Stödprogram för rehabilitering av personer som utsatts för människohandel för sexuella ändamål

Transkript

1 Enheten för social utveckling Emma Stenberg Ribeiro SLUTREDOVISNING 1 (11) Till Regeringen Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Stockholm Stödprogram för rehabilitering av personer som utsatts för människohandel för sexuella ändamål Bakgrund Länsstyrelsen fick genom regeringsbeslut i uppdrag att utveckla stödprogram för rehabilitering av personer som utsatts för människohandel för sexuella ändamål. Uppdraget Länsstyrelsen utgår från följande målsättningar: Stödprogrammen ska ge den utsatte de bästa förutsättningarna för att med egen kraft ta sig ur situationen som från början var orsak till att personen hamnade i människohandel. Programmen ska identifiera insatser och åtgärder som behövs för att skapa förutsättningar för att trygga personens framtid genom utbildning och arbete, och för att minska risken att den utsatte återigen hamnar i prostitution eller människohandel. Programmen ska anpassas till barns särskilda behov och rättigheter. Programmen ska riktas mot både personer som stannar och som återvänder. Länsstyrelsen ska samarbeta med relevanta aktörer och ta del av tidigare erfarenheter. Länsstyrelsen ska sprida och tillgängliggöra information om stödprogrammen. Stödet ska stärkas med hänsyn till den utsattes situation, trauma, utsatthet och potentiella hot. Olika stödprogram med olika målgrupper Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att starta upp stödprogram som möter de ovan angivna målsättningarna. För att kunna målgruppsanpassa Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan (vxl) social.stockholm@lansstyrelsen.se Socialavdelningen Fax Box STOCKHOLM

2 2 (11) stödprogrammen har Länsstyrelsen tittat på vem stödprogrammet riktar sig till, d.v.s. om det rör sig om en man eller en kvinna, om det rör sig om en vuxen person eller ett barn samt om barnet själv har varit utsatt eller om det är barnets vårdnadshavare som har utsatts. Stödprogrammen innehåller även stödåtgärder av olika slag. Länsstyrelsen har tittat på om stödåtgärderna framförallt syftar till att skapa trygghet och stabilitet och ge det stöd som behövs redan i ett initialt skede eller om de är mer fördjupande och syftar till att skapa en ny bestående livssituation, såsom utbildning, praktik och arbete. Nedan spaltas stödprogrammen efter målgrupp, stödprogram 1 gällande barn, stödprogram 2 gällande kvinnor och stödprogram 3 gällande män. Då Länsstyrelsen fick uppdraget att utveckla stödprogram i slutet av februari 2010 har vissa insatser inom de tre stödprogrammen påbörjats och andra endast planerats. Länsstyrelsen fick genom regeringsbeslut ett fortsatt uppdrag att arbeta med stödprogram för rehabilitering. Vissa av de insatser som är på planeringsstadiet och vissa framtida utvecklingsområden kommer därför att beskrivas i denna slutredovisning för att ge en mer heltäckande bild. Stödprogram 1 - Barn Målgrupp Stödprogram 1 riktar sig mot barn utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Stödprogrammet omfattar: 1. Stödåtgärder som syftar till att skapa trygghet och stabilitet och ge det stöd som behövs redan i ett initialt skede. 2. Fördjupande stödåtgärder som syftar till att skapa en ny bestående livssituation. Vidtagna åtgärder Länsstyrelsen erbjöd under hösten 2010 en utbildning riktad till privata vårdgivare. I november 2010 hölls en utbildning för en privat vårdgivare där tio av deras familjehem från olika delar av landet deltog. Deltagarna fick en grundläggande kunskap om människohandel och prostitution samt information om specifika aspekter att tänka på rörande dessa ärenden. Familjehemmen har möjlighet att ta emot barn. Utvecklingsområden Länsstyrelsen ser behov av att i framtiden ha ett nationellt program som särskilt inriktar sig på stödåtgärder för barn utsatta för människohandel.

