 4,2 miljoner euro (14 kommuner). Detta innebär en statsandelsminskning på 1,5 miljoner euro. År 2008 ökar statsandelarna med 0,2 miljoner euro. De kommunvisa effekterna har räknats ut så att de beviljade statsandelarna för år 2005 har jämförts med vad de nya statsandelsgrunderna skulle ha inneburit i statsandelar om de varit i bruk år De kommunvisa kalkylerna finns på > Statsandelar > Statsandelarna Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgår i år till i genomsnitt 27,81 euro per invånare (grunddelen). År 2007 blir grunddelen i den allmänna statsandelen uppskattningsvis 28,17 euro per invånare (indexjustering till 75 % av det fulla beloppet). I den allmänna statsandelen har som statsandelsavdrag beaktats 10,75 euro per invånare (gamla nedskärningar samt avdrag för de extra kostnader som statsandelsjusteringen 2006 ger upphov till) och en minskning på 2,90 euro per invånare på basis av arbetsmarknadsstödsreformen. Den verkliga grunddelen är alltså i motsvarande mån mindre. Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden, dvs. skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - Skärgårdstillägget har höjts för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat. - Alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls. - Förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen. - Ett nytt fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare/km 2. Beloppet är 9 x grunddelen. - Begreppet tätortstillägg har ändrats till tätortsstrukturtillägg. Det graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningens mängd är ,70, ,01, eller mer - Ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1, Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006

13 Följande tillägg för särförhållanden är oförändrade: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare) - fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 1448/2001) enligt följande: - 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre - 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49-3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembydgsområde 0,10 x grunddelen. Den fjärrortskoefficient som ligger till grund för fjärrortstillägget beräknas på nytt för följande femårsperiod. Det är möjligt att kommunen går miste om sitt fjärrortstillägg från ingången av 2007, om fjärrortskoefficienten blir mindre än 0,50. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen. Utöver detta påverkas den allmänna statsandelens belopp antingen positivt eller negativt av den kostnadsneutrala reformen av arbetsmarknadsstödet. Det totala beloppet av den allmänna statsandelen för 2006 höjdes med omkring 30 miljoner euro. För år 2007 är höjningen omkring 15 miljoner euro, vilket innebär att höjningen minskas med 2,90 euro per invånare. Minskningen har beaktats som en ökning av statsandelsavdraget. Kommunvisa kalkyler finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen har inte beaktats i kalkylen. De kommunvisa uppgifterna är preliminära. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelen för social- och hälsovård 2007 påverkas av ökningar i invånarantalet, 2007 års andel av kostnadsfördelningen och indexjusteringen på 1,7 procent. Dessutom höjs statsandelen till följd av social-, hälso- och sjukvårdsprojekt. Det finns ingen kommunspecifik kalkyl över statsandelarna för social- och hälsovård. Utgående från Kommunförbundets uppskattning (maj juni 2006) kan statsandelarna för social- och hälsovård år 2007 beräknas t.ex. på följande grunder (bilaga 7): Finansieringsandelen per invånare är omkring euro (ökning 3,7 %). De åldersgruppsbaserade och andra statsandelsgrunderna stiger med ca 4,5 %. För socialvårdens åldersgrupp 7 64-åringar uppskattas statsandelsgrunden emellertid stiga med omkring 10,5 %. Uppskattningen beror på att en del av den statsandel som reserverats för programmet för det sociala området troligen kommer att hänföras till statsandelsgrunderna för socialvården såsom utvidgade uppgifter. Statsandelsprocenten för 2007 uppskattas bli 33,86 %. Det är också möjligt att de åldersgruppsbaserade kalkylerade grunderna blir annorlunda i budgetpropositionen. Kalkyleringsgrunderna visar i vilken riktning statsande- Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

