Barns inflytande och arbetet med demokrati i planeringsprocessen

Transkript

1 Barn unga samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och Lärande 15 högskolepoäng Barns inflytande och arbetet med demokrati i planeringsprocessen Children s influence and the work with democracy in the planning process Emma Auselius Elin Nilsson Förskollärarexamen, 210 Högskolepoäng Slutseminarium: Examinator: Camilla Löf Handledare: Gitte Malm

2 Förord Vi som är författare till detta examensarbete utbildar oss på Malmö högskola till förskollärare. Vi har sedan utbildningens start ingått i samma basgrupp och vi har då ofta arbetat tillsammans i mindre arbetslag och även i par. Vi upptäckte tidigt att vårt samarbete fungerade väl och att vi kompletterar varandra. Valet av skrivpartner till detta arbete var därför enkelt. Vi valde att fördjupa oss i det valda ämnet för att vi ville undersöka hur man arbetar med barns inflytande i planering av verksamheten. Vi genomförde arbetet helt och hållet tillsammans med undantag för intervjuerna som genomfördes på olika håll men som sedan sammanställdes gemensamt. Slutligen vill vi tacka vår handledare Gitte Malm som hjälpt oss under arbetets gång. Malmö 2015 Emma Auselius och Elin Nilsson 2

3 Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur begreppen inflytande och demokrati tolkas av pedagogerna och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Undersökningen riktas även åt hur man som förskollärare arbetar med främjandet av barns inflytande och hur arbetet synliggörs i planeringsprocessen. Metoder som använts för att samla information är i form av en enkät samt uppföljande intervjuer med pedagoger. Det var tolv pedagoger som deltog i enkäten och fyra av dessa ställde sedan upp på intervjun. Enkäten bestod av åtta frågor och intervjun baserades på svaren från tre av enkätfrågorna. Med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv och tidigare forskning har analys och diskussion utformats. Arbetets olika delar har hela tiden utgått ifrån studiens tre frågeställningar samt syftet. Resultatet visade att alla förskolor som deltog i undersökningen arbetar med inflytande och demokrati men arbetssätten kan se olika ut. Det visade sig även att tolkningen av begreppen var liknande på alla förskolor. Läroplanens mål gällande begreppen används av samtliga vid planering och reflektion men de kommer till uttryck på olika sätt. Arbetet med att främja barns inflytande var synligt på samtliga förskolor. Nyckelord: Barnperspektiv, barnsyn, det kompetenta barnet, inflytande och demokrati, maktbalans, pedagogens förhållningssätt. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställningar Teoretiska perspektiv och tidigare forskning Barnsyn Barnperspektiv Det kompetenta barnet Pedagogens förhållningssätt Maktbalans mellan vuxna och barn Kontrollera kontrollen Inflytande och demokrati Att arbeta med inflytande Inflytande problem eller möjlighet? Metod Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Resultat Enkät Tolkning av begreppen inflytande och demokrati Samtal kring begreppen inflytande och demokrati Användande av begreppen inflytande och demokrati Barnens involvering i planeringsprocessen Inflytande i planeringsprocessen Barns ansvarstagande och inflytande Främjande av barns inflytande i verksamheten Hämmandet av barns inflytande i verksamheten Intervju Intervju på Alfa Intervju på Beta

6 4.2.3 Intervju på Ceta Intervju på Delta Analys Inflytande och demokrati Att främja barns inflytande Samarbete Diskussion Förslag på fortsatt arbete Referenslista Bilagor

7 1. Inledning Arnér (2009) menar att inflytande i förskolan innebär att barnen ses som medaktörer som kan påverka verksamheten. Som pedagog är det av största vikt att vara lyhörd för barnens åsikter och intressen och därmed vara flexibel i sin planering för att ge barnen utrymme att påverka. Detta synsätt genomsyrar detta arbete. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö, 98/10:12). Begreppen inflytande och demokrati är tolkningsbara och därmed varierar arbetssätten på olika förskolor. Det finns de förskolor som arbetar aktivt med inflytande och demokrati där barnen är starka medaktörer i verksamheten, det finns även de förskolor där barnen inte ges utrymme för delaktighet. Denna studie inriktas på hur inflytande och demokrati synliggörs i planeringsprocessen planering, genomförande och reflektion. Vi ställer oss frågande till om barnens intresse tas i beaktande då verksamheten planeras. Något som också undersökts i studien är hur pedagogerna tolkar målen gällande barns inflytande och hur dessa kommer till uttryck i praktiken. Arbetet med inflytande och demokrati skapar förutsättningar för barns lärande och därför är kunskap inom ämnet av största vikt. Då vi skriver Läroplanen menas Läroplanen för förskolan (98/10), detta är genomgående för hela texten. Vi vill även tydliggöra att vi syftar till förskollärare då vi pratar om pedagoger. Fokus ligger på pedagogernas roll och därför är Läroplanens riktlinjer för arbetslaget, gällande inflytande, relevant för denna studie: verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan, verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras, tar till vara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen, [ ] förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. 7

8 Intresset för studien väcktes då vi sett prov på olika arbetssätt gällande inflytande och demokrati då vi varit ute på våra praktikperioder. Som blivande förskollärare vill vi arbeta mycket med dessa begrepp då det är ett arbete vi anser vara oerhört viktigt. Studien har visat olika sätt att arbeta med inflytande i planeringsprocessen, vi ser barnens delaktighet i planeringen som avgörande för fortsatt inflytande i verksamheten då de själva varit med och påverkat. 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger tolkar begreppen inflytande och demokrati och hur de sedan kommer till uttryck i verksamheten. Det undersöks även hur man som förskollärare arbetar med att främja barns inflytande och hur inflytandet synliggörs i arbetet med planering och reflektion. 1.2 Frågeställningar Hur tolkar pedagogerna begreppen inflytande och demokrati? Hur kan man som pedagog arbeta för att främja barns inflytande? Hur samarbetar barn och pedagoger vid planering och reflektion av verksamheten? 8

