Beredningsuppdrag: Framtidens utbildningar

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Beredningsuppdrag: Framtidens utbildningar Beredning: Lärande Tid: Torsdag den 15 december 2016 kl Plats: Stadshuset, sammanträdesrum Blå Närvarande: Ledamöter: Emma Yngvesson (S) ordf., Måns Irhammar (EP) 1:e vice ordf., Linda Böcker (C) 2:e vice ordf., Albana Veseli (S), Gert Nilsson (S), Anna Lonningen (MP), Björn Vallin (L), Cornelis Huisman (M), Hasse Persson (M), Jason Roth (SD) Tjänstepersoner: Fredrica Hass Bergendorff (kvalitetsutvecklare), Sofie Johansson (beredningskoordinator) 1. Redovisning av studiebesök Se bifogade minnesanteckningar från gruppansvarig för respektive studiebesök. Munka folkhögskola den 29 november Cornelis Huisman presenterar studiebesöket. Cornelis minnesanteckningar från studiebesöket finns bifogade. Kommentar till presentation: Man ger omdömen istället för betyg på Munka folkhögskola. Munka folkhögskola visade intresse för mer samverkan med kommunen. Det har funnits ett vuxenutbildningsråd i kommunen tidigare. Trafikverksskolan den 1 december Emma Yngvesson presenterar studiebesöket. Emmas minnesanteckningar från studiebesöket finns bifogade. Kommentar till presentation: Få antal sökande till gymnasieutbildningen. Kan marknadsföring lösa detta? Hög anställningsbarhet. Flexibilitet i lokalerna, finns kapacitet att öppna fler utbildningar. Digital utbildning något för framtiden. Efterfrågar mer samarbete med kommunen. Valhall college den 5 december Måns Irhammar presenterar studiebesöket. Måns minnesanteckningar från studiebesöket finns bifogade. Kommentar till presentation: Är trafikverksskolan representerad i programrådet på gymnasieskolan? Fantastiska lokalresurser. Fordonsprogrammet nerlagt eftersom man hade för få elever. Arbetar mycket med att marknadsföra mot åk 9 vad man kan göra när man har gått klart yrkesprogram. Marknadsföring viktigt för att visa hur det ser ut i modern industri. Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

2 2 (4) 60 procent valde till teoretiska kurser för att bredda sin kunskap, ger allmän behörighet. Nationell trend att färre söker yrkesprogram på gymnasiet. Föräldrarnas inflytande påverkar, vill inte att barnen går ett program som inte ger allmän behörighet. Diskussion om hur viktig praon är. Idag ses den som ett nödvändigt ont bland högstadieeleverna, ett sätt att vara ledig från skolan. Lärarna inte heller intresserade, tidskrävande att ordna platserna. Går det att ha en kommunal praktiksamordnare som tar ansvar för de olika skolornas planering av prao. Finns det en morot för företagen att ta emot praktikanter? Det borde vara statushöjande att ta emot praktikanter. Praktikplats utifrån intresse och personliga egenskaper. Är det framtidsyrken som erbjuds som praktikplatser? Synliggöra förväntningarna och de förmågor man tillägnat sig. Brevidgång med nior som får insyn i gymnasieprogrammen. Ska föräldrarna komma med ut på studiebesök på företag och SYV-träffar på programmen. Finns möjlighet att blanda gymnasieelever och komvuxelever på yrkesprogrammen? Samordningsvinster vad gäller både lokaler, lärarresurser och utbyteserfarenheter. Yrkesprogrammen en bra inkörsport för nyanlända. Arbetsförmedlingen 7 december Linda Böcker presenterar studiebesöket. Lindas minnesanteckningar från studiebesöket finns bifogade. Kommentar till presentation: Diskussion om ungas behov av bekräftelse och vad detta innebär i arbetslivet. 2. Workshop avstämning halvtid i uppdraget a) Reflektera över och diskutera vad vi har gjort hittills i uppdraget både avseende innehåll och metod. - Uppdraget är tydligare än tidigare vilket ger bättre förutsättningar till goda resultat - Bra struktur på upplägget - Värdefullt med en utbildning i medborgardialog b) Gör en avstämning mot uppdraget och projektplanen och reflektera utifrån dessa över var vi ska lägga fokus efter årsskiftet. Är där något vi missat, behöver komplettera eller fördjupa oss inom? - Ta kontakt med Jan Mårtensson för mer information om arbetsmarknadsfrågor och dem som står längst ifrån arbete/studier - Kontakta Jonas Elfving för mer information om konceptet en väg in - Omvärldsbevakning: finns där goda exempel hur man kan arbeta med integrerade yrkesutbildningar över flera nivåer t.ex. gymnasium och komvux? Finns där forskning på vad som är framtidens utbildningar? - Inventering av gymnasieutbildningar i Familjen Helsingbor Intressanta diskussioner vid workshopen resulterade även i flera möjliga teman att diskutera vidare i tankesmedjor i beredningen inför skrivandet av slutrapport. 2

