TAM 2:2012 REKOMMENDATIONER. Informationsförvaltning (Information Management) Version 2.0
|
|
- Lucas Nyström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TAM 2:2012 REKOMMENDATIONER Informationsförvaltning (Information Version 2.0
2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Grundproblemet 4 3 Informationsförvaltning (Information Skapa en organisation för informationsförvaltning Indela och avgränsa information till informationsområden Termer, begreppsmodeller, koder och förkortningar Dokumentera Förvalta framtagen dokumentation Informationskvalité Informations- och IT-säkerhet Några praktiska tips för bättre informationshantering Ramverk, standarder, lagkrav och teori Bilagor Revisionshistorik TAM-Arkivs rekommendationer och rutiner
3 1 Inledning Denna skrift ger råd för hur man förvaltar information. (Mer exakt informationsobjekt och informationsområden. Exempel på informationsobjekt kan vara en text, en tabell, en hemsida, ett SMS eller ett fotografi.) Informationsförvaltning, eller Information Management (IM) som är motsvarande engelska term, är ett omfattande område. Grundtanken är att man fokuserar på hur information skapas/inkommer, hanteras, distribueras och till slut bevaras eller gallras. Inom informationsförvaltning fokuserar man inte på IT-system, linjeorganisationens uppbyggnad eller arbetsprocesserna inom organisationen. (Informationsförvaltning avser inte heller marknadsföring, reklam, hemsidesproduktion eller annan liknande kommunikation.) Fokus är i stället på hur dokument, handlingar, artiklar, epost, databaser, SMS, fotografier, hemsidor med mera lagras och hanteras. En genomtänkt informationsförvaltning inom en organisation gör att det blir lättare att byta ut IT-system, byta information mellan system och organisationer, lättare att återfinna information, lättare att långtidslagra (bevara) information, och det skapar grunderna för en ökad informationssäkerhet. Målgrupperna för detta dokument kan vara chefer, verksamhetsutvecklare, ansvariga för dokument- och informationshantering, arkivarier, systemförvaltare, systemägare och systemarkitekter. Den första revisionen togs fram år 2008 inom projektet TAMAD Förstudie". I projektet deltog följande personer: Bengt Dahlstedt och Jonna Karlsson från Lärarförbundet, Eva Hansson från TCO, Göran Lanbeck från Finansförbundet, Ulrika Larsson från DIK, Helene Saranius från Vårdförbundet, Katarina Selldahl från Akademikerförbundet SSR, Anders Tihkan från Sveriges Ingenjörer, Fredrik Tillberg och Johanna Tüll från Polisförbundet, Mikael Wikström från Civilekonomerna, Lars-Erik Hansen, Jim Löfgren, Pernillla Rosengren, Ylva Taubert-Lindberg och Magnus Wåhlberg från TAM-Arkiv, och Olle Ebbinghaus som externt konsultstöd. Detta är den andra revisionen av rekommendationen "TAM2 Informationsförvaltning. Den här andra utvidgade och helt omarbetade revisionen har tagits fram av Magnus Wåhlberg vid TAM-Arkiv. Tack till Tove Engvall för påpekanden om brister i den första revisionen. 3
4 2 Grundproblemet En organisation som inte arbetar med informationsförvaltning brukar få följande problem: i) okontrollerad datatillväxt, ii) svårt att hitta information, iii) bristfällig versionshantering, iv) information försvinner eller förstörs oavsiktligt, v) information i föråldrade filformat eller på datamedia som inte längre är åtkomliga. Bristen på en medveten informationsförvaltning kan även leda till att det blir lättare att manipulera information av obehörig part. Fall i) brukar yttra sig genom att man ständigt köper in mer hårdvara (exempelvis disk och servrar), men man gör ingenting åt bristfälliga bakomliggande lagringsstrukturer. Till slut får man en okontrollerad datatillväxt, där det är svårt att finna den information man söker. Hur lätt är det att hitta en nål i en höstack eller rätt dokument på en gemensam katalog? Fall i) är ofta kopplat till fall ii). Information går inte längre att finna eftersom ingen har förvaltat den eller tänkt på att den ska gå att söka efter i framtiden oberoende av vem som en gång skapade den. En typisk replik som visar på detta problem är Jag är säker på att det fanns ett dokument om detta. Kanske Nisse vet? I det tredje fallet är det svårt att avgöra vilken version ett specifikt dokument har. Är dokumentet exempelvis beslutat eller aktuellt? Finns det en senare revision? Om man hör något i stil med Jag tror att det finns en mer aktuell version, men jag är inte säker. Kanske Nisse vet?, har man detta problem inom organisationen. Det fjärde fallet beror av att man har bristande behörighetskontroller, arbetsrutiner och bristfälliga IT-stöd. Om en upprörd kollega kommer springande skrikande Men jag är säker på att den fanns här. Vem *#% har flyttat på den? Nisse?, då har man detta problem. 4
5 Det sista fallet är en klassiker. Tjugo år efter att man tagit fram ett dokument, så upptäcker någon att man absolut måste ha detta dokument för att inte förlora en massa tid, pengar och prestige. Då kan man få höra följande underhållande dialog: - Men jag måste få fram dokumentet på skivan! - Näää, en sån där gammal flexskiva har vi ingen diskettstation kvar till sen... säkert tio år. Har du ingen papperskopia? Kanske tekniska museumet har kvar en läsare? - Du ska fixa fram dokumentet! Det är ditt jobb! - Ledsen, men det finns ingen läsare kvar. Kanske Nisse har en läsare? Grundproblemet i alla dessa fall är att ledningen för organisationen aldrig satsat på en fungerande informationsförvaltning. 5