3 3 (11) Länsstyrelsen planerar att genomföra ytterligare utbildningar och kompetensutveckling av boenden under 2011 med fokus på stödåtgärder för barn, bland annat en vidareutbildning av de familjehem som deltog i den första utbildningen. Stödprogram 2 Kvinnor Målgrupp Stödprogram 2 riktar sig mot kvinnor utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Stödprogrammet omfattar: 1. Stödåtgärder som syftar till att skapa trygghet och stabilitet och ge det stöd som behövs redan i ett initialt skede. 2. Fördjupande stödåtgärder som syftar till att skapa en ny bestående livssituation. Vidtagna åtgärder För att konkretisera de fördjupande stödåtgärderna som syftar till att skapa en ny bestående livssituation har Länsstyrelsen valt att börja arbeta med en modell för ett nationellt stödprogram för utsatta kvinnor och deras eventuellt medföljande barn. Stödprogrammet är nationellt och omfattar kvinnor som vistas i olika delar av landet men ett begränsat antal platser kommer att finnas. Modellen kommer att bestå av ett spektrum av stödåtgärder och insatser. Vilka av stödåtgärderna som ska ingå i respektive fall arbetas fram tillsammans med den utsatte. Detta ska ske med utgångspunkt i individens specifika behov och anpassas därefter. Som en del i detta arbete beviljade Länsstyrelsen kronor till resursteamet, ett nätverk av organisationer som Röda korset, Unga kvinnors värn, Kår 393 (Frälsningsarmén), Caritas (Katolska kyrkan), ESS (Ebeneser sociala stiftelse), Talita center och Samtalscentret Eken (Frälsningsarmén) samt Skogsbo, ett kvinnoboende med tidigare erfarenhet av att ta emot personer utsatta för människohandel. Boendet har ett tidigare etablerat och väl fungerande samarbete med myndigheter såsom kommissionen mot människohandel hos polisen, prostitutionsenheten i Stockholm och Migrationsverket. Medlen beviljades med syftet att resursteamet via sina kontakter och boende skulle genomföra ett pilotprojekt under en sex månaders period och utifrån dessa erfarenheter samt tidigare erfarenheter utveckla en modell för stöd och rehabilitering. Modellen presenteras mer i detalj under avsnitt Resursteamets modell. Utvecklingsområden

4 4 (11) Länsstyrelsen bad resursteamet att i sin slutredovisning även inkludera information om aspekter som de skulle vilja förbättra. Vissa områden har även Länsstyrelsen uppmärksammat. Nedan presenteras områden där vidare insatser behövs. Gällande implementering och utvärdering av modellen för ett nationellt stödprogram: Utvecklat koncept om nationellt stödprogram. Länsstyrelsen behöver i samråd med andra relevanta aktörer utveckla kriterier för vem som har möjlighet att delta i det nationella stödprogrammet, hur ansökningsförfarandet bör gå till, hur urvalet bör göras och av vilka? Kartläggning och informationsinsamling. Länsstyrelsen i Stockholms län kommer under våren att genomföra en kartläggning av vilka boenden som har kunskap om området människohandel och prostitution samt vilka boenden som har konkret erfarenhet av att ta hand om personer utsatta för människohandel. Boendena med konkret erfarenhet kommer att intervjuas för att se huruvida de har en utarbetat modell som skiljer sig från den som tagits fram inom pilotprojektet. Dessa resultat ska sedan användas i arbetet att ta fram en modell för ett nationellt stödprogram för människohandel. Även t.ex. de riktlinjer som tagits fram under projekt Lilja samt under Unga kvinnors värns projekt kommer att studeras (se Redovisning av Länsstyrelsens uppdrag för ett tryggare återvändande samt att fördela medel till frivilligorganisationer för att motverka efterfrågan, dnr ). Modellen ska sedan utvärderas. Behov av framtida finansiering. Länsstyrelsen avser att föra en konversation med relevanta myndigheter. Mer tydlighet gällande konkretiseringen av de utsattas rättigheter. Det har visat sig att det behövs en vidare utredning kring myndigheternas ansvar gällande konkretiseringen av de utsattas rättigheter. Länsstyrelsen har påbörjat en dialog med berörda myndigheter kring möjligheten att tydliggöra skyldigheterna och rättigheterna. Gällande konkreta stödåtgärder inom modellen Praktikmöjligheter för de utsatta. Behandlingsformer kopplade till stödprogrammet anpassade efter de utsattas situation Möjlighet till arbete. Externt stöd gällande utbildning. Utveckling av stödåtgärder för de medföljande barnen. Resursteamet har bland annat uttryckt ett behov av att ha tillgång till en stödfamilj knuten till barnet för att barnet ska kunna vara tryggt även i de fall

