ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXI NUMMER 6 NOVEMBER Tema: Livsmedel

Transkript

1 ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXI NUMMER 6 NOVEMBER 2012 Tema: Livsmedel

2 Organ för Sveriges Kliniska Dietister Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin Postadress Box Bjuv Telefon Telefax WWW Annonser ADVISER AB Linda Larsson-Levin Telefon: Mobil: Layout & Material STODAB Tryckeri Lenanders Tryckeri AB TEMA: Livsmedel Ledare:Nu enklare att använda IDNT-manualen 6 Arla Wellness rena dundermjölken 10 Sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll är det säkert? 14 Samband mellan förtidsbörd och intag av sötade drycker 20 Probiotisk cocktail nytt livsmedel för äldres hälsa 22 Förslag till utkast på första av delen av NNR 2012 på remiss 24 Debatt: Skolsmör, konsumentförvirring och lagom 26 Insändare: Därför väljer jag bort smör och standardmjölk 27 DRF temadagar: Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 30 Dietary Therapy for Epilepsy & other Neurological Disorders 32 DRF:s Användarkonferens NCP/IDNT 34 DRF informerar 42 Kommande nummer Nr. Manusstopp Utgivning 1/13 25 jan 15 feb 2/13 22 mars 12 april 3/13 23 aug 13 sept Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. TS-kontrollerad upplaga 2011: Medlem av: Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. 2 vol. XXI No 6 november 2012 DietistAktuellt

3

4 ledare Ylva Orreval DRFs referensgrupp för etisk kodex och terminologi Projektledare för den svenska versionen av IDNT Nu enklare att använda IDNT-manualen! Efter flera månader av arbete är nu den fjärde versionen av Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi (IDNT) klar och finns till försäljning på Adlibris hemsida ( Denna version är enklare att använda eftersom boken inte bara innehåller den svenska översättningen av termer och definitioner, utan också alla termernas referensblad på engelska. När du köper boken får du sålunda en tjock bok på drygt 400 sidor. Nu behöver du alltså inte längre logga in på IDNT-online för att komma åt det referensblad som kan behövas för att ställa en nutritionsdiagnos. Jag tror att många kommer uppskatta detta mycket! Liksom tidigare ingår online-manualen i priset och jag vill verkligen rekommendera alla som arbetar utifrån Nutritionsbehandlingsprocessen (NCP) och dokumenterar enligt det standardiserade språket IDNT, att ta del av all den värdefulla information som finns i online-manualen. Läs till exempel ett avsnitt i taget och diskutera tillsammans i dietistgruppen jag lovar att det kommer ge upphov till en massa spännande diskussioner. Och det är ju precis vad som är meningen med NCP det ska vara en hjälp för dietisten att kritiskt reflektera över sitt arbete och hur nutritionsbehandlingsprocessen kan förbättras för att ge bättre vård för den enskilde patienten. En standardiserad arbetsprocess är inte detsamma som en standardiserad behandling utan en hjälp att utveckla våra insatser! Det finns en hel del nyheter i IDNT version 4. Vilka de är beskrivs i detalj i online-manualen. Vi i arbetsgruppen har också valt att ändra översättningen på vissa termer, som vi och våra kollegor inte tyckt varit helt optimalt översatta i IDNT version 3. Jag skulle speciellt vilja nämna att samtalsbehandling finns som nyöversatt IDNT-term i steget Åtgärd. Det är en term som jag tror kommer uppskattas av många, inte minst av de dietister som arbetar med det som Socialstyrelsen kallar kvalificerad rådgivning i de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Vi är många som på olika sätt har bidragit i översättningsarbetet av IDNT-manualen. Vi har varit en kärntrupp som, förutom jag själv, har bestått av Lena Martin, Lotta Copland och Jenny McGreevy. Vi har haft många och långa diskussioner, både inom gruppen men också med de som arbetar med IDNT i den amerikanska dietistorganisationen The Academy of Nutrition and Dietetics. Vårt arbete har sedan granskats av övriga medlemmar i DRF:s arbetsgrupp för etisk kodex och terminologi. Vi samarbetar också mer och mer med dietister från andra länder. Förutom i USA så sker implementeringsarbete på bred front i Kanada och Australien. I Europa är det också allt fler dietistorganisationer som på olika sätt försöker implementera NCP och IDNT; Italien och Frankrike har översättningar av IDNT på gång. De brittiska dietisterna har fattat beslut om att börja implementera. Våra kollegor i Norge har köpt ett hundratal av vår svenska IDNT-manual och planerar utbildningsinsatser under 2013 både inom dietistutbildningen och för kliniskt verksamma dietister. Jag vet att många av er efterlyser fler utbildningsinsatser om NCP och IDNT. Än så länge är vi inte så många som känner oss mogna att ta på oss och hålla i undervisningen inom detta område, men vi försöker alltid att ställa upp i den mån vi kan. Exempelvis har DRF i år anordnat två användarkonferenser kring NCP och IDNT. Avsikten är att dessa konferenser ska hållas årligen och nästa gång hålls den dagen efter DRF:s kongress i Göteborg, dvs den 20 mars. Hoppas att vi ses där! PS. Du vet väl att alla artiklar om NCP och IDNT som publicerats i Dietistaktuellt finns samlade på Dietistaktuellts hemsida? sv/aktuellt/artikelserie/. 4 vol. XXI No 6 november 2012 DietistAktuellt

