Ortsbegreppet & dagens arbetsmarknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ortsbegreppet & dagens arbetsmarknad"

Transkript

1 Ortsbegreppet & dagens arbetsmarknad - En fördjupning och diskussion av Ortsbegreppet i 22 LAS tillämpning i dagens informationssamhälle Timothy Nilsholm Kandidatuppsats i arbetsrätt HARH16 HT 2016 Handledare Annamaria Westregård

2 2 Innehållsförteckning 1.1 Inledning Syfte & frågeställning Metod och material Avgränsning Disposition 9 2. Ortsbegreppet Uppkomst av ortsbegreppet Definition av ortsbegreppet Definition av ort i ortsbegreppet Ortsbegreppet i den offfentliga sektorn Ortsbegreppet & distansarbetare Arbetsgivarna & ortsbegreppet Arbetstagarna & ortsbegreppet Ortsbegrepp & omplacering Skälig omplacering & Ortsbegreppet Omplacering & ortsbegreppet: arbetsskyldighet Analys Tolkning och tillämpning: omplacering & ortsbegreppet Ortsbegreppet- I behov av uppdatering Ortsbegrepp i nutiden- Ett organisatoriskt ortsbegrepp Slutsats 35 Litteraturlista 38 2

3 3 Sammanfattning Sverige var utformat som ett industrisamhälle under 1900-talet och därmed var även lagen utformad efter det samhället. Idag är det istället ett informationssamhälle med komplexa organisationer och goda kommunikationsmöjligheter. Förändringen av samhället gör att LAS från 1982 med tillhörande ortsbegrepp väcker diskussionen om ortsbegreppet är i behov av att förändras eller ersättas. Kandidatuppsatsen undersöker ortsbegreppet i LAS innebörd och utveckling i den svenska arbetsrätten och arbetsmarknad. Ortsbegreppet regleras i 22 LAS om turordningsreglerna. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka om ortsbegreppet i LAS utvecklas genom tiden allteftersom arbetsmarknaden förändras. I uppsatsen undersöks vilka rättsfaktum som är avgörande för att klargöra ortsbegreppet. Vilket geografiskt område ska en turordningskrets täcka? Finns det en organisatorisk faktor? Vad innebär ort? Relevant rättspraxis tillsammans med doktrin, förarbeten och utredningar i uppsatsen ska klargöra ortsbegreppet. Uppsatsen har även i syfte att undersöka och belysa om det är möjligt att applicera ortsbegreppet på vad en skälig omplacering anses vara vid en arbetsgivares omplaceringsskyldighet i 7 LAS. Hur långt kan ska en omplacering sträcka sig i en organisations verksamhet för att anses skälig? Kan ortsbegreppet fungera som en gräns för en skälig omplacering? Dessa frågor diskuteras och analyseras genom rättspraxis, doktrin och förarbeten. 3

4 4 Förkortningar AB AD LAS LOA SOU TURA-S Allmänna Bestämmelser Sveriges kommuner och landsting Arbetsdomstolen Lagen om Anställningsskydd Lagen om offentlig anställning Statens offentliga utredningar Avtal om turordning för arbetstagare hos staten 4

5 5 1.1 Inledning Sveriges arbetsmarknad regleras av omfattande lagstiftning. För att säkerställa arbetstagarnas rätt och anställning på arbetsmarknaden finns Lagen om Anställningsskydd (LAS). LAS måste ständigt uppdateras och regleras alltefter som arbetsmarknaden förändras så att lagen kan göra vad den ska: skydda den anställde. Turordningsreglerna i 22 LAS är en lagregel som genom sin turordningslista ska skydda arbetstagare vid uppsägningar. I turordningsreglerna finns ett begrepp kallat ortsbegeppet som reglerar hur en turordningslista upprättas: En gemensam turordningskrets för samtliga driftsenhet på orten. Problemet är att ortsbegreppet är ett begrepp från en tid då Sverige var ett industrisamhälle. Dagens samhälle är ständigt uppkopplad och du kan nå hela världen på kort tid genom: internet, mobiler, flyg m.m. De goda pendelmöjligheterna mellan städer som nu finns och förmågan att kunna arbeta nästan var som helst tack vare teknologiutvecklingen gör att arbetsmarknaden blir alltmer tillgänglig för arbetstagare och arbetsgivare. Det i sin tur gör att organisationer inte är geografiskt bundna till ett visst område/plats som tidigare. Utan var och en av dagens organisationer har nu en egen unik organisationsstruktur, vilket betyder att den svenska arbetsrätten måste anpassas till att kunna appliceras på alla olika organisationer. Arbetsgivare och arbetstagare kan inte längre förlita sig på att den svenska lagen dömer korrekt i nutida rättsliga frågor om lagen reglererar dåtiden och inte nutiden. Ortsbegreppet i 22 LAS behövs utredas och förändras för att den svenska arbetsmarknaden med LAS ska upprätthålla sina syften: en trygg och fungerande arbetsmarknad. 5

6 6 1.2 Syfte & frågeställning Syftet med detta arbete är att analysera och diskutera ortsbegreppet i 22 LAS. Ortsbegreppet analyseras kring skälig omplacering i 7 LAS, samt hur begreppet har definierats genom tiden efter 1974 års anställningslag och dess inverkan på arbetsgivaren och arbetstagaren på arbetsmarknaden. Hur ortsbegreppet är utformat och hur ortsbegreppet påverkar arbetsmarknadens parter bör analyseras närmare för att undersöka om innebörden av ortsbegreppet behövs uppdateras eller ersättas av ett mer nutida begrepp. Bakgrunden till uppsatsen är att med dagens kommunikationsmöjligheter där kontaktbarheten med mobil, dator, internet och uppkoppling har blivit mycket lättare och bättre genom åren och pendelmöjligheterna har ökat. Detta innebär att det nutida ortsbegreppet möjligen behöver förändras för att motsvara dagens verklighet på arbetsmarknaden. För att kunna analysera och diskutera definitionen av ortsbegreppet i LAS och hur begreppet tillämpas i dagens arbetsmarknad, är uppsatsen utformad med ett flertal rättsfrågor att besvara. Huvudfrågan lyder: Hur har ortsbegreppet utvecklats efter att LAS antogs 1974? Till hjälp för att besvara huvudfrågan finns flera mindre frågor till hjälp: Hur kan ortsbegreppet påverka om en omplacering är skälig i 7 LAS? Genom att analysera och besvara dessa rättsfrågor kan uppsatsen ge en analys av hur ortsbegrepp kan påverka en skälig omplacering men även kunna ge en överskådlig bild av hur ortsbegreppet i LAS har utvecklats och om det fortsätter att utvecklas över tid. 6

7 7 1.3 Metod och material Arbetet är uppbyggt på sådant sätt att det består av en deskriptiv del och en analytisk del. Uppsatsen utformas utifrån ett kritiskt perspektiv där det rättsliga materialet kritiskt undersöks i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställning. 1 Arbetet är baserat på den juridiska metoden/ rättsdogmatiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden bygger på att juridiskt erkända rättskällor som praxis, förarbeten, lagtext och doktrin är i fokus för att kunna besvara de ställda rättsfrågorna. Rättskällorna har följande dignitet: författning, förarbeten, praxis och doktrin. 2 I den här uppsatsen kommer rättsregeln ortsbegreppet behandlas genom att analysera rättsregeln i förhållande till d rättsliga källor. 3 Den deskriptiva delen av arbetet består av allt relevant rättsligt källmaterial om ortsbegreppet i 22 LAS: förarbeten, gällande lag, doktrin och rättspraxis rörande LAS, samt offentliga sektorns kollektivavtal rörande ortsbegreppet. 4 Lagstiftningen ligger till grund för detta arbete, det räcker dock inte endast att ta ansats i lagstiftningen då det är knapphändig information där endast lagen koncist redogörs, utan motivation och fördjupning. Det anses därför rimligt för fördjupningen av uppsatsen att använda rättskällor så som förarbete och rättspraxis. 5 Förarbetena och rättspraxis används i uppsatsen för att förstå och förklara hur gällande rätt har kommit till, tolkas och motiveras samt för att förstå arbetsmarknaden och dess parter. Den doktrin som används i arbetet är doktrin om LAS, turordning, omplacering, rättsfall och svensk arbetsrätt i övrigt. Litteraturen är vald för dess relevans till uppsatsens ämne. Doktrinen om gällande lag och rättsfall ger en bättre inblick och förståelse i hur ämnet tolkas och förstås. 6 Att endast behandla det traditionella juridiska materialet: författning, förarbeten, doktrin rörande ortsbegreppet, ger enbart uppsatsen en deskriptiv utformning och kommer inte leda 1 Bernitz m.fl. (2008). Finna rätt - Juristernas källmaterial och arbetsmetoder, s Dahlman, Christian, Rätt och rättfärdigande, India 2011, s. 21 f. 3 Sandgren (2011). Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s Sandgren (2011). Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s Melander & Samuelsson (2002). Tolkning och tillämpning, s Melander & Samuelsson (2002). Tolkning och tillämpning, s