5 5 (11) mamman inte har kapacitet att ta hand om sitt barn. Andra områden är tillgång till dagis- och förskoleverksamhet samt skola. Juridisk konsultation. Länsstyrelsen har länkat intresserade advokatbyråer vidare för ett eventuellt samarbete med boendet. Gällande speciellt de stödåtgärder som syftar till att skapa trygghet och stabilitet och ge det stöd som behövs redan i ett initialt skede I samband med den ovan nämnda kartläggningen kommer Länsstyrelsen att erbjuda cirka 30 stycken geografiskt spridda kvinnoboenden med erfarenhet eller kunskap om människohandel möjlighet att delta i en kurs/nätverksträff som anordnas av Länsstyrelsen i Stockholm i maj Kursen/nätverksträffen kommer att ha fokus på nationell samverkan och nätverkande mellan de olika boendena men även kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte när det gäller bemötande och stöd. De utsatta kvinnor som tas emot av de boenden som ingår i detta nätverk kan sedan komma att delta i det nationella stödprogrammet. Stödprogram 3 - Män Målgrupp Stödprogram 3 riktar sig mot män utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Stödprogrammet omfattar: 1. Stödåtgärder som syftar till att skapa trygghet och stabilitet och ge det stöd som behövs redan i ett initialt skede. 2. Fördjupande stödåtgärder som syftar till att skapa en ny bestående livssituation. Vidtagna åtgärder Länsstyrelsen erbjöd under hösten 2010 en utbildning riktad till privata vårdgivare. I november 2010 hölls en utbildning för en privat vårdgivare där tio av deras familjehem från olika delar av landet deltog. Deltagarna fick en grundläggande kunskap om människohandel och prostitution samt information om specifika aspekter att tänka på rörande dessa ärenden. Familjehemmen har möjlighet att ta emot män. Utvecklingsområden Länsstyrelsen ser behov av att i framtiden ha ett nationellt stödprogram för män utsatta för människohandel.

6 6 (11) Länsstyrelsen avser att undersöka möjligheten till externt stöd som komplement till den vård som ges inom familjehemmen, såsom behandlande samtal. Länsstyrelsen planerar att genomföra ytterligare utbildningar och kompetensutveckling av boenden under Gemensamma utvecklingsområden för alla stödprogram Länsstyrelsen ser behov av att bilda en referensgrupp där parter såsom myndigheter och frivilligorganisationer som kommer att ha en del i implementeringen av de olika stödprogrammen bör ingå för att skapa förutsättningar för långsiktiga lösningar. I de stödprogram som beskrivits kan både utländska medborgare som svenska medborgare ingå men möjligtvis kan det i framtiden finnas en vinst med stödprogram där åtgärderna är anpassade till svenska medborgare såsom åtgärder gällande utbildning och arbete. Resursteamets modell Såsom nämndes ovan finansierade Länsstyrelsen ett pilotprojekt som drevs av resursteamet och framförallt av boendet Skogsbo. Medlen beviljades med syftet att resursteamet via sina kontakter och boende skulle genomföra ett pilotprojekt under en sex månaders period och utifrån dessa erfarenheter samt tidigare erfarenheter utveckla en modell för stödprogram och rehabilitering. Deras föreslagna modell presenteras kort nedan: Utgångspunkter Eget ansvar Modellen som boendet utarbetat bygger mycket på att kvinnan ska ta eget ansvar för sitt liv och sin framtid - hjälp till självhjälp. Trots allt det som kvinnan varit med om måste hon själv hitta sin väg framåt om hon ska kunna få ett självständigt liv. Därför är det avgörande att hon själv känner att det är hon som bestämmer och att hon har kontroll över sitt liv. Många av kvinnorna har missat tonåren och den period då självkänslan utvecklas. Flera har ett destruktivt beteende med självskadebeteenden. Förtroende En stor del av arbetet med kvinnorna handlar om att skapa förtroende. Det är viktigt att kvinnan får förtroende för personalen och att hon känner sig trygg på boendet. Det är ofta väldigt svårt till en början och måste få ta tid.