5

6 Tema:Livsmedel Noterat Lågt vitamin D är inte bra för hjärtat I en storskalig analys av mer än danska manliga och kvinnliga frivilliga, som rekryterades till en undergrupp i Copenhagen City Heart Study och följdes under 29 år, observerade forskarna de högsta talen på potentiellt dödlig hjärtsjukdom hos dem med de lägsta nivåerna av vitamin D. Forskare från flera danska universitetssjukhus jämförde nivåer av D-vitamin med förekomsten av olika hjärtproblem och fann att personer med de lägsta vitaminnivåerna hade en 40% ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom, en 64% ökad risk för hjärtinfarkt, en 57% ökad risk för tidig död och en 81% ökad risk för dödlig ischemisk hjärtsjukdom och/eller ischemisk hjärtsjukdom. Deras resultat bygger på enkäter, blodprover och fysiska undersökningar under 29 års uppföljning. Bekräftas i två meta-analyser För att bekräfta sina resultat utförde forskarna två separata metaanalyser av tidigare och nya befolkningsstudier som jämför D-vitaminnivåer och risken för ischemisk hjärtsjukdom/för tidig död. I en meta-analys ingick 18 allmänna befolkningsstudier med sammanlagt deltagare och den visade en 39% ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom med de lägsta D-vitaminnivåerna. Den andra meta-analysen bestod av 17 studier med totalt deltagare och jämförde D- vitaminnivåer med risk för tidig död. Här fann forskarna en 46% ökad risk hos personerna med lägst nivåer av D-vitamin. Bevis på en hypotes Det har länge ansetts att vitamin D spelar en roll för hjärthälsan. För över 30 år sedan ställde Robert Scragg, professor i epidemiologi och biostatistik vid University of Auckland, Nya Zeeland, hypotesen att D-vitamin kan ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom. Sedan dess har flera befolkningsstudier visat ett inverterat förhållande mellan förekomsten av hjärt-och kärlsjukdomar och vitamin D-status. Den nya danska studien föreslår inte användning av tillskott med vitamin D, eftersom det endast är en observationsstudie, men med tanke på att majoriteten av Européerna inte kan få tillräckligt med D-vitamin året runt genom solljuset, kan tillskott av vitaminet eller berikning av livsmedel vara lämpliga åtgärder. Källa: Arterioscler Thromb Vasc Biol.: doi: 10,1161 / ATVBAHA / Pharma Nord Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten Konsekvenserna av undernäring hos mödrar och barn är särskilt stora i Sydasien. I den medicinska tidskriften JAMA (Vol 307, No. 19) visar forskare från Uppsala universitet i samarbete med kollegor från Bangladesh och USA att det går att sänka dödligheten hos dessa barn genom kosttillskott till modern. Undernäring hos mödrar och barn ligger bakom 3.5 miljoner dödsfall årligen och 35 procent av sjukdomsbördan hos barn under fem års ålder. Undernärda mödrar föder oftare lågviktiga barn, som också har en hög dödlighet. I en stor interventionsstudie på landsbygden i Bangladesh MINIMat studien valdes gravida kvinnor slumpmässigt ut för en tidig start av kosttillskott, kombinerat med vitamin- och mineralsupplement. De fick ett balanserat protein-energitillskott från omkring vecka 9 och multipla mikronäringsämnen från vecka 14. Resultatet visar att barnen till dessa möd- rar hade 62 procent lägre spädbarnsdödlighet i jämförelse med det vanliga programmet, som innebar en senare start med kosttillskott samt järn-folsyra-supplement. Det här är den första studien som visar på betydelsen av att förbättra kosten i tidig graviditet för att påverka överlevnaden hos barnet, säger professor Lars Åke Persson, som är ansvarig för studien. Näringstillskottet påverkade inte fostrets tillväxt och barnets storlek vid födseln, utan den positiva effekten var ett resultat av att det balanserade kosttillskottet påverkade näringsöverföringen från mor över placenta. Detta påverkade fostrets utveckling och spädbarnets överlevnad positivt, vilket resulterade i en låg förlossnings- och infektionsrelaterad dödlighet Länk till studien på JAMA:s webbplats: Källa: Uppsala Universitet Foto: Asem Ansari 6 vol. XXI No 6 november 2012 DietistAktuellt

7

8 Tema:Livsmedel Kajsa testar Arla Wellness rena dundermjölken Arlas nya produktserie Wellness är som gjord för nutidsmänniskan som på ett snabbt och enkelt sätt vill svära sig fri från vanliga åkommor som stör i vardagen. Sortimentet består av tre grupper: Balance (för magen), Immune (för immunsystemet) och Bone Health (för skelettet). Och när det gäller marknadsföringen har man inte direkt valt en försiktig väg; Stärker din kropp. Miljarder av goda bakterier. Hälsofördelar i förkylningstider. Ovanligt nyttigt. Naturlig hälsa för magen, immunsystemet och benstyrkan. Av Kajsa Asp Leg dietist, journalist Mersmak kommunikation kajsa.asp@gmail.com Balance-sortimentet innehåller aktiva bakterier (Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5 och Bifidobacterium lactis BB-12), samt fibrer och kalcium. Immune-sortimentet innehåller samma bakteriestammar men istället för tilllägget av fibrer och kalcium är dessa produkter berikade med vitamin C och D. Produkterna i Bone Health-sortimentet är berikade med kalcium och D-vitamin. Vi tänker oss en bred målgrupp. Produkterna i Wellness-serien kan passa hela familjen, men främst hälsointresserade personer i åldern år, säger Annika Strömberg som är livsmedelsagronom och hälsokommunikatör på Arla Foods. Kalcium bidrar till att matsmältningsenzymerna Godkända hälsopåståenden som används av Arla Wellness Kalcium bidrar till att matsmältningsenzymerna fungerar normalt Vitamin D och C bidrar till att immunsystemet fungerar normalt Kalcium och vitamin D behövs för att bibehålla en normal benstomme fungerar normalt är ett av de hälsoargument som används. Genom att berika med kalcium har man anpassat produkterna till rådande EU-regler, berättar Annika Strömberg: Kalciuminnehållet i vanlig mjölk är tillräckligt för att ge denna effekt, men detta är ett godkänt hälsopåstående som gör att vi kan säga att just den här produkten är bra för magen även om vi vet att det beror på att den innehåller fibrer och probiotika. Många vill ha de här produkterna och det blir väldigt svårt för konsumenten att hitta dem om man inte får berätta i marknadsföringen om de effekter man kan förvänta sig. Vi har satt till probiotika och fibrer för att vi vet att de är positiva för magen, men enligt den nya EU-lagstiftningen får man 8 vol. XXI No 6 november 2012 DietistAktuellt

9 Tema:Livsmedel inte använda hälsoargument om bakterier. Det får man däremot göra när det gäller kalcium och sambandet med matsmältningen. Självklart ska man inte vilseleda, men vi vill hjälpa konsumenten att hitta produkterna som är bra för magen. Det vi skriver på förpackningarna baseras på de påståenden som EU godkänt kring vitaminer och mineraler som får användas om halten är tillräckligt hög. Sedan EU stramade åt regelverket för hälsopåståenden för några år sedan har inga så kalllade claims om probiotika godkänts, förklarar Annika Strömberg. Som det ser ut just nu får vi alltså inte göra hälsopåståenden om bakterierna. EU, med sitt livsmedelssäkerhetsverk Efsa i spetsen, har bestämt att probiotika ska godkännas enligt artikel 13.5 i förordningen. Det blir produktspecifika påståenden, där varje företag måste ansöka för sin egen produkt. Till skillnad mot artikel 13.1 som gäller generella påståenden de får användas på alla produkter som uppfyller kriterierna. Branschstödets handbok för närings- och hälsopåståenden kan laddas ner på: Vi har gjort väldigt många bra studier, tycker Annika Strömberg. Arlas egen forskning på bakteriestammen F19, både ensam och i kombination med andra kulturer, har en lång historik. Samma bakterier fanns i Cultura Dofilus-sortimentet som har funnits i ett tiotal år i Sverige. Probiotika är ett snårigt forskningsområde och det finns inte så mycket vetenskaplig konsensus som på effekterna av vitaminer och mineraler, menar Annika Strömberg. Man har en viss mikrobiota i tarmen, och det kan vara individuellt hur man reagerar på en ny bakteriestam. Med vitaminer och mineraler är det annorlunda, de har en väl definierad funktion i kroppen och man vet vad som händer om man får brist eller för mycket av ett ämne. Starkare ben och immunsystem? Bone Health är en vidareutveckling av den kalciumberikade mjölkdrycken som funnits några år, nu har vi höjt D-vitaminhalten ytterligare, berättar Annika Strömberg. Målgruppen för just den produkten är något äldre kvinnor, men även många unga tjejer behöver få i sig mer av kalcium och D-vitamin. Att tillsätta C-vitamin i mjölkprodukter är ett nytt grepp. Enligt det producentansvar som råder har man ett ansvar för att det finns ett behov som tillgodoses genom berikningen, och att det inte finns någon risk att överdosera. En flaska av drickyoghurten ger halva dagsbehovet av C-vitamin (42 mg) och 70 procent av dagsbehovet av D-vitamin (3,85 μg), för att bidra till att immunsystemet fungerar normalt. Finns det en risk att man uppfattar den vanliga mjölken som sämre eller inte lika bra? Nej, det tror jag inte. Berikad mjölk är särskilt bra för den som inte dricker så mycket mjölk. Den stora konsumtionen kommer nog även i fortsättningen att ligga på den vanliga mjölken, avslutar Annika Strömberg. Att främja en normal matsmältning är bara ett av flera godkända hälsopåståenden kring kalcium: Maintenance of normal 1) bones and teeth 2) muscle function 3) neurotransmission 4) blood coagualation 5) energy-yielding metabolism 6) function of digestive enzymes 7) regulation of normal cell division and diggerentiation Källa: ec.europa.eu/nuhclaims DietistAktuellt november 2012 No 6 vol.xxi 9

