Nationell patientöversikt. Svensk informationsdatabas för läkemedel, SIL. Pascal ordinationsverktyg Läkemedelsförteckningstjänsten

Transkript

1 Årsrapport

2 Invånartjänster Vårdtjänster Center för ehälsa i samverkan, CeHis Nationell patientöversikt Vårdhandboken Rikshandboken i barnhälsovård Svensk informationsdatabas för läkemedel, SIL Pascal ordinationsverktyg Läkemedelsförteckningstjänsten Svenska biobanksregistret Födelseanmälan Dödsbevis och dödsorsaksintyg Hitta och jämför hjälpmedel Läkarintyg eforms Eira Landsting & regioner Myndigheter Beslutsfattare Privata vårdgivare Sjunet Easy Omsorgspersonal Sveriges landsting & regioner Infrastruktur Katalogtjänst HSA Identifieringstjänst SITHS Video- och distansmöten Tjänsteplattformen Säkerhetstjänster 1177.se UMO 1177 Sjukvårdsrådgivningen Mina vårdkontakter Hjälplinjen Kommuner Invånare Vårdpersonal 4 5

3 Innehåll Inera i korthet 1 Inera i korthet 2 Styrelseordförande och VD har ordet 4 Invånartjänster 8 Hjälplinjen stöttar i livskriser 9 Marknadsföring av 1177 och UMO 10 Vårdtjänster 16 Säkra ordinationer med Pascal 18 NPÖ förenklar vård i hemmet 20 Infrastrukturtjänster 24 Säkert och tryggt för nyfödda 26 Nationell kundservice 27 Ineras interna utveckling 28 Flerårsöversikt 30 Revisionsberättelse 32 Styrelse Inera är en av flera utförare som samverkar kring genomförandet av Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Målet är att stödja och effektivisera vården, stärka patientens ställning samt skapa god tillgänglighet till vården. Vi ägs av alla landsting och regioner och drivs helt utan kommersiella intressen. Vi får de flesta beställningarna av Center för ehälsa i samverkan, CeHis, som är landstingens beställar organisation på SKL. Vi får även uppdrag från regeringen, kommuner och privata aktörer. Bolaget leds av en styrelse med representanter från landsting, regioner och kommuner. Vi har även ett politiskt tillsatt förtroendemannaråd som är rådgivande organ till Ineras ledning och tillika valberedning till styrelsen. Omsättningen 2012 var cirka 430 miljoner kronor. 2 3

4 Styrelseordförande och VD: Förändringar, utmaningar och goda resultat har präglat året 2012 var ett händelserikt år där bolaget ställdes inför stora förändringar och utmaningar. Samtidigt gläds vi åt goda resultat. Här är ett axplock av viktiga händelser som du kan läsa mer om i årsrapporten: 1177 ökade antalet besök på sajten från till tre miljoner per månad samtidigt som sjukvårdsrådgivningen besvarade över fyra och en halv miljon samtal. UMO.se har besök per månad. Allt fler som arbetar inom vård och omsorg använder Vårdhandboken, som hade över en miljon besök under året. I september hade alla landsting och regioner infört Nationell patientöversikt, NPÖ. Läkarintygen har införts i 20 landsting och i nästan hela landet används Födelseanmälan. Nu fortsätter vi att utveckla nya elektroniska intyg som underlättar för både invånare och vården. Vi har nått vårt mål om en nationell kundservice som underlättar för alla våra kunder. Ineras ägare, landsting och regioner, beslutade att Stockholms läns landsting, SLL, ska ta över ansvaret för 1177 och UMO från och med Därmed går en stor och viktig verksamhet över till en av våra ägare. Sjukvårdsrådgivning på webb och telefon, nuvarande 1177, var ju en gång anledningen till att bolaget bildades. Ett sjuttiotal medarbetare berördes av verksamhetsövergången. Den bärande tanken med att föra över invånar tjänsterna till SLL är att hela Sverige får en gemensam tjänst i och med att nationella 1177 slås samman med Vårdguiden, som har utvecklats av Stockholms läns landsting. Inera och SLL hade ett nära samarbete under hösten för att övergången skulle bli så bra som möjligt. Vi är övertygade om att invånarna vinner på det nya gemensamma konceptet. Att införa ordinationsverktyget Pascal i hela landet var årets stora utmaning. På grund av tillgänglighets- och prestandaproblem i kommunikationskedjan drabbades Pascal av stora driftproblem. Tillsammans med Apoteket AB, Apotekens service AB och CeHis har vi jobbat intensivt för att förbättra och förstärka verktyget och Pascal har nu en betydligt mer stabil drift. Under 2012 fick Inera två helt nya uppdrag. Den första januari tog vi över Hjälplinjen som finansieras av Socialdepartementet. Via webb och telefon erbjuder Hjälplinjen stöd till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. I slutet av året övertog vi förvaltningen för eforms från SKL Kommentus. eforms är intelligenta formulär som främst används i kommunerna. Tack för gångna året! Vi ser med tillförsikt fram emot 2013! Styrelseordförande Johan Assarsson VD Ellen Hyttsten 2 3

5 Invånartjänster Programområde Invånartjänster arbetar för att invånare, patienter och anhöriga ska ha enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt sin egen hälsosituation. De ska erbjudas bra service och vara delaktiga i sin egen vård utifrån individuella förutsättningar. 4 Invånartjänster Invånartjänster 5