9 2. Teoretiska perspektiv och tidigare forskning För att skapa större förståelse för kommande analys och diskussion, lyfts här de centrala punkterna som står till grund för detta arbete. I kommande text presenteras teoretiska perspektiv såsom barnsyn, barnperspektiv, det kompetenta barnet, pedagogens förhållningssätt, maktbalans mellan vuxna och barn samt inflytande och demokrati. Kapitlet tar även upp tre forskningsresultat som gjorts kring barns inflytande som anses relevanta för arbetet. 2.1 Barnsyn Under de senaste årtiondena har samhället förändrats drastiskt, detta har medfört en förändrad barnsyn. Det förändrades från bondesamhälle till industrisamhälle, det fanns då inte längre någon som såg efter barnen då industrierna krävde arbetare. Detta bidrog till ett behov av någon form av resurs för att ta hand om barnen. Samtidigt som samhället utvecklades skedde det också framsteg inom barnomsorgen, det privata blev offentligt och det skapades institutioner. Man lämnar de barnkrubbor som kom till Sverige under senare delen av 1800-talet och gick mot barnträdgårdarna som bildades i början på 1900-talet. Skillnaden mellan dessa två var den pedagogiska ambitionen som man intresserade sig för i den sistnämnda (Hatje, 1999). Hatje menar att i barnträdgårdarna fostrades barnen till en gemenskap och det fanns en spänning mellan fostran för att utveckla en egen identitet samt fostran för att fungera i grupp. Verksamheten med pedagogiskt intresse utvecklades över tid och fortsätter göra det även idag. Denna påtagliga förändring kallar man för ett paradigmskifte och detta skifte skiljer perioden före 1960-talet från 1970-talet och framåt (Sommer, 2005). Det var inte bara samhället och tillvaron för barnen som förändrades utan även barnsynen. Från att endast ha sett till barnens omsorgsbehov började man nu även se till barnens utvecklingsförmåga och nyfikenheten och lusten att lära. När man diskuterat förskolan och dess verksamhet har man talat om omsorgsbehovet och lärandet som nära komponenter. Det innebär att lärandet inte utesluter omsorgen och vise versa, utan dessa står i relation till varandra. Det är förskolans profession som diskuterats och man vill inte vara barnpassare utan man vill vara pedagog. Man vill visa på en pedagogisk verksamhet och inte en endast verksamhet där barnen vistas då föräldrarna arbetar. Denna kamp om professionen sågs som segrande i slutet på 90-talet då förskolans skrevs som en del av skolorganisationen (Halldén, 2007). 9

10 Detta ställer högre krav på pedagogerna då de måste vara aktiva i barnens utveckling i form av stöttning, barnen kan känna självständighet i att undersöka och lära samtidigt som barnen kan gå tillbaka till tryggheten hos pedagogen. Varje pedagog har en barnsyn som ligger till grund för hur man arbetar med och bemöter barnen. Pedagogerna i ett arbetslag har sin egen barnsyn, som är grundad i egna erfarenheter och värderingar, dock är det oerhört viktigt att man som grupp utformar en gemensam barnsyn för att arbeta mot samma mål (Lenz Taguchi & Åberg, 2005). Förskolläraren ansvarar för att Läroplanens mål uppfylls och att man arbetar på ett sätt som är enhetligt med dessa mål. Därför kan man ibland behöva se förbi sina egna värderingar för att uppfylla det uppdrag man har som förskollärare. Läroplanen ska genomsyra hela verksamheten och den finns som ett hjälpmedel för hur den pedagogiska verksamheten ska bedrivas. 2.2 Barnperspektiv Begreppet är mångtydigt och det finns inte enbart ett barnperspektiv utan flera. Arnér (2009) menar att betydelsen av begreppet alltid står i förändring på grund av att de kulturella och sociala förhållandena för barn ser olika ut i olika delar av världen. En förutsättning för att kunna ge barn inflytande är att den vuxne kan anta ett barnperspektiv, det blir då möjligt att få förståelse för barnens reaktion på den vuxnes handlingar. Barnperspektiv handlar om den vuxnes vilja och strävan efter att få en förståelse för barns egna erfarenheter och handlingar och att man försöker se på världen utifrån barnens ögon. Det problematiska med begreppet är att oavsett hur nära den vuxne försöker komma barns erfarenheter och handlingar så blir det ändå den vuxnes tolkning av barnen. Arnér lyfter även svårigheter med att utgå ifrån ett barnperspektiv då det är något man måste välja aktivt då det naturliga är att man utgår från ett vuxenperspektiv, för att inta ett barnperspektiv krävs en lyhörd och engagerad pedagog. 2.3 Det kompetenta barnet Tanken om det kompetenta barnet var något som växte fram ur det paradigmskifte som tidigare nämnts (Kjørholt, 2001). Kjørholt i samtycke med Sommer (2005) menar att det är paradigmskiftet som har medfört en förändrad barnsyn och man har fått en större förståelse för vad ett barn är kapabelt till. Tidigare såg man barn som bara barn, utan kunskaper och egna erfarenheter och något som de vuxna skulle fylla med kunskap. Numera ser man på barn som självständiga individer med kompetenser att skapa egna uppfattningar och lära sig utifrån sin egen förmåga (Kjørholt, 2001). Den nya barnsynen där barn framställs som kompetenta medför även en svår 10

11 balansgång mellan att utmana barnen, med utveckling i fokus, till att även se barn som sårbara och i behov av trygghet från den vuxna (Thors Hugosson, 2002). Vygotskij gör en liknelse till en byggnadsställning: de vuxna ska [ ] fungera på samma sätt som en byggnadsställning då man bygger ett hus, det vill säga stödja och därmed främja barnets inlärning och utveckling genom att formulera nya men uppnåeliga mål (Hwang & Nilsson, 2011:67). Vygotskij var den som framställde teorin om den proximala utvecklingszonen. Den innebär en utveckling som hela tiden är före barnets egentliga fas men som ändå inte ligger alltför långt ifrån. Barnet ska låtas möta utmaningar och krav som är rimliga för barnet att utföra genom en viss ansträngning. Den vuxne ska hela tiden finnas som stöd för barnet men tanken är att barnet själv ska pröva sina kunskaper och inte vara beroende av den vuxne. Det är ett konstant avvägande av vad som är lagom, det är ytterst viktigt att man hittar en balans i svårighetsgraden på de uppgifter barnen ställs inför. Inget barn är det andra likt, man måste därför anpassa kraven och utmaningarna till det enskilda barnet (Hwang & Nilsson, 2011). Engdahl (2011) menar att redan från småbarnsåren kan man se kompetensen som barn har. Dock är det lätt att missa då man som vuxen ofta tar omsorgsbehovet till en nivå som inte alltid är nödvändig för barnet. Barnet tillåts alltså inte att utmanas och därmed utvecklas. Ofta är man som vuxen också för snabb på att ingripa i situationer barnen kanske egentligen själva kan hantera, men som ur den vuxnes perspektiv är ohanterligt för barnen. Engdahl poängterar den sociala kompetensen hos barn och att denna är större än man kan tro. Detta stärker om än mer vikten av att ge barnen utrymme för egen utveckling. Det har skett en stor förändring i synen på barns lärande, detta är något man uppmärksammar även på småbarnsavdelningar. För femton år sedan hade detta inte varit aktuellt. En ny syn på utveckling och lärande har växt fram och arbetet i förskola och skola har kommit närmare varandra (Brodin & Hylander, 1997). 11