8 8 närmare till något svar på uppsatsens frågeställning och analys. 7 För att utforma uppsatsen från rent teoretiskt perspektiv till ett mer handlingsorienterat perspektiv på ämnet och uppsatsen så kommer mycket av uppsatsens material bestå utav rättspraxis men även kollektivavtal på den offentliga sektorn. 8 Rättspraxis används i uppsatsen för att få en mer klargörande och förstående bild av hur ortsbegreppet behandlas och tillämpas i verkligheten. information och argumentation från arbetsmarknadens parter som ej går att finna i författning eller förarbete, kan istället finnas och behandlas i olika rättsfall. Rättspraxis ger en djupare analys i arbetet, då rättspraxis visar ortsbegreppet i verkligheten/praktiken. 9 Samtliga rättsfall i kandidatuppsatsen berör ortsbegreppet och analyseras med detta ämne i fokus. Uppsatsen kommer även behandla material i form av avtal som det statliga kollektivavtalet: TURA-S och avtalet om allmänna bestämmelser i kommun och landsting. Avtalstolkning blir då relevant i detta arbete. Avtalstolkning kan räknas in som en del av den juridiska metoden. 10 Genom avtalstolkning kan information hittas som berör ortsbegreppet i verkligheten, till exempel: TURA-S i den offentliga sektorn. TURA-S ersätter lagstiftningen i 22 LAS i den offentliga sektorn. 11 Detta då 22 LAS är semidispositiv och kan ersättas eller kompletteras av kollektivavtal. Mycket av det material som används i detta arbete: SOU, propositioner, doktrin, rättspraxis är från 70-, 80- och 90- talet. Anledningen till att mycket av materialet är från dessa tider är för att genom dessa tiders utredningar, förarbeten och rättspraxis har ortsbegreppet kommit till. Rättsfallen från 80- och 90-talet har stegvis gjort att ortsbegreppet har sin nuvarande definition. Det är därför av relevans i detta arbete att förklara, diskutera och analysera materialet från dessa tider för att kunna besvara uppsatsens frågeställning: om ortsbegreppet har utvecklats efter att LAS antogs Även material som doktrin, rättspraxis och propositioner från 2000-talet behandlas för att vidare kunna analysera och besvara uppsatsens syfte och frågeställning. 7 Wenander & Önnerfors (2016). Att skriva rätt, s. 20 Holm & Kellgren (2007). Att skriva uppsats i rättsvetenskap, s Holm & Kellgren (2007). Att skriva uppsats i rättsvetenskap, s , Wenander & Önnerfors (2016). Att skriva rätt, s Sandgren (2011). Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s Wenander & Önnerfors (2016). Att skriva rätt, s

9 9 1.4 Avgränsning Uppsatsen är avgränsad till den svenska arbetsrätten,vilket innebär att det är svensk lagstiftning och svenska rättskällor som berörs. Inriktningen på uppsatsen rör ortsbegreppet, detta inkluderar turordningsreglerna i 22 LAS.. Uppsatsen avgränsas till att endast beröra det i turordningsreglerna som hör till ortsbegreppet: turordningskretsar, driftsenheter. Uppsatsen går ej in på vilken placering i turordningslistan en arbetstagare: tillräckliga kvalifikationer m.m eller om en arbetstagare är kvalificerad till omplacering, detta då det ej är relevant för uppsatsens syfte kring ortsbegreppet och att det hade blivit ett alltför stort område för att bearbeta och analysera med tanke på uppsatsens givna omfång. Ortsbegreppet kommer även analyseras i hänsyn till omplaceringsskyldigheten i 7 LAS. Endast 7 LAS kommer beröras i hänsyn till vad som anses vara en skälig omplacering i förhållande till ortsbegreppet. Detta då en närmare fördjupning i 7 skulle beröra flera arbetsrättsliga ämnen som ej är relevant för att kunna analysera och besvara uppsatsens syfte och frågeställning. Inom avtalsområde kommer uppsatsen avgränsas till att endast beröra den offentliga sektorns kollektivavtal då de är av relevans vid analys av ortsbegreppet. Med detta sagt betyder det inte att det inte finns kollektivavtal i den privata sektorn som kan ge adekvat och intressant fakta till en djupare analys, men på grund av uppsatsens omfång och syfte berörs ej några av dessa avtal. I offentlig sektor är ortsbegreppet av relevans genom att begreppet regleras i kollektivavtalen TURA-S (staten) och AB(Kommun och landsting). Dessa kollektivavtal inom den offentliga sektorn ersätter 22 i LAS, genom att 22 i LAS är semidispositiv. Rättspraxis i uppsatsen berör nödvändigtvis inte endast ortsbegreppet, utan flera olika ämnen i arbetsrätten. Uppsatsens ämne och syfte gör att ingen närmare fokus kommer göras på dessa arbetsrättsliga ämnen då det inte kommer tillföra något i analys och besvarandet av de ställda rättsfrågorna. 1.5 Disposition Uppsatsen är indelat i sju kapitel för att ge den läsande en tydlig överskådlig blick över ämnet och uppsatsens struktur. I det första kapitlet redovisas uppsatsens inledning om ämnet, syfte metod och material, avgränsningar. Detta ger läsaren en tydlig instruktion över uppsatsens ämne och vad för material som har använts, samt vad uppsatsens vill besvara. 9

10 10 Nästkommande kapitel ger en omfattande bild av ortsbegreppet tillkomst och utformning fram till 1982 års lag om anställningsskydd. Detta kapitel fungerar som en introduktion för läsaren att förstå hur ortsbegreppet först kom till och hur det sedan applicerades på den nuvarande lagen om anställningsskydd. Det andra kapitlet handlar om hur ortsbegreppet har utvecklats och definierats till att vara av den geografiska karaktär den är nu. Detta visas framför allt genom att grundligt och systematiskt redovisa rättspraxis och förarbeten relevanta i ortsbegreppets utveckling. Kapitlet kommer även belysa hur ortsbegreppet ter sig annorlunda för olika arbetstagare samt den offentliga sektorn. Genom detta kapitel får läsaren en klar bild av hur ortsbegreppet har utvecklats och utformats till hur det ser ut idag. Det tredje och fjärde kapitlet redovisar och diskuterar ortsbegreppets inverkan på arbetsmarknadens parter. Ortsbegreppet diskuteras genom rättspraxis och tidigare redovisad teori i uppsatsen för att tydligare klargöra hur ortsbegreppets utformning kan påverka arbetsmarknadens parter vid upprättande av turordningskretsar. Det femte kapitlet redovisar och diskuterar rättspraxis och teori kring omplaceringsskyldighetens skälighet i förhållande till ortsbegreppet. I detta kapitel redovisas relevant rättspraxis och teori om hur ortsbegreppet kan komma att påverka vad en skälig omplacering anses vara. Detta kapitel ger läsaren en inblick i hur ortsbegreppet inte endast berör turordningskretsen, utan kan även komma att påverka omplaceringsskyldigheten i 7 LAS. Slutligen analyseras den teoretiska i analyskapitlet. Där den teoretiska delen ställs i förhållande till uppsatsens frågeställning för att kunna analysera och besvara frågorna. Uppsatsen avslutas med en slussats som fungerar som en sorts sammanfattning av uppsatsens olika delar och analys. 2. Ortsbegreppet 2.1 Uppkomst av ortsbegreppet För att förstå gällande och utformningen av ortsbegreppet i LAS måste ortsbegreppet uppkomst och utveckling över tid förklaras. Ortsbegreppet innebär att samtliga driftsenheter på en och samma ort kan slås ihop till en gemensam turordningskrets på orten istället för en 10

11 11 turordningskrets för varje driftsenhet. 12 Med turordningskrets förstås att berörda arbetstagare vid en uppsägning/ driftinskränkning ska ingå i en turordningslista, där de rangordnas efter anställningstid enligt 22 LAS. 13 Att turordningskretsar ska upprättas inom ett visst geografiskt område uppkom år I AD 1943:44 handlade tvisten om en arbetsgivares olika butiker på en ort skulle ingå i en gemensam turordningskrets för driftsenheterna. Ett butiksbiträde blev uppsagt från en butik, men blev inte omplacerad till en annan butik på samma ort. Tvisten gällde om butiksbiträdet hade förtur till de andra butikerna om dessa utgjorde en och samma driftsenhet. Arbetsdomstolen menade att det gällande kollektivavtalet om arbetsförhållandena för arbetstagare berörde samtliga butiker på orten och därför bör samtliga butiker ses som en gemensam turordningskrets på orten. Genom AD:s tolkning i detta fall kom en turordningskrets innebära att alla driftsenheter på orten ska omfattas vid en turordningslista. 15 Det är från detta rättsfall som ortsbegreppet härstammar ifrån. När Lagen om Anställningsskydd (LAS) upprättades 1974, kom ortsbegreppet att bli en del i LAS rörande turordningskretsar, 22 LAS. 16 I förarbetet till LAS kom ortsbegreppet till att utvecklas. För att förstå vad ortsbegreppet är måste driftsenheter klargöras då det är det en gemensam turordningskrets består av samtliga driftsenheter på orten. I förarbetet proposition 1973:129 skrivs att en driftsenhet ska normalt vara en del av verksamheten som befinner sig i en och samma byggnad, flera sammanhängande byggnader eller ett inhägnat område. 17 Propositionens författare menar även att samtliga driftsenheter på en och samma ort ska kunna slås ihop till en gemensam turordningskrets om arbetstagarorganisationen begär det, förutsatt att arbetsgivaren är eller brukade vara bunden av kollektivavtal. 18 En viktig notis vid begäran om gemensam turordningskrets är att kretsen måste innehålla samtliga driftsenheter på orten och inte endast ett fåtal. Det är även viktigt att klargöra att en ort kan ha flera driftsenheter vid upprättandet av en gemensam turordningskrets, men två orter och dess driftsenheter kan ej ingå i en gemensam turordningskrets. En gemensam 12 Lunning & Toijer (2016). Anställningsskydd, s Malmberg & Källström (2016). Anställningsförhållandet, s Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s AD 1943:44 16 Lunning & Toijer (2016). Anställningsskydd, s Proposition 1973:129. Sid Proposition 1973:129 sid