7 7 (11) Livet på boendet Eget rum När kvinnan flyttat in i sitt rum får hon möblera om och dekorera. Det viktigt att kvinnan trivs och känner sig hemma. Det underlättar läkningsprocessen. Praktiska saker Boendet skänker kläder ur det klädförråd som finns för både barn och kvinnor. Som nya får de även tandborste, tvål och hygienartiklar om så behövs för den första tiden. För barnen finns leksaker att låna direkt när de kommer och de har även tillgång till ett lekrum fullt med leksaker. Barnvagnar finns också att låna. Kvinnorna får använda det gemensamma köket och de gemensamma duschutrymmena (en del lägenheter har egen kokvrå och dusch, men inte rummen) och de får använda Skogsbos husgeråd. Boendemöte Boendemöte anordnas vid behov. Alla boende måste vara med och saker som kommit upp diskuteras. Ofta handlar det om gemensamma aktiviteter och regler och ibland reds någon konflikt ut. Boendet ser konfliktlösningen som en viktig träning för framtiden. Alla får säga sin version och alla lyssnar på alla. Aktiviteter Gemensamma aktiviteter såsom pyssel, promenader, picknick, utflykt till stranden etc. brukar anordnas under veckan. Ibland ordnas någon resa. Boendet försöker göra utflykter/aktiviteter som är billiga och lättillgängliga för att kvinnorna själva ska kunna göra om aktiviteterna efteråt. Detta är en del av introduktionen till samhället. Varje fredag har boendet gemensam fika/lunch för alla boende. Kvinnorna brukar turas om att laga mat och förbereda. En del av kvinnorna har aldrig lagat mat. Dans anordnas vid efterfrågan. Boendet har märkt att dans är något som symboliserar glädje och som hjälper till att skapa en känsla av hopp. Många av kvinnorna har öppnat sig mycket mer efter en danskväll. Det finns även ett gym och träningsfilmer. Flera av kvinnorna vill träna och hålla sig i form. Massage Som en del i kvinnornas arbete att lära känna sin kropp och acceptera den har boendet regelbunden taktil massage för dem som vill. Massagen är viktig

8 8 (11) eftersom många som varit utsatta för sexuella övergrepp och varit i prostitution berättar att de stängt av sin kropp och inte har kontakt med den emotionellt sätt. Massagen är också viktig genom att via den rör någon kroppen på ett sätt som inte är sexuellt och på ett sätt som är till för kvinnan och inte för den som ger massagen. Taktil massage kan kvinnorna få antingen på Talita center eller av en person som arbetar på Kår 393 som kommer till boendet. Behandling Läkarvård Prostitutionsenheten har gratis gyn/läkarmottagning/sjuksköterska som boendet kontaktar i första hand. På grund av kvinnornas bakgrund är det viktigt att de blir professionellt bemötta på mottagningen. Det är dessutom vanligt att kvinnan har akuta behov av att få komma till tandläkare. För barnen har det varit svårare att få rutin på läkarundersökningarna och boendet önskar kunna hitta ett anpassat samarbete. Idag får barnen åka till vårdcentralen och barnavårdsavdelningen. Informella samtal Boendet samtalar med kvinnorna i vardagen och försöker ha informella möten med dem enskilt en gång i veckan angående framtiden och deras utveckling och behov. Boendet försöker att undvika att tala om för kvinnan vad det är hon ska göra eller hur hon ska tänka. Det enda sättet för henne att komma vidare är att bestämma sig för det och själv välja sin framtid. Samtal utanför boendet I samband med läkarundersökning på prostitutionsenheten erbjuds kvinnan alltid samtal i någon form. Personal på prostitutionsenheten bedömer tillsammans med kvinnan om hon är redo för djupare samtal och bearbetning. Traumabehandling som finns på Danderyds sjukhus är nästa steg. Det krävs en stor grundtrygghet innan kvinnan är redo att bearbeta det hon varit med om. Behandlingen är ganska krävande och måste göras kontinuerligt under en viss tid. Även Röda korset har samtal för människor som varit med om trauma och tortyr. De som vill har även möjlighet att få samtal gratis av psykologer och terapeuter på Ekens samtalscenter. Under samtal erbjuder boendet barnpassning så att kvinnan får sitta i lugn och ro. Boendet har också ett samarbete med Talita Center som erbjuder samtalsterapi, taktil massage och gemenskap. En gång i veckan träffas kvinnorna tillsammans där och samtalar om livet. Talita centret har även börjat ha gruppsamtal på boendet med alla kvinnor som vill. Stöd i föräldrarollen Boendet har ett samarbete med familjecentret på kår 393 som erbjuder samtal som stöttning i föräldrarollen. Många av offren för människohandel har svårt