12 2.4 Pedagogens förhållningssätt Som pedagog i förskolan har man ett etiskt ansvar där man är skyldig att följa de mål och riktlinjer som Läroplanen presenterar, man måste ta ställning till dessa mål och riktlinjer och arbeta efter dessa. I takt med samhällets förändring förändras också Läroplanen, detta medför att man som pedagog också måste tillåta förändring i sin yrkesroll, man är skyldig att följa utvecklingen för att skapa sig ny kunskap om sitt yrke. Arbetet med demokrati i förskolan är relativt nytt om man ser till förskolans historia. Det är ett arbete som kräver ett tillåtande förhållningssätt av pedagogerna. Som pedagog har man mycket kunskap och erfarenhet, i det demokratiska arbetet måste man våga backa och överlåta kunskaps-skapandet till barnen. När barnen får utrymme att tänka och skapa själva utvecklas deras känsla för självständighet och det gynnar inflytandet. När barnen får ägna sig åt det som är av intresse för just dem så stimuleras utvecklingsfasen desto mer än om de bara matas med kunskap från pedagogerna. Det krävs därför en medvetenhet hos pedagogerna om förskolans uppdrag, hur man ska förhålla sig till olika situationer och kännedom om barnen. Vissa barn behöver större stöd i sin utvecklingsfas medan andra inte behöver samma stöd, snarare en större frihet. Därför är kännedomen om barnen av största vikt då man måste veta om, hur och när man ska stötta, respektive backa i olika situationer (Gren, 2001). Barn har massor av erfarenheter, åsikter, idéer och kunskaper. Trots det är de oerfarna på många plan, det är därför en del av pedagogens ansvar att bemöta barnen på deras villkor och anpassa verksamheten därefter. Det krävs ett ömsesidigt möte mellan barn och pedagoger, där man som pedagog är öppen och tillmötesgående för att barnen ska känna trygghet i relationen (Brodin & Hylander, 1997). Pedagogens överordnad får inte vara ett hinder för barnens utvecklingsfas. Man måste hitta en balans i hur man förhåller sig till olika situationer, det är stor skillnad på att ta över och undervisa barnen och att vara delaktig och intresserad av barnens idéer och erfarenheter (Gren, 2001). 2.5 Maktbalans mellan vuxna och barn Vuxna har en högre position i förhållande till barn, detta kommer vi inte ifrån då den vuxna behärskar ett större kunskapsområde. Denna position medför ett ansvar där pedagogen måste kunna reflektera över sin roll för att inte missbruka sin makt (Johannesen & Sandvik, 2009). Det är viktigt att vara medveten om den underordnade positionen som barn har gentemot vuxna, 12

13 då pedagogerna har ett ansvar för barnens välbefinnande. Vid brist på respekt för barnens åsikter och handlingar, missbrukas makten. Varje människa, oavsett ålder och position, har rätt att bli lyssnad på och respekterad av sina medmänniskor. Denna rätt medför även skyldigheten att lyssna på och respektera andra (Arnér & Sollerman, 2013). För att skapa balans mellan barnens och pedagogens olika positioner krävs det att pedagogen tar sitt ansvar då det behövs men även kan släppa tyglarna och tillåta sig möta det okända, att värdesätta barnens handlingar och delta på barnens villkor. Det är en utmaning för pedagogen att våga släppa kontroll och låta barnen utforska fritt. Det är ofta i dessa situationer som det gemensamma lärandet upptäcks (Johannesen & Sandvik, 2009). 2.6 Kontrollera kontrollen Syftet med Emilssons (2007) studie var att undersöka hur barn kan få inflytande över sin vardag i förskolan i förhållande till pedagogens kontroll. Emilsson har undersökt vilka möjligheter barn har att ta egna beslut och ta initiativ, med fokus på samlingssituationer. Emilsson menar att pedagogens kontroll ibland kan vara nödvändig för att alla barns intressen och behov ska kunna tillgodoses. Hon menar även att det finns de barn som inte klarar av att välja fritt utan behöver alternativ att välja mellan vilket i sin tur kräver en god kännedom om barnen. Hon menar att i det stora hela är det pedagogen som har kontrollen över hur och vad som sker på samlingarna. Det är pedagogen som styr det kommunikativa medan barnens inflytande kommer till uttryck i form av åsikter och önskemål. Beroende på pedagogens attityd och om denne kan inta barnens perspektiv kan barnen därmed ges möjlighet till inflytande. Emilsson menar att om pedagogen utgår från sin fasta agenda så ses situationen endast ur ett vuxenperspektiv där barnen endast blir passiva mottagare. Om pedagogen istället utgår från barnens perspektiv öppnas möjligheter för ömsesidig kommunikation där barnens erfarenheter står i fokus. En pedagog med starkt behov av kontroll använder regler för att upprätthålla ordning och uppförande, men Emilsson menar att pedagogen kan behålla kontrollen genom att istället fokusera på att göra innehållet intressant för barnen. Studien visade att en stark kontroll inte nödvändigtvis har negativ påverkan för barns inflytande, men det viktiga är att förstå den kontroll man som pedagog har. Pedagogens attityd och regler påverkar möjligheterna för inflytande och därför är det av största vikt att man finner en balans mellan dem. 13