6 3 Informationsförvaltning (Information Skapa en organisation för informationsförvaltning Informationsägare Informationsförvaltare Informationsförvaltare Fig 1. En organisation för informationsförvaltning Se till att det finns en organisation för informationsförvaltning, se fig. 1. Exempelvis en informationsägare och en eller flera informationsförvaltare. 1 En informationsägare brukar återfinnas på ledningsnivå och har det övergripande ansvaret för att all information hanteras på ett förnuftigt sätt och inom ekonomiska och personalmässiga avgränsningar. En informationsägare delar ut det praktiska arbetet till olika informationsförvaltare. En informationsförvaltare har som uppgift att se till att all information inom ett informationsområde hanteras effektivt och kvalitetsmedvetet. Exempel på typiska arbetsaktiviteter för en informationsförvaltare är att: ta fram och förvalta gemensamma viktigare termer och begrepp, dokumentera var information hanteras och lagras på ett övergripande plan kopplat till informationsområden, IT-system, organisationsdelar och arbetsprocesser, dokumentera vilka integrationspunkter som finns mellan olika system, förbättra informationskvalitén, genomföra informationssäkerhetsanalyser inklusive framtagande motåtgärder, se till att lagkrav och standarder inom området följs, ge utbildning inom området. 1 Jämför med systemägare och systemförvaltare som har ansvaret för, respektive förvaltar ett IT-system. 6
7 En informationsförvaltare måste ha förmåga till analytiskt och abstrakt tänkande för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. En viss pedagogisk förmåga brukar även det underlätta. En informationsförvaltares naturliga samarbetspartners brukar vara systemförvaltare, arkivarier och liknande. (En systemförvaltare eller en arkivarie kan även ha rollen som informationsförvaltare i en mindre organisation.) En informationsförvaltare kan i sin tur behöva ha hjälp av olika former av handläggare, konsulter och experter för utföra sitt arbete, beroende på egen tidigare erfarenhet och organisationens komplexitet Indela och avgränsa information till informationsområden Tillverkning Försäljning o Marknadsföring Distribution... Utveckling o Uppföljning Fig 2. Exempel på uppdelning i informationsområden för en verkstadsindustri Dela upp all information inom organisationen i informationsområden för att få större överblickbarhet och underlätta förvaltning. Antalet informationsområden brukar vara mellan omkring fem till trettio stycken. Varje informationsområde avgränsas så tydligt som möjligt. Försök skapa informationsområden som är stabila över tiden, och inte berörs av organisationsförändringar eller förändringar av arbetssätt (ex. förändringar av arbetsprocesser). 2 Exempel på informationsområden för ett fackförbund kan vara Ledning och styrning, Ekonomi, Administration, Personal, IT, Medlemskapsinformation, Medlemstjänster och Utbildning. I TAM-Arkivs rekommendation "TAM6 - Struktur för dokumenthanteringsplan" ges förslag på informationsområden för ett fackförbund. En informationsförvaltare brukar typiskt vara ansvarig för ett eller flera informationsområden. Däremot brukar det bara finnas en informationsägare för hela organisationens information. 2 Ex. strukturering efter arbetsprocesser brukar i många organisationer vara mer kortsiktigt än att ordna upp efter informationsblock. Många organisationer har dessutom inte ett processmässigt organisationssätt.. 7
8 3.1.3 Termer, begreppsmodeller, koder och förkortningar Ta fram beskrivningar av centrala termer och begrepp inom organisationen. 3 Detta är viktigt för att underlätta informationsutbyte mellan IT-system/organisationer, och för att underlätta bevarande av information. Dokumentation av termer och begrepp kan göras exempelvis i grafiska modeller eller i termlistor. Termer och begrep bör om möjligt vara på minst en verksamhetsgemensam nivå. Termer och begrepp kan även återfinnas på branschnivå, nationell eller internationell nivå. Även koder och förkortningar som inte är självförklarande bör beskrivas och dokumenteras av samma skäl som för att beskriva termer och begrepp. 4 För inspiration se exempelvis Terminologicentrum TNC:s (Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk) Rikstermbanken, Dokumentera Att dokumentera hur förvaltningen av information ska ske och hur informationen hanteras praktisk är självklart väsentligt. Syftet med dokumentationen är bland annat att få en övergripande kontroll över var den finns och hanteras, och genom detta minska risken att information försvinner, korrumperas eller blir otillgänglig eller tillgänglig för fel personer. Dokumentera därför på ett övergripande ( strategiskt ) plan: A) hur all information ska hanteras (Ex. användande av öppna stabila format och gällande lagkrav.) B) hur själva informationsförvaltningen ska ske (Ex. organisatorisk uppbyggnad för själva informationsförvaltningen, mandat, budgetramar, hur dokumentation ska tas fram och förvaltas och intressenter.) 3 Exempel på vanliga termer inom facklig verksamhet är ärende, aktnummer, projekt och medlem. Vad är exempelvis en medlem? Är det någon som är medlem, någon som har varit medlem, eller både och? Finns det olika kategorier av medlemmar? 4 Detta för att undvika följande dialog: - Vet du vad koden R56 stod för i vårt gamla system? - Näää, fråga inte mig. Kanske Nisse vet?. 8