10 Tema:Livsmedel Produkt Arla Wellness Bone Health mjölkdryck Arla Wellness Balance mjölkdryck Arla Wellness Balance yoghurt blåbär Arla Wellness Balance yoghurt naturell Arla Wellness Drickyoghurt Blåbär Balance (350 ml per förp.) Arla Wellness Drickyoghurt Hallon Immune (350 ml per förp.) Arla Wellness Immune yoghurt jordgubb & granatäpple Arla Wellness Yoghurt Extra Fibrer Balance+ (4x125 ml per förp.) Ingredienser Mjölk 1,0 %, koncentrerade mjölkmineraler, stabiliseringsmedel (karagenan), vitamin D. Högpastöriserad. Mjölk 1,0 %, vitamin D, Lactobacillus acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis BB-12. Högpastöriserad. * Mjölk, blåbär 7 %, socker 6,6 %, fibrer, majsstärkelse, syra (citronsyra), naturlig arom, yoghurtkultur, Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis BB-12. Mjölken är högpastöriserad. Mjölk, fibrer, syrningskultur, Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis BB-12. Mjölken är högpastöriserad. Mjölk, blåbär 5%, socker 2 %, fibrer, majsstärkelse, naturlig arom, sötningsmedel (Steviol glycoside), yoghurtkultur, Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis BB-12. Mjölken är högpastöriserad. Mjölk, hallon 5%, socker 2 %, fibrer, majsstärkelse, naturlig arom, vitamin C, sötningsmedel (Steviol glycoside*), vitamin D, yoghurtkultur, Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis BB-12 Mjölken är högpastöriserad. Mjölk, socker 6,6 %, jordgubbar 5,3 %, granatäppeljuice 1,5 %, fibrer, majsstärkelse, vitamin C och D, naturlig arom, yoghurtkultur, Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis BB-12. Mjölken är högpastöriserad. *Vitamin D och vitamin C bidrar till att immunsystemet fungerar normalt. Hallon-Goji Mjölk, socker 8 %, hallon 5,8 %, fibrer, goji 2,2%, mjölkprotein, majsstärkelse, aroniajuice, naturlig arom, kalcium, förtjockningsmedel (citruspektin), syrningskultur, Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis BB-12 Blåbär-Acai Mjölk, socker 8 %, blåbär 7,8 %, fibrer, acai 0,2 %, mjölkprotein, majsstärkelse, fläderbärjuice, naturlig arom, kalcium, förtjockningsmedel (citruspektin), syrningskultur, Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis BB-12 Mjölken är högpastöriserad. Näringsvärde per 100 gram Energivärde 180kJ/45kcal Fett 1,0 g varav mättat fett 0,7 g Kolhydrat 4,9 g varav sockerarter 4,9 g Fiber 0 g Protein 3,5 g Salt 0,1 g Vitamin D 1,0 μg (20% av RDI*) Riboflavin 0,15 mg (11% av RDI*) Folsyra 15 μg (8% av RDI*) Vitamin B12 0,6 μg (24% av RDI*) Pantotensyra 0,5 mg (8% av RDI*) Kalium 160 mg (8% av RDI*) Klorid 95 mg (12% av RDI*) Kalcium 160 mg (20 % av RDI*) Fosfor 105 mg (15% av RDI*) Molybden 4,7 μg (9% av RDI*) Jod 12 μg (8% av RDI*) *Rekommenderat Dagligt Intag Energivärde 180kJ/45kcal Fett 1,0 g varav mättat fett 0,7 g Kolhydrat 4,9 g varav sockerarter 4,9 g Fiber 0 g Protein 3,5 g Salt 0,1 g Vitamin D 1,0 μg (20% av RDI*) Riboflavin 0,15 mg (11% av RDI*) Folsyra 15 μg (8% av RDI*) Vitamin B12 0,6 μg (24% av RDI*) Pantotensyra 0,5 mg (8% av RDI*) Kalium 160 mg (8% av RDI*) Klorid 95 mg (12% av RDI*) Kalcium 120 mg (15% av RDI*) Fosfor 105 mg (15% av RDI*) Molybden 4,7 μg (9% av RDI*) Jod 12 μg (8% av RDI*) *Rekommenderat Dagligt Intag Energivärde 340 kj/ 80 kcal Protein 4,5 g Kolhydrat 11 g varav sockerarter 11g Fett 1,3g varav mättat fett 0,8g Fiber 1,5 g Salt 0,1 g Kalcium 145 mg (18% av RDI*) *Rekommenderat Dagligt Intag Energivärde 230 kj/ 55 kcal Protein 5g Kolhydrat 4 g varav sockerarter 4 g Fett 1,5 g varav mättat fett 1 g Fiber 0,8 g Salt 0,2 g Riboflavin 0,2 mg (14 % av RDI*) Vitamin B12 0,4 μg (16 % av RDI*) Kalcium 169 mg (21% av RDI*) Jod 7 μg (5 % av RDI*) *Rekommenderat Dagligt Intag Energi 190 kj/45 kcal Fett 0,4 g varav mättat fett 0,3 g Kolhydrat 6,5 g varav sockerarter 6,0 g Protein 3,0 g Fiber 0,6 g, Salt < 0,1 g Kalcium 103 mg (13% af RDI*) *Rekommenderat Dagligt Intag Energi 200 kj/45 kcal Fett 0,5 varav mättat fett 0,3 g Kolhydrat 6,5 g varav sockerarter 5,5 g Protein 3 g Fiber 0,8 g Salt < 0,1 g Kalcium 104 mg (13% av RDI*) Vitamin C 12 mg (15% av *RDI) Vitamin D 1,1 μg (20% av RDI*) * Rekommenderat Dagligt Intag Energivärde 330 kj/75 kcal Protein 4,5 g Kolhydrat 11 g varav sockerarter 10 g Fett 1,3 g varav mättat fett 0,8 g Fiber 0,8 g Salt 0,1 g Kalcium 145 mg (18% av RDI*) Vitamin C 24 mg (30% av RDI*) Vitamin D 1,5 μg (30% av RDI*) *Rekommenderat Dagligt Intag Hallon-Goji Energi 380 kj/90 kcal Fett 2 g varav mättat fett 1 g Kolhydrat 12 g varav sockerarter 11 g Protein 4 g Fiber 3 g Salt 0,08 g Kalcium 120 mg (15% av RDI*) Blåbär-Acai Energi 380 kj/90 kcal Fett 2 g varav mättat fett 1 g Kolhydrat 12 g varav sockerarter 12 g Protein 4 g Fiber 3 g Salt 0,08 g Kalcium 120 mg (15% av RDI*) * Rekommenderat Dagligt Intag Produktinfo Hälsopåstående (enligt arla.se) Arla Wellness Bone Health mjölkdryck är en mjölk för starka ben*. Den smakar lika gott som vanlig mjölk och är berikad med kalcium och en hög halt vitamin D som bidrar till att hålla ditt skelett starkt. Ett glas (2,5 dl) Bone Health mjölkdryck ger dig halva dagsbehovet av kalcium och vitamin D. * Kalcium och vitamin D behövs för att bibehålla en normal benstomme. Arla Wellness Balance mjölkdryck är produkten som hjälper till att hålla magen i balans*. Den smakar lika gott som vanlig mjölk och innehåller miljoner aktiva bakterier av Lactobacillus acidophilus LA-5 och Bifidobacterium lactis BB-12, samt kalcium som hjälper dig att hålla magen i balans. * Kalcium bidrar till att matsmältningsenzymerna fungerar normalt. Arla Wellness Balance yoghurt hjälper till att hålla magen i balans*. Den har en god smak av blåbär och innehåller miljarder goda bakterier och fibrer, samt kalcium som hjälper dig att hålla magen i balans. De aktiva bakteriekulturerna i Arla Wellness Balance är: Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5 och Bifidobacterium lactis BB-12. *Kalcium bidrar till att matsmältningsenzymerna fungerar normalt. Arla Wellness Balance yoghurt hjälper till att hålla magen i balans*. Den har en mild syrlighet och en härligt krämig konsistens. Dessutom innehåller den miljarder goda bakterier och fibrer, samt kalcium för din mage. De aktiva bakteriekulturerna i Arla Wellness Balance är: Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5 och Bifidobacterium lactis BB-12. *Kalcium bidrar till att matsmältningsenzymerna fungerar normalt. Arla Wellness Balance yoghurt hjälper till att hålla magen i balans*. Den har en god smak av blåbär och är sötad med ett sötningsmedel utvunnet ur växten Stevia och 2% socker. Den innehåller miljarder goda bakterier och fibrer, samt kalcium för din mage. De aktiva bakteriekulturerna i Arla Wellness Balance är: Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5 och Bifidobacterium lactisbb-12. *Kalcium bidrar till att matsmältningsenzymerna fungerar normalt. Arla Wellness Immune yoghurt hjälper dig att bygga upp immunförsvaret*. Den har en god smak av hallon och är sötad med ett sötningsmedel utvunnet ur växten Stevia och 2% socker. Den innehåller miljarder goda bakterier och har ett högt innehåll av vitamin D och C som bidrar till att immunsystemet fungerar normalt. De aktiva bakteriekulturerna i Arla Wellness Immune drickyoghurt är: Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5 och Bifidobacterium lactis BB-12. *Vitamin D och vitamin C bidrar till att immunsystemet fungerar normalt. Arla Wellness Immune yoghurt stöttar ditt immunsystem*. Den har en god smak av jordgubb och granatäpple. Dessutom innehåller den miljarder goda bakterier och har ett högt innehåll av vitamin D och C som bidrar till att ditt immunsystem fungerar som det ska. De aktiva bakteriekulturerna i Arla Wellness Immune yoghurt är: Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5 och Bifidobacterium lactis BB-12. *Vitamin D och vitamin C bidrar till att immunsystemet fungerar normalt. Arla Wellness Balance+ hjälper till att hålla magen i balans*. Den är extra krämig och en god smak av blåbär & acai samt hallon & goji. Den är rik på fibrer och innehåller miljarder goda bakterier, samt kalcium för din mage. De aktiva bakteriekulturerna i Arla Wellness Balance+ är: Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5 och Bifidobacterium lactis BB-12. *Kalcium bidrar till att matsmältningsenzymerna fungerar normalt. 10 vol. XXI No 6 november 2012 DietistAktuellt