6 Kan inte nog betona hur viktig er webbsida är. Vid många tillfällen har vi fått informativa svar på frågor kring sjukdomar rörande oss själva, våra barnbarn och gamla föräldrar. Nöjd 1177-användare Jag tycker att UMO är en bra sida där man kan få bra information om saker som känns pinsamma att prata om IRL. Här kan man kolla runt och lära sig sådana saker utan att rodna. Det är skönt! Användare om UMO.se 3 miljoner besök/månad på 1177.se 4,5 miljoner samtal under 2012 till 1177 Sjukvårdsrådgivningen 1177.se Landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård har haft ännu ett framgångsrikt år. Antal besök per månad har ökat från till tre miljoner! Webbplatsen vann första pris i EPiServer Awards, i kategorin Bästa webb offentlig sektor med vinstmotiveringen: 1177.se skapar trygghet genom att ge råd om vård dygnet runt. På webbplatsen finns tydlig information om olika sjukdomar samt information om hur hälso-, sjuk- och tandvården fungerar. Som besökare får du anpassad regional information beroende på varifrån du surfar, du kan hitta och jämföra vårdmottagningar i hela Sverige och använda e-tjänster för tidsbokning och receptförnyelser. Webbplatsen nominerades även till ediamond Award och Internetworlds Topp 100-lista. I samarbete med BVC-personal har 1177 utvecklat en app som hjälper förälder att komma ihåg besök, vaccinationer och hålla koll på barnets utveckling. Appen fick ett fantastiskt gensvar bland personal och föräldrar. Under hösten genomfördes kampanjen Cancer. Ett ord. Tusen reaktioner, som ska öka kännedomen om 1177.se/cancer och locka besökare till temaområdet på sajten. Vi har också jobbat med att bygga om se så att de nära 50 procent av besöken som surfar mobilt ska få en bättre användarupplevelse av sajten. Den responsiva 1177.se lanseras i mars Sjukvårdsrådgivningen 1177 Sjukvårdsrådgivningen tog emot över fyra och en halv miljon samtal under Alla landsting och regioner är anslutna förutom Jönköping som kopplar på telefonnumret i september Vi har upphandlat en ny leverantör för telefoni lösning och migrering pågår. På grund av förseningar i leveransen har tidplanen flyttats fram och införandet kommer att vara klart vecka 12. Ett pilotprojekt pågår i Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionen med att erbjuda tolkning på arabiska och somaliska. Intresset för tolktjänst är mycket stort och en förstudie utreder förutsättningarna för en nationell tolktjänst Sjukvårdsrådgivningen deltar också i ett projekt med bland andra Smittskyddsinstitutet för att undersöka möjligheten att använda information från samtalen till 1177 för att bevaka utbrott av olika sjukdomar och smittspridning. Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter finns i samtliga landsting och regioner. Drygt en miljon invånare har ett användarkonto och personer inom vården arbetar i systemet. Antalet mottagningar som använder Mina vårdkontakter är nu uppe i över De mest populära tjänsterna är förnya recept, beställa tid, av- eller omboka tid och beställa klamydiatest. Nya Mina vårdkontakter lanserades i december, vilket innebär att den tekniska miljön har förbättrats för att ta höjd för större volymer och ökad användning. UMO.se Allt fler känner till och använder UMO, ungdomsmottagningen på nätet, som nu har omkring besök per månad. Under 2012 svarade UMO också på fler än frågor. I en mätning av kännedom och gav 73 procent UMO.se ett högt helhetsbetyg. I våras skickade UMO en enkät till landets ungdomsmottagningar och elevhälsan på ett antal skolor. Resultatet av undersökningen visar på en mycket positiv inställning till UMO. Både personalen på ungdomsmottagningarna och inom elevhälsan ser ett starkt behov av en sajt där unga kan hitta kvalitetssäkrad och aktuell information om sex, hälsa och relationer. Folkhälsoinstitutet har gett UMO uppdrag att utveckla en internetbaserad sluta röka-tjänst för unga. På uppdrag av Ungdomsstyrelsen uppdateras och nyproduceras material i syfte att förebygga att unga utsätts för sexuell exploatering på webben. För SKLs räkning har UMO också beskrivit arbetsprocesser för att förbättra den psykiska hälsan för invånare, med särskilt fokus på unga. Den mobila versionen av UMO har uppdaterats och sajten kommer att gå mot responsiv design där innehållet på webbplatsen anpassas efter besökarens plattform. Hjälplinjen Den första januari 2012 tog Inera över Hjälplinjen som ger stöd och råd till människor som är i psykisk kris eller andra svåra livssituationer. Hjälplinjen har under 2012 ökat antalet besvarade samtal, samtal jämfört med samtal Hjälplinjen svarade också på frågor. Hjälplinjens telefonjour kommmer att vara kvar hos Inera men webbplats och skrivjour kommer under 2013 att integreras med Detta är en del i en stor satsning kring psykisk hälsa där alla invånartjänster deltar. I början av 2013 kommer det nya temaområdet att vara klart besök/månad på UMO.se 1 miljon invånare har ett användarkonto på Mina v årdkontakter 6 Invånartjänster Invånartjänster 7