14 2.7 Inflytande och demokrati Ett av förskolans uppdrag är att bidra till barnens utveckling mot att bli demokratiska medborgare. Uppdraget är tolkningsbart och det praktiska arbetet kan därmed se väldigt olika ut på olika förskolor. Det är först i förskolans verksamhet som barnen kommer i kontakt med det demokratiska arbetet då barnen blir en del av en grupp där man måste visa hänsyn och respekt för varandra. I arbetet med att forma demokratiska medborgare ska man se till både grupp och den enskilda individen, detta är en utmaning då man måste se till gruppens, men även den enskildas bästa. Precis som uppdraget gällande demokrati, är målen gällande inflytande också tolkningsbara. Genom detta har man möjlighet att utforma sin verksamhet utefter den barngrupp och de förutsättningar man har (Johannesen & Sandvik, 2009). Det finns möjlighet för egen tolkning men detta innebär inte att arbetet gällande demokrati och inflytande är frivilligt, förskollärarens uppdrag är att följa Läroplanens riktlinjer (Arnér, 2009). Innebörden av detta är inte om vi ska arbeta med detta, utan hur vi ska göra det (Johannesen & Sandvik, 2009). Enligt Läroplanen för förskolan (98/10) har barnen rätt till delaktighet och inflytande och pedagogerna har skyldighet att ta hänsyn till denna rätt. Barnen har rätt att få uttrycka sig och detta medför en skyldighet hos pedagogen att vara lyhörd och intresserad för vad barnen uttrycker. Genom ett demokratiskt arbetssätt där inflytande är en del av verksamheten, skapas förutsättningar för delaktighet (Schiratzki, 2014). Rätten till inflytande och delaktighet är inte detsamma som att bestämma. Det innebär snarare att man som individ i en större grupp respekterar och involverar alla. För att uppfylla målen gällande inflytande och delaktighet krävs det att barnen är aktiva deltagare i beslutsfattande i verksamheten och att de ges utrymme att påverka sin egen lärmiljö. En miljö som barnen fått vara med och påverka ger lärandet en större effekt då miljön är utformad utifrån barnens egna intressen. Hur man arbetar med inflytande och demokrati är alltså olika, men summan av det hela är att det är ett givande arbete för både barn och pedagoger och det skapar nya relationer dem emellan (Johannesen & Sandvik, 2009). 2.8 Att arbeta med inflytande Syftet med Westlunds (2011) studie var att undersöka hur arbetet ser ut med barns inflytande i förskolan. Hon vill genom detta arbete problematisera och utmana förståelsen för arbetet med barns inflytande. Westlund har genom sin studie sett olika arbetssätt med barns inflytande. 14

15 Några av svårigheterna kunde bland annat vara att pedagogerna inte alltid kunde utföra det arbete som de önskat på grund av påtryckningar från annan personal eller föräldrar. Ett annat dilemma var diskussionen gällande barns lika möjligheter, gynnar det barnen att bli behandlade på samma sätt oavsett deras olika förutsättningar eller ska barnen behandlas utifrån egen person där arbetet anpassas därefter. Pedagogerna lyfte även problemet med barnens vilja att vara pedagogerna till lags, det vill säga trots arbetet med inflytande upplevde pedagogerna att barnen inte alltid agerade utifrån egen önskan. Resultatet av studien visar att i arbetet med inflytande ges barnen ansvar. Westlund menar att inflytande och ansvar är sammanhängande, dessa två ingår i begreppet delaktighet. I arbetet med förskolans demokratiuppdrag menar Westlund, liksom Emilsson (2007), att viss styrning eller kontroll kan vara nödvändig. Inflytande och ansvarstagande är inte detsamma som att ge barnen total frihet i sina val. Risken med att barnen ges total frihet kan vara att några barn tar överhand vilket då kan medföra att vissa barn hamnar i skymundan. Därför krävs ett förhållningssätt där man som pedagog är väl medveten om balansen mellan frihet och styrning. 2.9 Inflytande problem eller möjlighet? Arnér (2006) har undersökt hur arbetet kring barns inflytande kan påverka pedagogernas förhållningssätt genom att inta barnens perspektiv. Hennes syfte var att se om det fanns utrymme för förändring där pedagogerna, istället för att säga nej, skulle uppmuntra barnens initiativtagande. Pedagogerna ingick i en nätverksgrupp där de fick i uppgift att utmana sitt förutbestämda tanke- och beteendemönster, syftet med gruppen var att pedagogerna skulle se skillnad på barnens utrymme för inflytande när pedagogerna själva reflekterat över sitt förhållningssätt. Resultatet av arbetet var omfattande då man tydligt kunde se att pedagogerna reflekterat kringoch ändrat sitt sätt att arbeta med och tänka gällande inflytande. Genom en ökad kunskap om begrepp så som inflytande, delaktighet och demokrati har pedagogerna skapat en medvetenhet om innebörden av begreppen och arbetet med dessa. Resultatet av pedagogernas förändrade förhållningssätt visade sig genom en större harmoni i gruppen, både i samspelet barnen emellan och i samspelet mellan barnen och pedagogerna. Vid starten av denna undersökning befann sig pedagogerna i ett nekande förhållningssätt där det oftare sades nej än ja till barnens initiativtagande. Men vid undersökningens slut kunde både Arnér och pedagogerna själva se en tydlig förändring där man istället har en bejakande inställning där man tillåter barnen ta plats. 15

16 Avslutningsvis menar Arnér att för att det ska vara möjligt för barn att få inflytande krävs det att pedagogen kan reflektera kring sin egen roll, att denne har kunskap i området om inflytande, delaktighet och demokrati. 16