9 9 (11) att ta hand om sig själva. De har då även svårt att ta hand om sina barn. Barnen bär också med sig obehagliga minnen och upplevelser. Alla kvinnors hus har samtalsgrupper för barn, kvinnor och män och har varit öppna för samarbete. De har även erbjudit barnen att vara med i barngrupper. Kontakter med myndigheter Samverkan Resursteamet samverkar med de myndigheter som ingår i ett konkret ärende, d.v.s. gällande en utsatt kvinna. Bidrag Boendet söker om ekonomiskt bistånd från socialen eller annat bidrag från försäkringskassan åt kvinnorna. Ofta har de barn och rätt till någon ersättning. Uppehållstillstånd och uppehållsrätt Resursteamet bistår kvinnan med hjälp gällande uppehållstillstånd och uppehållsrätt. I resursteamet finns personer som jobbar på Migrationsverket som kan ge råd gällande regler, lagar och praxis. En kontakt med en advokatfirma har även tagits för rådgivning gällande migrationsärenden. Åtgärder för en ny bestående livssituation SFI De flesta av kvinnorna har behövt träning i svenska och SFI (Svenska för invandrare). De som inte har kunnat börja på grund av att de inte har barnvakt/barnomsorg, har ändå börjat läsa böcker och översätta på boendet och personalen har hjälpt till. Boendet har också volontärer från resursteamet som kommer och hjälper till med läxläsningen. Praktik Några av kvinnorna har arbetslivserfarenhet men de flesta behöver ändå praktik för att öva på det svenska språket och förstå det svenska systemet. Eftersom de varit med om något traumatiskt kan det vara bra för dem att få träna i en lite mindre kravfylld miljö innan de kommer ut på arbetsmarknaden. Boendet har ett samarbete med Myrorna gällande praktikplatser. Om kvinnan har andra intressen och vet vad hon skulle vilja bli eller arbeta med i framtiden försöker boendet hitta en praktikplats som passar det hon vill göra. Arbete Arbete är den sista delen och kan fås genom arbetsförmedlingen eller genom kontakter.

10 10 (11) Socialt stöd Under projektet har boendet uppmärksammat att kvinnorna behöver något utanför Skogsbo för att inte bli för beroende av personalen. Boendet uppmuntrar dem att försöka skapa nya kontakter och gå vidare. Volontärer Boendet har också utarbetat ett volontärprogram med en volontärutbildning för de i resursteamet som vill stötta kvinnorna. Stödgrupper för de medföljande barnen Boendet har ett samarbete med kår 393 i Stockholm. De har föräldrapedagoger och barngruppsledare som är utbildade för stödgrupper för utsatta barn. Boendet har även tagit del av deras arbete genom familjemiddagar och lekland som de anordnar. Boendet har även varit i kontakt med Alla kvinnors hus som har stödgrupper för barn.

11 11 (11) Ekonomisk redovisning Länsstyrelsen i Stockholms län beviljades kronor. Länsstyrelsens overheadkostnad uppgick till kronor kronor fördelades till resursteamet för genomförandet av pilotprojektet, av dessa användes kronor. Andra kostnader som Länsstyrelsen beslutat om är de kostnader som relaterar till konferens/nätverksmötet samt gällande kartläggningen. Resultatet blir således kronor. INTÄKTER KOSTNADER PILOTPROJEKT STÖDPROGRAM OH-KOSTNADER KONFERENS/NÄTVERKSMÖTE Resor och boende konferens för boenderepresentanter ca 30 st Representation (Ex: mat, dryck vid konf.) Lokalkostnader och talare KARTLÄGGNING AV BOENDEN OCH INTERVJUER Timanställd 5 veckor Administrativa kostnader för anställd t.ex. arbetsplats Resor för intervjuer TOTALA KOSTNADER: RESULTAT Utgiftssidan kommer att justeras när alla kostnader har rapporterats in i ekonomisystemen under april-maj Återbetalning av överblivna medel till Kammarkollegiet för 2010 ska ske senast 31 maj Katarina Kämpe Länsöverdirektör Emma Stenberg Ribeiro Utvecklingsledare