11 Tema:Livsmedel Marknadsföring i Western-style Arlas Wellness-sortiment har anmälts av Konsumentföreningen Stockholms talesperson Louise Ungerth, och väntar just nu på beslut och utlåtande. Anmälan har gjorts till Livsmedelsverket, som i dagsläget inte vill uttala sig i frågan. Louise Ungerth har inte gått att nå för en kommentar, men hon skriver såhär i sin blogg, louisekonsumentkoll.se: Precis som jag befarade kommer EUs nya lag om hälsopåstående tänjas till det yttersta, och Arla är först ut. Mjölk som skyddar ditt försvar basunerar Arla för att de har petat i lite extra vitaminer och mineraler. De innehåller också lactobaciller men dess effekt får man inte säga något om ännu enligt lagen, finns inte tillräckliga studier för att påstå att bacillerna har någon effekt menar EU. När nu Arla har satt ribban blir det vilda-västern. För hur ska mer seriösa företag hänga med i konkurrensen när jätten Arla dammar på i reklamen om inte de också hänger på? Skarpt läge för nya regler I december 2012 går utfasningstiden för otillåtna närings- och hälsopåståenden ut, och produkter får inte längre marknadsföras med hälsopåståenden om probiotika, kostfiber eller fullkorn. Det är livsmedelsföretagen själva som ansvarar för att regelverket följs. Anmälnings- och granskningsförfarandet är en ineffektiv procedur, då varje kommun är kontrollorgan och bär ansvaret för de produkter som Susanne Bryngelsson är vd på SNF säljs i de lokala butikerna även för produkter som säljs i hela landet. Marknadsföring i media granskas av Konsumentverket. Sedan två år tillbaka finns Livsmedelsföretagens (Li:s) och Svensk Dagligvaruhandels branschstöd för närings- och hälsopåståenden, vars syfte är att vägleda livsmedelsbranschens aktörer i att använda närings- och hälsopåståenden enligt gällande regler, och på ett ansvarsfullt och balanserat sätt. SNF (Swedish Nutrition Foundation) har en rådgivande och samordnande roll inom branschstödet. Susanne Bryngelsson som är vd på SNF ser positivt på att ärendet granskas. Det stärker förtroendet för livsmedelsbranschen om vi som konsumenter kan vara trygga i att det som sägs är sant och inte vilseledande, då ökar trovärdigheten i de hälsopåståenden som används. För företagen är det också bra med ökad tydlighet avseende vad som är tillåtet och inte. Det är därför angeläget att myndigheterna granskar märkning som är tveksam. Detta blir ett vägledande fall, menar hon. Flera produkter med probiotika använder olika påståenden om vitaminer och mineraler nu när man inte får säga något om probiotika längre. Att kalcium behövs för maximal funktion av vissa matsmältningsenzym är visserligen korrekt. Efsa kommenterar dock också i sitt utlåtande att enzymfunktionen inte påverkas av skillnader i intag av kalcium från kosten, och att det saknas belägg för att intaget i den allmänna europeiska befolkningen skulle vara otillfredsställande för en normal enzymfunktion. DietistAktuellt november 2012 No 6 vol.xxi 11