17 3. Metod I detta kapitel framgår det hur materialet för studien har samlats in. Det framgår även varför just denna metod valdes, hur omfattande den har varit, vilket urval som gjorts samt hur arbetet har genomförts. I kapitlet görs det även en genomgång av de etiska principerna och dess relevans för undersökningen. För att samla in material användes den kvalitativa metoden i form av en enkät. I den kvalitativa metoden är det innebörd och mening som är av intresse (Alvehus, 2013). Enkäten utformades på ett sätt så att pedagogerna själva fick utforma svaren, det gavs alltså inga svarsalternativ. Detta val gjordes då vi önskade så utförliga svar som möjligt. Enkäten besvarades individuellt utan påverkan från andra kollegor. Vid utskicket av enkäten ställdes frågan till samtliga om de var intresserade av en uppföljande intervju som komplettering till enkäten. Intervjuer är ett gynnsamt sätt att samla material då intervjuaren kan föra en konversation med den deltagande och på så sätt samla in djupare information (Alvehus, 2013). 3.1 Urval Enkäten bestod av åtta frågor gällande barns inflytande i verksamheten samt frågor kring planeringsprocessen, tolv pedagoger deltog i undersökningen. Det gjordes ett val att inrikta undersökningen endast till förskollärare, då de under sin utbildning samlat kunskap om barns inflytande vilket var av relevans för studien. Valet att endast inrikta undersökningen på förskollärare och inte på barnen grundas i att vi ville undersöka hur förskollärarna tänker kring och arbetar med barnens inflytande, utan pedagogernas inbjudan kan barnen inte blir en del av planeringen. Undersökningen gjordes på fyra olika förskolor som är geografiskt utspridda i västra Skåne. De pedagoger som svarade på enkäten arbetar med de äldre barngrupperna. Detta var ett aktivt val då det kan finnas större möjligheter för inflytande hos de äldre barnen. Alla förskolor har fått fingerade namn enligt konfidentialitetskravet, de namn förskolorna tilldelats är Alfa, Beta, Ceta och Delta. I resultatdelen är de individuella svaren sammanfattade i arbetslagen på varje förskola. 3.2 Genomförande Undersökningen påbörjades med arbetets frågeställningar som grund, utifrån frågorna söktes relevant litteratur samt tidigare forskning för att samla kunskap och information inom området. Med denna kunskap utformades sedan frågorna som utgjorde enkäten, dessa frågor fungerade 17

18 som ett verktyg för att sedan kunna besvara frågeställningarna. Enkäten skickades ut via mail till tolv pedagoger på fyra olika förskolor. Fyra av dessa tolv deltagande ställde sedan upp på en individuell uppföljningsintervju. Till intervjuerna valdes det ut tre enkätfrågor att fördjupa sig i. Frågorna utformades efter hur de olika pedagogerna svarat i den individuella enkäten. Arbetet med intervjuerna delades upp och vi utförde två intervjuer var som sedan sammanställdes gemensamt. Intervjuerna var strukturerade då frågorna var förutbestämda däremot fanns det inga svarsalternativ utan svaren diskuterades fram. Det fanns ett mål med intervjuerna men processen var mest intressant. Varje intervju utgick från de utvalda frågorna och de svar som tidigare angivits diskuterades vidare, på så sätt framfördes mer utförliga svar. Intervjuerna tog i genomsnitt trettio minuter och tog plats på respektive förskola. Enkätsvaren och intervjuerna står till grund för resultatdelen, i resultatet skiljs förskolorna åt och de enskilda svaren från pedagogerna sammanfattas utifrån den förskola de tillhör. De sammanställda resultaten av enkäterna och intervjuerna, frågeställningarna samt litteratur och tidigare forskning ligger till grund för kommande analys. 3.3 Forskningsetiska överväganden När man ska samla in material till sin forskning är kravet att man följer de etiska principer som finns. Några av dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Enligt Vetenskapsrådet (2011) följer en närmre beskrivning av vad dessa innebär: Informationskravet innebär att alla involverade parter ska informeras om syftet till undersökningen. Deltagarna i vår undersökning gjordes medvetna om att deras medverkan var frivillig och de hade rätt till att bryta när de själva önskade. Samtyckeskravet innebär att deltagandet i en undersökning är självvalt och det är inget man kan bli tvingad till. Pedagogerna tillfrågades och de som samtyckte ställde sedan upp på undersökningen. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas personuppgifter behandlas med varsamhet där inga obehöriga kan ta del av uppgifterna, detta informerades pedagogerna om i samband med tillfrågan om deltagandet. Nyttjandekravet innebär att den information som man får om den enskilda personen får endast brukas i forskningssyfte, även detta informerades deltagarna om. 18

19 Studien är endast inriktad på pedagogerna, inga minderåriga deltar i studien. Intresset ligger inte i den enskilda personen utan relevansen finns i helheten. I det mail som skickades ut till deltagarna informerades de om de etiska principerna. 19

20 4. Resultat I detta kapitel redovisas de resultat som framkommit genom enkäten samt intervjuerna. Kapitlet är uppbyggt av rubriker som representerar frågorna som ställts och svaren redovisas med förskolans fingerade namn, Alfa, Beta, Ceta och Delta. De individuella svaren från pedagogerna är sammanställda och går alla under samma fingerade namn. Anledningen till att de olika förskolornas svar presenteras var för sig är för att tydligt synliggöra olika arbetssätt och tolkningar som kan finnas på de respektive förskolorna. 4.1 Enkät Nedan följer det resultat som sammanställt från enkätsvaren. De tolv deltagande svarade individuellt på enkäten och deras svar är här sammanställda utifrån den förskola de arbetar på Tolkning av begreppen inflytande och demokrati Pedagogerna på förskolan Alfa tolkar inflytande och demokrati enligt följande, alla ska vara med och bestämma och göra sina röster hörda, att få vara delaktig i ett sammanhang med andra och därmed få möjlighet att påverka verksamheten. Detta utvecklar ett demokratiskt tankesätt som bidrar till att alla känner ett ansvar för förskolan. På Beta tolkas begreppet inflytande som att man tar tillvara på barnens intresse och att vara lyhörd för vad barnen uttrycker och gör i verksamheten. Demokrati tolkas som att skapa mötesformer där de får påverka och rösta om olika saker. Alla har rätt att få sin röst hörd och bli lyssnad på. På Ceta innebär begreppet inflytande att barnen ska ha möjlighet att vara med och påverka innehållet på förskolan och att man tar tillvara på barnens tankar och idéer. Begreppet demokrati tolkas som att man får vara med och bestämma men att de även måste lära sig att lyssna på andra och att det inte alltid blir som man vill. De röstar ibland om saker och det merparten väljer blir det, man menar att det som är rättvist för någon är inte samma rättvisa för någon annan. På Delta tolkar man begreppen på så sätt att man tar tillvara på tankar och funderingar, har möjlighet till val samt att respektera ett taget beslut, här får man lära sig att acceptera att man 20