14 larna utvecklas på basis av de tillgängliga uppgifterna i maj-juni. Resultatets tillförlitlighet bör bedömas utgående från detta. Vid beräkningen kan man vid behov använda den kalkyleringsmodell som finns på Kommunförbundets webbsidor i samband med statsandelarna Grunderna för de nuvarande statsandelarna finns under länken Statsandelarna En tabell med invånarantalen vid årsskiftet 2005/2006 finns på > Statsandelar > Statsandelarna Närmare uppgifter om statsandelen för social- och hälsovård får vi när finansministeriet och de övriga ministerierna publicerar sina budgetförslag för år 2007 (publiceringsdag ). Statsandelen för undervisning och kultur Uppskattning av statsandelen Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet påverkas av justeringen av kostnadsfördelningen, indexjusteringen på 1,7 procent och minskningen av gymnasieutbildningen. Det finns ingen kommunspecifik kalkyl över statsandelarna för undervisning och kultur. Utgående från Kommunförbundets uppskattade finansieringsandelskalkyl (maj juni 2006) kan statsandelarna för undervisning och kultur år 2007 beräknas till exempel på följande grunder (bilaga 8): Finansieringsandelen per invånare är omkring 635 euro (ökning 1,9 %). De genomsnittliga kostnadsgrundsbaserade priserna per enhet stiger med omkring 2,3 %. De priser per enhet som inte är kostnadsgrundsbaserade stiger sannolikt med indexjusteringen 1,7 % (morgon- och eftermiddagsverksamhet, museer, teatrar, orkestrar). De övriga priserna per enhet kan uppskattas vara oförändrade. Priset per enhet för förskoleundervisning är 91 % av priset per enhet för grundläggande utbildning. Kalkyleringsgrunderna visar i vilken riktning statsandelarna utvecklas på basis av de tillgängliga uppgifterna i maj-juni. Resultatets tillförlitlighet bör bedömas utgående från detta. Priset per enhet för grundläggande utbildning kan beräknas med hjälp av den kalkyleringsmodell som finns på Kommunförbundets webbsidor i samband med statsandelarna Med hjälp av den kan man också räkna ut skolnätets inverkan på priset per enhet när kommunens befolkningstäthet är mindre än 4 invånare/km 2. I samband med statsandelarna 2006 finns också närmare beräkningsgrunder för priset per enhet för den grundläggande utbildningen. När anvisningarna används kan det nuvarande priset per enhet för den grundläggande utbildningen höjas med 2,3 procent. Det finns inga uppskattningar av utjämningskoefficienterna för 2007, så vid behov måste årets koefficienter användas. Grunderna för de nuvarande statsandelarna finns under länken Statsandelarna Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006

15 De viktigaste statsandelsprocenterna år 2007 är följande: för grundläggande utbildning, gymnasiet m.fl. uppgifter som används vid beräkningen av finansieringsandelen per invånare 45,3 %, förutom för kulturväsendet och invånarbaserad grundläggande konstundervisning 29,7 %. för morgon- och eftermiddagsverksamhet 57 % för medborgarinstitut 57 % för timbaserad grundläggande konstundervisning 57 % för idrott, ungdomsarbete 29,7 % för museer, teatrar och orkestrar 37 % Närmare uppgifter om statsandelen för undervisning och kultur får vi när finansministeriet och de övriga ministerierna publicerar sina budgetförslag för år 2007 (publiceringsdag ). Länsstyrelsen statsbidragsmyndighet i vissa fall I regeringsproposition 68/2006 ( ) föreslås att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete fr.o.m ändras så att vissa statsbidragsmyndighetsuppgifter överförs från undervisningsministeriet till länsstyrelserna. Uppgifterna gäller beviljande och utbetalning av statsandelar för anläggningsprojekt i grundskolor, gymnasier, grundläggande konstundervisning och bibliotek och av statsunderstöd för anläggningsprojekt i medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler och sommaruniversitet samt återbetalning av understöd. Överföringen avser även ärenden som gäller återbetalning av tidigare beviljade statsandelar och statsunderstöd för projekt inom yrkesutbildningen, yrkeshögskolorna och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. I praktiken innebär propositionen att besluten om beviljande och utbetalning av statsandelar och understöd för anläggningsprojekt i grundskolor, gymnasier, grundläggande konstundervisning och bibliotek liksom även besluten om eventuell återbetalning av statsandelarna överförs till länsstyrelserna. Undervisningsministeriet fastställer liksom tidigare finansieringsplanen för anläggningsprojekt. Undervisningsministeriet fördelar anslag och bemyndiganden till länsstyrelserna, svarar för anslagen i budgeten och sammanställer uppgifter för uppföljningen av bemyndigandena. Undervisningsministeriet fastställer också i fortsättningen priserna per enhet för anläggningsprojekt. Undervisningsministeriet ska fortsättningsvis sköta statsandelsmyndighetsuppgifterna i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsandel eller statsunderstöd före lagens ikraftträdande. Undervisningsministeriet ska också sköta frågor som gäller eventuell återbetalning av statsandelar eller statsunderstöd i de fall där den åtgärd som föranleder återbetalningen vidtagits före lagens ikraftträdande. Statsandelar för anläggningskostnader i yrkesutbildning och yrkeshögskolor har inte beviljats efter , eftersom statsandelen för anläggningskostnader beaktades vid beräkningen av priserna per enhet i samband med statsandelsreformen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