12 12 turordningskrets är således bundet till endast en ort. Vidare tydliggörande kan en ort inte likställas med en kommun, då en kommun kan innehålla ett flertal orter. Däremot kan en ort innefatta flera kommuner. 19 En närmare ingång på ort och gemensam turordningskrets redovisas i de kommande kapitlen. De två redovisade faktorerna: driftsenhet och möjligheten att sammanföra driftsenheter på en ort till en större turordningskrets, låg till grund för ortsbegreppets utformning i LAS 22 från Nuvarande LAS tillkom 1982 för att skapa en mer trygg och säker arbetsmarknad åt alla arbetstagare än vad den tidigare anställningsskyddslagen från 1974 gjorde. 21 LAS fungerar primärt som ett skydd för arbetstagaren anställning. Arbetstagarens anställning hotas ständigt av arbetsmarknadens föränderliga struktur, där företags inkomster och utgifter fluktuerar genom tiden, därav är behovet av ändringar i lagstiftningen nödvändiga genom tiden. 22 Ortsbegreppets nuvarande definition i LAS är dock mycket detsamma som i förarbetet 1973:129, och utvecklas möjligen inte i den takt som behövs för att vara applicerbar och relevant i dagens värld. 2.2 Definition av ortsbegreppet I proposition 1973:129 visar författaren tydligt att en geografisk syn på gemensamma turordningskretsar ska tillämpas i lagstiftningen. 23 Genom tiden har den geografiska synen av ortsbegreppet fått en alltmer geografisk strikthet genom arbetsdomstolens rättspraxis. I AD 1988:100 tvistade parterna om huruvida en centralredaktion och en lokalredaktion hos en dagstidning kunde utgöra samma driftsenhet. Arbetsgivaren menar att orterna Skellefteå, Umeå och Byske bör ses i enlighet med den geografiska natur som lagen förordnar, att olika orter innebär separata turordningskretsar och driftsenheter. Arbetstagarorganisationen menade att i och med det administrativa arbetet som lön, personal, schemaläggning skedde centralt så bör driftsenheterna ses som en samma driftsenhet. AD beslöt i rättsfallet att en driftsenhet främst är av en geografisk karaktär och att en driftsenhet inte ska kunna vara förlagd på flera 19 Wästfelt et al. (2014). Anställningsskyddslagen med kommentarer. S Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s Bylund et al (2008). Anställningsskyddslagen, s Skedinger (2008). Effekter av anställningsskydd, s Proposition 1973:129 sid

13 13 orter. 24 AD visar igenom sin dom härmed att en driftsenhet inte kan ligga på ett flertal orter vid upprättandet av en gemensam turordningskrets. AD gör genom sin dom därmed gällande att ortsbegreppet kan endast omfatta en ort. Den geografiska karaktären fastlås vidare i AD 1996: I fallet sades en arbetstagare upp på sitt lokalkontor i Landskrona, arbetsgivaren hade då vid en senare tid en ledig tjänst på samma kontor, och omplacerade en annan arbetstagare från huvudkontoret i Helsingborg till Landskrona och anställde en ny till tjänsten som därmed uppkom i Helsingborg. Tvisten berörde om Landskrona och Helsingborg utgjorde samma driftsenhet och i så fall hade den uppsagde arbetstagaren rätt till att stanna eller försöka omplaceras. AD bedömde dock med grund från det tidigare rättsfallet 1988:100 att Helsingborg och Landskrona inte kan anses vara samma ort. AD klargör att skilda orter indikerar skilda driftsenheter och därmed kan inte ingå i samma turordningskrets. AD visar genom dessa båda rättsfall att inte mycket fokus ligger på den teoretiska eller organisatoriska strukturen hos företag utan endast geografiskt. 26 Där orten ska utgöra den yttre gränsen. Oavsett om arbetsgivaren anser att två orter är en och samma driftsenhet då ett av driftsenheterna är ett huvudkontor som fördelar arbeten som i AD 1996:56, kan de ändå inte ingå i samma turordningskrets. AD:s domar klargör att en gemensam turordningskrets/ortsbegreppet innehåller alla driftsenheterna i endast den enskilda orten. 2.3 Definition av ort i ortsbegreppet I avsnittet ovan klargjordes att med turordningskrets och driftsenhet ska tolkas med en geografisk karaktär med orten i fokus, dock klargörs det inte helt vad en ort är. Inte heller i 22 LAS rörande om en arbetstagarorganisation vill slå ihop flera turordningskretsar till en stor krets i samma ort finns det en definition av hur begreppet samma ort/orten definieras. 27 Förarbetet proposition 1973:129 till turordningsreglerna går inte i heller närmare in på vad en ort utgör, utan det har istället rättspraxis fått göra och definitionen har utvecklats genom åren AD 1988: AD 1996:56 26 Öman (2014). AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt., s Lunning & Toijer (2016). Anställningsskydd, s Proposition 1973:129, Lunning, Lars, 2006, sid

14 14 I AD 1984:4 behandlas ortsbegreppet rörande vad som ska anses vara samma ort. I fallet berörs om orterna Mjällom och Nordinggrå Vallen som båda ligger i samma kommun kan räknas som en och samma ort vid utformningen av turordningskretsar eller om det ska ses som två separata orter och därmed olika driftsenheter. Det var först i detta fall som AD yttrade och klargjorde om tolkningen ort i turordningsreglerna. AD kom fram till att de båda orterna ska ses som två separata orter vid utformandet av turordningslistan. Den bakomliggande fakta till detta beslut var hos AD att enligt topografisk karta hade orterna separata befolkningskoncentrationer och att de låg 1,2 mil ifrån varandra med majoritet skog och obebyggelse emellan. 29 Genom detta klargörande av samma ort visade AD att separata befolkningar och avstånd mellan två orter ska fungera som en definition av vad samma ort innebär. Vidare klargör AD i ett senare fall: AD 1984:59 tydligare vad samma ort innebär. I fallet var orterna Kiruna och Svappavaara i fokus om de kunde anses vara samma ort, även om de låg de 4,6 mil ifrån varandra, i fall de hade ett starka organisatoriska samband mellan de båda orternas driftsenheter. AD hävdade här att definition av samma ort ska vara allmängiltig och inte påverkas av hur företags organisatoriska verksamhet är strukturerad, då alla företag har olika strukturer och uppbyggnader. 30 Definitionen av vad samma ort är blev genom rättsfallet mer klargjort: oavsett organisationsstruktur eller verksamhet så kan två orter med olika befolkningar och avstånd mellan varandra inte anses vara en och samma ort vid turordning. Vidare förstärker AD sin geografiska ståndpunkt vid ortsbegreppet i AD 1993:45. I fallet har en arbetsgivare verksamhet i flera orter som ligger tätt inpå varandra: Lund, Helsingborg, Trelleborg, Höör, dessa orter har goda pendel- och kommunikationsmöjligheter med varandra, Tvisten handlade om dessa orter skulle anses ingå i samma turordningskrets på grund av de goda pendelmöjligheterna. AD dömde att kommunikationsmöjligheter och pendelavstånd inte har någon betydelse i utrönandet av om flera orter kan vara samma ort vid turordningskretsar. 31 Utvecklingen av ortsbegreppet visar att AD har ett restriktivt sätt att definiera ort som något geografiskt. 32 AD:s restriktiva tolkningssätt blir än mer detaljerat och restriktivt i AD 1993:99 29 AD 1984:4 30 AD 1984:59 31 AD 1993:45 32 Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s

15 15 berörande sammanslagning av turordningskretsar i ett storstadsområde. Stora städer som Göteborg och Stockholm som bebos av hundratusentals människor och flera kommuner, blir förhållandet mellan ortsbegreppet och turordningskretsar med driftsenheter mer drivet till sin spets. I rättsfallet bedriver en arbetsgivare kollektivtrafik i Stockholms län och har flera stora bussterminaler runtom länet som motsvarar driftsenheter och som ligger i ett flertal kommuner i Stockholms län. Arbetstagarorganisationen i rättsfallet menar att många av dessa bussterminaler ligger på samma ort och därmed ska ha en gemensam turordningskrets. Arbetstagarorganisationen menar på att Stockholm är ett storstadsområde där småorter växer ihop till en större bebyggelse som Stockholm Stad. AD menade dock att driftsenheter har en geografisk karaktär och att områden och orter med långt eller kort avstånd ifrån varandra inte kan anses vara samma ort då det går emot allmänt språkbruk kring användandet av ort. Vad som anses vara en ort ska därför för enkelhetens skull anses ta hänsyn till den gällande kommunindelningen. Solna Kommun som ligger bredvid Stockholms Kommun och utgör en del av Stockholmsområdet ska ej ses som samma ort som Stockholms kommun. 33 Att som Lunning påpekar att varför lagstiftaren i förarbetet inte använt sig av benämningen kommun istället för ort, tar inte AD i beaktande, utan behåller sin ståndpunkt kring begreppet ort Ortsbegreppet i den offfentliga sektorn Ortsbegreppet i offentlig sektor styrs av det statliga kollektivavtalet: TURA-S och Avtalet Allmänna Bestämmelser i kommun och landsting(ab). Dessa kollektivavtal ersätter 22 i LAS då paragrafen är semidispositiv. 35 När det uppstår arbetsbrist inom offentlig sektor, har arbetsgivaren skyldighet att följa turordningsreglerna i 22 LAS, precis som den privata sektorn. Turordningsreglerna i den offentliga sektorn kompletteras även av lagen om offentlig anställning (LOA) samt TURA-S som är det statliga kollektivavtalet rörande turordning. 36 Som arbetsgivare menas de statliga myndigheter som tillsammans utgör en arbetsgivarfunktion, även om staten i sig är en juridisk person så måste de statliga verksamheter som driver egna verksamhetsinriktningar ses som en enskild arbetsgivare. Det statliga turordningsavtalet har en kompletterande paragraf för 22 LAS rörande driftsenheter. I 3 TURA-S kan följande läsas: 33 AD 1993:99 34 Lunning & Toijer (2016). Anställningsskydd, s Andersson m fl. (2014). Kommunal arbetsrätt, s Malmberg & Källström (2013). Anställningsförhållandet, s Lunning & Toijer (2016). Anställningsskydd, s