12 Tema:Livsmedel EUFIC REVIEW 10/2012 Sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll är det säkert? Diskussionen kring artificiella sötningsmedel har från och till stormat ganska rejält. Inte minst när det gäller uppgifter om kopplingar till cancer och psykiska störningar. I dietsammanhang har man också diskuterat sötningsmedlens eventuella aptitstimulans och tillvänjning av ett ökat intag av söta livsmedel, båda konsekvenserna skulle då kunna leda till ett förment ökat energiintag. Nu senast har även frågan om sötningsmedlens potentiella miljöpåverkan fått stora rubriker. Dock är våra livsmedelsövervakande myndigheter inte särskilt bekymrade över vår ökade användning av kalorifattiga sötningsmedel. I oktober presenterade The European Food Information Council (EU- FIC) en review om sötningsmedel vilken till stora delar vilar på EFSA:s (Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) analyser och rekommendationer. Även om EUFIC kan tyckas troskyldigt okritisk och positivt oreserverad i sin skrivning kan det ändå vara av intresse att ta del av den inflytelserika organisationens tydliga uppfattning i denna infekterade fråga. I Europa undergår marknadens sötningsmedel, liksom andra livsmedelstillsatser, en rigorös kontroll av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA. EFSA anger gränsvärden för ett säkert dagligt intag, och granskar kontinuerligt ny information som skulle kunna ge anledning till revision. Gränsvärdena skall garantera konsumenterna ett säkert intag av de artificiella sötningsmedlen. Tabell 1: Exempel på lågt kaloriinnehåll sötningsmedel Namn Sötningseffekt jämfört med sackaros Upptäckt framställt Används i EU sedan Acesulfam-K (E 950) gånger sötare Aspartam (E951) gånger sötare Cyklamat (E952) gånger sötare Neotam 7,000-13,000 gånger sötare Sackarin (E954) gånger sötare Steviol glykosider gånger sötare 1901 * 2011 Sukralos (E955) gånger sötare * Stevia beskrevs och fick sitt namn Det är också det enda sötningsmedel i tabellen som klassas som naturligt. Övriga är artificiella 12 vol. XXI No 6 november 2012 DietistAktuellt

13 Tema:Livsmedel Vad är sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll? Sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll är många gånger sötare än vanligt socker (sackaros). Exempel är acesulfam- K, aspartam, sackarin, steviol glykosider och sukralos som är mellan 150 och 600 gånger sötare än sackaros, och neotam som är mellan och gånger sötare (se tabell 1). Energiinnehållet varierar från 0 till 4 kcal/g, men alla ger mycket få kalorier i praktiken, eftersom mängden sötningsmedel är så liten i de produkter de tillförs; vanligtvis läskedryck, desserter, mjölkprodukter, godis, tuggummin och varma drycker som choklad. De flesta sorter finns också som bordssötningsmedel, och används då i te och kaffe eller strös på andra livsmedel som frukt och frukostflingor. Sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll har funnits i mer än ett sekel. Sackarin upptäcktes 1879 av en kemist vid Johns Hopkins University i USA, Constantin Fahlberg, och har använts i tider av ransonering och sockerbrist, t ex under de båda världskrigen. Trots att man redan 1945 sötade med olika kombinationer av sackaros och sackarin, blev det inte allmänt populärt med diet- och lightdrycker förrän i början av 1980-talet då aspartam introducerades. Under de senaste tre decennierna har försäljningen av läskedrycker med lågt kaloriinnehåll stigit i Europa mer än 15 gånger. 1 I vissa länder säljer t o m dessa läskedrycker bättre än de välkända varumärkenas originalprodukter. Som nämnt används sötningsmedel i en rad olika livsmedel av en rad olika anledningar. En av de mest uppenbara är att många konsumenter är angelägna om att kontrollera sin vikt, vilket gör att livsmedelsproducenterna vill kunna tillhandahålla ett produktsortiment med varierande kaloriinnehåll. En annan aspekt som förbättrats och utvecklats under åren är sötningsmedlen som smakgivare, där det idag finns en uppsjö av olika smakprofiler. Inte sällan används olika kombinationer av sötningsmedel eftersom de ofta har en Sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll uppfattas i allmänhet som en modern företeelse, men faktum är att det har funnits i över hundra år. Sackarin upptäcktes redan 1879 och patenterades året därpå som ett alternativ till det dyrare sockret. Under första världskrigets ransoneringstider fick det en renässans eftersom det är billigare än socker att producera. högre sötmanivå än vad som skulle kunna förväntas av summan av de enskilda sötningsmedlen. Man får alltså en synergieffekt av blandningen där helheten är större än summan av delarna. Utöver sötningsmedel med låg kalorihalt, finns s k polyoler som används i konfektyr, tuggummi och desserter. Polyoler, såsom maltitol, isomalt, sorbitol, mannitol och xylitol ger ca 2,4 kcal/g (8,4 kj/g). Undantaget är erytritol, 0,2 kcal/g, ett bulksötningsmedel som godkändes i Europa Polyolernas skall inte bara att ersätta sötman i de livsmedel de förekommer, utan också kompensera för de kvaliteter som socker har inbegripet textur, färg och fuktbevarande egenskaper. Roll i kosten Människor är predisponerade från födseln att känna igen och tycka om söt smak. 3 Detta och en medfödd aversion mot bitter smak, tros vara fysiologiska anpassningar som hjälpte den tidiga människan att skilja mellan potentiellt skadliga och potentiellt näringsrika växter. Bröstmjölk får sin söta smak till stor del från laktos (7,2%). (Som en jämförelse innehåller äppeljuice och apelsinjuice omkring 10% socker). Studier visar att preferensen för söt smak kvarstår under hela barndomen, men minskar under senare tonårstid för att sedan övergå till en vuxens nivåer. 4 Människan har i alla tider och i de flesta kulturer sötad sin mat med honung och frukt. I och med att vi under 1900-talet fick en allmän tillgång till mat med god kvalitet och till överkomligt pris, försvann de stora problemen rörande undernäring och bristande kaloriintag i västvärlden. Samtidigt började arbetets natur att förändras och bli allt mindre fysiskt krävande, vilket har lett till att en betydande del av befolkningen konsumerar mer kalorier än de gör av med. En ekvation som bekant utgör själva kärnan i den excellerande förekomsten av övervikt och fetma. Mot denna bakgrund och med tanke på människors behov av söta smaker, kan livsmedel med dessa sötningsmedel vara ett positivt inslag. Även om det är långt ifrån oproblematiskt. Viktkontroll Framgångsrik viktminskning handlar om att skapa ett energiunderskott i en hälsosam och balanserad kost genom att kombinera ett lägre energiintag med en högre energiförbrukning. Mängden vetenskapliga bevis ökar som tyder på att lågkalorikost bidrar till att hjälpa människors med deras viktkontroll En nyligen genomförd studie visade att om man ersätter socker med sötningsmedel i kolsyrade läskedrycker ger det positiva effekter på BMI. 6 En review som undersökte 16 randomiserade kontrollerade studier visade att konsumtion av livsmedel och drycker som innehåller aspartam i stället för vanligt socker, minskar både energiintag och kroppsvikt (den uppskattade graden av viktminskning för en 75 kg vuxen individ var 0,2 kg/vecka). 7,8 Betydelsen av randomiserade kontrollerade studier har rörande detta nyligen lyfts fram. 11 Studier pekar också på att kost och dryck med lågt kalorivärde bidrar i sig till att öka konsumentens motivation rörande viktkontroll. Samtidigt är det viktigt att notera att dessa sötningsmedel i sig inte räcker för att lösa västvärldens överviktproblematik, det reglerar t ex inte aptiten. 8 Därför är det av betydelse att kalorifattiga livsmedel utgör en del i en balanserad kost och hälsosam livsstil, som måste inkludera regelbunden fysisk aktivitet. Faktum som finner stöd i litteraturen. 8,9 DietistAktuellt november 2012 No 6 vol.xxi 13

14 Tema:Livsmedel Diabetes Enligt Världshälsoorganisationen (WHO), har över 346 miljoner människor i världen diabetes, där typ 2-varianten är mest förekommande. 12 Kostråd för diabetiker är i linje med sunda rekommendationer för allmänheten. Studier visar att användning av lågt kaloriinnehåll sötningsmedel kan hjälpa personer med typ 2-diabetes för att kontrollera sin kroppsvikt. 13,14 De kan konsumera söta produkter utan att det behöver påverka deras glukoskontroll. Organisationer som American Diabetes Association och Diabetes UK påpekar att produkter sötade med dessa sötningsmedel kan hjälpa till att hantera sockersuget utan att man äventyrar blodsockernivåerna. Detta knyter man sedan till råd om att kontrollera livsmedlets övriga sammansättning för att få en uppfattning om dess glykemiska komposition och egentliga kaloriinnehåll. Att en produkt innehåller ett sötningsmedel är givetvis ingen garanti för ett lågt energivärde. Tandhälsa Karies orsakas av att kolhydrater som finns i munnen fermenteras av naturligt förekommande bakterier. En process som ger upphov till syrabildning. En del av denna syra kan neutraliseras genom saliv, men i avsaknad av god tandhygien, kommer överbliven syra att orsaka karies och demineralisering av tänderna. Kalorifattiga sötningsmedel, kan dock inte brytas ned av bakterierna i munnen och där bilda syror. Därför orsakar heller inte sötningsmedel till karies. Kalorifattiga sötningsmedel kan också användas för att förbättra smaken hos olika tandhygienprodukter som tandkräm, munvatten och fluor och därigenom stimulera till större användning. EFSA har t o m godkänt påståendet att tugggummi innehållande sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll bidrar till att bibehålla en god tandmineralisering och neutraliserar samtidigt syraangrepp. 19 The European Food Information Council EUFIC är en ideell organisation baserad i Bryssel. Grundad 1995 för att sprida vetenskapligt baserad information om livsmedelssäkerhet, livsmedelskvalitet, nutrition och hälsa. EUFIC stöds av Europeiska kommissionen och livsmedelsföretag verksamma i Europa EUFIC representerar emellertid inte något företag eller särskilda livsmedel. Organisationen bedriver heller ingen verksamhet rörande lagar eller åtgärder. EUFIC ger vetenskapligt grundad information inom en mängd olika ämnen med aknytning till livsmedel och hälsa, t ex: fetma och fetma hos barn, kolhydrater, näringsriktig kost, viktkontroll, livsmedelstillsatser, livsmedelsmärkning och hälsopåståenden. EUFIC publicerar ett nyhetsbrev varannan månad Food Today, och en bulletin, Science Briefs, med nyligen publicerad forskning om kost, livsmedelssäkerhet och ämnen hälsa. EUFIC bidrar också till ett antal EUfinansierade forskningsprojekt, inklusive EURRECA, HELENA, IDEFICS och säkra livsmedel. EUFIC är också en aktiv medlem i generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd: EU Platform for Action on Diet, Physical Activity and Health. Säkerhet Alla sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll som används i livsmedelsproduktionen i Europa har kontrollerats i noggranna säkerhetstester. Godkännanden och användning av sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll (liksom alla andra livsmedelstillsatser) är harmoniserade på EU-nivå och regleras av EFSA. Det är bara hos EFSA som en livsmedelsproducent kan lämna in en ansökan om bedömning, utvärdering och godkännande av ett sötningsmedel. Ansökan måste ha föregåtts av omfattande studier. Den ska vidare innehålla nödvändiga tekniska uppgifter om produkten och fullständig redogörelse av de resultat som som erhållits från genomförda säkerhetstester. På basis av den säkerhetsanalys som utförs av EFSA formuleras sedan ett acceptabelt dagligt intag (ADI). ADI är ett mått på hur mycket av olika tillsatsämnen i våra livsmedel som kan konsumeras per dag under en människas livstid utan att det medför några hälsorisker. Måttet beräknas som en faktor (normalt 1/100) av den mängd som visat sig vara säker i djurmodeller. Undersökningar som gjorts visar att konsumtionen i Europa av sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll ligger under ADI. 20 När en livsmedelstillsats har godkänts av EU-kommissionen ges den ett E- nummer (E står för Europa). E-nummer är därför en indikation på att en tillsats har godkänts och är säker för konsumtion. Ett sådant system är effektivt och behöver inte ta hänsyn till alla olika språk som talas inom EU. Alla godkända sötningsmedel har egna E-nummer inom intervallet E Påståenden om negativa hälsoeffekter Under de senaste decennierna har det från och till dykt upp alarmerande uppgifter om att olika sötningsmedel är förknippade med olika negativa hälsoeffekter. Ogrundade påståenden återges gärna i media och på nätet, vilket ibland har skapat stor oro. EFSA har som sagts ansvaret för att pröva nya uppgifter om säkerhet hos livsmedelsingredienser och rekommendationerna om sötningsmedel revideras vid behov. EFSA:s råd till Europeiska kommissionen förblir emellertid densamma: Användning av godkända sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll i dryck och livsmedel, som konsumeras inom ADI, utgör inget hot mot konsumentens hälsa. Ett vanligt påstående rörande sötningsmedel handlar om eventuella samband med förekomst av cancer. Detta finner emellertid inget stöd i några kontrollerade studier. Bland annat har en grupp italienska forskare studerat frågan. 21 Under en 13-årsperiod samlade man in data från fall. Efter att kompenserat för andra relevanta faktorer (som t ex rökning), kunde man utesluta att risken att utveckla cancer inte kan knytas till ett intag av sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll. Dessutom, när sötningsmedelsanvändningen kategoriserades efter typ av sötningsmedel (t ex sackarin, aspartam, etc), fanns det inga som helst signifikanta samband med någon cancerform. De idag mest använda sötningsmedlen är sackarin och aspartam. Sackarinets säkerhet ifrågasattes efter att djur- 14 vol. XXI No 6 november 2012 DietistAktuellt

15

16 Tema:Livsmedel studier genomförts i början av 70-talet. Dessa tycktes visa att sötningsmedlet gav upphov till en ökad förekomst av cancer i urinblåsan. Senare laboratoriestudier visade att denna effekt var specifik för hanråttor och inte relevant för människor. Efterföljande epidemiologiska studier har numera visat att det inte finns några signifikanta samband mellan konsumtion av sackarin och uppkomst cancer i urinblåsan inklusive personer med ett högt intag. Forskning under de senaste 25 åren har alltså inte givit något stöd för hypotesen att sackarin kan orsaka cancer hos människor.22 Aspartam har också ifrågasatts, särskilt i Europa, efter att djurstudier utförda i Italien tycktes peka på ett möjligt samband mellan aspartam och lymfoid cancer hos råttor. EFSA genomförde en detaljerad granskning av forskningsunderlaget och kom fram till att det fanns betydande brister. Studierna kunde inte presentera någon evidens för att aspartam skulle orsakar cancer. EFSA:s yttrande om aspartamets säkerhet som livsmedel, står sig och myndigheten har upprepat sitt besked om att ett ADI om 40mg/kg kroppsvikt är lämpligt. 23 Slutsatsen har också fått stöd från olika reviews. 24,25 I maj 2010 samlade EFSA en grupp internationella experter från olika EUländer i avsikt att granska alla sedan 2002 publicerade artiklar om aspartam. Gruppen kom fram till att det inte fanns några nya uppgifter som borde föranleda EFSA att ompröva sin tidigare uppfattning om aspartamets säkerhet. 26 Dock bör aspartam undvikas av personer med fenylketonuri (PKU), som drabbar ca 1/ Aspartam innehåller två aminosyror, varav en är fenylalanin. Fenylalanin är en essentiell aminosyra, vilket betyder att vi måste få det från vår kost för att förbli friska. En person med PKU kan inte metabolisera fenylalanin fullt ut och måste därför följa en speciell diet för att växa och utvecklas normalt. Fenylalanin finns i de flesta proteiner, och aspartam representerar endast en mindre källa. Ändå är produkter som är sötade med aspartam märkta som en källa till fenylalanin. Framtiden Nya sötningsmedel fortsätter att utvecklas. Ett aktuellt kalorifattigt sötningsmedel är advantame, som är tillverkad av en kombination av aspartam och vanillin. Advantame har godkänts för användning som livsmedelstillsats i Australien och Nya Zeeland. 30 Dess användning som tillsats är också under övervägande av US Food and Drug Administration 31 och EFSA. 32 Sammanfattningsvis är det klart att Europas konsumenter kan förlita sig på EFSA:s regelverk för deras bedömning och godkännande, och därför känna sig trygga i att sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll är en säker del av vår kost. Livsmedel och drycker med sådana sötningsmedel kommer sannolikt att fortsätta att vara en växande del av de europeiska kostvanorna, och ger konsumenter som vill minska sitt kaloriintag en större valfrihet. EFSA:s bedömningar vilar på omsorgsfullt granskade data och uppdateras då nya relevanta studier publiceras. I fallet med aspartam, grundar sig slutsatserna på mer än 200 studier. Refenser 1. Canadean (2009). Global Carbonates Report Canadean: United Kingdom 2. Directive 2006/52/EC of the European Parliament and of the Council of 5 July 2006 amending Directive 95/2/EC on food additives other than colours and sweeteners and Directive 94/35/ EC on sweeteners for use in foodstuffs. OJ L 204/ Beauchamp GK & Cowart BJ (1985). Congenital and experiential factors in the development of human flavor preferences. Appetite 6(4): Mennella JA & Beauchamp GK (1998). Early flavour experiences: research update. Nutrition Reviews 56(7): Drewnowski A, Massien C, Louis-Sylvestre J, Fricker J, Chapelot D & Apfelbaum M (1994). Comparing the effects of aspartame and sucrose on motivational ratings, taste preferences, and energy intakes in humans.american Journal of Clinical Nutrition 59: Hendriksen MA, Tijhuis MJ, Fransen HP, Verhagen H & Hoekstra J (2011). Impact of substituting added sugar in carbonated soft drinks by intense sweeteners in young adults in the Netherlands: example of a benefit-risk approach. European Journal of Nutrition 50: De La Hunty A, Gibson S & Ashwell M (2006). A review of the effectiveness of aspartame in helping with weight control. Nutrition Bulletin 31: Bellisle F & Drewnowski A (2007). Intense sweeteners, energy intake and the control of body weight. European Journal of Clinical Nutrition 61: Rolls BJ (1991). Effects of intense sweeteners on hunger, food intake, and body weight: a review. American Journal of Clinical Nutrition 53: de Ruyter JC, Olthof MR, Seidell JV and Katan MB. (2012). A trial of sugar-free or sugar-sweetened beverages and body weight in children. The New England Journal of Medicine 367: Anderson GH, Foreyt J, Sigman-Grant M & Allison DB (2012). The use of low-calorie sweeteners by adults: Impact on weight management. The Journal of Nutrition 142: 1163S-1169S. 12. World Health Organization (2010). Diabetes programme. (Accessed 1st August, 2012). 13. Mann JI, De Leeuw I, Hermansen K, Karamanos B, Karlström B, Katsilambros N, Riccardi G, Rivellese AA, Rizkalla S, Slama G, Toeller M, Uusitupa M & Vessby B (2004). Evidencebased nutritional approaches to the treatment and prevention of diabetes mellitus. Nutrition Metabolism and Cardiovascular Disease 14: Wiebe N, Padwal R, Field C, Marks S, Jacobs R & Tonelli M (2011). A systematic review on the effect of sweeteners on glycemic response and clinically relevant outcomes. BMC Medicine 9: American Diabetes Association (2004). Nutrition principles and recommendations in diabetes. Diabetes Care 27:S Härtel B, Graubaum H-J, Schneider B, Europäische Gesellschaft August Bier für Ökologie und Medizin e.v., Berlin, Medizinische Hochschule Hannover (1993). Einfluß von Süssstoff- Lösungen auf die Insulinsekretion und den Blutglucosespiegel. Ernährungsumschau Jahrgang 40: Heft 4, Seiten European Food Safety Authority (2011). Scientific Opinion on the substantiation of health claims related to intense sweeteners and contribution to the maintenance or achievement of a normal body weight (ID 1136, 1444, 4299), reduction of postprandial glycaemic responses (ID 4298), maintenance of normal blood glucose concentrations (ID 1221, 4298), and maintenance of tooth mineralisation by decreasing tooth demineralisation (ID 1134, 1167, 1283) pursuant to Article 13(1) of Regulation (EC) No 1924/2006. The EFSA Journal 9(6): Grenby TH (1991). Update on low calorie sweeteners to benefit dental health. International Dental Journal 41(4): European Food Safety Authority (2009). Scientific Opinion on the substantiation of health claims related to sugar free chewing gum and dental and oral health, including gum and tooth protection and strength (ID 1149), plaque acid neutralisation (ID 1150), maintenance of tooth mineralisation (ID 1151), reduction of oral dryness (ID 1240), and maintenance of the normal body weight (ID 1152) pursuant to Article 13(1) of Regulation (EC) No 1924/2006. The EFSA Journal 7(9): Institut Scientifique de Santé Publique, Studie van de tafelzoetstoffen en de schatting van de totale inname van geselecteerde zoetstoffen door de volwassen Belgische bevolking. int/diabetes/en (Accessed 1st August, 2012). 21. Gallus S, Scotti L, Negri E, Talamini R, Franceschi S, Montella M, Giacosa A, Dal Maso L & La Vecchia C (2007). Artificial sweeteners and cancer risk in a network of case-control studies. Annals of Oncology 18: Bosetti C, Gallus S, Talamini R, Montella M, Franceschi S, Negri E & La Vecchia C (2009). Artificial sweeteners and the risk of gastric, pancreatic, and endometrial cancers in Italy. Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention 18: European Food Safety Authority (2009). Updated Scientific Opinion of the Panel on Food Additives and Nutrient Sources added to Food on a request from the European Commission related to the 2nd ERF carcinogenicity study on aspartame taking into consideration study data submitted by the Ramazzini Foundation in February The EFSA Journal 1015: Magnuson BA, Burdock GA, Doull J, Kroes RM, Marsh GM, Pariza MW, Spencer PS, Waddell WJ, Walker R & Williams GM (2007). Aspartame: A safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies. Critical Reviews in Toxicology 37: Stanner S (2010). The science of low calorie sweeteners separating fact from fiction. Nutrition Bulletin 35: European Food Safety Authority (2010). Report of the meeting on aspartame with National Experts. en/supporting/pub/1641.htm (Accessed 1st August, 2012). 27. Quinlan, M. How, where & why low calorie sweeteners can be used in foods & drinks. low%20calorie%20sweeteners.pdf (Accessed 1st August, 2012). 28. European Food Safety Authority (2010). Special Eurobarometer 354. Food-related risks. docs/reporten.pdf (Accessed 1st August, 2012). 29. Food Standards Agency (2012). Biannual public attitudes tracker. Wave 4, May biannualpublicattitudestrack.pdf (Accessed 1st August, 2012). 30. Food Standards Australia New Zealand (2011). Application A Advantame as a high intensity sweetener. Approval Report. applicationa1034adva4493.cfm (Accessed 1st August, 2012). 31. U.S. Food and Drink Administration. Food and color additive petitions under review. (Acc. 1st August, 2012). 32. European Food Safety Authority. Register of questions. (Mandate number: M ; Question number: EFSA- Q ). roqfrontend/questionslist.jsf (Accessed 1st August, 2012). 16 vol. XXI No 6 november 2012 DietistAktuellt

17

18 Tema:Livsmedel Samband mellan förtidsbörd och intag av sötade drycker Doktorand Linda Englund-Ögge visar i sin forskning ett samband mellan sötade drycker och för tidiga födslar. I en enkät omfattade kvinnor fick respondenterna svara på frågor kring kostintag under sin graviditet. Studien har genomförts i Norge och är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Norska Folkhälsoinstitutet Magnus Forslin Dietistaktuellt forslin@dietistaktuellt.com I en s k pubcast,, en forskningsrapport på video gjord för den amerikanska tidskriften American Journal of Clinical Nutrition, presenterar Linda Englund-Ögge sin studie Association between intake of artificially sweetened, sugar-sweetened beverages and preterm delivery: a large prospective cohort study, vilken pekar på ett samband mellan konsumtion av drycker sötade artificiellt eller med socker, och för tidig födsel. Med förtidsbörd avses födsel före den 37 graviditetsveckan, och den står för 75% av den perinatala mortaliteten, och 50% av neurologisk sjuklighet som t ex cerebral pares. I världen antalet för tidiga födslar ökat. I Afrika och Nordamerika är siffran 12%. I de nordiska län- Linda Englund-Ögge visar i sin forskning samband mellan sockerintag och för tidiga födslar. Studien har gjorts i Norge och är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Norwegian Institute for Public Health. derna 5-7%. Det är vanligt att havande kvinnor dricker sötade drycker, säger Linda Englund-Ögge. I en stor dansk studie 1 som genomfördes 2010 kunde man visa på att en daglig konsumtion av artificiellt sötade drycker kan öka risken för en för tidig födsel. Forskarna betonar dock att ytterligare studier behövs. En handske som plockades upp av Linda Englund- Ögge som medverkat i en prospektiv studie, omfattande gravida, norska kvinnor, från MoBa den norska mor- och barnkohortstudien. MoBa är en stor populationsstudie som genomförs av det norska folkhälsoinstitutet. Genom självrapportering via frågeformulär angav kvinnorna konsumtions- 18 vol. XXI No 6 november 2012 DietistAktuellt

19 mängd av artificiellt sötade och sockersötade drycker. Uppgifter kring graviditetslängd fick man via Norges Medicinska födelseregister. I våra resultat såg vi att energiintaget var signifikant högre hos individer som konsumerade sötade drycker i förhållande till de som drack lite. Även BMI var signifikant högre hos de som angav ett högt intag av artificiellt sötade drycker i förhållande till dem med ett lågt intag. Kvinnor med ett högt intag var också i större utsträckning ensamma mödrar, sannolikheten var också högre att de var rökare och lågutbildade. Men det kanske mest anmärkningsvärda i resultatet var att kvinnor som drack ett eller fler glas dagligen artificiellt sötad eller sockersötad dryck hade en signifikant högre risk att föda tidigt. 11% respektive 25%. Resultat stratifierades sedan över spannet tidig och sen förtidsbörd. De som drack mer än ett glas lightdryck om dagen hade en 14% ökad risk för sen förtidsbörd, men de som drack flera glas sockersötad dryck dagligen kunde knytas till en signifikant ökad risk om hela 75%. De som är normalviktiga och dricker ett eller flera glas lightdryck dagligen, hade en förhöjd risk om 16%. Men hos överviktiga som dricker mer än ett glas sockersötad dryck ökar samma risken med 41%. Den slutsats som Linda Englund-Ögge kommer fram till är att en konsumtion av både artificiellt sötad och sockersötad dryck kan knytas till en förhöjd risk för tidig födsel. Däremot säger studie ingenting om ett kausalt samband. 1 Studie:Intake of artificially sweetened soft drinks and risk of preterm delivery: a prospective cohort study in 59,334 Danish pregnant women. Halldorsson TI, Strøm M, Petersen SB, Olsen SF. Am J Clin Nutr Sep;92(3): Epub 2010 Jun 30. Nu är den här! Beställ den på

20 Tema:Livsmedel Nytt på forskningsfronten Probiotisk coktail nytt livsmedel för äldres hälsa Temat i Dietistaktuellt #3.12 var Probiotika & IBS. Flera artiklar behandlade den spännande och gränsöverskridande forskning som rör mikrobiota (tarmflora) och hälsa. I Lund bedrivs sedan flera år mycket av den svenska pionjärforskningen inom området, bl a försöker man nu ta fram ett livsmedel som skall förebygga och dämpa kroniska inflammationer hos äldre. Magnus Forslin Dietistaktuellt forslin@dietistaktuellt.com Bengt Jeppson, överläkare och professor i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, är något av en nestor när det gäller forskning kring probiotika och mikrobiota. Han började engagera sig i mikroberna redan under mitten av 80-talet, och har sedan dess lett flera intressanta studier. Just nu är han involverad i ett projekt där man genom att servera en grupp äldre en cocktail bestående av frukt, bär och en gnutta probiotika, hoppas kunna uppnå påtagliga antiinflammatoriska effekter. Vår hypotes bygger på det faktum att inflammationer ofta genereras i tarmen, förklarar Bengt Jeppsson. Om den känsliga bakteriebalansen rubbas här, kan det bli en överväxt och dominans av bakterier som driver just inflammation. Det är inte ovanligt att äldre ovetandes bär på lättare kroniska inflammationer som inte ger några egentliga problem, men som i sig kan leda till en rad besvärliga diagnoser som t ex typ-2 diabetes, ateroskleros, kardiologiska sjukdomar, hypertoni och IBD. Med stigande ålder blir vårt immunförsvar gradvis också mindre effektivt. Då forskarna har kartlagt olika hälsosamma bakterier som t ex lactobaciller visar det sig att flera viktiga stammar blir färre i mikrobiotan allteftersom vi blir äldre. Vid exempelvis åderförkalkning har patienten en hög inflammatorisk aktivitet i kroppen, men kan vi dämpa inflammationen, fortsätter Bengt Jeppson minskar vi drastiskt risken för komplikationer. Likaså noterar jag att om en kraftig inflammatorisk reaktion uppstår postoperativt hos de cancerpatienter jag opererat för tumör i bukhålan, är prognosen 20 vol. XXI No 6 november 2012 DietistAktuellt Lactobacillus