16 Offentlig upphandling förslag till ny upphandlingslag Riksdagen håller på att behandla en proposition med förslag till ny upphandlingslag och lag om upphandling inom särskilda sektorer. Regeringspropositionen (RP 50/2006) avläts till riksdagen Upphandlingslagen reglerar upphandlingen av varor, tjänster och byggnadsentreprenader för staten, kommunerna och samkommunerna, församlingarna, statliga och kommunala affärsverk och icke-kommersiella verk och sammanslutningar som ägs av dessa samt vissa sammanslutningar som får offentligt understöd Lagen om upphandling inom särskilda sektorer reglerar upphandlingar som görs inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster av offentligrättsliga sammanslutningar och privata företag som verkar med stöd av särskilda rättigheter. Revideringen av upphandlingslagarna baserar sig på EU:s upphandlingsdirektiv från år 2004, EG-domstolens och Finlands rättspraxis inom offentlig upphandling och lagrevideringsbehov som framkommit i praktiken. Målet för revideringen av upphandlingslagarna är att få tillstånd enklare och mer flexibla förfaranden i den offentliga upphandlingen, att lagstifta om de principer och förfaranden som ska tillämpas i upphandlingen av varor och tjänster och i byggprojekt som utförs på entreprenad samt att främja fungerande marknader och konkurrens. De viktigaste förändringarna: - Upphandlingslagen anger de nationella tröskelvärdena, dvs. de undre gränserna för när lagen ska tillämpas på upphandling av varor och tjänster, entreprenader och upphandling av tjänster inom social-, hälso- och sjukvården - Alla upphandlingar som överskrider de nationella tröskelvärdena ska annonseras på en allmän och gemensam elektronisk marknadsplats ( - Möjligheten att använda förhandlingsförfarande utvidgas till upphandling som understiger EU:s tröskelvärden. - Direktupphandling definieras som upphandling utan annonseringsskyldighet. - Upphandling från anknutna enheter definieras i enlighet med EG-domstolens rättspraxis. - Nya upphandlingsförfaranden - Ramavtal - Konkurrenspräglad dialog - Elektronisk auktion - Dynamiskt inköpssystem - Skyldighet att ange viktningen av jämförelsegrunderna vid upphandling som överstiger EU:s tröskelvärden - Inköpscentral bestämmelser om inrättande av inköpscentraler - Sakkunskap och yrkeskunskap möjliga jämförelsegrunder vid sekundär nationell upphandling - Skyldighet att utesluta anbudsgivare som begått brott - m.fl. smärre justeringar av den gamla lagen. Mer information om offentlig upphandling i allmänhet och om de nya upphandlingslagarna finns på 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006

17 Upphandlingsenheten ger ut ett elektroniskt nyhetsbrev, HankintaINFO. Brevet kan beställas av Närmare upplysningar: Leena Piekkola, tfn (09) , Rådgivningsenheten för offentlig upphandling, Kommunforbundet Handels- och industriministeriet Grund- och dröjsmålsräntan Grundräntan Finansministeriet har fastställt grundräntan till 3,25 procent för tiden Grundräntan har varit 2,5 procent sedan ingången av Grundräntan fastställs en gång per halvår och bestäms så att den utgör medeltalet av den 12 månaders Euriborränta som offentliggjorts under de tre månader som föregår fastställelsen. Finansministeriet fastställer grundräntan avrundad till närmaste fjärdedels procentenhet. Dröjsmålsräntan Den referensränta som används för fastställande av dröjsmålsräntan har varit 2,5 procent. Under denna period har dröjsmålsräntan således varit 9,5 procent. Finlands Bank meddelar den referensränta som används vid fastställande av dröjsmålsräntan. Dröjsmålsräntan är referensräntan förhöjd med 7 procentenheter enligt räntelagen. Den referensränta som tillämpas vid fastställande av dröjsmålsräntan är den ränta som Europeiska centralbanken tillämpat vid den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följande halva procentenhet. Denna referensränta tillämpas under de följande sex månaderna. Uppgifter om dröjsmålsräntan för tiden får man efter månadsskiftet juni/juli snabbast på Finlands Banks webbplats, > På svenska > Räntor. Uppgifter om räntorna ges naturligtvis också i massmedierna. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunalekonomiska enhetens tidsserie för kommunalekonomiska nyckeltal uppdateras i juli med bokslutsuppgifter för 2005 som samlats in av Statistikcentralen. Filen innehåller kommunvisa tidsserier för perioden Uppgifterna baserar sig i huvudsak på kommunernas bokslut. I filen finns färdiga utskriftsmallar, där kommunens uppgifter jämförs med hela landet, landskapet och kommuner i samma storleksklass. Landskapen och/eller storleksklasserna kan i jämförelserna också ersättas med enskilda kommuner. Förutom bastabellerna innehåller filen kommuner- Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