21 inte alltid får som man själv vill. Man menar även att barnen ska få möjlighet att styra innehållet i verksamheten, både vad det gäller pedagogik och fysisk miljö Samtal kring begreppen inflytande och demokrati På Alfa samtalar man inte aktivt om inflytande och demokrati. Däremot pratar man om hur och på vilket sätt barnen kan vara delaktiga i det pedagogerna planerar att göra på förskolan och hur de kan välja utan att bli allt för styrda av de vuxna. De samtalar även om hur barnen ska bli medvetna om på vilket sätt deras agerande påverkar deras och andras situation. På Beta har man arbetslagsplanering varannan vecka och följer då upp verksamheten där man samtalar om hur man ska ta tillvara på de intressen som uppmärksammas hos barnen eller vad de uttrycker att de vill göra. Samt att man diskuterar hur man ska involvera föräldrarna i verksamheten och hur de ska kunna vara med och påverka. En till två gånger i veckan har man aktivitetsval då man väljer ut aktiviteter som barnen uttryckt att de vill göra eller så väljer pedagogerna aktiviteter som de vet barnen har intresse för. Pedagogerna på Ceta tar med sig samtalet kring begreppen till planeringen där man tar tillvara på det man hört och sett i barngruppen och där samtalar man om hur man kan använda detta i verksamheten. Pedagogerna menar att barnens intressen och frågor ska stå i fokus. Pedagogerna på Delta samtalar på sin reflektionstid om hur alla barn ska få talutrymme, möjlighet till egna val samt visa respekt mot andra. Man samtalar om vilket stöd barnen behöver för att lyckas i sina val och om konsten av att lyssna på varandra Användande av begreppen inflytande och demokrati i praktiken På Alfa används begreppen på så sätt att pedagogerna lyssnar in barnen och deras intresse. Utifrån detta planeras verksamheten med barnens intresse i fokus. Det krävs lyhörda och engagerade pedagoger för att fånga barnens intressen. På Beta samtalar pedagogerna ofta om barnens och föräldrarnas inflytande och ordet demokrati används i samtal med barnen när de får rösta om olika saker. 21

22 På Ceta gör pedagogerna och barnen tankekartor tillsammans, dessa ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet. Man arbetar även med barnråd och röstning, där får barnen rösta kring olika aktiviteter och där lär sig barnen att alla måste få säga sin åsikt. Detta arbete påvisar hur ett demokratiskt beslut fattas. På Delta får barnen vara med och rösta om till exempel hur den fysiska miljön ska utformas. I samlingen får barnen välja vilka sånger som ska sjungas, vid utflykter får barnen ibland välja destination. Märker pedagogerna att barnen är intresserade av något annat än det man som pedagog har tänkt så ändras planeringen, barnens intresse styr. Det är en självklarhet för pedagogerna att det ska vara roligt att lära, detta ligger till grund för det som görs i grupperna och hur länge man arbetar med det Barnens involvering i planeringsprocessen Barnen på Alfa är inte fysiskt aktiva i planeringen av verksamheten, däremot bejakar man barnens intresse, vilket synliggörs i genomförandet där man även är flexibel om barnen har andra synpunkter eller idéer. En av pedagogerna menar att detta är deras akilleshäl och något som man vill arbeta mer med. Här planerar Beta vidare utifrån barnens intressen och motivation. Barnen gör också egna dokumentationer om vad de gör på förskolan och pedagogerna synliggöra deras läroprocesser. Dessa dokumentationer finns sedan tillgängliga för barnen. Vid dokumentationstillfällena får pedagogerna en inblick av aktiviteten eller händelsen var något som barnen tyckt var intressant och om det är något de vill arbeta mer med. Pedagogerna på Ceta anser att genom arbetet med tankekartor som startar upp varje projekt, så vet man att det faktiskt är det som barnen är intresserade av och som de vill veta mer om. Man erbjuder olika sorters material, barnen tillåts välja om man vill delta eller inte, man behöver inte vara med på allt om man inte vill. Man låter barnen prova själv under genomförandet och i efterhand reflekterar man tillsammans med barnen genom att titta på bilder från veckan som varit och pratar om lärandet. Något som de anser är ett förbättringsområde. Pedagogerna lyfter även att misslyckandet också är ett lärande. 22

23 På Delta tar man till vara på barnens intresse och nyfikenhet och utifrån detta bygger vi våra projekt. Man menar att det inte alltid blir som man tänkt sig, en tänkt aktivitet kan vända och plötsligt handla om något helt annat. Man dokumenterar i pärmar som barnen tillgång till, vilket ger möjlighet till reflektion. Man tar även bilder och filmer som även detta används som redskap vid reflektion Användande av målen gällande inflytande i planeringsprocessen På Alfa används målet på så sätt att barnen uppmuntras att ge uttryck för sina tanka och åsikter, de uppmuntras också att tänka på hur deras tankar och handlingar kan påverka deras dagliga situation. De pratar även om hur deras och barnens agerande i olika situationer påverkar barnens situationer i beslutsfattande. På Beta arbetar man kontinuerligt med att följa upp verksamheten och de utgår då ifrån barnens intresse och det är detta som styr planeringen, alltså inte endast efter pedagogernas tycke. På Ceta är inflytande ett av förskolans prioriterade mål, detta ligger till grund för den pedagogiska planeringen. Det händer ofta att pedagogerna tror/tänker att de ska göra på ett visst sätt, men de menar att det ganska snabbt visar sig att barnen tänker annorlunda. Man menar då att man måste tänka utanför boxen och vara flexibel. På Delta används målen i planeringsprocessen. Man reflekterar efter varje grupptillfälle om hur aktiviteten gick, vad barnen sagt och vad som fungerade bra eller mindre bra, denna reflektion görs med hjälp av målen Arbetet med utvecklingen av barns ansvarstagande och inflytande i förskolan Detta är ett ovant arbete på Alfa men något man nu börjat arbeta mer aktivt med. Man har börjat att ta med barnen mer i arbetet och tar vara på deras åsikter och tankar. Detta sker genom dagliga samtal med barnen om hur de påverkar sin egen och andras tillvaro. På Beta har man barnsamtal varannan vecka där man samtalar kring barnen om vad som intresserar just det enskilda barnen och hur man kan ta till vara på barnens intresse. För att barnen 23