16 16 Istället för det som föreskrivs i 22 3 st. lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) gäller att turordning vid uppsägning ska omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. 37 Detta innebär att vid upprättande av en turordningskrets kan det komma att röra sig om flera driftsenheter i samma turordningskrets jämför med 22 LAS där kravet är en turordningskrets för varje driftsenhet om inget avtalas. 38 Utgångspunkten är enligt turordningsavtalet att utgå från den berörda orten vid upprättande av turordning 39. Det finns dock möjlighet att vidga den statliga turordningskretsen om en lokal arbetstagarorganisation vill det, enligt 5 TURA-S: Arbetsgivaren och berörda lokala arbetstagarorganisationer får träffa kollektivavtal om att turordningen vid uppsägning skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter vid 1. En del av myndigheten på en viss ort, 2. Delar av myndigheten på mer än en ort eller 3 myndigheten i dess helhet. 40 Det finns vidare i TURA-S 6 även möjlighet att på central nivå få två olika statliga myndigheter att slå samman en och samma turordningskrets på orten. 41 Vidare i avtalet Allmänna Bestämmelser i kommun och landsting (AB) berörs ortbegreppet vid turordning. I 35 5: stycket utläses: Gemensam turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning ska gälla för arbetstagare med samma yrkes-/befattningsbenämning inom samma förvaltningsområde. 42 Staten har myndigheter och förvaltningar över hela landet och som täcker stora geografiska områden, vid upprättande av en turordningskrets blir det därmed ett stort område som innefattas. Det finns många AD-fall där problematiken med ett sådant stort område ska utgöra gränsen för turordningskretsar. De flesta av dessa fall berör dock mest andra ämnen än 37 TURA-S 3. Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s Bylund et al (2008). Anställningsskyddslagen, s Lunning & Toijer (2016). Anställningsskydd, s TURA-S 5. Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s TURA-S 6 42 Andersson m fl. (2014). Kommunal arbetsrätt, s

17 17 ortsbegreppet och berörs därför inte närmare i denna uppsats. 43 problemet med tolkning av förvaltningsområde och orter. I AD 1992:130 berörs dock I AD 1992:130 berörs frågan om hur stor omfattningen av turordningskretsen vid uppsägning av en arbetstagare ska vara. Tvisten berörde huruvida turordningskretsen skulle komma att omfatta alla driftsenheter i kommunen. Problematiken som belystes var om samtliga driftsenheter på orten, som i så fall utgörs av kommungränsen, utgjorde turordningskretsen eller om det i själva verket är den kommunala myndighetens/ nämndens verksamhetsområde (flera orter) som utgör den yttersta gränsen för turordningskretsen. AD kom fram till att den geografiska karaktären främst skulle tolkas i form av kommungränsen och genom kollektivavtal ska verksamhetsområde fungera som den yttersta gränsdragningen för turordningskrets. 44 AD:s dom visar att ortsbegreppet ser annorlunda ut för statligt anställda arbetstagare, där de genom TURA-S och AB hamnar normalt i en större turordningskrets än privatanställda arbetstagares turordningskretsar i LAS 22. Istället för orten som gräns för en gemensam turordningskrets är det istället hela verksamhetsområdet/förvaltningsområdet. 2.5 Ortsbegreppet & distansarbetare Att ortsbegreppet har haft en sådan inverkan på vad en driftsenhet är, har skapat problematik för vissa grupper av arbetstagare. När en geografisk karaktär av driftsenhet tillämpas av hur turordningskretsar ska upprättas, blir framför allt distansarbetare lidande vid upprättandet. Distansarbetare kan vara telefonförsäljare, IT-relaterat arbete, konsulter och säljare som antingen arbetar hemifrån heltid eller utgår för mestadels sitt arbete från sitt hem. 45 I AD 1988:32 berörs enskilda arbetstagare som arbetar hemifrån eller på distans. I AD 1988:32 har en arbetstagare som arbetar inom IT ett enmanskontor i sitt hem i Jönköping. Arbetstagaren fick sina arbetsuppdrag ifrån distriktskontoret från Göteborg och frågan som togs upp i AD var om de båda kontoren kan ses som en och samma driftsenhet på grund av sin organisatoriska sammanhållning och därmed ska arbetstagaren ingå i 44 AD 1992:130. Öman (2014). AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt., s SOU 1998:115 sid

18 18 turordningskretsen på Göteborgskontoret. AD kvarstod dock med sin geografiska synpunkt på vad en driftsenhet är och arbetstagarens enmanskontor i själva verket är en egen driftsenhet. 46 Detta rättsfall belyser problematiken med att distansarbetarnas anställningsskydd blir svagare av ortsbegreppets betydelse vid upprättande av turordningskretsar. Att distansarbetare hade svagare anställningsskydd innebar problematik vid upprättande av turordningskretsar i LAS, och en lagändring trädde i kraft. Lagändringen innebar att bara för att en arbetstagare är stationerad i sin bostad, betyder inte det att det ska ses som en enskild driftsenhet. 47 Att det är bostaden som innefattas i lagtexten, baseras på SOU 1998:115 om distansarbete, att majoriteten av arbetstagare som är distansarbetare arbetar i normfallet en eller flera dagar i sin bostad. 48 Lagändringen innebär att det även finns möjlighet för en arbetstagare som arbetar i sin bostad eller från distans fortfarande kan komma att räkna sin bostad som en egen driftsenhet. 49 Att inrikta sig endast på bostaden i lagtexten underlättar för AD att inte behöva utröna vad som är en huvudarbetsplats eller lokalkontor vid rättsfall som berör distansarbete. 50 Även om detta innebar ett bättre anställningsskydd än tidigare för distansarbetare, betyder inte detta att en distansarbetare har ett lika fullkomligt anställningsskydd som andra arbetstagare, utan att de endast har chans att göra befogade undantag från ortsbegreppet förutsatt att de arbetar hemifrån. 51 Vid distansarbete som inte är kopplat till arbetstagarens bostad utan en annan lokal, tillämpas ett mer organisatoriskt synsätt på hur arbetstagarens koppling till organisationen är, och inte dennes bostads geografiska avstånd till en arbetsplats. 52 Enligt utredningar och proposition 2016/17:21- Infrastruktur i framtiden, kommer distansarbete och framför allt IT-relaterat arbete att öka på grund av digitaliseringens utveckling på arbete och transport. 53 Där arbetstagare kan ta sig allt längre avstånd på en alltmer kortare tid till en arbetsplats men även tillhöra arbetsplatsen på ett mer organisatoriskt sätt än rent fysiskt genom att till exempel arbeta hemifrån. 54 Den fortsatta ökningen av distansarbete och digitalisering gör att det nuvarande ortsbegreppet är i behov av förändring för att erbjuda ett bättre skydd för den ökande delen distansarbetstagare AD 1988:32 47 Proposition 1999/2000 sid SOU 1998:115 sid Malmberg & Källström (2016). Anställningsförhållandet, s SOU 1998:115 sid Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s Glavå (2016). Arbetsrätt, s Proposition 2016/17:21 54 SOU 1998:115 sid 98, proposition 2016/17:21 sid SOU 1998:115, sid