18 nas verksamhetsbidrag, löner inom driftsekonomin, beskattningsbara inkomster, skatteinkomster enligt skatteslag, statsandelar för driftsekonomin (enligt boksluten och korrigerade), årsbidrag, årsbidragen i procent av avskrivningarna, investeringsutgifter, likviditet, kassamedel, lånestock, koncernens lånestock, soliditetsgrad, relativ skuldsättningsgrad, finansieringsförmögenhet och över- eller underskott enligt balansräkningen. Filens innehåll presenteras i bilaga 9. Filen med nettokostnader för olika verksamheter fungerar enligt samma princip som nyckeltalsfilen. För närvarande innehåller filen kommunvisa tidsserier för Vi får tillgång till uppgifterna för 2005 i november när Statistikcentralen ger ut den information som behövs. Filen innehåller bl.a. följande nettodriftskostnader: driftskostnader totalt (exkl. affärsverksamhet) och kostnader för social- och hälsovård, barndagvård, anstaltsvård för äldre, hemtjänst, övriga tjänster för äldre och handikappade, primärvård, specialiserad sjukvård, undervisning och kultur, egna grundskolor, kulturväsendet, sport och friluftsliv, bibliotek, samhällstjänster, trafikleder samt brand- och räddningsväsendet. Filens innehåll presenteras i bilaga 10. Filerna kan beställas per e-post av maija.ylonen@kommunforbundet.fi. Ange faktureringsadress vid beställningen. Filen levereras som e-postbilaga. En fil kostar moms. Vid beställning av båda filerna är priset moms. I priset ingår också uppdateringar i slutet av år Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2006

19 Kommunalekonomi 3/2006, bilaga 1 Det allmänna ekonomiska läget Variabel (förändring i %) Produktion (volym) Lönesumma Förtjänstnivå Löntagarens arbetsinsats Inflation ,4 3,4 4,0 0,0 0,9 2004* 3,6 4,5 3,8 0,4 0,2 2005* 2,1 4,6 3,6 0,7 0,9 2006** 2007** 3,7 4,1 2,7 1,3 1,1 2,5 3,5 2,5 1,0 1,1 (%-enheter) Arbetslöshetsgrad Skattegrad/BNP Offentliga utgifter/bnp Finansieringsöverskott/BNP Offentlig skuld/bnp Bytesbalans/BNP Euribor 3 kk, % 10 års ränta, % 9,0 44,5 50,9 2,3 45,2 3,8 2,3 4,1 8,8 44,2 51,1 1,9 45,1 4,1 2,1 4,1 8,4 44,4 50,7 2,4 41,1 2,4 2,2 3,4 7,8 43,4 49,9 2,5 39,6 3,0 2,8 3,8 7, J. Turkkila/my

20 Kommunalekonomi 3/2006, bilaga 2 Prognossiffror för samhällsekonomin 2006 Inrättning Publicerad BNP Inflation Arbets- Ändring 2005/2006 ändring löshets- i löne- % % grad, % summan, % PT ABC ETLA Sampo Nordea FM PTT FB ETLA Nordea FM ABC Sampo FB ETLA PT PTT Nordea augusti 3,9 1,2 8,1.. september 3,5 1,3 7,9.. september 4,1 1,6 8,0 3,8 september 3,4 1,5 8,0.. september 3,6 1,3 8,0.. september 3,2 1,3 7,5 3,6 september 3,8 1,6 7,7 3,8 september 3,7 1,6 8,0.. december 3,6 1,5 8,0 3,8 januari 3,9 1,3 7,9.. mars 3,7 1,1 7,8 4,1 mars 3,5 1,3 7,9.. mars 3,4 1,4 8,0.. mars 3,4 1,1 8,0.. mars 3,8 1,2 8,0 4,0 mars 3,8 1,1 8,0.. april 3,9 1,1 7,9.. april 3,9 1,3 7, A J. Turkkila/my

21 Kommunalekonomi 3/2006, bilaga 3 Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (Inverkan av åtgärden eller en ändring i den totala lönesumman %) Lönesumma * 2006** 2007** Förtjänstnivåindex 2,9 3,5 3,2 3,7 4,0 4,0 3,0 2,5 Lokala avtal 0,3 0 0, Permitteringar 0, ,1-0,2.... Uppsägningar 0, Övriga faktorer 1) 0,9 2,1 1,6 0,7 0,5 0,4 0,7 0,7 SAMMANLAGT 4,2 5,6 5,0 4,4 4,4 4,2 3,7 3,2 1) Bland annat inverkan av en ändrad arbetsinsats och effekter av strukturella förändringar *) Förhandsuppgifter **) Prognos B J. Turkkila/my