24 ska vilja ta ansvar och utöva inflytande så måste klimatet vara tillåtande och en tilltro till barnens förmåga måste finnas. Detta är något som eftersträvas varje dag, då menar pedagogerna att det gäller att alla har ett gemensamt förhållningssätt. Pedagogernas förhållningssätt är något som diskuterar på avdelningens planeringstid. På Ceta är barnen med och planerar olika aktiviteter och även deras lärmiljö. Man har återkommande samtal kring vad det är att ta ansvar och hur man vill att det ska vara på förskolan. Man arbetar utifrån det entreprenöriella förhållningssättet där man utgår från barnen och deras förmågor. Man uppmuntrar barnen till eget ansvar på en nivå som är anpassad till varje barns förutsättningar. Man arbetar i mindre grupper där alla har möjlighet att få sin röst hörd. På Delta arbetar man för att alla barn ska få komma till tals, barn som inte tar så stor plats får hjälp att komma med förslag och synpunkter. Vissa barn kan behöva hjälp och stärkas i detta, samtidigt behöver de barn som tar stor plats lära sig att lyssna på andra. Man uppmuntrar barnen att göra val och berätta om sin idéer och tankar Främjandet av barns inflytande i verksamheten Pedagogerna på Alfa menar att det är olika faktorer som främjar barns inflytande, så som att ha mycket material tillgängligt att välja mellan för barnen, att man ser till alla barns behov samt att man som pedagog är väl insatt i styrdokumenten och har ett intresse för varje barns förmåga och utvecklingsfas. Även kunskapen att förstå och handla efter olika situationer som uppstår, spelar stor roll för inflytandet. Verksamheten på Beta utformas utifrån barnens intresse och motiverar barnen till att vilja lära och utvecklas. Man menar att deras vistelsetid på förskolan blir roligare och mer meningsfull när man utgår från vad barnen tycker är roligt och intressant. Pedagogerna menar att de är där för barnen och ska göra det bästa för dem. De anser att det viktigaste av allt är glädjen och den tros skapas när man finns där för barnen och lyssnar på dem och gör det som intresserar just dem. Pedagogerna på Ceta menar att en positiv inställning som tillåter barnen att ta plats och där man lyssnar på barnen i sin tur stärker deras självförtroende. Barnen är mer rädda om de saker de 24

25 själva varit med och bestämt kring och de påminner varandra om det blir tokigt. Pedagogerna synliggör tillvaratagandet av barnens tankar genom att återkoppla till tankekartorna. På Delta menar man att det är flexibla pedagoger och mindre barngrupper som främjar arbetet med barns inflytande. Man lyfter även vikten av att pedagogerna måste vara lyhörda och närvarande med barnen Hämmandet av barns inflytande i verksamheten På Alfa menar man att okunskap från pedagogernas sida kan vara hämmande för barns inflytande. Man lyfter även ett nekande förhållningssätt med mycket nej-sägande och menar att även detta är hämmande. Pedagogerna tar även upp tidsbrist som en orsak. Något som upplevs svårt på Beta är att lyssna in de tysta barnen då de ibland försvinner i mängden då de högljudda barnen tar över. Detta är något man försöker hitta passande lösningar på beroende på situation. På Ceta menar man att ett dåligt bemötande från pedagogerna hämmar barns inflytande. Det är inte alla barn som vill och vågar berätta vad de skulle vilja göra, detta lyfter pedagogerna som problematisk i arbetet med inflytande. På Delta anser man att stora barngrupper, tidsbrist, rutiner och administrativa uppgifter försvårar arbetet med barns inflytande. Resultatet visade att inflytande och demokrati tolkades på liknande sätt. Alla arbetslag arbetar med inflytande och demokrati men arbetssätten kan se olika ut. Läroplanens mål gällande begreppen används av samtliga vid planering och reflektion men de kommer till uttryck på olika sätt. Samtliga strävar efter ett arbetssätt som främjar barns inflytande. 4.2 Intervju Då enkäten skickades ut tillfrågades de deltagande om de även kunde tänka sig att ställa upp på en uppföljande intervju. Det var några som var positivt inställda till en intervju, det valdes därefter ut en pedagog per förskola, det blev då fyra intervjuer. Intervjuerna utgick från de svar som pedagogerna tidigare gett på enkätens tre sista frågor. 25

26 4.2.1 Intervju på Alfa På frågan om hur arbetslaget arbetar med ansvar och inflytande, utifrån målet i Läroplanen diskuterades det hur detta utövas i praktiken. Pedagogen beskriver att man inte uttalar ansvar och inflytande, med barnen däremot diskuteras det i arbetslaget. Pedagogen förklarar att istället för att använda begreppen med barnen försöker man att förmedla innebörden av dem för att barnen ska förstå och ta ansvar för sina handlingar. Dessa samtal sker när en situation uppstår. På frågan om vad som främjar barns inflytande diskuterades det hur detta kommer till uttryck i verksamheten. Pedagogen lyfter vikten av kunskap och intresse för förskolans uppdrag samt medvetenhet om innebörden av begreppen som tidigare diskuterats. Hon menar även att kännedom och intresse för varje barn är en förutsättning för arbetet med inflytande. Pedagogen ger ett konkret exempel på hur de arbetar på Alfa, hon berättar att allt material är tillgängligt för barnen och menar att detta främjar barnens utveckling och utrymmet för inflytande. Frågan om vad som hämmar inflytandet diskuterades i motsats till vad som främjar och pedagogen anser att en omedvetenhet om förskolans uppdrag och om man inte är engagerad i barnens intressen och välmående är något som hämmar barns inflytande Intervju på Beta I enkäten svarar pedagogen på den första utvalda frågan att ett gemensamt förhållningssätt är av största vikt. Den uppföljande frågan blev då hur detta har arbetats fram. Pedagogen berättar att det är en aktiv diskussion som förs i verksamheten och som man hela tiden har med sig. Hon berättar även att arbetslaget har ett tillåtande klimat där man kan ge varandra både positiv och konstruktiv kritik vilket i sin tur ger en stark sammanhållning, detta gynnar arbetet tillsammans med barnen. På frågan om vad som främjar barns inflytande har Beta tidigare svarat att de utgår från barnens intressen då ställdes frågan om hur man ser vad barnen visar intresse för. Pedagogen berättar att man lyssnar in barnens samtal med varandra och är uppmärksamma på barnens initiativ och tar tillvara på barnens åsikter och idéer. Utifrån det barnen visat intresse för är det sedan upp till pedagogerna att bekräfta detta intresse i fortsatt arbete. På frågan om vad som hämmar barns inflytande svarade man på Beta att man upplever en problematik i att de så kallat tysta barnen inte får komma till tals och att de försvinner i mängden. Frågan blev således hur man arbetar för att alla barn ska synas och få komma till tals. Pedagogen berättar att det är oerhört viktigt att pedagogerna är lyhörda och närvarande i barngruppen. Hon berättar även de gör olika övningar där man får träna på att prata inför de andra barnen. 26