19 19 3. Arbetsgivarna & ortsbegreppet För att ortsbegreppets definition är av en geografisk karaktär, finns det en rad punkter på ortsbegreppet att beakta och förhålla sig till hur en arbetsgivares synvinkel. Arbetsgivare har stor frihet att bestämma vilka arbetsuppgifter en arbetstagare ska utföra samt när och var detta ska utföras, detta enligt arbetsledningsrätten som är en betydande roll i hur den svenska arbetsrätten är utformad. 56 Ortsbegreppet tillkom som tidigare nämnt genom att arbetstagarorganisationer har rätt att begära att en gemensam turordningskrets på orten. Den geografiska karaktären som ortsbegreppet har kommit till att bestå av, kan inskränka arbetsgivarens arbetsledning då i teorin, större turordningskrets ger mindre spelrum att manipulera fram att rätt arbetstagare behålls efter uppsägning sett ur arbetsgivarens perspektiv. 57 Det finns även fler punkter/aspekter en arbetsgivare bör vara medveten om kring ortsbegreppet. En arbetsgivare bör förhålla sig och vara medveten om ortsbegreppets betydelse i storstadsområdet. I den tidigare nämnda domen AD 1993:99 kan ortsbegreppet fungera till arbetsgivarens förmån. 58 I fallet har arbetsgivaren verksamhet över hela Stockholms län som då uppgick till 22 kommuner på en yta av 6488 kvadratkilometer. AD menade som tidigare sagt att turordningskretsarna ska gälla med kommungränserna som yttersta gränsdragning. Detta betyder att vid upprättandet av turordningskrets enligt ortsbegreppet bör arbetsgivaren endast se till driftsenheterna i den berörda orten. I fallet innebär det att arbetsgivaren i själva verket då kan välja vilka orter som ska beröras och därmed vilka arbetstagare som ska sägas upp enligt turordningslistan. 59 Området Solna i Stockholmsområdet är endast 20 kvadratkilometer stort men är en egen ort. Detta innebär att arbetsgivaren vid en driftinskränkning kan välja orten Solna som driftsenheten att skära ner personal på. Arbetsgivaren behöver då endast ta hänsyn till arbetstagarna i orten Solna vilket troligtvis med tanke på ortens storlek blir en liten turordningslista. Arbetsgivaren kan genom sitt val av en mindre turordningskrets ge sig själv större möjligheter att säga upp mindre önskvärd personal, än om det hade varit en större turordningskrets. 60 Arbetstagare som varit anställda en längre tid än andra arbetstagare på driftsenheterna i Stockholmsområdet och som är 56 Malmberg & Källström (2016). Anställningsförhållandet, s.191. Sigeman (2010). Arbetsrätten- en översikt, s Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s AD 1993:99 59 Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s Proposition 1999/2000:86 sid

20 20 mindre önskvärda att behålla, kan bli uppsagda ändå, då dessa har lägst total arbetstid på just den lilla turordningskretsen i Solna. Med ortsbegreppet i storstadsområdet har arbetsgivaren möjlighet att ta kringgå sist in, först ut - principen genom att välja mellan många turordningskretsar och arbetstagare. Det finns även en aspekt om ortsbegreppet i områden där det finns goda pendel- och kommunikationsmöjligheter som arbetsgivaren bör vara medveten om. I AD 1993:45 vill arbetstagarorganisationen att driftsenheter på orter som: Lund, Helsingborg, Höör m.m som ska dras ihop till en och samma turordningskrets på grund av sina goda pendelmöjligheter och kommunikationsmöjligheter AD:s dom säger dock att kommunikationsmöjligheter och organisatoriskt synsätt inte är applicerbar på 22 utan det är av ren geografisk karaktär. Detta innebär att arbetsgivaren får upprätta turordningslistor efter var och en av orternas driftsenheter. 61 Den här aspekten kan vara relevant för en arbetsgivare vid en uppsägning. I ett område som Skåne med orterna Lund, Helsingborg, Höör, Malmö, Trelleborg m.m., där det finns väldigt goda pendelmöjligheter, kan arbetstagare bo på en ort och arbeta på en annan utan större svårigheter tack vare dessa pendelmöjligheter. En stor arbetsgivare verksam i Skåne har troligtvis flera driftsenheter/arbetsplatser på olika orter, där arbetstagare med lätthet kan pendla mellan arbetsplatser utan större problem. Vid uppsägning och upprättande av en turordningslista bör arbetsgivaren rimligen ha en stor gemensam turordningskrets över alla arbetsplatser då det rent organisatoriskt och pendelmässigt bör vara möjligt att flytta arbetstagare sinsemellan arbetsplatserna. En stor gemensam turordningskrets kan följaktligen ge arbetsgivaren svårt att behålla exakt den personal denne vill, då de önskvärda arbetstagarna kan vara dåligt placerade på den stora turordningslistan. Även rent administrativt kan det tänkas vara betungande för arbetsgivaren att följa en sådan stor turordningskrets. Detta är dock inte behövligt tack vare att ortsbegreppet är av sådan stark geografisk karaktär och inte organisatorisk. Arbetsgivaren kan istället upprätta en turordningskrets på den ort denne själv önskar, och ha större möjlighet att behålla flera önskvärda arbetstagare. Den offentliga sektorn är genom avtal mer styrda till ett förvaltningsområde och därför blir oftast turordningskretsarna större. Givetvis beror detta dock på vilken myndighet och var i 61 AD 1993:45 20

21 21 Sverige driftinskränkningen sker. Även när arbetstagarorganisationen i den privata sektorn kräver att slå ihop alla driftsenheter på en ort, blir det en större turordningskrets för arbetsgivaren. Denna större gemensamma turordningskrets genom ortsbegreppet bör arbetsgivaren inte bara beakta som en inskränkning av sin arbetsledning för att denne inte själv får välja turordningskrets som är mindre enstaka arbetsplatser. Genom en större turordningskrets kan nämligen fler arbetstagare innefattas av turordningslistan än om det hade varit mindre turordningskretsar. Ökningen av arbetstagare i en turordningslista kan göra det möjligt för en arbetsgivare att behålla kompetent personal. Duktig och kompetent personal som vid mindre turordningskretsar riskerar att ligga dåligt till på turordningslistan kan genom att mindre kompetent personal tillförs till turordningslistan, tack vare ortsbegreppet med en stor gemensam turordningskrets, tillskansa sig en bättre position och undvika uppsägning, förutsatt att de har längre anställningstid. 62 Ytterligare en punkt att belysa med ortsbegreppet är att det är endast arbetstagarorganisationen som kan kräva att en större turordningskrets på orten ska upprättas vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Detta innebär att en arbetstagarorganisation kan beroende på hur arbetsgivaren väljer att upprätta turordningskretsarna, hävda att en strikt lagtydning av turordningslista ska ske, för att i senare skede göra avsteg från sin begäran om hur turordningskretsarna ska vara i utbyte mot ersättningar. Ortsbegreppet kan då fungera som ett påtryckningsmedel gentemot arbetsgivaren vid förhandlingar. 63 I den offentliga sektorn finns det ytterligare mer att beakta om ortsbegreppet för arbetsgivarna. Staten och kommunen i form av arbetsgivare kan finna den geografiska karaktären av ortsbegreppet som ett hinder vid turordning. På en arbetsplats som ett sjukhus eller en förvaltningsbyggnad som innehåller flera olika verksamheter, kan ett förvaltningsområde bli väldigt stort och invecklat att klargöra var gränserna går för respektive verksamhet och vilka som ska innehålla i en turordningslista. Detta problem illustrerades i AD 1992:130 som benämnts tidigare, där verksamhetsområde och kommungränser var i fokus. När en arbetstagarorganisation vid en gemensam turordning begär att sammanslå flera driftsenheter på en ort i enlighet med 5 TURA-S, innebär detta att det kan bli mycket tidskrävande, långtgående och administrativa svårigheter att överskåda Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s SOU 1993:32 sid SOU 1993:32 sid

22 22 4. Arbetstagarna & ortsbegreppet Ortsbegreppet har tillkommit i 22 LAS för att kunna möjliggöra att arbetstagarorganisationen ska kunna skapa större turordningskretsar. I teorin innebär detta att arbetstagarorganisationen ska kunna öka anställningsskyddet hos sina medlemmar. Ortsbegreppet har en rad aspekter för arbetstagarna att beakta och agera utifrån. Den makt och spelrum som arbetstagarorganisationen har att kunna begära en större turordningskrets genom ortsbegreppet eller låta turordningskretsarna vara mindre genom att inte begära det, gör att arbetstagarorganisationen kan försöka göra det bästa från sin synvinkel vid en driftinskränkning. Som tidigare nämnt i stycket om arbetsgivarens och ortsbegreppet kan ortsbegreppet användas som ett verktyg för arbetstagarorganisationer att påtrycka arbetsgivaren ersättningar och krav, vilket förstärker arbetstagarposition i förhandlingar om uppsägningar m.m. 65 Även arbetstagarorganisationer inom offentlig sektor, kan också använda den geografiska karaktären av ortsbegreppet som påtryckningsmedel, genom att se på förvaltningsområde kan arbetstagarorganisationen öka sin turordningskrets och innesluta väldigt fler medlemmar till en turordningslista, vilket kan avskräcka eller öka viljan för en arbetsgivare att omplacera eller strukturera om verksamheten istället för uppsägning. 66 Även arbetstagarorganisationer måste precis som arbetsgivare beakta ortsbegreppet i storstadsområden. I det tidigare redovisade AD 1993:99 som berör ortsbegrepp i storstadsområde, förlorar arbetstagarorganisationen fallet på grund av den geografiska karaktären av ortsbegreppet. Arbetstagarorganisationens önskan att göra en större turordningskrets genom att se Stockholmsområdet som en stor ort och därmed en stor turordningskrets nekades då AD beslöt att gränsen för en ort utgörs av kommungränsen, att orter bildar tillsammans ett stort område har ingen betydelse. Detta betyder att en arbetstagarorganisation har det svårt att skydda sina medlemmar vid uppsägningar. Arbetsgivaren kan nämligen manipulera vilka arbetstagare och turordningskretsar i storstadsområdet som ska innefattas av driftinskränkningen genom att själv välja orter/turordningskretsar i storstadsområdet och arbetstagarorganisationen kan te sig maktlösa vid en sådan situation SOU 1993:32 sid SOU 1993:32 sid AD 1993:99, Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s