7 Iréne Ferm började sin yrkesbana som socialarbetare. Dessa tidiga erfarenheter har hon stor hjälp av i sitt nuvarande arbete. Foto: Johan Olsson Marknadsföring av 1177 och UMO På 1177.se/cancer berättar cancersjuka och anhöriga om olika reaktioner vid cancerbesked. Med höstens kampanj Cancer. Ett ord. Tusen reaktioner ville vi få fler att hitta till sajtens tema-avdelning om cancer. Hjälplinjen stöttar i livskriser Hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående, berättar Irene Ferm, tjänsteansvarig för Hjälplinjen. H jälplinjen ger stöd i stunden och om det behövs hänvisar vi vidare. Många gånger räcker en kontakt med oss för att den som mår dåligt inte behöver uppsöka vården, berättar Iréne Ferm, som under 2012 var tjänsteansvarig för Hjälplinjen. Man kan ringa eller skriva till Hjälplinjen. Telefonjouren är öppen alla dagar Om man väljer att skriva får man ett personligt svar inom två till sju dagar. På Hjälplinjen arbetar psykologer, socionomer och psykiatrisjuksköterskor. Både den som kontaktar Hjälplinjen och de som svarar är helt anonyma. De vanligaste orsakerna till att människor kontaktar Hjälplinjen är att de har relationsproblem, ångest, depression eller är oroliga för närstående. Även människor som är i svår kris eller inte vill leva längre vänder sig till Hjälplinjen. Våra svarare är utbildade i en särskild metodik som omfattar både muntliga och skriftliga svar. Det gäller att försöka stärka den som kontaktar oss i tron att det finns god hjälp att få och att en akut livssituation kan vända till det bättre, betonar Iréne Ferm. I Hjälplinjens uppdrag ingår inte att aktivt ta kontakt med andra vårdinstanser. När det gäller personer som hotar att ta sitt liv händer det att vi frångår den principen, säger Iréne Ferm. Då frågar vi om personen vill att vi skickar en ambulans eller förmedlar någon annan typ av kontakt. Hjälplinjens webbplats och skrivjour kommer under 2013 att integreras med 1177.se medan telefonjouren är kvar på Inera. Cancer. Ett ord. Tusen reaktioner se/cancer är en plats där cancersjuka och deras närstående känner sig mindre utsatta och ensamma. Unga Klaras teaterpjäs om könsidentitet och genus fick ett annorlunda informationsblad. I samarbete med UMO gjordes en pappersloppa med bilder som bildar hälften tjej och hälften kille. Under flikarna finns frågor och svar från umo.se. Den könsöverskridande loppan blev en succé. 8 Invånartjänster Invånartjänster 9 8 9

8 Vårdtjänster Programområde Vårdtjänster syftar till att ge medarbetare inom vård och omsorg tillgång till väl fungerande IT-stöd som garanterar patientsäkerheten och underlättar det dagliga arbetet. Foto: Johan Olsson 10 11

9 Integrationen av SIL 3.0 var fantastiskt enkel och smidig att genomföra. Framgången ligger i att ni verkligen har lyssnat och fångat våra behov samt gjort en utmärkt teknisk design Alberto Huici, Senior Developer, CGM I september hade alla landsting och regioner anslutit sig till Nationell patientöversikt. Det är glädjande och en viktig milstolpe. Andreas Mårtensson, tjänstensvarig för NPÖ PASCAL användare inom vård och omsorg Vårdens intyg Vårdens intyg är ett samlingsnamn för tjänster och projekt som omfattar elektronisk överföring av intygsrelaterad information inom vården och mellan vården och andra organisationer och myndigheter. Läkarintyg har införts i 20 landsting. Åtta landsting har tillsammans med Inera beslutat att gemensamt förvalta en webbapplikation, Inera Medcert, för Läkarintyg och funktionen Fråga/svar. Under 2012 har ytterligare fyra landsting anslutit sig till Födelseanmälan. Endast ett landsting återstår innan tjänsten är införd i hela landet. I samarbete med Socialstyrelsen och Skatteverket har en tjänst tagits fram för inrapportering av Dödsbevis till Skatteverket och Dödsorsaksintyg till Socialstyrelsen. Tjänsten har körts i pilotdrift på Ersta sjukhus i Stockholm. Under hösten 2013 kommer tjänsten att breddinföras. Utvecklingsprojekten Framtidens intygsprocess och Mina intyg har levererat utredningsrapporter till Socialdepartementet. Dessa ligger nu till grund för leveranser av nya tjänster under 2013, bland annat en intygstjänst för invånare, en statistiktjänst för vårdens personal, utveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet, utveckling av en säkerhetslösning som gör det möjligt för privata vårdgivare att använda läkarintyg samt framtagning av lösningar för att skapa ett enklare och effektivare informationsutbyte mellan Försäkringskassan och vården. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Under 2012 har vi fokuserat på att ge vårdgivarna stöd för att underlätta anslutning till NPÖ. I september hade samtliga landsting anslutit sig till nationella patient översikten och klarade därmed kraven i Patientsäkerhetsöverenskommelsen. Genom landstingens anslutningar har även ett hundratal privata vårdgivare indirekt anslutits som producenter av information. Under hösten har kommunerna fortsatt ansluta sig till NPÖ. Nu är drygt 50 kommuner och cirka 10 privata vårdgivare anslutna som konsumenter av information. På uppdrag av SKL genomfördes ett projekt som hette NPÖ-konsument över internet. De kommunala och privata vårdgivare som önskar kan idag använda denna förenklade anslutningsform för att konsumera information från NPÖ istället för att använda Sjunet. Pascal Införandet av Pascal för dosordinationer slutfördes i juni och systemet används nu i samtliga landsting och kommuner och av ett stort antal privata vårdgivare. Införandet omfattar också behörighetsstyrning med HSA och Säkerhetstjänster för att uppfylla Patientdatalagen. Drygt personer som arbetar inom vård- och omsorg använder idag ordinationsverktyget Pascal i sitt dagliga arbete. Pascal ger stöd i ordinationsprocessen för dos-patienter. I slutet av året hade en miljon ordinationer utförts med Pascal. Starten av Pascal har inte varit problemfri. Instabilitet i olika system som är kopplade till Pascal har skapat åtskilliga avbrott i ordinationsverktyget. Ett omfattande arbete har därför genomförts för att samordna aktörerna och åtgärda problem i alla beroende system och sammantaget är den samlade driftleveransen kring Pascal nu stabil. SIL Svensk informationsdatabas för läkemedel, SIL, tar in och kvalitetssäkrar aktuell läkemedelsinformation från flera källor och ger förskrivaren en samlad information om läkemedel. Idag används SIL i 19 landsting. Resterande två kommer införa SIL SIL är också integrerat i ordinationsverktyget Pascal. Idag görs över 2,4 miljoner SILslagningar per månad. SIL version 3.0 levererades med bland annat substanstjänster, doseringstjänst, naturläkemedel och licensläkemedel. Utvecklingen av nästa version av SIL har påbörjats. Den kommer att ge förskrivaren fler källor och tjänster, till exempel nationellt substansregister för läkemedel, biverkningsöversikt, amning och fosterpåverkan. SIL arbetar också med övergång till generisk förskrivning. pascal dos-patienter 12 Vårdtjänster Vårdtjänster 13

10 Flera av Vårdhandbokens texter skulle kunna användas även i Tanzania, till exempel texterna om basala hygienrutiner, injektioner och blodtrycksmätning. Ellen Pettersson och Sodeh Karamian, som skriver C-uppsats i Tanzania. Poängen med Socialtjänstbiblioteket är att man får ett stort urval av vetenskapliga tidskrifter tillgängliga i fulltext, och att man dessutom får en mängd funktioner som underlättar. Erik Wesser, FoU-koordinator i Malmö och som anslöt till Socialtjänstbiblioteket ,4 miljoner SIL-slagningar/ månad Läkemedelsförteckningstjänsten Läkemedelsförteckningstjänsten möjliggör för vårdpersonal att hämta information om patienters uthämtade läkemedel. Tjänsten används idag av Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting. På sikt kommer tjänsten att avvecklas och ersättas av Pascal/NOD. Svenska Biobanksregistret Svenska biobanksregistret innehåller översiktlig information om hälso- och sjukvårdens sparade biobanksprover. Informationen gör det enklare att genomföra provgivarnas samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. Våren 2012 startades ett införandeprojekt för att stödja och öka anslutningstakten av landstingens laboratoriesystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Idag har 12 landsting anslutit sina laboratorieinformationssystem till SBR och ytterligare tre kommer att ansluta inom kort. Vårdhandboken Vårdhandboken är ett kunskapsstöd för personal inom vård och omsorg. Den är också ett stöd vid utbildning och för verksamhetschefer och medicinskt ansvariga i ledningsoch kvalitetsarbetet. Vårdhandboken.se ger snabbt tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård, till exempel hygienrutiner, hur man genomför undersökningar, provtagningar och behandlingar och hur man hanterar olika hjälpmedel och medicintekniska produkter. Vårdhandboken innehåller 800 publicerade sidor fördelat på 114 ämnesområden, ett tiotal filmer/animationer/bildspel, 15 Testa dina kunskaper och över 400 illustrationer/foton. Vårdhandboken fortsätter att öka i användning. Under 2012 hade Vårdhandboken besök jämfört med drygt året innan. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. Allt fler använder Rikshandboken, som idag innehåller cirka 400 kvalitetssäkrade artiklar om barnhälsovård. Nya artiklar tas kontinuerligt fram. Trenden är att regionala handböcker läggs ned men att man behåller lokala rutiner. Under året har vi genomfört ett förarbete för att kunna göra regionala anpassningar i Rikshandboken och pilotprojekt med tre landsting startar inom kort. Eira Eira förser hälso- och sjukvårdens personal med vetenskaplig information. Under 2012 omfattade Bas-Eira 1020 e-tidskrifter, 460 e-böcker och ett kliniskt kunskapsstöd. Eira ökar i användning. Antalet nedladdade artiklar ökade under året med cirka 20 procent. Eiras arbete med den kommunala socialtjänsten, Socialtjänstbiblioteket, är nu en del av regeringens överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Drygt 50 kommuner är anslutna till Socialtjänstbiblioteket. Eira deltar också i den statliga myndigheten SBUs projekt att utreda och skapa ett nationellt hälsobibliotek. Hitta och jämför hjälpmedel På uppdrag av regeringen startade Inera i december ett utvecklingsprojekt som heter Hitta och jämför hjälpmedel. Till sommaren 2014 ska projektet leverera en ny hjälpmedelsdatabas för professionen och en ny invånartjänst via 1177.se. Genom en interaktiv jämförelsetjänst blir det lättare att få information om, och jämföra, olika hjälpmedel. Fokus för projektet är att stärka brukarna genom ökad information och bättre förutsättningar att välja hjälpmedel eller konsumentprodukter. eforms I slutet av året fick Inera ta över förvaltningsuppdraget för eforms från SKL Kommentus. eforms är intelligenta pdf-formulär som gör att anmälningar och ansökningar blir enklare att hantera, både för invånaren och för den som hanterar ärendet. Tjänsten riktar sig i dagsläget i första hand till kommunerna och används exempelvis vid ansökan till skolan. e-remiss Projektet e-remiss, som har drivits av Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne, övergår i förvaltning 2013 med Inera som utförare. Syftet är att skapa en enhetlig elektronisk hantering av remisser mellan vårdgivare vilket leder till ökar patientsäkerheten, bättre informationskvalitet och mindre administration. Det ger också förutsättningar för att patienten själv kan följa remissflödet och att vårdens beställare och utförare kan följa upp remissflödena. 1,1 miljon besökare på Vårdhandboken under Vårdtjänster Vårdtjänster 15

11 Säkra ordinationer med Pascal Pascal ordinationsverktyg är ett av de största nationella införandena inom svensk vård och omsorg. Drygt personer använder Pascal i sitt arbete och vid årsskiftet hade en miljon ordinationer utförts med Pascal. Dick Stockelberg, som är medicinsk chef på Inera, svarar på frågor om införarandet. V ilken är nyttan med Pascal? Framförallt ger Pascal säkrare ordinationer. För den som ordinerar är det viktigt att se vilka andra läkemedel patienten redan tar, så att inte kombinationen av läkemedel orsakar problem för patienten. I Pascal kommer alla e-recept in så att ordinerande läkare ser vad som skrivits ut och kan välja om det ska dispenseras i dospåsar. Via Svensk informationsdatabas för läkemedel, SIL, finns i Pascal varning för interaktion och möjlighet att söka biverkningar relaterade till patientens läkemedelslista. Dessutom finns information om olämplighet vid graviditet och amning kopplat till ordinationslistan. En nyhet med Pascal är att man måste ange ordinationsorsak när man ordinerar Docent Dick Stockelberg, medicinsk chef på Inera och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, ser fram emot den fortsatta utvecklingen av Pascal och NOD. ett läkemedel och även ange orsaken till ändringar i ordinationen. Pascal ordinationsverktyg är framtaget i nära samarbete med en medicinsk referensgrupp från vården och omsorgen. Vilka förberedelser krävdes av landsting, kommuner och privata vårdgivare? Pascal ordinationsverktyg är utvecklat för att leva upp till Patientdatalagen vilket innebär att alla användare måste ha en tjänstelegitimation som SITHS för att identifiera sig och logga in i verktyget på ett säkert sätt. Vårdgivaren måste också ha katalogtjänsten HSA för att nå korrekt och uppdaterad fakta om personer, vårdenheter och uppdrag. Landsting, kommuner och privata vårdgivare gjorde, tillsammans med Inera, en enorm Exempel från Pascals testmiljö. Utvecklingen av Pascal har skett i nära samarbete med vården och används av sjuksköterskor, läkare, barnmorskor och andra som ordinerar dospatienter. Verktyget visar bland annat vilka läkemedel patienten redan tar, så att inte kombinationen av läkemedel orsakar problem för patienten. insats under första halvåret 2012 för att få alla förutsättningar på plats. Samtidigt genomfördes utbildningar i Pascal i stora delar av landet. Alla vårdgivare har organiserat en lokal support dit användarna ska vända sig vid problem och frågor. Vi har även byggt upp en nationell Pascalsupport för frågor som inte kan lösas lokalt. Hur gick införandet? Införandet var en stor utmaning och under hösten hade Pascal svårt att hålla en stabil drift på grund av att underliggande tjänster hade olika problem. Arbetet med att få ordning på problemen har haft absolut högsta prioritet från alla organisationer. Flera förändringar har gjorts och från årsskiftet har vi en stabil drift. Samtidigt har Pascal utvecklat nya funktioner. Vad händer med Pascal nu? Under hösten har Inera och övriga ansvariga organisationer gjort förbättringar i de system och tjänster som Pascal är beroende av för att få ett verktyg som lever upp till användarnas krav. Inför varje ny funktion eller förändring som planeras finns en kontrollgrupp från vården med läkare och sjuksköterskor som beslutar om förändringarna så de motsvarar vården och omsorgens behov. Samtidigt påbörjas utvecklingen för att Pascal ska kunna hämta läkemedelsinformation via Nationella ordinationsdatabasen, NOD, som Apotekens Service är ansvarig för. Nästa steg är att använda Pascal i öppenvård. Då handlar det om ordinationer för cirka sex miljoner patienter. Pascal ersätter Apoteket e-dos När apoteksmonopolet upphörde var dosproduktionen den sista delen av omregleringen. Tidigare ansvarade Apoteket AB för hela kedjan - ordinationsverktyg, dosreceptinformation och dosproduktion. För att möjliggöra för nya dosproducenter har Pascal ersatt Apotekets e-dos. Pascal är första steget i nationell ordinationsdatabas, NOD. Vem ansvarar för vad? Landsting och regioner (Inera): Pascal Apotekens Service AB: Nationella registret med dosreceptinformation Ett antal dosproducenter: Dosproduktion 16 Vårdtjänster Vårdtjänster

12 Susanne Forsell tar gärna cykeln hem till sina patienter. NPÖ hjälper henne att snabbt göra rätt bedömning av den vård som behövs. NPÖ förenklar vård i hemmet Susanne Forsell är distriktssköterska på Älvtomta hemvård i Örebro. Tack vare Nationell patientöversikt, NPÖ, får hon snabbt en helhetsbild av patienten. NPÖ ökad vårdkvalitet minskat dubbelarbete bättre planering N ationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Man får en översikt av patientens tidigare diagnoser, journalanteckningar, provresultat och läkemedel vilket gör det lättare att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling i tid. Patienten kan spärra information som han eller hon inte vill att en annan vårdgivare ska ha tillgång till. Nu kan jag enkelt få tillgång till information om den vård patienten har fått på sjukhus eller vårdcentral och då blir det lättare för mig att göra rätt bedömning av den vård patienten fortsättningsvis behöver i hemmet. Innan vi började använda NPÖ fick vi beställa journalkopior, som skickades per post. Det var mer svårhanterligt och tidskrävande. säger Susanne Forsell. I sin roll som distriktsköterska inom den kommunala hemsjukvården besöker hon patienter i deras bostad. Oftast är det äldre personer som har svårt att ta sig till en vårdcentral, men det kan även handla om yngre människor som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning behöver vård i hemmet. Det blir i snitt fem hembesök per dag. Hon lägger om sår, delar ut medicin och tar prover. Susanne, som tidigare har arbetat på sjukhus, uppskattar att få åka hem till patienten. Vården sker lite mer på patientens villkor och jag blir oftast väldigt positivt mottagen. På så sätt är det ett tacksamt jobb. Information om provsvar och läkemedel i NPÖ är fördelar som underlättar arbetet för Susanne Forsell och hennes kolleger. Om jag till exempel behöver få veta en patients blodvärde kan jag få den informationen direkt via NPÖ istället för att ringa och fråga. Eftersom jag har förskrivarkod kan jag även se vilka läkemedel som patienten har hämtat ut på apoteket. Nationella patientöversikten är särskilt användbar vid nya patientkontakter säger Susanne Forsell. När jag får en ny patient sker kontakten oftast genom en biståndsbedömare hos kommunen, en vårdplanerare på sjukhus eller en läkare på vårdcentral. Nu kan jag, när jag fått ett samtycke, snabbt få en bakgrund till patientens situation utan att invänta posten. De flesta patienter är positiva till att ge samtycke till att låta vårdpersonal ta del av deras journal. Vi frågar muntligt och noterar patientens svar i journalen. Det finns en funktion i NPÖ som kallas för nödöppning. Den innebär att behörig vårdpersonal har rätt att få läsa patientens journal utan hans eller hennes tillstånd, om situationen bedöms vara sådan att patienten riskerar att få livshotande eller allvarliga men. Vid en nödöppning dokumenteras det i patientjournalen varför den skedde och registreras i loggarna. 18 Vårdtjänster Vårdtjänster

13 Infrastruktur Programområde Infrastrukturtjänster utgör den tek niska plattform som bidrar till att informationsöverföringen mellan kommuner, landsting och privata vårdgivare sker på ett säkert, tillgängligt och kostnadseffektivt sätt. Foto: Johan Olsson 20 21

14 Med den multidisciplinära lungcancerronden minskar avstånden i Norrland. Alla patienter med nydiagnostiserad lungcancer kan erbjudas en likvärdig bedömning, oavsett var i norra regionen de bor. Annelie Behndig, överläkare Norrlands Universitetssjukhus om nyttan av videotjänsten Säkerhetstjänster 2.0 förenklar för landsting och regioner att använda tjänsterna utifrån sina egna förutsättningar. De nya separerade tjänsterna är en utmärkt bas för vårdens behov av federativa lösningar. Johan Zenk, IT-arkitekt, Landstinget i Östergötland Sjunet 427 verksamheter är anslutna varav: 21 landsting och regioner 93 kommuner 185 privata vårdgivare 90 leverantörer 32 apotek 6 myndigheter Kommunikationsnätet Sjunet I december var drygt 427 organisationer anslutna till Sjunet, däribland samtliga landsting, 93 kommuner och 185 privata vårdgivare. Vi har tagit fram en ny prislista som ger en rejäl kostnadssänkning för flertalet av alla anslutna organisationer. För att underlätta för mindre aktörer att uppfylla Sjunets regelverk för informationssäkerhet har vi även infört ett förenklat regelverk som innebär att Inera administrerar kundens brandvägg och styr trafiken enbart till de aktörer som godkänt detta. Vi kan på så vis sänka kraven på organisationens IT-säkerhets förvaltning. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter inom landsting, kommuner och andra aktörer. HSA-katalogen innehåller idag objekt, varav drygt är personer. Supportfunktionen och förvaltningen har förstärkts för att möta det ökade intresset för att använda HSA. I samband med breddinförandet av Pascal ställdes HSA på prov för att klara drift och support. Flera insatser och omprioriteringar har gjorts för att HSA ska kunna svara mot ökade krav på tillgänglighet och prestanda Identifieringstjänst SITHS Alla landsting och kommuner samt drygt 30 privata vårdgivare är anslutna till SITHS, som är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. För att vi ska följa den nya standard som gäller för att vara betrodd certifikatutgivare var vi tvungna att byta version av CA-certifikat, vilket har krävt hårt arbete framför allt under hösten. Utförliga tester har gjorts för att säkerställa att de nationella tjänsterna fungerar med det nya certifikatet. På grund av skärpta internationella krav pågår även arbetet med att ta fram ett nytt regelverk för SITHS. Cirka kort har utfärdats. Säkerhetstjänster Fokus under 2012 har varit att utveckla säkerhetstjänsterna så att de kan erbjudas individuellt för lokal användning och integration med lokala vård- och omsorgssystem samtidigt som de kan anslutas nationellt via den nationella Tjänsteplattformen. Den lokala spärrtjänsten har under året fått nationell spridning. Uppsala, Jämtland, Halland och Östergötland använder den idag och flera andra landsting är på gång och har påbörjat testning. Skåne deltog framgångsrikt som pilot för den lokala autentiseringstjänsten. Tjänsteplattformen Nationella tjänsteplattformen har vuxit rejält under året. Allt fler tjänster och system bygger sina integrationer på Tjänsteplattformen. Därför har också både produktions- och testmiljöer byggts ut. Antalet anrop ökar kraftigt. Sedan i somras ligger antalet anrop i genomsnitt på anrop per dygn för de 64 tjänstekontrakt som är installerade. Tjänsteplattformen har sedan i våras varit tillgänglig även via Internet. Tidigare krävdes en anslutning till Sjunet för att kunna använda plattformen. Detta har underlättat integrationen och nu kan plattformen också agera brygga mellan Sjunet och Internet. En pilot har genomförts tillsammans med Landstinget Dalarna, som har satt upp en regional tjänsteplattform baserad på den gemensamma applikationen. Erfarenheterna från piloten kommer att underlätta arbetet med att införa ytterligare regionala plattformar under Video- och distansmöten Tjänsten Video- och distansmöten har haft ett innehållsrikt år med bland annat flera piloter och utvärderingar inom olika fokusområden. Ett långsiktigt och strategiskt viktigt mål är också den handlingsplan som upprättats för tjänsten för perioden För första gången görs också en marknadsundersökning för att se hur landsting och regioner nyttjar video idag. Behoven från verksamheterna blir hela tiden konkretare vilket gör att allt mera fokus behöver läggas på de tilllämpningar som efterfrågas, samtidigt som vi måste säkra en stabil drift och förvaltning. En strategisk utmaning är i att bedöma vilka tjänster och tillämpningar som bör vara nationella och vilka som bör hanteras inom respektive organisation. Granskningssystemet Easy Easy har fokuserat på att få upp användandet av tjänsten bland verksamheter som är anslutna till Sjunet för att de ska uppdatera sin självdeklaration i Easy. Responsen har i huvudsak varit positiv till att använda Easy men det finns fortfarande förbättringsåtgärder som behöver göras för att underlätta användandet av tjänsten. Under 2012 har därför ytterligare en ny version av Easy släppts som bland annat inneburit ett bättre gränssnitt, förbättrad sökfunktion, utvecklad funktionalitet kring rapporter med mera antal SITHS-kort personer finns i HSA-katalogen. 22 Infrastruktur Infrastruktur 23

15 95% av alla nyfödda barn anmäls via födelseanmälan Tidigare fick den nyfödda ett tillfälligt nummer i väntan på sitt riktiga personnummer som skickades via posten. Nu sköts allt elektroniskt och det tar bara några sekunder. Säkert och tryggt för nyfödda Så fort ett barn är fött gör barnmorskan Anne Oksanen en elektronisk födelseanmälan och inom ett par sekunder får den nyfödda bäbisen sitt personnummer. Födelseanmälan är exempel på en tjänst som ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Fotograf: Johan Olsson F ödelseanmälan utvecklades av Inera i samarbete med Skatteverket och vården. Under 2012 har ytterligare fyra landsting anslutit sig till tjänsten och nu är det bara ett landsting kvar innan tjänsten är införd i hela landet. Födelseanmälan hanterar idag cirka 95 procent av alla förlossningar som sker i Sverige. Anne Oksanen säger att den nya rutinen är mycket säkrare och snabbare än tidigare då hon och hennes kollegor fick skicka handlingar per post och barnet först fick ett reservnummer i väntan på sitt riktiga personnummer. Anne Oksanen arbetar som barnmorska på BB Stockholm som finns på Danderyds sjukhus utanför Stockholm. BB Stockholm ägs gemensamt av Danderyds sjukhus och Praktikertjänst och deras filosofi kännetecknas bland annat av att miljön ska vara så hemlik som möjligt, att det ska finnas plats för hela familjen i samband med födelsen och att det finns en kontinuitet i kontakten mellan patient och personal. Anne Oksanen, jobbar som barnmorska på BB Stockholm. Anne Oksanen använder dagligen flera av de nationella tjänster som Inera utvecklar och förvaltar. När hon gör en födelseanmälan använder hon sitt SITHS-kort, eller e-tjänstekort som det också kallas. Behörigheterna på kortet styrs av uppgifter från katalogtjänsten HSA. SITHS-kortet är även en förutsättning för att Anne Oksanen ska kunna beställa läkemedel via nätet och för att hon ska komma in i medicinrummet. Hon drar sitt kort istället för att använda nyckel. På så sätt loggas det vilka som har varit inne i rummet och detta är ju särskilt viktigt om mediciner försvinner. Skulle man glömma sitt kort en dag men behöva komma in i medicinrummet får man gå in i sällskap med en kollega. Anne Oksanen brinner för sitt jobb som barnmorska: Det känns meningsfullt att kunna bidra till att göra förlossningen till en fin upplevelse för de blivande föräldrarna. 24 Infrastruktur Infrastruktur

16 nationell kundservice Ineras interna utveckling Kundfokus, leveransfokus och affärsperspektiv är ledorden när Inera nu vässar organisationen ytterligare för att möta nya, spännande utmaningar. Våra kunder behöver nu bara komma ihåg ett nummer när de ska nå oss. Äntligen har vi nått målet om en sammanhållen kontaktväg in till Inera. Nationell kundservice innebär stora förbättringar för våra kunder. Syftet med Nationell kundservice är att hålla ihop alla frågor kring support, felanmälningar och anslutningsavtal för samtliga nationella tjänster. Därmed kan vi erbjuda en mer professionell och effektiv ärendehantering till våra kunder. Tidigare hade många tjänster separata lösningar och egna leverantörer men under 2012 har vi flyttat över ansvaret till Nationell Kundservice. En kontaktväg Alla nationella tjänster som förvaltas av Inera hanteras av Nationell kundservice, med undantag av Pascal där Landstinget i Jönköpings län ansvarar för den nationella support organisationen. Från 2013 hanterar Inera även de nationella invånartjänsterna som förvaltas av Stockholms läns landsting. Därmed har vi nått målet att vara en sammanhållen kontaktväg in för frågor om nationella tjänster. För att förenkla kontakten med oss ytterligare har vi lanserat ett nytt telefonnummer med två tonval, ett för felanmälan och support och ett för anslutning och fakturafrågor. Det innebär att våra kunder bara behöver komma ihåg ett nummer när de ska nå oss. Om man vill teckna anslutningsavtal eller vill veta mer om de nationella tjänsterna får man ringa på vardagar För support och felanmälan har kundservice öppet dygnet runt. Planer för 2013 Under 2013 fortsätter vi att effektivisera och förfina vårt interna arbete för att kunna hantera kunders ärenden ännu snabbare. Vi kommer också att lansera vår nya självbetjäningsportal på inera.se där kunder själva kan logga in och anmäla och följa upp sina ärenden. Å ret har präglats av beslutet att låta Stockholms läns landsting ta över det nationella ansvaret för 1177 och UMO från Inera och SLL hade ett nära samarbete för att överlåtelsen av invånartjänsterna skulle bli så bra som möjligt. Av de 70 medarbetare som berördes av verksamhetsövergången valde 66 att tacka ja till erbjudandet att gå över till SLL. Den sista december (innan invånartjänsterna flyttade till SLL) hade Inera 161 anställda, varav 66 procent kvinnor och 34 procent män. Under året började ett trettiotal nya medarbetare hos oss och ett tjugotal slutade. Sjukfrånvaron är fortsatt låg, cirka två procent. Vi har vässat våra rutiner ytterligar för att säkerställa en ännu mer stabil och säker driftssituation. Vi har även startat ett utvecklingsprojekt för att förbättra Ineras webbplats. Det ska bland annat bli enklare för våra kunder att se driftstatus och servicefönster och att få stöd vid olika införandeprojekt. Vi fortsätter att utveckla vårt processorienterade arbetssätt. Under hösten fokuserade vi på så kallade ITIL-processer som ändringshantering och release- och driftsättning. Vi kommer även att tillsätta en incident manager. I vårt balanserade styrkort mäter vi bland annat hur nöjda användare är och hur snabbt kunder får hjälp av kundservice. Årets medarbetarundersökning gav ett nöjdmedarbetarindex på 77, vilket är mycket bra. Medarbetarna trivs (80) och är stolta över sin arbetsplats (79). Arbetsklimatet bra (78), däremot är arbetsbelastningen hög (51). Resultatet från undersökningen, som gjordes i november, ska analyseras och hanteras under våren. I april deltog Inera på Vitalis i Göteborg och vi ingick också i den svenska delegationen som var i Köpenhamn i maj på den stora europeiska konferensen WoHit. För andra året i rad var CeHis arrangör för olika aktiviteter om e-hälsa på Almedalsveckan i Visby. Inera deltog i flera välbesökta seminarier om bland annat patientmakt och gränslös vård. På Nationella ehälsodagen som hölls i Stockholm i oktober deltog Inera med i princip samtliga nationella tjänster. Våra medarbetare trivs och är stolta över sin arbetsplats

17 Flerårsöversikt Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa Rörelseresultat Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa Årets resultat Balansomslutning (tkr) Soliditet 12% 14% 12% 14% 16% Antal anställda Sjukfrånvaro 2,1% 1,8% 1,9% 1,4% 2,4% 28 29

18 30 31

19 Styrelse Ledamöter Johan Assarsson Ordförande, konsult i egen firma Sofie Edberg Stabschef, Västerbottens läns landsting Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör, Landstinget i Östergötland Bo Anderson VD, Örebro läns förvaltnings AB Monika Kraft Kommunikationsdirektör, Region Skåne Peter Rönnerfalk Chefläkare Södersjukhuset, Stockholms läns landsting Annika Wennerblom Stadsdirektör, Trollhättans stad Martin Andreasson Oppositionsråd (M), Västra Götalandsregionen Suppleanter Kerstin Einarsson Kommunikationsdirektör, Västra Götalandsregionen Vakant Stefan Schoultz Ekonomidirektör, Landstinget i Jönköpings län Svante Lönnbark Landstingsdirektör, Landstinget Gävleborg Karin Christensson Hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne Henrik Almkvist Chefläkare, Stockholms läns landsting Vakant Kalle Sandström Landstingsråd (S), Landstinget Blekinge 32 Formgivning: Kärnhuset Fotograf: Johan Olsson Tryck: Göteborgstryckeriet 33

20 Inera AB Box Stockholm