27 4.2.3 Intervju på Ceta På frågan om hur man arbetar med ansvar och inflytande svarade pedagogerna på Ceta att samtalet med barnen var det viktigaste. Därför diskuterades det vidare kring hur samtalen kommer till uttryck i praktiken. Pedagogen berättar att barnen ges utrymme att påverka sin egen lärmiljö, genom att fråga barnen vad de tycker ska finnas i verksamheten och hur detta ska tas om hand om. Man tar tillvara på de åsikter om miljön som barnen uttrycker. I samtalet med barnen benämns ansvar och inflytande, man påpekar till exempel när barnen tagit ansvar. På frågan om vad som främjar inflytandet svarade man på Ceta att barnens självförtroende stärks om de vet att pedagogerna lyssnar, därför blev följdfrågan hur barnen vet att man lyssnar. Pedagogen berättade att de oftast inte är delaktiga i den fria leken utan istället är observatörer som kan lyssna in och fånga upp intressen barnen har. Man berättar sedan för barnen att vi har hört eller vi har sett och då bekräftas det att barnen har uppmärksammats. Hon berättar även att man arbetar med former där alla barnen får komma till tals, när något barn kommer med förslag eller idéer tar man detta på allvar och låter barnen komma med lösningar. En pojke påpekade att affären var oerhört stökig, detta tog han upp vid en samling. Då ställdes han frågan om vad som skulle göras åt detta. Då kom han med förslaget att det skulle finnas bilder på sakerna där de skulle stå. Han fick sedan själv ta foton på alla saker i affären och med hjälp från en vuxen fick han laminera och sedan placera ut bilderna. På frågan om vad som kan hämma barns inflytande svarade man på Ceta att det finns en problematik i att alla barn inte vågar eller vill prata inför gruppen. Därför diskuterades det vidare om hur de arbetar med detta. Pedagogen menade att i samband med att vissa barn alltid kommer till tals och blir uppmärksammade finns de även de som aldrig kommer till tals och hon menar att det kan finnas en risk att dessa barn får känslan av att inte duga då deras idéer aldrig kommer fram. Hon berättar att de försöker påminna varandra om att lyfta även de tysta barnen och de försöker anpassa exempelvis en samling så att även de vågar komma till tals. Slutligen lyfter pedagogen vikten av att ha kännedom om varje barn för att på så sätt synliggöra alla barn Intervju på Delta På frågan om hur man arbetar med ansvar och inflytande svarade man på Delta att man bland annat stärker de barn som sällan kommer till tals, följdfrågan blev då hur man stärker dem. Pedagogen berättar att barnen ges uppdrag och uppgifter att utföra som man vet att de klarar av 27

28 och man uppmuntrar barnen i detta. I sin tur stärker detta barnens självkänsla, hon påpekar att detta är ett pågående arbete som kräver god kännedom om barnen. På frågan om vad som främjar barns inflytande nämner Delta vikten av en flexibel pedagog. Följdfrågan blev därmed vad en flexibel pedagog innebär. Pedagogen svarar att det innebär att man inte låser sig fast vid sin planering eller tanke utan att man kan ändra sig längs vägen beroende på vad barnen uttrycker. Hon menar även att det inte är resultatet som är det viktiga utan vägen dit. På sista frågan svarade Delta att det är främst stora barngruppen som hämmar barns inflytande. Det diskuterades om det finns några andra faktorer som kan inverka. Pedagogen svarar att ett dåligt bemötande från de vuxna samt ett icke gemensamt förhållningssätt också kan vara hämmande för arbetet. 28

29 5. Analys Analysen baseras på enkätsvaren samt intervjuerna, dessa stöttas upp av den tidigare forskningen och de teoretiska perspektiven som tagits upp i tidigare kapitel. Utgångspunkt för analysen är studiens tre huvudsakliga frågeställningar och dessa utgör även uppdelningen av kapitlet: Hur tolkar pedagogerna begreppen inflytande och demokrati? Hur kan man som pedagog arbeta för att främja barns inflytande? Hur samarbetar barn och pedagoger vid planering och reflektion av verksamheten? 5.1 Inflytande och demokrati Begreppens tolkningsbarhet innebär inte att det är ett frivilligt arbete, förskollärarens uppdrag är att följa Läroplanens mål och riktlinjer (Arnér, 2009). Enligt Läroplanen har barnen rätt till inflytande och demokrati. Denna rättighet är pedagogerna skyldiga att tillgodose (Schiratzki, 2014). För att uppnå målen gällande inflytande är det av största vikt att barnen ses som medaktörer som ges möjlighet att ta beslut i verksamheten (Johannesen & Sandvik, 2009). Enligt enkätsvaren tolkar samtliga pedagoger inflytande och demokrati på liknande sätt. Inflytande tolkas som att man tar tillvara på barnens intresse, är lyhörda och intresserade för vad barnen gör, tar tillvara på tankar och funderingar och där barnen ges utrymme att påverka innehållet i verksamheten. Johannesen och Sandvik (2009) menar att i arbetet med att forma demokratiska medborgare måste man se till både den enskilda individen och gruppen som helhet. Det är viktigt att barnen är medvetna om innebörden av begreppet demokrati, det innebär inte att alla får sin vilja igenom utan snarare att man respekterar och involverar samtliga i gruppen. I enkäten tolkades begreppet demokrati som att man arbetar för att skapa ett demokratiskt arbetssätt där barnen får känna ansvar för sina handlingar. Pedagogerna beskriver också demokrati som att man får vara med att bestämma men samtidigt lära sig att lyssna på och ta hänsyn till andra. Arnér (2006) menar att en stor kunskap om begrepp så som inflytande och demokrati påverkar arbetet då man är medveten om innebörden av dem. En ökad kunskap gör det möjligt att reflektera över sitt förhållningssätt och hur man arbetar utifrån det. Medvetenheten om sitt förhållningssätt är avgörande för att barnen ska kunna ges inflytande. Pedagogernas tolkning av begreppet inflytande där de menar att barnen ska ges utrymme, går att likna vid Grens (2001) 29