23 23 Arbetstagarorganisationen behöver även utöver storstadsområde även se ortsbegreppet i förhållande till områden med goda kommunikationsmöjligheter, till exempel sydvästra Skåne. i AD 1993:45 som tidigare nämnt, berördes om flera orter med goda kommunikationsmöjligheter kan vara samma turordningskrets, vilket AD beslöt att det ej kunde vara enligt ortsbegreppet. 68 Arbetstagarorganisationer kan därmed ha svårt att skydda majoriteten av sina medlemmar då många av arbeten finns i storstadsregionerna och i områden med goda pendelmöjligheter som sydvästra Skåne (Lund, Malmö, Helsingborg, Trelleborg). Arbetstagarna i dessa områden kan därmed riskera att få ett sämre skydd vid uppsägning då de konkurrerar med endast konkurrerar med arbetstagare på sin ort, vilket innebär färre antal arbetstagare än om hela sydvästra Skåne hade ingått i turordningskretsen. Arbetstagarna riskerar därmed i större utsträckning hamna bland de första på turordningslistan. Ortsbegreppet kan även motverka den nödvändiga avvägningen kring enskild medlem eller flertalet som arbetstagarorganisationer kan behöva förhandla om vid turordning. Dilemmat blir bland annat om att applicera ortsbegreppet med större turordningskretsar eller ej. Den enskilde medlemmen som berörs av uppsägningen kan vid en liten turordningskrets klara sig genom att slå ut de som är längre ner på listan, medan om en större turordningskrets upprättas så sägs denne istället upp. 69 För distansarbetare som är på resande fot eller har sin bostad som arbetsplats kan ortsbegreppet försvaga deras anställningsskydd. Som AD 1988:32 påvisade, är distansarbetares anställningsskydd försvagat när en arbetsgivare upprättar turordningskretsar. Även om lagändringen 2001 om att distansarbetares bostad inte behöver vara en egen driftsenhet, kan fortfarande ortsbegreppet komma att vara ett hinder för distansarbetare. Detta då många distansarbetare inte har sin bostad som arbetsplats och därmed inte har en driftsenhet med geografisk karaktär, utan anställningsskyddet utgörs istället av hur organisatorisk självständig denne är. 70 Att distansarbetare skyddas av ett mer organisatoriskt begrepp än ett geografiskt ortsbegrepp gör att arbetsgivaren möjligtvis lättare kan säga upp denna arbetstagarkategori genom att upprätta snäva turordningskretsar med innehållandes en 68 AD 1993:45 69 SOU 1993:32 sid Glavå (2016). Arbetsrätt, s

24 24 eller få distansarbetare, där längre anställningstid blir ett mer uttunnat skydd än i en större turordningskrets. 71 Arbetstagare kan även se ortsbegreppet som en nackdel vid förflyttningar inom verksamheten. Att bli befordrad eller förflyttad till en ny arbetsplats kan innebära att anställningsskyddet minskar, då arbetstagaren kanske hamnar på en mindre lönsam arbetsplats och riskerar uppsägning vid eventuella framtida uppsägningar, då arbetsgivaren troligtvis väljer den minst lönsamma arbetsplatsen att säga upp personal på Ortsbegrepp & omplacering Ortsbegreppet berör förutom turordning även omplacering. Detta då omplacering av en arbetstagare blir aktuellt när uppsägning på grund av arbetsbrist eller personliga skäl är aktuellt. 73 Uppsägning av arbetsbrist innebär en driftsinskränkning av en driftsenhet och således är ortsbegreppet av relevans. När en arbetsgivare ska säga upp en arbetstagare måste uppsägning ha saklig grund för att kunna genomföras enligt 7 LAS. Arbetsgivaren är skyldig att noggrant utreda om det finns annat arbete inom företaget som anses skäligt och möjligt för den berörda arbetstagaren att flytta till. 74 Denna skyldighet hos arbetsgivaren att först försöka omplacera arbetstagaren innan uppsägning motiveras av proposition 1973:129 där uppsägning menas vara den allra yttersta åtgärden att kunna träda i kraft när först alla andra möjligheter för fortsatt arbete hos arbetsgivaren har utretts. 75 Att arbetsgivaren måste noggrant och omfattande utreda om möjlighet för omplacering finns, innebär att det inte endast ska undersöka om en omplacering på arbetsplatsen arbetstagaren arbetar på, utan även på andra håll i företaget: såsom andra driftsenheter och orter enligt 7 2: stycket Calleman (1999). Turordning vid uppsägning, s SOU 1993:32 sid Malmberg & Källström (2016). Anställningsförhållandet, s Glavå (2016). Arbetsrätt, s Proposition 1973:129 sid Bylund et al (2008). Anställningsskyddslagen, s

25 Skälig omplacering & Ortsbegreppet Omplaceringsskyldigheten arbetsgivaren måste genomföras vid uppsägningar innebär som tidigare nämnt att arbetsgivaren måste utförligt utreda om det finns ett liknande eller annat arbete som arbetstagaren kan uträtta. En viktig notis kring omplaceringsskyldigheten är att omplaceringen måste vara skälig. 77 Kraven på skälighet kring omplacering är mång, i denna uppsats kommer endast kravet på skälighet beröra ortsbegreppet: alltså krav på skälig omplacering utöver arbetstagarens nuvarande arbetsplats i förhållande till den geografiska faktorn. I proposition 1973:129 nämns att en arbetsgivare först och främst bör undersöka möjligheten för omplacering på arbetstagarens dåvarande arbetsplats och sedan utöka undersökningen därefter. Vidare i propositionen menar författaren att undersökningen ska undersöka alla driftsenheter företaget har. 78 Arbetsgivaren behöver dock inte säga upp en annan arbetstagare för att fullfölja sin omplaceringsskyldighet 79. Detta i sin tur betyder inte att arbetsgivaren inte får omplacera en berörd arbetstagare till ett annat arbete på en annan driftsenhet så att en annan arbetstagare måste sägas upp istället. 80 Vidare i klargörandet av en skälig omplacering i förhållande till ortsbegreppet innefattas AD 1984:141. I rättsfallet handlar tvisten om att omplaceringsskyldighet ej varit fullgjord då berörd arbetstagare kunde beretts annat arbete på annan arbetsplats. Diskussionen i domstolen är om arbetsgivaren som var Kalmar Läns landsting inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet när denne inte erbjöd berörd arbetstagare, som var överläkare på lasarettet i Oskarshamn, en tjänst som överläkare på en vakant tjänst på Kalmar Lasarett. Domen blev att AD ansåg att även om arbetsgivarens verksamhet var sådant förlagd att de båda lasaretten var egna organisatoriska enheter så ligger båda enheterna i samma förvaltningsområde och därför borde erbjudande om omplacering till Kalmar Lasarett erbjudits arbetstagaren. 81 Detta rättsfall visar på att den geografiska faktorn i form av förvaltningsområdet i offentlig sektor måste tas hänsyn till för att en omplacering ska anses vara skälig när arbetsgivarens omplaceringsutredning sker. 77 Lunning & Toijer (2016). Anställningsskydd, s Proposition 1973:129 sid 121, Lunning & Toijer (2016). Anställningsskydd, s Sigeman (2010). Arbetsrätten- en översikt, s Lunning & Toijer (2016). Anställningsskydd, s AD 1984:141 25

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Turordning vid uppsägning PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Turordning vid uppsägning PDF ladda ner Turordning vid uppsägning PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Catharina Calleman. omstridda i arbetsrätten. Calleman undersöker i sin avhandling turordningsreglerna och deras funktion

Läs mer

Arbetsbrister inom staten. - information från Naturvetarna

Arbetsbrister inom staten. - information från Naturvetarna Arbetsbrister inom staten - information från Naturvetarna 1 Här finner du fakta om arbetsbrister inom staten och arbetsgivarens skyldigheter gentemot de fackliga organisationerna. Följande behandlas: Sid

Läs mer

Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist

Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist 1 (15) Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist Innehåll 1 BEGREPPET ARBETSBRIST... 2 1.1 Förbud mot uppsägning vid verksamhetsövergång... 2 2 VARSEL TILL

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik, 30 hp, Ht 2007 Handledare: Örjan Edström

UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik, 30 hp, Ht 2007 Handledare: Örjan Edström UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik, 30 hp, Ht 2007 Handledare: Örjan Edström Uppsägning p.g.a. arbetsbrist och kravet på tillräckliga kvalifikationer

Läs mer

Omorganisation på jobbet

Omorganisation på jobbet Omorganisation på jobbet Arbetsskyldighetens gränser Definitioner Omorganisation på jobbet Omplaceringsutredning (LAS 7 ) Steg för steg Anställningsavtalets ram Arbetsskyldighetens gränser Omständigheter

Läs mer

Redogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning

Redogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning 2016-09-07 Redogörelsetext Allmänna bestämmelser 1 Inledning Centrala parter uttrycker i bestämmelsen vikten av att arbetsgivaren verkar för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta

Läs mer

Tur i oturen eller tur i turordningen

Tur i oturen eller tur i turordningen Tur i oturen eller tur i turordningen En problematisering av begreppen driftsenhet och ort i 22 LAS Axel Stigmar Kandidatuppsats i arbetsrätt HT 2015 Handledare Andreas Inghammar 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor 2016-05-04 Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) från och med 2016-05-01.

Läs mer

Omplacering i turordning?