9 För varje informationsområde (eller för en grupp av informationsområden) dokumenteras därefter: 1. var information hanteras och lagras (Exempelvis i vilka databaser, filträd, ECMsystem, FTP-arkiv eller i vilken fysisk arkivdepå), 2. integrationspunkter och informationsflöden mellan system, 3. koppling till e-tjänster, webb-siter och inkanaler (såsom datafångst och scanning), 4. när och hur information konverteras (omvandlas) eller migreras (flyttas mellan olika tekniska systemlösningar) 5. när och hur information destrueras ( gallras ) eller bevaras ( långtidslagras / arkiveras ). Dokumentationen görs på övergripande nivå, men om den blir allt för ytlig blir den förstås utan praktisk nytta. Använd gärna grafiska beskrivningar med tillhörande text. En del av denna dokumentation brukar finnas i systemdokumentation sedan tidigare. Strategi för informationsförvaltning Plan för Plan för informationsområde informationsområde... Plan för informationsområde Fig 3. Förhållandet mellan strategi för informationsförvaltning och informationsförvaltningsplanerna för de olika informationsområdena. Strategi och bevarandeplaner enligt Riksarkivets föreskrifter för statlig sektor är också en form av dokumentation för hur information flödar genom en verksamhet sett ur ett strikt arkivperspektiv, se Riksarkivets föreskrift RA-FS 2009:1. En mer praktisk utvidgad tolkning av denna föreskrift är att skapa ett generellt strategidokument för hur information ska hanteras inom verksamheten inklusive bevarandeaspekten, se punkten A) ovan. Detta övergripande styrdokument beskriver målsättningar och krav för hur information ska hanteras. För varje eller för en grupp av informationsområden tas sedan fram en plan som mer konkret visar hur exempelvis bevarande, konvertering, destruktion ( gallring ), uppdateringar och integration 9
10 sker. Strategin handlar då om ett önskat övergripande tillstånd. Planerna för informationsområdena har å andra sidan mer karaktären av detaljerade beskrivningar av de faktiska tillstånden, även om de även har en styrande roll på detaljnivån, se punkterna 1)- 5) ovan. Se figur 3. En dokumenthanteringsplan (arkivbildningsplan) är en form av dokumentation som beskriver hur olika dokumenttyper (handlingstyper) flödar i en organisation. En mer detaljerad dokumenthanteringsplan utgör ett komplement till bevarandeplaner. En mindre detaljerad dokumenthanteringsplan kan å andra sidan slås ihop med planerna för informationsområdena Förvalta framtagen dokumentation Se till att dokumentationen förvaltas, det vill säga att den är aktuell och användbar. Det säger sig själv att ofullständig, föråldrad eller felaktig dokumentation inte är till stor nytta Informationskvalité Säkerställ informationskvalitén inom verksamheten. Detta görs exempelvis genom att källa till registrerad information dokumenteras, genom att informationsförvaltarna gör stickprovskontroller, utbildning av handläggare, genom framtagande av skriftlig praxis för registrering och hantering av uppgifter, genom normering och så vidare. Skälet till att sträva efter en hög informationskvalité inom organisationen är exempelvis för att få korrekta underlag för beslut. Den praktiska informationskvalitén har även stor betydelse i juridiska tvister Informations- och IT-säkerhet De exakta avgränsningarna mellan informationsförvaltning, informationssäkerhet och ITsäkerhet är inte glasklar. Det är i alla fall min personliga uppfattning att informationsförvaltning innefattar informationssäkerhet, och att IT-säkerhet handlar mer om teknisk säkerhet runt IT-system och inte information i första hand. Det finns dock som sagt olika åsikter i vad som ingår i de olika begreppen. 10
11
12 Skapa o omskapa Gallra o rensa Bevara (Långtidslagra) Fig 5. Huvudflödena ifrån skapande till bevarande eller gallring. Råd: Versionshantera vid behov dokument. Skilj mellan arbetsversioner och fastställda versioner. Genom att versionshantera dokument är det bland annat lätt att avgöra vilken som är senaste version av flera likartade dokument. En version brukar fastställas vid utskick, när ett ärende eller projekt avslutats eller liknande. För mer information se rekommendationen TAM3 Versionshantering. Tillför tillräckligt med metadata. Metadata brukar beskrivas som data om data. Tillräckligt med metadata måste tillföras för att möjliggöra återsökning, återanvändning, automatisk behandling, administration och framtida arkivering. Inför automatisk arkivhantering. Det vill säga inför automatisk gallring (systematisk destruktion), konvertering och bevarande (långtidslagring) inom organisationen. En förutsättning för att kunna införa automatisk arkivhantering är om man har tillfört tillräckligt mycket metadata till informationsobjekten, för att exempelvis gallring ska kunna göras i IT-system med liten eller ingen manuell inblandning. Gallring kan styras utifrån uppgifter registrerade i en framtagen dokumenthanteringsplan (informationshanteringsplan) eller enligt andra styrdokument. Exempelvis kan det 12
13 gälla att förstöra alla kvitton på betalda fakturor äldre än 11 år i ett ekonomisystem. Ytterligare en förutsättning för att man ska kunna få automatisk arkivhantering är det finns funktionalitet för detta i organisationens IT-system. Även bevarande kan automatiseras om tillräckligt med metadata tillförts informationsobjekt och om man har systemstöd för det. Ett praktiskt sätt är att ange gallringsfrister och bevarandeaspekter i en informationshanteringsplan. Uppgifterna i informationshanteringsplanen används sedan för att styra den automatiska gallringen och bevarandet, se figur 5. För mer information se rekommendationerna TAM4 - Arkivfunktionalitetskrav för IT-system, TAM7 - Komplett teknisk instruktion för digital åtkomst och digitala leveranser till TAM-Arkiv och TAM8 - Digital arkivering för vanliga användare. Avställ (exportera) information ur IT-system på ett genomtänkt sätt. Om man måste avställa information ur IT-system för att få bättre prestanda bör man avställa till format som klarar långtidslagring. Att bara exempelvis avställa information utan dokumentation på ett back-up-band är inte att rekommendera eftersom det är sannolikt att denna information inte kommer att gå att läsa efter några år. Dessutom är det bra att ha en vettig struktur mellan filer, tillföra metadata och dokumentera själva avställningen. Grundprincipen bör vara att den information som är avställd snabbt ska kunna läsas tillbaka till ursprungligt system, eller om inte det ursprungliga systemet finns kvar, att man konverterat den avställda informationen till arkivformat för långtidslagring. Använd stabila och öppna lagringsformat. Sträva att efter att använda stabila och öppna lagringsformat för den information som ska bevaras (långtidslagras). Tyvärr är inte leverantörsformat såsom exempelvis Word, Excel och Powerpoint tillräckligt stabila för att kunna användas för långtidslagring. För mer information se rekommendationen TAM5 - Format för Långtidslagring. Undvik att dubbellagra informationsobjekt, eller ha klara rutiner för relation mellan original ( master ) och kopia ( copy eller slave ). Detta görs för att inte uppdateringsproblem ska uppstå mellan system. Informationsobjekt bör ha unik identitet ( unikt ID ). Detta för att inte sammanblandningar ska ske. 13
14 Versionshantera. Tillför metadata. Automatisk arkivhantering. Genomtänkt eventuell avställning. Stabila lagringsformat. Undvik dubbellagring. Unik identitet Ramverk, standarder, lagkrav och teori I detta avsnitt berörs kort var man fördjupa sig ytterligare inom området informationsförvaltning och vilka grunder som detta dokument vilar på. Det finns olika former ramverk för informationsförvaltning och EA (Enterprise Architecture). Bland de mer kända finns TOGAF ( och Zachman Framework (Exempelvis har engelska Wikipedia en bra artikel om detta ramverk). Notera gärna att arkivaspekterna lyser till stora delar med sin frånvaro i båda dessa ramverk. Det finns ett antal olika ISO-standarder som berör informationsförvaltning inklusive informationssäkerhet. ISO-standarderna är dock inte allmänt tillgängliga om inte organisationen är beredd att betala för dem, vilket är enligt min åsikt en motsats till deras syfte (det vill säga att få så stor spridning och genomslag som möjligt). Exempel på ISO-standarder som rör informationsförvaltning är följande familjer ISO (OAIS-modellen för bevarande), ISO (Arkiv- och dokumenthantering), ISO (Metadata), ISO (Informationssäkerhet) och ISO (Informationsförvaltning/Informationssäkerhet). Det finns även lagstiftning som påverkar informationsförvaltningen. Vid TAM-Arkivs medlemsorganisationer gäller detta lagar som rör ekonomisk redovisning, hantering av personuppgifter, hantering av patientjournalkopior, sekretess, arbetsmarknadslagar och arbetsskadelagstiftning. I undantagsfall kan även lagar som rör myndighetsutövning vara aktuella. Dessutom finns lagstiftning som reglerar förbundsspecifik verksamhet såsom polisväsende och sjöfart. 14
15 Många lagkrav behöver tolkas. De tolkningar av lagstiftningen man gör vid en organisation bör naturligtvis dokumenteras i form av styrdokument eller kommentarer. 15
16 4 Bilagor 4.1 Revisionshistorik Revision/Version Datum Författare Kommentar '1.0' ' ' Magnus Wåhlberg Första revisionen släpptes kopplat till projektet TAMAD Förstudie". '2.0' ' ' Magnus Wåhlberg En helt omarbetad och utvidgad revision togs fram. 16
17 4.2 TAM-Arkivs rekommendationer och rutiner Följande rekommendationer och rutiner kan laddas ner från TAM-Arkivs webbplats, TAM 1:2008 REKOMMENDATION - Vid förändring av ärende- och dokumenthantering TAM 2:2012 REKOMMENDATION Informationsförvaltning (Information TAM 3:2008 REKOMMENDATION Versionshantering TAM 4:2010 REKOMMENDATION - Arkivfunktionalitetskrav för IT-system TAM 5:2010 REKOMMENDATION - Format för Långtidslagring TAM 6:2010 REKOMMENDATION Struktur för dokumenthanteringsplan TAM 7:2011 INSTRUKTION - Komplett teknisk instruktion för digital åtkomst och digitala leveranser till TAM-Arkiv TAM 8:2012 REKOMMENDATION - Digital arkivering för vanliga användare 17
TAM 2:2008 REKOMMENDATIONER. Informationsförvaltning. Version 1.0
TAM 2:2008 REKOMMENDATIONER Informationsförvaltning Version 1.0 1 Inledning Dessa rekommendationer, TAM 2:2008, togs fram år 2008 inom projektet TAMAD - Förstudie. Syftet med projektet har varit att öka
TAM 4:2010 REKOMMENDATION. Arkivfunktionalitet för IT-system. Version 1.0
Version 1.0 TAM 4:2010 REKOMMENDATION Arkivfunktionalitet för IT-system Version 1.0 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 2 KRAV PÅ IT-SYSTEM 4 2.1 ALLMÄNT 4 2.2 ARKIVFUNKTIONALITET 5 2.2.1 VÅRD AV INFORMATION
Titel: TAM-Arkiv Arkivhandbok Datum: 2014-09-26 Version: 1.0. TAM-Arkiv Arkivhandbok
Titel: TAM-Arkiv Arkivhandbok Datum: 2014-09-26 Version: 1.0 TAM-Arkiv Arkivhandbok TAM-Arkiv Arkivhandbok. Allmänna råd om arkivering INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna råd om arkivering... 2 Hos medlemmen...2
Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Karolinska Institutet
Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Karolinska Institutet INNEHÅLL Bakgrund... 1 Syfte... 1 Definitioner... 1 Ansvar och roller... 2 Bevarande och gallring av allmänna handlingar... 3
Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik
Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett
Kompletterande frågor - Regler för informationshantering. och arkivering i IT-system/applikationer, LA 2017
1(5) Landstingsarkivet 2018-05-24 LA 2018 0100 Kompletterande frågor - Regler för informationshantering och arkivering i IT-system/applikationer 1 Inledning och bakgrund Vid upphandling, avrop, utveckling
TAM 1:2008 REKOMMENDATIONER. Vid förändring av ärende- och dokumenthantering. Version 1.0
TAM 1:2008 REKOMMENDATIONER Vid förändring av ärende- och dokumenthantering Version 1.0 1 Inledning Dessa rekommendationer, TAM 1:2008, togs fram år 2008 inom projektet TAMAD - Förstudie. Syftet med projektet
Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun
1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...
Strategi för bevarande av digital information
Regionledningskontoret Kansli Centrala arkivfunktionen 036-32 45 14 tomy.eklov@rjl.se Strategi för bevarande av digital information Detta måldokument avser övergripande strategi för långsiktigt bevarande
REGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR
REGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR Typ av dokument: Regel Datum: Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Arkiv och diarium Ansvarig förvaltningsenhet: Universitetsledningens kansli
Österåkers kommuns styrdokument
Österåkers kommuns styrdokument Riktlinjer arkivkrav IT-system Antagen av Kommunstyrelsen 2019-05-20, 7:15 Dnr: KS 2019/0145-004 Kommentar: Gäller från och med 2019-05-20 Riktlinjer arkivkrav för IT-system
Dokumenttyp Checklista för digital arkivering Projekt Elektroniskt bevarande, Etapp 2
1 (8) CHECKLISTA FÖR DIGITAL ARKIVERING Bilaga 5 Thomas Lindkvist, Mariestad Pelle Gertow, Trollhättan Marie Skarin, Uddevalla Jan Christer Wahlbäck, Mariestad Monica Eriksson, Norrköping Caspar Almalander,
Vägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet
VÄGLEDNING 1 2016-05-26 Dnr V 2016/920 Avdelningen Dokumenthantering Åsa Berglund, avdelningschef Vägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet Version 1.0 Postadress Box 117,
Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun
UPPSALA STADSARKIV Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun 1 INLEDNING... 1 1.1 ALLMÄN HANDLING... 1 1.2 FLER ANVISNINGAR OM E-HANDLINGAR...
Digital arkivering för vanliga användare
TAM 8:2011 REKOMMENDATION Digital arkivering för vanliga användare Revision 1.0 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Några råd för enkel digital arkivering 4 3 Några praktiska exempel 7 3.1 Arkivering
Arkivkrav för IT-system i Lunds universitet - vägledning
ARKIVKRAV FÖR IT-SYSTEM - VÄGLEDNING 1 2014-09-09 Avd. Dokumenthantering Anne Lamér IT-arkivarie Arkivkrav för IT-system i Lunds universitet - vägledning Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1
Riktlinjer för digital arkivering. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag.
Riktlinje 2015-06-24 Riktlinjer för digital arkivering KS-2015/0813 003 Antagen av Kommunstyrelsen den 2 september 2015. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag. Syftet
Riktlinjer för styrdokument Dnr 1-306/2019. Gäller fr.o.m
Riktlinjer för styrdokument Dnr 1-306/2019 Gäller fr.o.m. Riktlinjer för styrdokument Dnr 1-306/2019 INNEHÅLL Inledning... 1 Syfte... 1 Styrdokument på organisatorisk enhet... 1 Dokumenttyper... 1 Språk...
Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv. 2013-11-05 Anastasia Pettersson Per Carlsson
Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv 2013-11-05 Anastasia Pettersson Per Carlsson Presentationen i korthet SKB Svensk Kärnbränslehantering AB Påverkan från Lagar och föreskrifter, Standardisering
Regler för bevarande av elektroniska handlingar vid Mittuniversitetet
2017-06-28 Regler för bevarande av elektroniska Publicerad: 2017-06-28 Beslutsfattare: Håkan Stenström Handläggare: Anna Connell Beslutsdatum: 2017-06-28 Giltighetstid: Tillsvidare Sammanfattning: Med
Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26
Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika
Arkiv- och informationshantering i Stockholms stad en introduktion April 2019
April 2019 Dnr: 5.3-05746/2019 Utgivare: Stockholms stadsarkiv Kontaktperson: Christina Moberg 3 (11) Inledning... 4 Ansvar och organisation... 5 Framställning och arkivering... 6 Gallring... 7 Redovisa...
Riktlinjer för hantering av arkiv i Ånge kommun
RIKTLINJER ARKIV 1 (6) Kommunstyrelsen Riktlinjer för hantering av arkiv i Ånge kommun Fastställd: Kommunfullmäktige, 2018, 128, KS 18/319 Omfattar: Ånge kommunkoncern Dokumentägare/dokumentansvarig: Kommunstyrelsen
Moment 6: E-arkivet och våra verksamhetssystem
Moment 6: E-arkivet och våra verksamhetssystem Information Varje typ av kunskap som kan utbytas. Handlingarna som ska bevaras eller gallras Analoga handlingar: informationen är ett med lagringsmediet.
Bevarande av digitala allmänna handlingar
www.hassleholm.se S Bevarande av digitala allmänna handlingar Riktlinjer Innehåll Inledning 3 Ansvarsfördelning 3 Bevarande av digitala allmänna handlingar 4 Åtgärder för bevarande av digital information
Mappstruktur, filnamn och städtips
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning Dokumentslag: Styrande Datum: 2016-04-26 Dokumenttyp: Anvisning Version: 1.1 Mappstruktur, filnamn och
Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan
Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-001342/2014 Sida 1 (7) 2014-03-25 SSA 2014:02 Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Närvarande från herrängens skola: Lena Hellström
FormatE. Om översynen av RA-FS 2009:2
FormatE Om översynen av RA-FS 2009:2 benjamin.yousefi@riksarkivet.se Juridisk och teknisk rådgivare och utredare FormatE (projektledare) Ledamot i Samrådsgruppen ArkivE 2.0 Elektroniska underskrifter Preforma
Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion
1 (8) 2014-05-05 Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion För de flesta organisationer idag är information en förutsättning för att skapa affärsvärde eller verksamhetsnytta. Information
Riktlinjer för digital arkivering
Riktlinjer för digital arkivering I Linköpings kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen Status: Antaget 2014-06-17 243 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se
Arkivreglemente för Motala kommun
Kommunal författningssamling Arkivreglemente för Motala kommun Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 13/KS 0244 Datum: 2013-12-16 Paragraf: Reviderande instans: Kommunfullmäktige
Inspektionsrapport 1(5) Nationella divisionen Enheten för tillsyn Dnr RA /4277
Inspektionsrapport 1(5) Inspektion av arkivvården vid Konsumentverket Datum: 2012-10-11 Närvarande Från myndigheten Adm.chef (del av tid) IT-avd (del av tid) arkivarie Från Riksarkivet Martin Utvik inspektör
Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer
Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.
TJÄNSTESKRIVELSE. Revidering av. informationssäkerhetspolicy TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen KS/2019:63
TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-14 Kommunstyrelsen Richard Buske Tf säkerhetschef Telefon 08 555 010 22 richard.buske@nykvarn.se informationssäkerhetspolicy KS/2019:63 Förvaltningens förslag till beslut Revidering
Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen
Standarder källa till kunskap och utveckling Arkivarien i den digitala kommunikationen Öppna data G-kataloger Big Data Verksamhetssystem Samarbetsytor Sociala media Ärendehanteringssystem e-arkiv e-post
Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping
INSPEKTIONSRAPPORT 1 (6) Tillsynsenheten Sofia Särdquist Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping Närvarande Från Förvaltningsrätten i Jönköping: chefsadministratör arkivassistent/expeditionsvakt
Arkivfrågor när en myndighet startar
Avdelningen för offentlig informationshantering Tillsynsenheten GENERELL RÅDGIVNING 1 (6) Arkivfrågor när en myndighet startar Planera för arkivfrågor när en myndighet bildas Reglerna som styr arkivområdet
Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern
Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern Diarienummer 480/07 004 Fastställt av KF 2008-05 Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern Detta dokument har
Ny föreskrift för informationshantering och arkiv inom Region Stockholm
Kulturförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: Regionarkivet Handläggare: Johanna Lagerström Ny föreskrift för informationshantering och arkiv inom Region Stockholm Ärendebeskrivning Regionfullmäktige
Arkivkrav för IT system med elektroniska handlingar vid Lunds universitet
Arkivkrav för IT system med elektroniska handlingar vid Lunds universitet Version Författare Datum V 1.0 Anne Lamér 2014 09 09 V 2.0 Anne Lamér 2016 05 24 V 2.1 Anne Lamér 2016 09 26 1 Arkivkrav för IT
Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006
Vad är MoReq1? en informationsmodell som specificerar funktionella krav på ett elektroniskt dokumenthanteringssystem (specifika, ERMS) kan tillämpas inom såväl offentlig som enskild sektor omfattar i någon
Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning
Riktlinjer Informationssäkerhetsklassning Innehållsförteckning Dokumentinformation... 3 Versionshantering... 3 Bilagor till riktlinjer... 3 Riktlinjer för informationssäkerhetsklassning... 4 Målgrupp...
POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM
Dnr 9.0 7389/08 Vers. 4.0 Sida 1 (9) 2018-05-24 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (9) Innehåll POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...
Bevarande- och gallringsplan för information på webbplatser
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsarkivet Bevarande- och gallringsplan för information på webbplatser Gäller inom Stockholms läns landsting Dokumentägare: Landstingsarkivet, enheten Tillsyn och
ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas,
- - - 1 2 kap. Definitioner I dessa föreskrifter avses med aktivitet arkiv arkivredovisning databärare förvaringsenhet förvaringsmedel handling handlingstyp handlingsslag inventarium klassificeringsstruktur
Förstudie e-arkiv Begreppslista Begreppslista 1.0
Förstudie e-arkiv Begreppslista Begreppslista 1.0 Filnamn:begrepp_P1.1-0 Förstudie e-arkiv Mall från Tieto PPS (ME004, 3.2.0) Anna Danielsson Sida: 1 (5) Begreppslistan har tagits fram som en del av begreppsmodelleringen
HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SKARPNÄCKS SKOLA
S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (7) 2011-11-25 DNR 9.3-16647/11 SSA 2011:13 Skarpnäcks skola, Att: Patrik Forshage Kopia: Utbildningsförvaltningen, Astrid
Policy för SLU:s hantering av verksamhetsinformation
Ledningskansliet, enheten för juridik och dokumentation Chefsarkivarien STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2017.1.1.1-643 Sakområde: Arkiv och diarium samt Säkerhet och informationssäkerhet Dokumenttyp:
ARKIVREGLEMENTE FÖR SIGTUNA KOMMUN
ARKIVREGLEMENTE FÖR SIGTUNA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 2018-05-24, 72 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn
Riktlinjer för digital slutarkivering
Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av (datum och ) Kommunstyrelsen (2013-06-05 107 ) Giltig fr.o.m. 2013-06-05 Dokumentansvarig Arkivföreståndare, Kommunledningsförvaltningen Gäller för Alla kommunens verksamheter
Hantering av verksamhetsinformation
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning och förvaltning Dokumentslag: Styrande Datum: 2018-11-13 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.0 Hantering
Inspektion av arkivvården vid Kungliga Tekniska högskolan, Universitetsförvaltningen
1 (5) Inspektion av arkivvården vid Kungliga Tekniska högskolan, Universitetsförvaltningen Riksarkivet inspekterade arkivverksamheten vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) under tre dagar den 18 20 november
Riksarkivet (RA) inspekterade den 19 mars 2012 arkivvården vid Smittskyddsinstitutet (SMI).
1(5) Inspektion av arkivvården vid Smittskyddsinstitutet Riksarkivet (RA) inspekterade den 19 mars 2012 arkivvården vid Smittskyddsinstitutet (SMI). Närvarande: Från SMI: Chefsjurist Arkivarie Överdirektör
Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola
Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-1341/2014 Sida 1 (6) 2014-04-22 SSA 2014:01 Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Närvarande från herrängens skola: Philip Olsson
Invånare. Verksamhet. Bevarande
NYTTA Invånare Verksamhet IT Bevarande Invånare Det digitala kulturarvet kan bevaras och finnas åtkomligt under lång tid Förståelsen för vår samtid underlättas i framtiden när forskning i digitala källor
Inspektion av arkivvården vid Fastighets arbetslöshetskassa den 11 mars 2014
1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fastighets arbetslöshetskassa den 11 mars 2014 Närvarande Från Fastighets arbetslöshetskassa: kassaföreståndare it-ansvarig Från Riksarkivet: Angelica Björlestrand,
ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN
1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)
Informationssäkerhet, Linköpings kommun
1 (6) E-Lin projektet 2013-10-28 Informationssäkerhet, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 3 4. Undersökning...
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument ARKIVREGLEMENTE
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument ARKIVREGLEMENTE ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2017-12-14, 223 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017 12-14 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Kanslichef
Lathund utstädning av handlingar i tjänsterum. Maria Dalbark, Linköpings stadsarkiv. Linköpings kommun linkoping.se
Lathund utstädning av handlingar i tjänsterum Maria Dalbark, Linköpings stadsarkiv Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1 Vad är en allmän handling? 1 2 Vad är det för skillnad mellan att gallra och
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning
"Gallring i IT-system" Magnus Wåhlberg
"Gallring i IT-system" Magnus Wåhlberg magnus.wahlberg@tam-arkiv.se Gallring i IT-system? 2011-10-27 TAM-Arkiv 2 Varför sker gallring? (1) Gallring regleras av SFS... (Arkivlag, registerlagar, bokföringslag...)
POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM
Stadsarkivet Dnr 9.0 7389/08 Sida 1 (8) 2016-03-17 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (8) Innehåll POLICY... 1 FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...
HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS HOTELL- OCH RESTAURANGSKOLA SKOLA
S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (6) 2011-12-20 DNR 9.3-16638/11 SSA 2011:14 Stockholms hotell- och restaurangskola Att: Hans Kristian Widberg Kopia: Utbildningsförvaltningen,
Arkivkrav vid införande av nytt IT-system
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för digital information Dokumentslag: Styrande Datum: 2014-07-31 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.0 Arkivkrav vid införande
Riktlinje för hantering av personuppgifter i e-post och kalender
1(5) Riktlinje för hantering av personuppgifter i e-post och kalender Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/174 Kommunstyrelsen 2019-01-15 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid
Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB
Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Robert Bergman Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2
Informationssäkerhetspolicy
Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260 Ansvarig: Kanslichef Gäller från och med: 2018-07-19 Uppföljning / revidering ska senast ske: 2019-07-19 Beslutad av kommunfullmäktige 2018-06-20, 60 Innehållsförteckning
Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet
Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet Gemensamma principer för dokument- och ärendehantering samt e-arkiv i Sollentuna kommun Fakta om Sollentuna 2 mil norr om Stockholm C:a 67 000
Dokumentnamn Datum Versionsnummer. VIR-vägledning 2015-12-30 2015-12-30 1.0. Vägledning
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsarkivet VIR-VÄGLEDNING Vägledning Att redovisa information enligt verksamhetsbaserad informationsredovisning (VIR) Dokumentägare: Landstingsarkivet, enheten för
Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260
Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260 Innehållsförteckning Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år] Informationssäkerhetspolicy...22 Ändringar införda till och med KF, [nr/år] Inledning och bakgrund...22
Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog
Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum
Policy samordnad AMS. Miljö. Arbetsmiljö. Säkerhet. Övergripande. Riktlinjer. Riktlinjer. Uppgiftsfördelning. Dokumenthantering.
samordnad AMS Arbetsmiljö Miljö Säkerhet Övergripande Dokumenthantering Uppgiftsfördelning Ansvar Ansvar Ansvar Beslutsordning dokument Rutiner Rutiner Organisation Organisation Organisation Stödsystem
HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS MILJÖFÖRVALTNINGEN
S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN SID 1 (9) 2007-12-20 DNR 9.3-17071/07 SSA 2007:16 Miljöförvaltningen Att: Håkan Andersson HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS MILJÖFÖRVALTNINGEN Närvarande
Dokumenthanteringsplan för Karolinska Institutets handlingar
Dokumenthanteringsplan för Karolinska Institutets handlingar Verksamhetsområde 5 Kommunicera och samverka externt Version: 1.7 Gäller från 20190101 Detta dokument anger hur handlingar vid KI ska hanteras
Höj din status. Copyright SIPU Arkivkonsult
Höj din status Registrator controller - strateg Registrator Ta emot och öppna post på alla medier Registrera, göra handlingar sökbara Avsluta ärenden och i diariet Ge administrativt stöd internt Serva
Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag
Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes
ARKIVREGLEMENTE. Fastställt av kommunfullmäktige 2014 02 17 9 Gällande från 2014 05 01
ARKIVREGLEMENTE Fastställt av kommunfullmäktige 2014 02 17 9 Gällande från 2014 05 01 Innehåll: Inledning 1 Omfattning 2 Syftet med informationsförvaltning 3 Organisation och ansvar 4 Planering och samråd
Riktlinjer för hanteringen av arkiv i Tyresö kommun
Riktlinjer för hanteringen av arkiv i Tyresö kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2016-xx-xx xx Innehållsförteckning 1. Tillämpningsområde...3 2. Syfte...3 3. Vad är arkiv?...3 4. Arkivansvar...3 5. Redovisning
DIARIEFÖRINGSHANDBOK. 2015-10-29 Version 0.2
DIARIEFÖRINGSHANDBOK 2015-10-29 Version 0.2 1.1 HUR GÖR JAG FÖR ATT DIARIEFÖRA? Malmö högskola använder sedan 1999 ärendehanteringssystemet W3D3 och diarieföringsmodulen. I dagsläget används inga andra
Riktlinje för arkiv- och informationsförvaltning
Riktlinje för arkiv- och informationsförvaltning Beslutsdatum 2018-12-13 Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentägare Chef kommunkansli Diarienummer 2018/KS 0349 008 Giltighetstid
INSPEKTIONEN 1. Ansvar och organisation Förvaltningschefen är ansvarig för arkivverksamheten vid myndigheten.
1 (5) Inspektion av arkivvården vid Konstfack Riksarkivet inspekterade arkivverksamheten vid Konstfack den 4 november 2015. Inför inspektionen inkom, på begäran från Riksarkivet, ett antal styrdokument
POLICY INFORMATIONSSÄKERHET
POLICY INFORMATIONSSÄKERHET Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-03-21 56 Bo Jensen Säkerhetsstrateg Policy - Informationssäkerhet Denna policy innehåller Haninge kommuns viljeinriktning och övergripande
Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Göteborgs universitet
Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Göteborgs universitet Dnr V 2015/375, utkast version 2015-04-24 Bakgrund Allt mer av universitetets information hanteras digitalt. Olika verksamhetssystem,
Utredning av behov av åtgärder inför regionbildningen angående arkiv- och informationshantering
Utredning av behov av åtgärder inför regionbildningen angående arkiv- och informationshantering Innehåll Utredning av behov av åtgärder inför regionbildningen angående arkiv- och informationshantering...
Sammanställning av inkomna svar i enkät om arkivvård i Gävle kommun.
Sid 1 (8) Rapport Dnr 17/KS504 2017-11-23 Lars Harbe Telefon 076 518 75 93 lars.harbe@gavle.se Sammanställning av inkomna svar i enkät om arkivvård i Gävle kommun. 1. Ansvar Nämnderna ska enligt kommunfullmäktiges
Styrande dokument. Arkivreglemente för Oskarshamns kommun. Fastställd av kommunfullmäktige , 173
Styrande dokument Arkivreglemente för Oskarshamns kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2016-12-12, 173 Gäller från och med 2016-12-16 Ersätter "Arkivreglemente för Oskarshamns kommun" som fastställdes
Närvarande från Stadsarkivet: Karin Arvidsson Inspektionsförrättare
Stockholms stadsarkiv L ANDSARKIV FÖR S TOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT DNR 9.3-5891/07 SID 1 (7) 2007-08-24 SSA 2007:12 HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS S TADSBYGGNADSKONTORET Närvarande från Stadsbyggnadskontoret:
Inspektionsrapport 1 (8) Tillsynsavdelningen 2009-12-21 Dnr RA 231-2009/4754 A-K Andersson
Inspektionsrapport 1 (8) Inspektion av arkivvården vid Växjö universitet Växjö universitet inspekterades av Riksarkivet den 25 november 2009. Inspektionen aviserades i förväg och avsåg arkivvården vid
archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group
archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group Det handlar egentligen inte om standarder för filformat, arkivredovisning och lagringsmedia. Det handlar om att bevara värdefull information.
Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv. 2013-05-15 Anastasia Pettersson Per Carlsson
Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv 2013-05-15 Anastasia Pettersson Per Carlsson Presentationen i korthet SKB Svensk Kärnbränslehantering AB Påverkan från Lagar och föreskrifter, Standardisering
2015-03-20. Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Box 1964
1 (5) Tillsynsavdelningen Sofia Särdquist 2015-03-20 Dnr RA 232-2015/155 Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Box 1964 751 49 Uppsala Inspektion brevledes av arkivvården vid Regionala etikprövningsnämnden
Varje myndighet är en egen arkivbildare och svarar för vården av sitt arkiv enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av detta arkivreglemente.
Arkivreglemente för Landstinget i Kalmar län Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) antagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den landstingskommunala arkivvården inom
Dokumenthanteringsplan för Karolinska Institutets handlingar. Kommunicera och samverka externt
Dokumenthanteringsplan för Karolinska Institutets handlingar Verksamhetsområde 5 Kommunicera och samverka externt Version: 1.6 Detta dokument anger hur handlingar vid KI ska hanteras och gäller för hela
Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN
Vägen mot e-arkiv Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN JANUARI 2014 Detta är en kortversion av förstudierapporten e-arkiv. Varför
Reglemente för hantering av arkiv i Upplands Väsby kommun
Styrdokument Stöd & Process 2016-07-13 Karin Pettersson 08-590 979 65 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2016:48/ karin.pettersson@upplandsvasby.se Reglemente för hantering av arkiv i Upplands Väsby kommun Nivå:
Riktlinjer för informationshantering
Styrdokument, riktlinjer Stöd & Process 2013-11-04 Ronja Krische 08-590 977 04 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:443 ronja.krische@upplandsvasby.se Riktlinjer för informationshantering Nivå: Kommungemensamt
Dokumenthanteringsplan
Dokumenthanteringsplan 20120613 Dokumenthanteringsplan för Överförmyndarenheten, Norrköpings stadsarkivs beteckning 93 Diarienummer ÖFM 2/2012 Fastställd av överförmyndaren den 13 juni 2012, 6. Enligt
Vad kan man förbereda inför e-arkivering
INFORMATION 1(6) Vad kan man förbereda inför e-arkivering I detta dokument beskriver vi ett antal frågor som en myndighet behöver ta ställning till innan man kan börja leverera information till SSC:s kommande