3 3 (4) 3. Planering av medborgardialoger Målgrupp: ungdomar (15-30 år) Cafédialog på Komvux den 23 januari kl Anmälda: Emma, Måns, Gert, Björn, Cornelis (ersättare) Upplägg: 3 bord med 6-8 deltagare vid varje bord. Börja med en inledning där beredningen presenterar sig och varför man är där, sedan tre teman à 20 minuter och slutligen en sammanfattning i plenum. Totalt 1,5-2 timmar. Minst en ledamot samt ett processtöd vid varje bord. Sofie Johansson, Malin Thorsén och Anna Persson är med som processtöd. Rektor Mathias Jostvik ordnar lokal och bjuder in ca 25 elever. Beredningen bjuder på fika. Sofie beställer och tar med. Tema/frågor att ställa vid dialogen: - Vad finns för önskemål på utbildningar (innehåll/nivå)? - Vilken form vill ni ha på framtidens utbildningar? (distans/heltid/halvtid etc.)? - Kunskapsstaden Ängelholm vad betyder det för dig? Fredrica undersöker om det finns något lämpligt tryckt material om Kunskapsstaden som beredningen kan ha med sig. Fika med en politiker på Espressohouse, vecka 3 Anmälda: 16/1 Emma och Cornelis 17/1 Måns och vakant 18/1 Linda och vakant Sofie har berättat om upplägget för platschef på Espressohouse Ängelholm och fått ok att vi kan vara där. Beredningen bjuder på en kopp kaffe/te/juice. Sofie undersöker med ekonomi hur betalning ska gå till. Presidiet plus tre ledamöter, dvs. två personer vid tre olika tillfällen kl en vardag då där är som flest ungdomar. Presidieledamot samt ledamot bestämmer datum sinsemellan men meddelar Sofie vilka datum det blir senast 11/1 för att Sofie ska kunna meddela Espressohuse platschef. Ha en mini roll-up på bordet som visar vem vi är och var vi kommer ifrån. Kommunikatör hjälper till med att ta fram en sådan. Exempel på frågor: - Vad är ditt drömyrke? - Vad läser du idag? (gymnasie/högstadie/slutat gymnasiet?) - Vad vill du göra efter gymnasiet? - Vad tänker du dig för typ av utbildning? (innehåll/nivå)? - Vilken form vill du ha på framtidens utbildningar? (distans/heltid/halvtid etc.)? - Kunskapsstaden Ängelholm vad betyder det för dig? Målgrupp: arbetsgivare Mentometerluch med näringslivet på deras sopplunch 26 januari Anmälda: Presidiet Inför mötet går information ut med Ängelholms näringslivs nyhetsbrev kring beredningens medverkan på sopplunch. Sofie skriver ihop en text i syfte att sprida kunskap om arbetet med beredningar, uppdraget och medborgardialogen redan inför dialogen. Presidiet får 10 min på scen så 3

4 4 (4) det gäller att börja med att under några få minuter kärnfullt presentera varför vi är där. Sedan en kort mentometerundersökning med frågan: Finns tid, även ställa frågor kring: - Är det viktigt att ta emot praktikanter? Har ni möjlighet och resurser att ta emot praktikanter? - Hittar ni rätt utbildad personal? Kommunikatör kommer vara med som tekniskt stöd med verktyget Menti. Sofie är med som dokumentationsstöd. Fokusgrupp med representanter från HR från de två största offentliga arbetsgivarna i kommunen, Region Skåne och Ängelholms kommun, stadshuset den 9/2 kl Anmälda: Emma, vakant, vakant Bjuda in till fokusgrupp med representanter från HR från de två organisationerna, cirka 6 personer. Löpande dokumentation på whiteboardtavla som alla deltagare ser. Kräver en moderator/processledare (Malin T), ett dokumentationsstöd (Sofie) och tre politiker närvarande. En huvudfråga att koncentrera arbetet och analysen kring. Vi är i Stadshuset, Sofie bokar lokal och fika. Vid anteckningarna, Sofie Johansson 4

5 1(2) Minnesanteckningar KFBL möte med Munka Folkhögskola Deltagare Munka Folkhögskola KFBL Sofia Karlsson Roger Sjunner Cornelis Huisman Gert Nilsson Hans Persson Sofie Johansson Mötet började med en god lunch i skolans matsal. Efter presentation av deltagare kom samtalet direkt in på skolans speciella utbildningsform där mycket fokus ligger på skolans stomme som är: - Natur Kultur - Hälsa Varje folkhögskola bestämmer självständigt över sitt kursutbud och är inte bundna till centralt fastställda läroplaner. Folkhögskolor har kursdeltagarnas erfarenheter, förkunskaper och behov som utgångspunkt. Folkhögskolorna finansieras genom stats- och landstingsbidrag. Munka folkhögskolas huvudman är Nordvästra Skånes folkhögskolas förening, religiöst och politiskt obunden. Skolan har en rad gymnasiala samt eftergymnasiala utbildningar som är dels anpassade efter dagens behov på arbetsmarknaden och dels ger behörighet att söka in på fortsatta studier på Högskolan och Universitet. Några av utbildningar är följande: - Lärarassistent (EGY) - Hälsocoach (EGY) - Fotoskolan (GY) - Konstskolan (GY) - Stresspedagog (EGY) - Seniorcoach (EGY) - Allmän kurs (GY) - Akademi 55+ Utbildningar utmärker sig genom att utjämna utbildningsklyftor och är individanpassad. Skolan har stor flexibilitet och korta beslutsvägar vilket innebär att extern beställnings uppdrag kan genomföras på förhållandevis kort förberedningstid. Skolan är den enda i Sverige som har lärarassistentutbildning på eftergymnasial nivå. Utbildning sker som en distanskurs, med obligatoriska när träffar och studietiden är ett år. Övriga utbildningar finns även på andra utbildningsenheter.

6 2(2) Hälsocoachens utbildningar leder ofta till att elever, efter genomgången utbildning, startar egna företetag. En grov uppskattning är att ca 50 % av samtliga elever får arbete i en eller annan form och ca 50 % studerar vidare efter genomgången utbildning. Ingen tillförlitlig statistik finns tillgängligt som visar på vilken plats studenterna får arbete efter utbildningen. De som studerar vidare söker sig oftast högskolan eller universitet. Ett synnerligen högt söktryck fanns för den nystartade utbildning som lärarassistent. 112 presumtiva sökande till 18 utbildningsplatser visar att kursen var mycket populär. Hälsocoach och stresspedagog är likaså eftertraktade utbildningar med fler sökande än det finns platser för. Utbildningen leder till ett arbete för många efter genomgångna studier vilket visar att arbetsmarknaden efterfrågar skolans utbildningar. Inga uppgifter finns om någon specifik kompetens efterfrågas men förväntningar är stora på den nu pågående utbildning som lärarassistent. I flera andra kommuner i Sverige har den kommunala skolan infört befattningen som lärarassistenter för att avlasta lärarna. Munka Folkhögskola har möjligheter att fylla de gap som uppstår på grund av svängningar i efterfrågan på utbildade medarbetare i företagen. Om tio år tror skolan ha kvar relevanta utbildningar som arbetsförmedlingen och arbetsgivare efterfrågar. Allmän kurs är säkerligen troligen kvar som en del av det statliga uppdraget. Genom ett nätverk av yrkesvägledare och frekventa avstämningar med AF har skolan ett instrument för att ta fram önskvärda utbildningar. Några andra formella samarbetsformer mellan den kommunala skolan och Folkhögskolan förekommer dessvärre inte vilket kan uppfattas som en brist. Ett närmare samarbete mellan kommunens skolor och folkhögskolan bör övervägas vilket hjälper kommunens elever att söka sig till rätt utbildningsplats. Om tio år finns troligen utbildningar för att fånga upp ensam kommande ungdomar som behöver kompletterande kurser efter fullgjort SFI utbildning. Det poängterades att skolan inte konkurrerar med den kommunala skolan utan ser sig som ett komplement som placerar elevens speciella behov i fokus, samt anammar det livslånga lärandet. Mötet avslutades Kl med att skolan, studielokaler och biblioteket visades. Vid pennan/cornelis

7 Studiebesök Trafikverksskolan med Beredning för Lärande Tid: Torsdag den 1 december 2016 kl med avslutande lunch. Plats: Trafikverksskolan Närvarande: Ledamöter: Emma Yngvesson, Måns Irhammar, Hasse Persson, Cornelis Huismann och Björn Vallin Tjänstepersoner: Sofie Johansson Trafikverksskolan: Viktor Finn och Malin Nyman Viktor Finn tog emot oss och inledde mötet. Han informerade oss om att skolan har haft många namn, bla Banskolan och Järnvägsskolan, och sedan 11 månader heter den Trafikverksskolan. Han visade Ett bildspel som sen skickats till beredningen. De är 65 anställda där 5 jobbar i Borlänge. Det är en egen enhet med en omsättning på 80 miljoner kronor. Det ska drivas i bolagsliknande form även om det ligger under Trafikverket. Skolan har en styrelse där Trafikverkets kanslichef är ordförande. I styrelsen ingår bland annat olika experter från både Norge och Danmark. Övningsanläggningen i Ängelholm är 32 hektar och skolan har kvadratmeter lokaler. Man hyr idag ut vissa lokaler, mest kontorsytor, då man har en överkapacitet. Skolan har mer än 600 kurser och fler än 4000 studerande per år, exklusive Trafikverkets egna anställda. Skolan har 25 lärare, framförallt inom järnvägsteknik. För annan kompetens och utbildning hyr skolan in experter och konsulter. Det fanns funderingar på att sälja skolan för ett antal år sedan. Dock gjordes bedömningen att det var bäst att behålla den under Trafikverket och det är ett beslut som är långsiktigt. Skolan erbjuder olika uppdragsutbildningar, både till Trafikverkets egna personal och till andra företag. Dessutom har man gymnasieutbildning (gymnasieingenjör), YH-utbildning (järnvägstekniker och lokförare) och en högskoleutbildning (järnvägsingenjör). Skolan är inte en egen högskola så Lunds Tekniska Högskola examinerar den utbildningen trots att den är lokaliserad i Ängelholm. Skolans studerande är stora kunder på flygplatsen och man står för flera 1000 hotellnätter per år i Ängelholm. Skolan har egna avtal med hotellen där de externa kunderna kan hyra. Dock är det svårt att hitta tillräckligt med rum till alla studerande. Man kommer inom snar framtid att arbeta ännu mer med internationella kunder, såsom FN och Världsbanken, och erbjuda tex kurser i trafiksäkerhet. Man är stolt över Yrkeshögskoleutbildningarna man ger. När man mäter hur många som har jobb ett år efter examen så ligger man högst i Sverige på hela 96%. Dock ser man att det finns ett inbyggt problem i denna sortens utbildningar. Då man får en fast peng per elev så finns det inget

8 incitament att höja kvaliteten på utbildningen. Detta blir tydligt när man som Trafikverksskolan år efter år har samma YH-kurser. Man ser att det skulle finnas möjlighet att starta upp nya YH-utbildningar ganska enkelt. Tex har man bra förutsättningar för att kunna erbjuda en svets-utbildning i framtiden inom YH. Man ser att det är fortsatt problematiskt att fylla sina kurser på YH och på gymnasieutbildningen. Trots behovet av utbildad personal inom dessa områden så hittar inte tillräckligt många till Trafikverksskolan. Man ser ett potentiellt framtida problem i att kunna rekrytera kvalificerade lärare. Man ser också att det kommer bli mer och mer distansutbildning och undervisning i framtiden för att minska på kostnaderna för kunderna och för att kunna erbjuda flexibilitet till studerande. Vid pennan, Emma Yngvesson

9 Här kommer lite minnesanteckningar från studiebesöket på Valhall: Yrkesprogrammen på Valhall ligger under Ängelholms kommun. Inför läsåret 2016/17 sökte totalt elever till gymnasieskolan nationella program. Därav sökte ca till yrkesprogrammen. Valhall erbjuder följande program (16/17): Platser Antagna Bygg Barn och Fritid Elteknik Restaurant - Livsmedel Dessa fyra ligger på Valhall idag. El-Data Handel Frisör Industri Dessa ligger i Rönneskolan. Byggprogrammet är ett mycket välfungerande program. Eleverna börjar utbildningen till stor del inomhuspraktik och teori. Här får de prova de olika yrkesvägarna inom bygg. Efter årskurs 1 så är det mestadels utomhusutbildning blandat med praktik (APU?) Eleverna har mer eller mindre alla anställning Innan de gått ut sin utbildning. Barn och Fritid har fram till idag satsat mycket på hälsa, träning och kroppsvård. Dessa yrkesgrupperna är enligt framtidsprognoserna tippade att bli mindre eftertraktade, medan de klassiska vård/omsorgsbehoven är tippade att öka framöver ett bra tag. Här kom min egna reflektion in med en tanke om att kanske försöka validera detta programmet för att säkra och höja kvaliteten. Ex. En utbildning som slutar i en "Human Care"-examen (HC). Här kan man likt byggprogrammet lägga en grundutbildning initialt, för att sedan välja inriktning mot: Sjukvård, hemvård, privatvård eller kommersiell vård, Allt för att försöka höja värdet i utbildningen, för Alla! Vi fick även en lite tour i de numera nedlagda utbildningslokalerna som haft Fordonsutbildning. Denna står kvar med All rekvisita i samma byggnad som El och Bygg använder idag. Här finns alltså potential för att öppna upp fler utbildningar. Området är som gjort för att utvecklas, och kompetensen bland lärarna verkar vara hög, eller mycket hög. Byggläraren blev utsedd till: Årets yrkeslärare (Mikael...) /Måns

10 Studiebesök på arbetsförmedlingen den 7/12 Arbetsförmedlingen jobbar på ett nytt sätt där Björn har en större kontakt med företag för att se vad de behöver för arbetskraft i framtiden. Han har då plockat fram hur det ser ut i Skåne. I Arbetsförmedlingens nyaste prognos så ser man att redan nästa år kommer vi att behöva minst 75% av den "nyanlända arbetskraften". Under de olika behovs områdena så finns bl a speldesign, och då där är ett företag i Malmö som växer ca 40% /år så är behovet av speldesigner ganska stort. AF har en byggutbildningarna i Malmö som används flitigt och man önskar en i Ängelholm. Man vill även ha en speciell IT-utbildning med tanke på e-citys etablering. Han tror att det kommer att bli fler sådana bolag. Vi diskuterade kring de olika tillfälliga anställningar som finns och fann ett samband mellan det och de yrken som inte kräver eftergymnasiala studier. Det har även gjorts en undersökning bland företagen vad dom efterfrågar hos ev nya medarbetare och de listade så här: Kunskap, attityd, motivation, självförtroende och förmåga. Man anser både från företagarnas sida och från AF att många "ungdomars" attityd är att man ska ha roligt på jobbet och bli bekräftad mycket. Men de verkar inte tycka att det är viktigt att ha ett jobb över huvudtaget. Han ansåg också att som kommunal arbetsgivare ska man försöka att möta sin blivande personal där dom är i livet och kunna erbjuda en anställning som passar dom. Alla vill inte jobba 100% och alla vill inte jobba 75% osv. Vi behöver anpassa oss mer där. Han anser att företagen måste visa upp sina yrken på ett bättre vis och via andra kanaler för att nå ut till ungdomarna i tid. Man ska även informera eleverna i god tid och hur arbetsmarknaden ser ut för att visa hur stor chansen till jobb är inom de olika yrkena. Jag hänvisar också till en PP som Björn visade för oss när vi var där. /Linda Böcker