Omplacering i turordning? Juridiska institutionen Höstterminen 2017 Examensarbete i civilrätt, särskilt arbetsrätt 30 högskolepoäng Omplacering i turordning? En jämförelse av Arbetsdomstolens tillämpning av 7 LAS och 22 LAS och

Läs mer

Turordning vid arbetsbrist och tidig lokal omställning- nya regler 1/ Bakgrund

Turordning vid arbetsbrist och tidig lokal omställning- nya regler 1/ Bakgrund Nr 8/2017 2017-06-19 Till Läkarförbunds yrkes- och lokalföreningar Turordning vid arbetsbrist och tidig lokal omställning- nya regler 1/6 2017 Bakgrund SKL/Pacta har enats med Läkarförbundet, Kommunal,

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juli, 2011 Då var sommaren åter här och några veckors ledighet väntar de flesta

Läs mer

Förtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx

Förtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx Förtroendemannalagen En fråga som ofta aktualiseras i ett företag är frågor rörande fackliga förtroendemäns rätt till ledighet för att bedriva facklig verksamhet. Rätten till ledighet för fackliga förtroendemän

Läs mer

Hyvling av anställningen

Hyvling av anställningen Hyvling av anställningen Omreglerade anställningsförhållanden och minskad sysselsättningsgrad. Ekonomihögskolan, HT 2018 Handelsrättsliga Institutionen, HARH16 Kandidatuppsats - Arbetsrätt Wisal Kristensson

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur skiljer sig turordningskretsarna hos staten? Turordningskretsarnas utformning vid uppsägning på grund av arbetsbrist

EXAMENSARBETE. Hur skiljer sig turordningskretsarna hos staten? Turordningskretsarnas utformning vid uppsägning på grund av arbetsbrist EXAMENSARBETE Hur skiljer sig turordningskretsarna hos staten? Turordningskretsarnas utformning vid uppsägning på grund av arbetsbrist Elin Enbom 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska

Läs mer

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8) Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...

Läs mer

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Välkommen till STs Trygghetsutbildning Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:135 Diarienr: 1998:2119 P-cirknr: :48 Nyckelord: Datum:

Cirkulärnr: 1998:135 Diarienr: 1998:2119 P-cirknr: :48 Nyckelord: Datum: Cirkulärnr: 1998:135 Diarienr: 1998:2119 P-cirknr: 1998-2:48 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AD Datum: 1998-09-03 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen Personalfrågor Arbetsdomstolens

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/ Saknr 124. Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/ Saknr 124. Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/2018 2018-09-24 Saknr 124 A2018/01388/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) Allmänt

Läs mer

Omplacering eller turordning?

Omplacering eller turordning? Omplacering eller turordning? Förhållandet mellan arbetsledningsrätten och omplaceringsskyldigheten Elisabeth Palme Kandidatuppsats i handelsrätt HT 12 [Arbetsrätt] VT2012 Handledare handledarens namn

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Kollektivavtalsreglerad turordning

Kollektivavtalsreglerad turordning Kollektivavtalsreglerad turordning En uppsats om hur turordningsregler skiljer sig i svenska kollektivavtal Daniella Åberg & Malin Karlsson Kandidatuppsats i arbetsrätt HARG16 Termin HT17 Handledare Andreas

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:61 Diarienr: 2001/1089 P-cirknr: :23. Datum:

Cirkulärnr: 2001:61 Diarienr: 2001/1089 P-cirknr: :23. Datum: Cirkulärnr: 2001:61 Diarienr: 2001/1089 P-cirknr: 2001-2:23 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AB, AD Förhandlingssektionen Datum: 2001-05-29 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Arbetsdomstolens

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

P-cirknr: :13 Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare. Arbetsgivarpolitiska avdelningen

P-cirknr: :13 Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare. Arbetsgivarpolitiska avdelningen Cirkulärnr: 2004:50 Diarienr SK: P-cirknr: 2004-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: 2004/1431 SK 0888/04 Lf Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare Göran Söderlöf Arbetsgivarpolitiska avdelningen

Läs mer

Personliga skäl. Sammanfattning

Personliga skäl. Sammanfattning Personliga skäl Sammanfattning Sammanvägd helhetsbedömning Hänsyn ska tas till bl.a. följande omständigheter: Arbetstagarens ställning förtroende Anställningstid och ålder Upprepad förseelse? Lämpligheten

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

Förhandling -- omorganisation & uppsägningar

Förhandling -- omorganisation & uppsägningar Förhandling -- omorganisation & uppsägningar En vanlig situation i många företag är organisationsförändringar av olika slag. Ibland syftar förändringen till att göra omprioriteringar och omdisponeringar

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:153 Diarienr: 1998/2284 P-cirknr: :55. Datum:

Cirkulärnr: 1998:153 Diarienr: 1998/2284 P-cirknr: :55. Datum: Cirkulärnr: 1998:153 Diarienr: 1998/2284 P-cirknr: 1998-2:55 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Distansarbete Lars Ericson Datum: 1998-09-28 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist

Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist SVENSKA PM 1 (21) KOMMUNFÖRBUNDET 1997-09-16 Förhandlingsektionen Göran Söderlöf Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist Innehållsförteckning 1 Begreppet

Läs mer

Knas i LAS. Förhållandet mellan omplaceringsskyldigheten och den svenska turordningen. Erik Siebers & Olle Sjöberg

Knas i LAS. Förhållandet mellan omplaceringsskyldigheten och den svenska turordningen. Erik Siebers & Olle Sjöberg Knas i LAS Förhållandet mellan omplaceringsskyldigheten och den svenska turordningen Erik Siebers & Olle Sjöberg Kandidatuppsats i arbetsrätt HARH16 HT15 Handledare Andreas Inghammar 1 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Tentamen Kommentar

Tentamen Kommentar Uppsala universitet Juridiska institutionen Arbetsrätt VT 2012, 15/30 hp Tentamen 2012-03-16 Kommentar Obs! Detta är inget modellsvar utan en kommentar kring frågor och bedömningar som kan eller bör finnas

Läs mer

Diskrimineringslagstiftningen och dess tillämpning och betydelse i ett turordningssammanhang

Diskrimineringslagstiftningen och dess tillämpning och betydelse i ett turordningssammanhang JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Helene Montán Diskrimineringslagstiftningen och dess tillämpning och betydelse i ett turordningssammanhang Examensarbete 20 poäng Handledare: Ann Numhauser-Henning

Läs mer

P-cirknr: :13 Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare. Arbetsgivarpolitiska avdelningen

P-cirknr: :13 Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare. Arbetsgivarpolitiska avdelningen Cirkulärnr: 2004:50 Diarienr SK: P-cirknr: 2004-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: 2004/1431 SK 0888/04 Lf Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare Göran Söderlöf Arbetsgivarpolitiska avdelningen

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Uppsägning vid arbetsbrist PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Uppsägning vid arbetsbrist PDF ladda ner Uppsägning vid arbetsbrist PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Tommy Iseskog. Arbetsbrist står som arbetsrättsligt begrepp för de konsekvenser som följer av att en verksamhet förändras

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Turordningsreglernas vara eller icke vara

Turordningsreglernas vara eller icke vara Ekonomihögskolan 2RV00E Rättsvetenskap, examensarbete Kandidatuppsats 15hp, VT 2011 2011-03-16 Turordningsreglernas vara eller icke vara Författare: Pontus Johansson Handledare: Ann-Christine Hartzén Sammanfattning

Läs mer

Tentamen Kommentar

Tentamen Kommentar Uppsala universitet Juridiska institutionen Arbetsrätt VT 2011, 15/30 hp Tentamen 2011-03-17 Kommentar Obs! Detta är inget modellsvar utan en kommentar kring frågor och bedömningar som kan eller bör finnas

Läs mer

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning

Läs mer

Omplaceringsrätten - En del av arbetsgivarens arbetsledningsrätt Linn Brewer

Omplaceringsrätten - En del av arbetsgivarens arbetsledningsrätt Linn Brewer JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Omplaceringsrätten - En del av arbetsgivarens arbetsledningsrätt Linn Brewer Examensarbete i Arbetsrätt, 30 hp Examinator: Catharina Calleman Stockholm, Vårterminen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Turordning vid arbestbrist och återanställning

Turordning vid arbestbrist och återanställning Höstterminen 2009 Institutionen för handelsrätt HARK13 Kandidatuppsats i arbetsrätt Turordning vid arbestbrist och återanställning - Samspelet mellan de tillämpliga reglerna Handledare: Lea Hatzidaki-Dahlström

Läs mer

Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser

Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser 2016-09-07 Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser Parter Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan,

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling om ändring i lagen (98:80) om anställningsskydd; SFS 007:389 den 3 juni 007 utfärdad den 3 maj 007. Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3, 6 f, och 39 lagen (98:80) om anställningsskydd skall ha följande

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Omplacerad eller utsorterad?

Omplacerad eller utsorterad? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Hanna Frage Omplacerad eller utsorterad? En studie om den rättsliga utvecklingen kring reglerna om omplacering i 7 andra stycket LAS och omplacering i turordning

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

Arbetsrätt inom konsultbranschen

Arbetsrätt inom konsultbranschen Arbetsrätt inom konsultbranschen på Luleå 27 oktober 2016 Almegas sju förbund på Vi finns nära dig Luleå Skellefteå Umeå Sundsvall Stockholm Örebro Linköping på Göteborg Växjö Malmö Vi som arbetar i Norr

Läs mer

Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb

Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Förhandlingsprotokoll 206-04-29 Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg Småföretag, anställningsskydd och tillväxt Kerstin Ahlberg Anställningsskyddsregler som hinder för tillväxt Regler som försvårar företagens möjligheter att variera arbetskraftens storlek, t ex regler om

Läs mer

Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist

Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist SVENSKA PM 1 (25) KOMMUNFÖRBUNDET 2004-09-27 Arbetsgivarpolitiska avdelningen Arbetsrättsenheten Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Observera. Vilka regler gäller vid organisatoriska förändringar?

Observera. Vilka regler gäller vid organisatoriska förändringar? Observera nr 11 SEPTEMBER 2013 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Vilka regler gäller vid organisatoriska förändringar?

Läs mer

Vision Stockholms Stads förhandlingsordning kring arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. 6:e november 2012

Vision Stockholms Stads förhandlingsordning kring arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. 6:e november 2012 Vision Stockholms Stads förhandlingsordning kring arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. 6:e november 2012 Den 8 januari fastställde avdelningsstyrelsen förhandlingsstrukturen som Vision Stockholms stad

Läs mer

LAS och anställningsskyddet

LAS och anställningsskyddet LAS och anställningsskyddet Iréne S Hansen Kandidatuppsats i arbetsrätt VT 2013 Handledare Lea Hatzidaki-Dahlström Innehållsförteckning 1. Inledning... 11 1.1 Ämne Bakgrund... 11 1.2 Syfte Frågeställning...

Läs mer

Arbetstagare och arbetsgivare i familjerelation

Arbetstagare och arbetsgivare i familjerelation Arbetstagare och arbetsgivare i familjerelation undantaget i 1 p.2 LAS FilosofiekandidatuppsatsinomArbetsrätt Författare: AndersEricsson Handledare: UlrikaRosander Framläggningsdatum: 2010 05 12 Jönköping

Läs mer

vägen framåt steg för steg En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist

vägen framåt steg för steg En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist vägen framåt En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist Denna vägledning gäller vid arbetsbrist i företag som är medlemmar och har kollektivavtal i förbund inom Almega steg för steg INGRESS

Läs mer

Driftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget

Driftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Driftsinskränkning En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget fååéü ääëñ êíéåâåáåö= Checklista före uppsägning på grund av arbetsbrist 2 Driftsinskränkning 3 Alternativ till

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Bakgrund och syfte Vid all förändring

Läs mer

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: RIKTLINJER FÖR UPPSÄGNING, OMPLACERING, ENSKILT UTVECKLINGSPROGRAM OCH TIDIGARE PENSION I VÄXJÖ KOMMUN

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: RIKTLINJER FÖR UPPSÄGNING, OMPLACERING, ENSKILT UTVECKLINGSPROGRAM OCH TIDIGARE PENSION I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2009-08-25 Sida 1 (8) Senast reviderad: 2009-09-04 Senast reviderad av: Martin Fransson Anställda och förtroendevalda GÄLLANDE BESLUT: RIKTLINJER FÖR UPPSÄGNING, OMPLACERING, ENSKILT UTVECKLINGSPROGRAM

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

C-UPPSATS. Turordningsreglerna

C-UPPSATS. Turordningsreglerna C-UPPSATS 2010:272 Turordningsreglerna En granskning av 22 i anställningsskyddslagen Maria Jonsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Dammsugaren. att arbeta aktivt med tjänstefördelningen

Dammsugaren. att arbeta aktivt med tjänstefördelningen Dammsugaren att arbeta aktivt med tjänstefördelningen Vid tjänstefördelning blir det allt vanligare att andra omständigheter än de anställda lärarnas utbildning, behörighet och legitimation tillåts bli

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2... GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar

Läs mer

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med

Läs mer

Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser

Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser 2017-05-02 Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser Parter Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan,

Läs mer

PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST

PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST PERSONALENHETEN PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST Tommy Christensen, Personalenheten Karoline Axelson, Områdeskansliet för administrativt stöd PM: 2014-12-18 Verksamhetsförändring,

Läs mer

Individuell arbetsbrist

Individuell arbetsbrist Individuell arbetsbrist Linnéa Giubbi Högborg & Madeleine Liljegren Kandidatuppsats i arbetsrätt HARH16 HT 2014 Handledare Andreas Inghammar 1 Innehållsförteckning Förord... 6 Förkortningar... 7 1. Inledning...

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! på Rättigheter och skyldigheter under pågående anställning Sundsvall 2017-04-11 Ulrika Andersson Vi som arbetar i Norr Annette Gärling Arbetsrättsexpert Jenny Moberg Chef Almega Norr Ulrika

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

Arbetstagares uppfinningar

Arbetstagares uppfinningar Vad gäller när du gör en uppfinning i anställningen Om du gör en uppfinning i anställningen förvärvar arbetsgivaren normalt viss eller hela rätten till uppfinningen. För arbetsgivarens rätt till uppfinningen

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt PDF ladda ner AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Sören Öman. Vad har Arbetsdomstolen (AD) sagt om fingerad arbetsbrist när arbetsgivaren också har personliga

Läs mer

Våga vägra arbetsvägran

Våga vägra arbetsvägran Våga vägra arbetsvägran En analys av arbetsvägran och dess rättsföljder Martin Johansson Nils Klintberg Kandidatuppsats i arbetsrätt HARH 16 HT 2016 Handledare Andreas Inghammar 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Anställnings upphörande Anställnings upphörande

Anställnings upphörande Anställnings upphörande Tillsvidareanställning Uppsägning Avskedande Pension 33 LAS Överenskommelse Tidsbegränsad anställning Visstidsanställning Provanställning Anställnings upphörande Anställnings upphörande - på arbetstagarens

Läs mer

EXAMENSARBETE. Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Påverkar

Läs mer

Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun

Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun Ks/2014:424 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun Fastställt

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

============================================================================

============================================================================ Turordningsreglerna Postad av Patrik Hedlund - 13 maj 2012 23:00 Vad anser ni om turordningsreglerna? Är det en bromskloss för unga och ser till hur många år man jobbat istället för kompetens och bör tas

Läs mer

Fingerad arbetsbrist

Fingerad arbetsbrist Fingerad arbetsbrist När kan en arbetstagare få rätt? Karin Börjesson Magisteruppsats, våren 2018 Magisterprogram med inriktning arbetsrätt Handledare: Anderz Andersson!1 Förkortningar AD: Arbetsdomstolen

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

Kommittédirektiv. En moderniserad arbetsrätt. Dir. 2019:17. Beslut vid regeringssammanträde den 25 april 2019

Kommittédirektiv. En moderniserad arbetsrätt. Dir. 2019:17. Beslut vid regeringssammanträde den 25 april 2019 Kommittédirektiv En moderniserad arbetsrätt Dir. 2019:17 Beslut vid regeringssammanträde den 25 april 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetsrätten kan moderniseras och anpassas

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

Rekryteringsordning inom Göteborgs Stad samt stödtext

Rekryteringsordning inom Göteborgs Stad samt stödtext 1 (7) Personalstrategiska enheten MEDDELANDE NR 1/10 Arbetsrätt och förhandling 2010-05-07 Dnr 346/10 Till Göteborgs Stads förvaltningar Rekryteringsordning inom Göteborgs Stad samt stödtext Rekryteringsordning

Läs mer

Vision Stockholms Stads förhandlingsordning vid omorganisation, omställning, arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. första januari 2017

Vision Stockholms Stads förhandlingsordning vid omorganisation, omställning, arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. första januari 2017 Vision Stockholms Stads förhandlingsordning vid omorganisation, omställning, arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. första januari 2017 Ett nytt avtal kring Tidig Lokal Omställning (TLO-KL) och nya turordningsregler

Läs mer

Principer för omplaceringar enligt 22 LAS

Principer för omplaceringar enligt 22 LAS Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt arbetsrätt 30 högskolepoäng Principer för omplaceringar enligt 22 LAS Författare: Thomas Christensen Holmsäter Handledare: Juris

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

nyheter i arbetsrätt juni 2015

nyheter i arbetsrätt juni 2015 nyheter i arbetsrätt juni 2015 I detta nyhetsbrev kan du läsa om följande: Ändring av anställningsvillkor Nya rättsfall våren 2015 Kommande lagändringar och pågående utredningar Ändring av anställningsvillkor

Läs mer

Vad är gällande rätt vid saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av samarbetsproblem? Vilken omplaceringsskyldighet har arbetsgivaren?

Vad är gällande rätt vid saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av samarbetsproblem? Vilken omplaceringsskyldighet har arbetsgivaren? Vad är gällande rätt vid saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av samarbetsproblem? Vilken omplaceringsskyldighet har arbetsgivaren? PA-Programmet Författarnamn/kontaktuppgifter: Avdelning

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Undantagen av LAS? - En redogörelse för omfattningen av undantagskretsen och dess centrala konsekvenser

Undantagen av LAS? - En redogörelse för omfattningen av undantagskretsen och dess centrala konsekvenser Undantagen av LAS? - En redogörelse för omfattningen av undantagskretsen och dess centrala konsekvenser Kandidatuppsats i arbetsrätt Mattias Hjalmarsson HARH16 HT 2016 Handledare: Andreas Inghammar Innehåll

Läs mer

Hur lång är min uppsägningstid om jag blir uppsagd?

Hur lång är min uppsägningstid om jag blir uppsagd? Frågor publicerade 25 november Hur lång är min uppsägningstid om jag blir uppsagd? Följande uppsägningstider gäller för Branschavtal Energi: A) För anställning som påbörjats före den 1 januari 1998 gäller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer