Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Utmaning Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser

Transkript

1 Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Utmaning Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen , Utmaning Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Länsstyrelsen Skåne Tommy Persson, Ulrika Vinka och Ylva Alsén Länsstyrelsen Skåne Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: 2016:08 Layout: Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne Endast digitalt Utgivningsår: 2016 Omslagsbild SXC.HU

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 6 INLEDNING... 8 Bakgrund... 8 Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljömålen... 8 Redovisning av resultatet från uppföljningen HUSHÅLLNING MED SKÅNES MARK- OCH VATTENRESURSER Begränsad exploatering av åkermark Framtagande av vatten- och avloppsvattenplaner Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter Minskad tillförsel av kadmium till jordbruksmark Kvalitetssäkring av avloppsvatten/slam Kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark God kvantitativ grundvattenstatus Kalkning av sjöar och vattendrag Begränsa uttag av biomassa utöver stamved i skogsbruket Återföring av vedaska till skogsmark Riktlinjer för hantering av förorenade massor Tillsynsvägledning för inventering och ansvar inom förorenade områden Strategisk planering för förnyelsebar energiproduktion

4

5 Sammanfattning Skåne har i bred samverkan med aktörer i länet tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram, som ett led i att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Skånska åtgärder för miljömålen lyfter fram fem utmaningar och 76 prioriterade åtgärder för miljöarbetet i länet. I denna rapport redovisas uppföljningen av åtgärderna i utmaningen Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser. Uppföljningen baseras huvudsakligen på befintliga underlag hos Länsstyrelsen Skåne och andra regionala myndigheter samt organisationer, och ger en övergripande bild av åtgärdsarbetet i länet. För utvärdering av åtgärdsarbetets effekter på miljötillståndet i länet hänvisas till Länsstyrelsen Skånes regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen. 1 Uppföljningen visar att arbete pågår inom flertalet åtgärdsområden som lyfts fram i utmaningen. Planeringsunderlag kring jordbruksmark och markhushållning har tagits fram för kommunernas markanvändningsbeslut. Energiplaner eller motsvarande dokument håller på att tas fram i de flesta kommuner som fortfarande saknar strategier för energieffektivisering samt produktion och användning av förnybar energi. Insatser för att åstadkomma en långsiktig och hållbar planering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten sker i de flesta kommuner, dock med olika ambitionsnivåer. Arbetet med att revidera gamla vattenskyddsområden och inrätta nya vattenskyddsområden går fortfarande för långsamt. Riktlinjer för hållbart grundvattenuttag i länet saknas fortfarande. Kalkningen av försurade sjöar och vattendrag i norra Skåne har fortsatt. Insatser för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk och skapa en hållbar återföring av växtnäring sker bland annat genom REVAQ-certifiering och tillståndsprövning av avloppsreningsverk. Uttaget av biomassa ökar i skogsbruket samtidigt som återföringen av vedaska inte sker i nivåer som kan kompensera för uttaget och motverka försurningen av skogsmarken. De flesta kommunerna ställer krav på kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark, med undantag för bekämpning av Jättelokan. Riktlinjer och vägledningsmaterial kring hantering av förorenade schaktmassor har tagits fram och särskida tillsynsinsatser har genomförts. Tillsynsvägledningsinsatser har genomförts kring inventering av och ansvarsutredning för förorenade områden inom pågående miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen Skåne kan konstatera att mycket bra arbete pågår för att möta utmaningen om Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser, men att åtgärdsarbetet måste breddas och förstärkas ytterligare för att vi ska nå miljömålen och en hållbar regional utveckling för Skåne. 1 Miljömålsportalen, Regionala miljömål, 6

6 7

7 Inledning Bakgrund I oktober 2012 beslutade Länsstyrelsen Skåne om ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen, Skånska åtgärder för miljömålen. Programmet innehåller 76 prioriterade åtgärder, som kan genomföras av länets aktörer fram till och med år 2016, för att möta de skånska utmaningarna för miljöarbetet och förbättra förutsättningarna att nå de regionala miljömålen. Nedan redovisas de miljöutmaningar som har lyfts fram i åtgärdsprogrammet och antalet åtgärder under respektive utmaning. Hållbara transporter i Skåne 12 åtgärder Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag 17 åtgärder Hushållning med Skånes mark - och vattenresurser 13 åtgärder Skydd av Skånes natur- och kulturvärden 22 åtgärder Hållbar konsumtion i Skåne 12 åtgärder Åtgärdsprogrammet ska ge vägledning och stöd för prioritering av åtgärder och utvecklingsinsatser hos skånska aktörer. För varje åtgärd redovisas huvud- och medaktörer för genomförandet, vilket understryker behovet av samverkan mellan ansvariga aktörer för ett framgångsrikt miljöarbete. Huvudaktör är den aktör som har huvudansvaret för att initiera och genomföra åtgärden. Utpekade medaktörer förväntas medverka och bidra till genomförandet av åtgärden, antingen genom att genomföra åtgärden i sin egen verksamhet eller skapa förutsättningar och bidra med stöd till huvudaktören i genomförandet. Respektive aktör tar själv beslut om att genomföra åtgärderna och i vilken omfattning. Åtgärdsrapporten Skånska åtgärder för miljömålen kan laddas ner och läsas i sin helhet på Länsstyrelsen Skånes webbplats för miljömålsarbetet, Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljömålen En regelbunden uppföljning av åtgärdsprogrammet är av stor betydelse för implementering och genomförande av åtgärdena i programmet. Länsstyrelsen Skåne har, som regional miljömålsansvarig myndighet, ett uppdrag att utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå 8

8 generationsmålet och miljökvalitetsmålen, samt översiktligt redovisa arbetet med programmet 2. Uppföljningen ska bidra till en samlad bild av åtgärdsarbetet i länet och genomförandet av åtgärdsprogrammet. Resultatet ska ge underlag för prioriteringar i berörda aktörers verksamhet och behov av riktade insatser och projekt inom olika åtgärdsområden. Vidare ska resultatet ge underlag till Länsstyrelsen Skånes årliga bedömning av utvecklingen för miljökvalitetsmålen regionalt och rapport om miljötillståndet i Skåne. Metod Utgångspunkten är att åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska följas upp årligen. Syftet med uppföljningen är att beskriva utvecklingen av åtgärdsarbetet genom att redovisa genomförande och effekt av åtgärderna så långt det är möjligt. Genomförandeuppföljningen fokuserar på om åtgärderna i programmet genomförs och av vilka aktörer, medan effektuppföljningen lyfter fram direkta eller indirekta effekter av åtgärdsarbetet på samhällsutvecklingen eller miljötillståndet i länet med hjälp av indikatorer. Förslag på uppföljningsmått och indikatorer för uppföljningen av åtgärderna har tagits fram av expertgrupper för respektive utmaning i åtgärdsprogrammet på Länsstyrelsen Skåne. Det underlag som behövs för uppföljningen har i första hand inhämtats från befintliga källor och statistik hos nationella och regionala myndigheter och organisationer. Därutöver har vid behov uppgifter inhämtas direkt från berörda huvudaktörer. Uppgifterna har sammanställts av miljömålssamordningen på Länsstyrelsen Skåne. Uppföljningen har stämts av med expertgruppen för aktuell utmaning på Länsstyrelsen Skåne och med berörda huvudaktörer när det har varit praktiskt möjligt. Resultatet från uppföljningen redovisas i separata rapporter utifrån respektive utmaning i åtgärdsprogrammet. Avgränsningar Uppföljningen omfattar inte någon utvärdering om varför åtgärderna genomförs eller inte genomförs av utpekade aktörer, och vilka långsiktiga effekter åtgärdsarbetet har på utvecklingen av miljötillståndet i länet. För bedömning och 2 5 a Förordning med länsstyrelseinstruktion (2007:825). 9

9 analys av utvecklingen av miljötillståndet i länet i förhållande till nationella och regionala miljömål hänvisas till Länsstyrelsen Skånes årliga uppföljning av miljömålen, Uppföljningen har avgränsats utifrån vilka uppgifter och underlag som redan finns sammanställda hos Länsstyrelsen Skåne eller andra myndigheter och organisationer, och som kan användas för att beskriva åtgärdsarbetet. Det har inte varit möjligt att i någon större utsträckning genomföra ytterligare undersökningar för att beskriva effekter inom ramen för denna uppföljning. De uppgifter och underlag som har använts är de senaste som har funnits praktiskt tillgängliga när uppföljningen genomfördes. Redovisning av resultatet från uppföljningen I rapporten redovisas uppföljningen av respektive åtgärd i ett eget avsnitt för att underlätta överskådligheten för läsare som är intresserade av resultatet för en särskild åtgärd. Respektive åtgärd redovisas med åtgärdens nummer och kortnamn samt åtgärdsbeskrivning från åtgärdsprogrammet, Skånska åtgärder för miljömålen, tillsammans med berörda huvud- och medaktörer. För en utförligare beskrivning av respektive åtgärd, se Länsstyrelsen Skånes webbplats Därefter följer en beskrivning av åtgärdsarbetet med kompletterande kartor och diagram där så har varit möjligt. Källhänvisning redovisas för underlaget till respektive åtgärd. För de åtgärder som av någon anledning inte har följts upp framgår detta. 10

10 Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser 1. Begränsad exploatering av åkermark Åtgärd Huvudaktör Medaktör Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka "väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses" när kommunerna föreslår exploatering på åkermark. Kommunerna ska göra en bedömning av miljöpåverkan (Miljökonsekvensbeskrivning) inför antagande av planer som medel för att synliggöra markanvändningskonflikter som uppstår vid exploatering på åkermark. Kommuner Länsstyrelsen, Region Skåne, Hållbar Utveckling Skåne, LRF, Sveriges lantbruksuniversitet Exploatering av jordbruksmark i Skåne I Skåne återfinns ungefär 16 procent av Sveriges jordbruksmark och länet består till nästan hälften av åker- och betesmark. Skåne står för 40 procent av landets totalskörd av de vanligaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna samt potatis och sockerbetor. Dessutom är Skåne ett tätbefolkat län med växande befolkning vilket medför att trycket är hårt på oexploaterad mark. Skåne län utgör tillsammans med Hallands och Uppsala län de län där högst andel av jordbruksmarken exploateras. De vanligaste skälen är byggande av småhus, flerbostadshus, industri- och företagsetableringar samt infrastruktur. Jordbruksverkets kartläggning från år 2013 visar att cirka 700 hektar åkermark exploaterats i Skåne mellan år 2006 och år I de områden med störst markanvändningskonflikter i Skåne innebär 700 hektar mindre åkermark en potentiell produktionsförlust av vete som motsvarar ungefär 7 miljoner brödlimpor per år. 3 3 Markhushållning i planeringen Jordbruksmarken i Skåne. Rapport 2015:27. Länsstyrelsen Skåne. 11

11 Exploaterad åkermark i Skånes kommuner mellan åren 2006 och 2010 som procent av åkerarealen i september år Jordbruksverket, Hushållning med jordbruksmark i fysisk planering Hur länets kommuner beaktar jordbruksmarken i den fysiska planeringen har inte varit möjligt att följa upp eftersom få nya översiktsplaner har vunnit laga kraft under den perioden som uppföljningen genomförts. Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ett planeringsunderlag, Markhushållning i planeringen - Jordbruksmarken i Skåne, som ska ge vägledning och underlag vid kommunens markanvändningsbeslut. Detta är en del av Länsstyrelsens uppdrag kring uppföljning, stöd och underlag till kommunerna i den fysiska planeringen. Planeringsunderlaget lanserades på Stadsarkitektdagen den 22 september 2015 som fokuserade på att ge olika perspektiv på frågan om markhushållning och jordbruksmarken. 4 Exploatering av jordbruksmark , Jordbruksverket, 2013, Rapport 2013:3. 12

12 2. Framtagande av vatten- och avloppsvattenplaner Åtgärd Huvudaktör Medaktör Vatten- och avloppsvattenplaner tas fram för en heltäckande och långsiktig planering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten. Koppling till åtgärd 37 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Kommuner Länsstyrelsen, SGU, Vattenmyndigheterna Varierande kvalitet på kommunernas VA-planer Planeringen för vatten- och avloppshanteringen ser mycket olika ut i Skånes kommuner och ambitionsnivån är skiftande i det planer som tagits fram. Kartan visar status för pågående VA-planering i Skåne Status för kommunernas VA-planering år Länsstyrelsen Skåne,

13 Endast två kommuner har en antagen VA-plan som är heltäckande, det vill säga där spill-, dricks- och dagvatten behandlas. Flera kommuner har delat upp arbetet på flera delplaner. Man har till exempel börjat med en plan för dricksvatten, därefter har man gjort en plan för spillvatten och så vidare. Delplanerna kan vara politiskt antagna. VA-planen ska vara ett levande dokument som uppdateras efterhand, till exempel en gång per mandatperiod i samband med att översiktsplanen uppdateras. Länsstyrelsen Skåne startade vårvintern 2012 projektet Strategisk VA-planering, tillsyn och vägledning avseende enskilda avlopp samt tillsyn enligt 6 lagen om allmänna vattentjänster. Syftet var bland annat att stödja kommunerna i deras arbete med att ta fram vatten- och avloppsplaner, alltså en heltäckande och långsiktig planering för både spill-, dricks- och dagvatten med utgångspunkt från åtgärdspunkt 37 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Länsstyrelsen Skånes vägledning för kommunernas planering av vatten och avlopp skickades ut våren Med start hösten 2012 och fram till och med våren 2014 genomfördes dialogmöten med varje kommun. Länsstyrelsen träffade då representanter från sektorerna teknik/va, plan och miljö och diskuterade VA-situationen; speciellt känsliga recipienter, områden med risk för översvämning, dricksvattenförsörjning och vattenskyddsområden, vilka problemområdena är när det gäller enskilda avlopp med mera. Diskussionerna har hållits utifrån de problem och möjligheter som finns i varje kommun. 14

14 3. Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter Åtgärd Huvudaktör Medaktör Vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter tas fram och beslutas för samtliga kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjning samt de enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller som har ett uttag större än 10 m 3 /dygn. Koppling till åtgärd 34 och 35 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattentäktsinnehavare Kommuner, Länsstyrelsen Vattenskyddsområden i Skåne Skåne har för närvarande 169 vattenskyddsområden varav två skyddar enskilda vattentäkter och ett skyddar industriellt vattenuttag. Av de 169 vattenskyddsområdena är 35 beslutade enligt miljöbalken medan övriga 134 är beslutade enligt äldre lagstiftning. Ett nytt skyddsområde har tillkommit under Det pågår ett ständigt arbete med att revidera gamla vattenskyddsområden och inrätta nya vattenskyddsområden där det saknas. Vattenskyddsområden för kommunala dricksvattentäkter i Skåne, Länsstyrelsen Skåne,

15 4. Minskad tillförsel av kadmium till jordbruksmark Åtgärd Huvudaktör Medaktör Lantbrukare informeras om vikten av att minska tillförseln av kadmium till jordbruksmark. Informationen framförs i samband med kommunernas miljötillsyn på lantbruk samt vid rådgivning inom Greppa näringen. Koppling till åtgärd 15 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Kommuner, Rådgivningsorgan Länsstyrelsen Hög kadmiumhalt i Skånes jordbruksmark Kadmiumstatusen för odlingsjordar är till största delen geologisk förutbestämd, utifrån kadmiumhalten i berggrunden. Men kadmium tillförs också jordbruksmark via atmosfäriskt nedfall, stallgödsel, slam samt kadmiumhaltiga fosforgödselmedel. Tillförseln via mineralgödsel har kraftigt reducerats sedan lagstiftning införts om att kadmiumhalten inte får överstiga 100 g kadmium/ton fosfor. Numera beräknas att mer kadmium bortförs årligen via skörd och urlakning än vad som samlat tillförs enligt ovan. 5 Kadmium räknas som ett särskilt farligt ämne. Det är hälsofarligt och kan förorsaka toxikologiska effekter såsom njurskador och benskörhet redan vid låga halter. Ett stort antal studier visar att kadmium ackumuleras i njurarna vilket leder till njurskador. Den samhällsekonomiska kostnaden för frakturer orsakade av höga kadmiumhalter i maten uppgår till 4,2 miljarder kronor per år. Kostnaderna utgörs dels av vårdkostnader för dessa personer på kort och på lång sikt, dels av kostnader för lägre livskvalitet och förkortad livslängd för de, oftast äldre, människor som drabbas av frakturer 6. 5 Kadmiumsituationen i Skåne, Delrapport 1. Skåne i utveckling 2003:46, Länsstyrelsen Skåne. 6 Samhällsekonomisk kostnad för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten, PM 12/12, Kemikalieinspektionen,

16 Karta över kadmiumhalter i matjord i Sverige. Naturvårdsverket, Rådgivning genom Greppa Näringen Inom lantbruksrådgivningen i projektet Greppa Näringen tas kadmiumtillförsel upp indirekt genom diskussioner om fosforgödsling inom växtnäringsbalanser och fosforstrategier för olika grödor. Under åren har cirka rådgivningar av dessa typer genomförts i Skåne, varav drygt 400 under Tillståndet i svensk åkermark och gröda. Data från Rapport Naturvårdsverket,

17 5. Kvalitetssäkring av avloppsvatten/slam Åtgärd Huvudaktör Medaktör Avloppsreningsverk kräver karakterisering av processavloppsvatten enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:3 vid mottagande av avloppsvatten. Certifiering kan vara ett stöd i detta arbete. Vid prövning av miljöfarlig verksamhet ställs krav på intern rening av förorenat avloppsvatten istället för avledning till avloppsreningsverk. Kommuner, Huvudman avloppsrenings verk, Näringsliv Länsstyrelsen Certifiering för bättre slamkvalitet REVAQ är nationellt kvalitetssäkringssystem för reningsverk med syfte att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Certifieringen innebär att reningsverket bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar och är öppen med all information. Bakom REVAQ står Svenskt Vatten, LRF, Lantmännen, Svensk Dagligvaruhandel samt Naturvårdsverket. 8 Hösten 2015 var 43 reningsverk i Sverige certifierade enligt REVAQ, varav följande i Skåne 9 : Höganäs ARV (Höganäs kommun) Klippans ARV (Klippans kommun) Kristianstads centrala ARV (Kristianstads kommun) Öresundsverket (NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB)) Södra Sandby ARV (VA Syd) Klagshamns ARV (VA Syd) Sjölunda ARV (VA Syd) Källby ARV (VA Syd) Ellinge ARV (VA Syd) Ängelholms ARV (Ängelholms kommun) 8 Svenskt Vatten. Faktablad Revaq. 9 Svenskt Vatten, Avlopp & Miljö, Revaq, Organisation. 18

18 Kadmiumhalt i slam i Skåne Innehållet av kadmium i avloppsslam är särskilt intressant för möjligheten att återföra näringsrikt slam till jordbruksmark utan att det sker en ackumulering av kadmium i marken som kan tas upp av grödorna vi odlar och sedan äter. Dagens gränsvärde för kadmium i slam är 2 mg/kg TS (torrsubstans). 10 En skärpning av dagens gränsvärde har föreslagits av Naturvårdsverket till 1 mg/kg TS år 2015, 0,9 mg/kg TS år 2023 och 0,8 mg/kg TS år Diagrammet nedan redovisar årsmedelvärdet av kadmium i slam från de tillståndspliktiga avloppsreningsverken i länet för perioden år 2009 till år 2012, i förhållande till nuvarande och föreslagna gränsvärden. 12 Kadmiumhalter i slam från avloppsreningsverk i Skåne år Länsstyrelsen Skåne, Krav på kartläggning av kemiska ämnen i processavloppvatten från industrier Vid tillståndsprövning av avloppsreningsverk föreskrivs idag villkor om kartläggning av mottaget processavloppsvatten från industrier för vissa utpekade kemiska ämnen. 10 Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, (SFS 1998:944). 11 Hållbar återföring av fosfor. Rapport Naturvårdsverket, Slamkvalitet i Skåne län. Nutida och framtida utmaningar. Rapport 2014:2. Länsstyrelsen Skåne,

19 6. Kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark Åtgärd Huvudaktör Medaktör Krav ställs på att alternativa metoder används istället för kemisk bekämpning på offentlig mark. Koppling till åtgärd 17 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Kommuner, Region Skåne Många kommuner arbetar för kemikaliefri ogräsbekämpning I Länsstyrelsen Skånes uppföljning av kommunernas riktlinjer och krav gällande kemisk bekämpning av ogräs på offentlig mark uppger 21 kommuner att de inte använder kemikalier utan ställer krav på alternativa bekämpningsmetoder såsom manuell och termisk ogräsbekämpning. Ytterliggare nio kommuner uppger att de ställer krav och använder alternativa metoder, men att de använder ogräsättika för kemisk bekämpning i vissa fall. Endast tre kommuner uppger att de ännu inte ställer krav på kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark 13. Kraven gällande alternativa metoder för bekämpning av ogräs på offentlig mark ser olika ut mellan kommunerna i länet beroende på hur kommunerna har valt att arbeta med frågan. Kraven kan regleras i form av en policy, ett lokalt miljömål, skötselplan eller genom avtal med entreprenör. Flera kommuner som ställer krav enligt ovan använder också ogräsättika för ogräsbekämpning. Ogräsättika är upptaget i Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister som ett växtskyddsmedel och kan användas Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. 14 En kommun uppger att de använder ett medel som heter Spuma för att bekämpa ogräs. Spuma består av vatten, majsstärkelse och vegetabiliska oljor. Det är en form av termisk bekämpning som innebär att hett skum sprids över den yta med ogräs som ska bekämpas. Skummet håller kvar värmen vilket gör att cellstrukturen i växten försvagas eller dör på några minuter. 15 De manuella metoder som framförallt används är handredskap eller sopmaskin med specialborst i bestämda tidsintervall. 13 Enkät om ogräsbekämpning i Skånes kommuner (opublicerad), Länsstyrelsen Skåne, Bekämpningsmedelsregistret, Kemikalieinspektionen, Analys av miljöanpassad bekämpning. SLU Uppsala,

20 Bekämpning av Jätteloka Några kommuner anger att de gör ett undantag från kravet på kemikaliefri bekämpning när det gäller Jättelokan. Jättelokan är en invasiv art och i kontakt med dess växtsaft, i kombination med solljus, uppstår brännskador. Jordbruksverket har utarbetat föreskrifter om bekämpning av Jättelokan där Länsstyrelsen tillsammans med berörda kommuner kan upprätta en bekämpningsplan för bekämpning av Jätteloka om det finns särskilda behov 16. Det bästa är om bekämpningen kan ske genom frivilliga överenskommelser lokalt mellan samtliga drabbade markägare. Enligt Jordbruksverket bör arten så långt som möjligt, bekämpas mekaniskt men i tätbefolkade områden kan jättelokor bestrykas med glyfosatpreparat. 16 Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av jättelokan (SJVFS 1998:31) 21

21 7. God kvantitativ grundvattenstatus Åtgärd Huvudaktör Medaktör Generella riktlinjer och information för hur stor del av grundvattenbildningen som kan tas ut ur en grundvattenresurs utan att negativa konsekvenser uppstår tas fram för att få verksamhetsutövare att anpassa/planera verksamheten efter rådande förhållanden. Koppling till åtgärd 10 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Länsstyrelsen, SGU Lantbrukare, Kommuner, Verksamhetsutövare med grundvattenuttag Riktlinjer för grundvattenuttag saknas I Skåne finns 192 grundvattenförekomster och av dessa uppnår 191 god kvantitativ status. Länsstyrelsen Skåne anser dock att det för 14 av dessa finns en risk att god kvantitativ status inte uppnås år Det finns i dagsläget inga riktlinjer för grundvattenuttag men Länsstyrelsen arbetar för att riktlinjer för långsiktigt hållbara grundvattenuttag ska tas fram. Överuttag av grundvatten riskerar dels att försämra kvaliteten genom att omsättningen av grundvattnet ökar, dels att grundvattenberoende ekosystem drabbas då utströmningsområdena minskar. Länsstyrelsen deltar lokalt på grundvattenrådens möten för att sprida ny information i arbetet med hållbara vattenuttag. 22

22 8. Kalkning av sjöar och vattendrag Åtgärd Huvudaktör Medaktör Fortsatt kalkning av målsjöar och målvattendrag i enlighet med åtgärdsplan för kalkning så att god status med avseende på försurning enligt vattenförvaltningsförordningen uppnås. Koppling till åtgärd 7 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Markägare, Fiskrättsägare, Kalkningsutförare Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen, Kommuner Mest försurat i norra Skåne Hela Skåne är mer eller mindre försurningskänsligt. Extra känsliga områden finns i norra Skåne på jordar med låg bördighet med gran och dessa områden är utpekade som åtgärdsområden för kalkning. Åtgärdsområden för kalkning i Skåne. Länsstyrelsen Skåne, Verksamhetsplan 2015 för kalkningsverksamhet i Skåne län, Länsstyrelsen Skåne,

23 Länsstyrelsen Skåne administrerade under 2014, 16 stycken kalkade åtgärdsområden med totalt 64 stycken målområden, varav 16 rinnsträckor och 48 sjöar. Rinnsträckorna har en total längd av 139 km och sjöarna en total sjöyta om 54 km 2. En bedömning av lyckad kalkning har skett utifrån ett krav om att åtminstone 85 procent av vattendragslängden och 95 procent av antalet sjöar ska klara satta phmål. För år 2014 och för Skåne i sin helhet fungerade kalkningen mindre bra för sjöar där 88 procent klarade satta ph-mål, och än sämre för vattendrag där 56 procent klarade satta ph-mål. Under 2014 kalkades 2405 ton kalk ut i skånska målsjöar och vattendrag, vilket var betydligt högre än ett normalår. Detta på grund av det varma och blöta vädret resulterade i ett flertal flödestoppar under 2014 och ett kalkningsbehov som var högre än normalt. 18 Statusklassning av vattendrag och sjöar med avseende på försurning. VISS (Vatteninformationssystem Sverige), Länsstyrelsen Skåne, Verksamhetsberättelse med nyckeltal för Skåne län budgetåret Kalkning, Länsstyrelsen Skåne, Vatteninformationssystem Sverige, VISS, 24

24 9. Begränsa uttag av biomassa utöver stamved i skogsbruket Åtgärd Huvudaktör Medaktör Vid gallring och slutavverkning av skog, framförallt i försurningskänsliga områden, lämnas grenar och toppar (GROT) samt stubbar kvar. Skogsmarksägare, Skogsbolag, Enskilda verksamhetsutövare Skogsstyrelsen Försurning av skogsmark Trots att det sura nedfallet har minskat märkbart de senaste åren i Skåne överstiger det fortfarande markens neutraliseringsförmåga, liksom i stora delar av Syd- och Mellansverige. Markvattnets ph är fortfarande lågt i skogarna och det finns inga tydliga positiva trender. Det sura nedfallet har tömt marken på buffringskapacitet, och det tar lång tid innan marken återhämtar sig. Att svavelemissionerna har minskat återspeglas i halter av svaveldioxid i luft, nedfall av svavel till skog och halter av svavel i markvattnet. Diagrammen nedan visar att trots att det sura nedfallet minskat ligger ph-värdet fortfarande på en låg nivå. Sulfatsvavel och ph i markvattnet i de tre aktiva skogsytorna i Skåne med längre mätserier, Arkelstorp, Kampholma och Maryd, samt i Vallåsen på Hallandsåsen. IVL, Tillståndet i skogsmiljön i Skåne, resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september IVL Rapport B2035. IVL,

25 Uttag av biomassa Skogsmarken försuras även genom uttag av GROT (grenar och toppar) och stubbar i skogsbruket samt genom att gran försurar mer än lövträd. Ökad användning av biobränslen ökar även uttaget av grenar, toppar och andra rester. Därmed blir det mindre basiska ämnen kvar i skogen som kan återgå till marken och motverka försurningen. En ökad anmälan om uttag GROT har skett de senaste åren i Skåne. Uppgifter på länsnivå finns endast på 3 års medeltal. Siffrorna anger vad som uppges vid avverkningsanmälan. Uppskattningsvis tas cirka 50 procent inte bort enligt Skogsstyrelsen (muntligen). GROT (grenar och toppar)-uttag, Totalt Skåne 3-års medeltal slutavverkning Period I slutavverkning I gallring Areal (ha) Volym 1000 m 3 s Tabell över GROT-uttag i Skåne. Skogsstyrelsen, Skogsstatistiks årsbok 2013, Skogsstyrelsens undersökningar om åtgärder i stor- och småskaligt skogsbruk, Skogsstyrelsen,

26 10. Återföring av vedaska till skogsmark Åtgärd Huvudaktör Medaktör Vedaska från eldning av ren biomassa återförs till skogsmark, särskilt i försurningskänsliga områden. Skogsmarksägare, Skogsbolag, Enskilda verksamhetsutövare Skogsstyrelsen, Biobränsleeldade fjärrvärmeverk Återföringen av vedaska behöver öka Askåterföringen av vedaska är inte tillräcklig i förhållande till uttag av GROT och stubbar i Skåne. Enligt Skogsstyrelsen är en orsak till detta att skogsbrukets efterfrågan på aska är större än tillgången. En annan är att återföringen till skogsmark är kostsam vilket gör att de skånska värmekraftverken hellre lägger askan på deponi. Statistik för askåterföring saknas för länet. Nedan redovisas därför arealen askad skog per landsdel. Variationen kan vara stor mellan länen. 22 Hektar Götaland Svealand Södra Norrland Antal hektar skogsmark med askåterföring per landsdel i Sverige år Skogsstyrelsen, Skogsstatistiks årsbok 2014; Skogsstyrelsens enkät till entreprenörer som arbetar med askåterföring, Skogsstyrelsen,

27 11. Riktlinjer för hantering av förorenade massor Åtgärd Huvudaktör Medaktör Riktlinjer tas fram för säker hantering av förorenade massor vid mellanlagring, behandling och slutgiltig användning. Vägledning riktas till myndigheter som kommer i kontakt med schaktmassehantering. Information och samverkan med branschen samt genomförande av gemensamt tillsynsprojekt. Länsstyrelsen, Kommuner Byggbranschen, Miljösamverkan Skåne Informationsinsatser om hantering av förorenade massor Under 2013 medverkade Länsstyrelsen Skåne i ett Miljösamverkansprojekt med inriktning på masshantering. Projektet innebar dels att riktlinjer/ vägledningsmaterial (information och checklistor) togs fram, dels att ett gemensamt operativt tillsynsarbete mot aktörer inom masshanteringsbranschen utfördes. I vägledningsmaterialet ingår en informationsbroschyr om masshantering som Länsstyrelsen tagit fram och som kan användas av såväl kommuner som av de aktörer som hanterar massor. Ungefär 10 kommuner deltog i projektet. Projektet har samlat in och analyserat resultaten från kampanjen under Riktlinjerna utgörs av ett samlat vägledningsmaterial som utgår från att schaktmassor utgör avfall och som sådant, vid rätt förutsättningar, kan återanvändas för diverse anläggningsändamål. Rätt förutsättningar innebär att föroreningar inte i onödan transporteras från en plats till en annan, späds ut eller i övrigt hanteras så att kunskapen om schaktmassornas ursprung och beskaffenhet går förlorad. Platsen för anläggningen ska vara lämplig med tanke på avfallets beskaffenhet. 23 Miljösamverkan Skåne, Avslutade projekt, Förorenade schaktmassor. 28

28 12. Tillsynsvägledning för inventering och ansvar inom förorenade områden Åtgärd Huvudaktör Medaktör Riktad vägledning ges till kommuner vid inventering och riskklassning av förorenade områden inom pågående miljöfarlig verksamhet. Workshops genomförs för att stödja kommunernas arbete med att utreda ansvarsfrågan för objekt med riskklass 1 och 2. Koppling till åtgärd 31 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen Kommuner Inventering och åtgärder för förorenade områden I Skåne har länsstyrelsen identifierat drygt förorenade områden. För närvarande är ungefär objekt riskklassade. Av dessa har 85 objekt bedömts tillhöra riskklass 1 (mycket stor risk) och 560 objekt riskklass 2 (stor risk). 24 Riskklassfördelning över förorenade områden i Skåne. Länsstyrelsen Skåne, Miljömålsindikator Förorenade områden, Miljömålsportalen, RUS/Naturvårdsverket,

29 Nedan redovisas antal efterbehandlingsåtgärder som pågår eller är avslutade i Skåne. 25 År Åtgärd pågår Åtgärd avslutad Tabell över antal efterbehandlingsåtgärder som pågår eller är avslutade i Skåne län. RUS/Naturvårdsverket, Kommunerna är tillsynsmyndighet över totalt 481 objekt i riskklass 1 och 2. Det innefattar både sådana som kommunerna själva har inventerat och riskklassat men även sådana som Länsstyrelsen Skåne riskklassat. Statistik från EBH (efterbehandling)-stödet i april 2014 visade att cirka 140 objekt inventerats och riskklassats av kommunerna (exklusive Malmö stad som inventerat 527 objekt, framförallt nedlagda verksamheter). Sedan 2012 begär Länsstyrelsen in uppgifter från kommunerna om ansvar utretts för deras tillsynsobjekt i riskklass 1 och 2. Under år har ansvar utretts för totalt 67 objekt av de 481 objekt i riskklass 1 och 2 där kommunerna har tillsynsansvar. Under 2012 anordnade Länsstyrelsen Skåne två handläggarträffar för kommunerna om ansvarsfrågor. Grundläggande kurser om ansvarsfrågor hölls för kommunerna även under 2013 (21 deltagare) och 2014 (15 deltagare). En seminariedag om att kräva miljöteknisk markundersökning (MIFO fas 2) med hjälp av förelägganden anordnades under 2014 och då deltog 37 personer från kommunerna. Material från seminarierna finns på Länsstyrelsen Skånes hemsida. 26 Under 2014 och 2015 pågår ett särskilt tillsynsprojekt, där Länsstyrelsens tillsynsvägledning om kommunernas inventering av pågående miljöfarliga verksamheter och arbete med ansvarsfrågor, utvärderas. Genom telefonintervjuer samlas information in om hur kommunerna arbetar med frågorna och vilken typ av vägledning som behövs för att kunna komma vidare i arbetet. 25 Miljömålsindikator Förorenade områden, Miljömålsportalen, RUS/Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Skåne, 2014, 30

30 13. Strategisk planering för förnyelsebar energiproduktion Åtgärd Huvudaktör Medaktör Den strategiska planeringen av förnyelsebar energi till exempel vindkraft, biogas, solenergi, fjärrvärme, geoenergi och vågkraft stärks för att uppnå "100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020". Förutsättningarna för etablering av förnyelsebar energiproduktion ska framgå av kommunernas översiktsplaner och energiplaner. Kommuner, Energibolag De flesta av Skånes kommuner har en aktuell energiplan Sedan 1977 har Sverige en lag om att alla kommuner ska ha en aktuell energiplan med tillhörande strategier för energitillförsel och hushållning med energi. Lagen är under omarbetning. I Boverkets miljömålsenkät uppger 23 av länets 33 kommuner att de har en aktuell energiplan eller dokument som sammantaget redovisar energianvändningen och anger strategier och förhållningssätt för hur energianvändningen ska effektiviseras och på sikt minska, och hur användningen av förnybara energikällor ska öka. I sex av länets kommuner pågår arbete med att ta fram energiplan eller motsvarande. 27 Kommuner som har en aktuell energiplan eller motsvarande dokument. Boverket, Miljömålsenkäten 2015, Boverket. 31

31 Förnybar elproduktion i Skåne Den förnybara elproduktionen ökar i länet, framförallt genom utbyggnad av vindkraft. Jämfört med basåret 2002 har den förnybara elproduktionen ökat med drygt 1,2 TWh år 2013, se nedanstående diagram. TWh Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Värmekraftverk (ej kärn-) Kraftvärmeverk + industiellt mottryck Importerad elenergi Solceller *Uppgiften för importerad elenergi år 2012 är av SCB sekretessbelagd Elproduktion i Skåne län under perioden SCB/Länsstyrelsen Skåne, Skåne har en låg elproduktion jämfört med resten av Sverige och konsumerar mer el än vad som produceras lokalt, det täcker 23 procent av det skånska elbehovet. 28 Kategorin Solceller i diagrammet syns inte på grund av att det producerar jämförelsevis lite el. Enligt Solar Region Skåne är solceller på stark frammarsch och energin från solceller har tredubblats sedan början av år Totalt finns 579 solcellsanläggningar runtom i de skånska kommunerna, monterade på villatak, ladugårdar, kontorsfastigheter eller på ställningar på marken. 29 Lunds kommun har gjort en solelpotentialkarta över hela kommunen (nästan 500 km²) för att bedöma solinstrålning för ett visst område under ett år och hur mycket el som i så fall skulle kunna produceras med solceller Skånes energiläge Rapport 2015:18. Länsstyrelsen Skåne. 29 Solenergi i Skåne 1 januari Solar Region Skåne 30 Artikel solpotentialbedömning. Kraftringen,

32 Förnybar värmeproduktion i Skåne Statistiken om Skånes fjärrvärmeproduktion är sekretessbelagd vad gäller slutsumma och förnybara bränslen. Det mesta av fjärrvärmen produceras i kraftvärmeverk. 31 Spillvärme, även kallat restvärme, har identifierats som en potential till energibesparing. Idag är ca 10 procent av Skånes fjärrvärmeproduktion spillvärmebaserad. Spillvärme används i 10 fjärrvärmenät i Skåne, och sammanlagt levererades 0,68 TWh spillvärme till fjärrvärmenätet år Spillvärme är därmed den fjärde största tillförda energin efter biobränslen, avfallsförbränning och naturgas. Vissa skånska kommuner har redan idag stor andel spillvärme i sitt fjärrvärmesystem, exempelvis Höganäs, Helsingborg, Landskrona och Bromölla. 32 TWh Spillvärme + Rökgaskondens Förnybara Icke förnybara Insatt bränslen till fjärrvärmeproduktion i Skåne. SCB/Länsstyrelsen Skåne, Skånes energiläge Rapport 2015:18. Länsstyrelsen Skåne. 32 Spillvärmepotential i Skåne Kartläggning och fallstudier av industriell restvärme, Länsstyrelsen Skåne, Rapport 2014:29,

33 34

34 Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen , Skånska åtgärder för miljömålen, pekar ut prioriterade åtgärder för att nå de regionala miljömålen och möta de miljöutmaningar vi ser för utvecklingen i Skåne. Våra gemensamma utmaningar är att skapa hållbara transporter, hänsyn till hav, sjöar och vattendrag, hushållning med mark- och vattenresurser, skydd av natur- och kulturvärden samt hållbar konsumtion. I denna rapport redovisas uppföljningen av åtgärdsarbetet hos länets aktörer för utmaningen Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser. Uppföljningen av åtgärderna för de övriga utmaningar i åtgärdsprogrammet redovisas i separata rapporter. Länsstyrelsen Skåne vill genom uppföljningen visa på det omfattande åtgärdsarbete som sker i länet och samtidigt lyfta fram områden där mer insatser krävs som inspiration till fortsatt arbete för ett ekologiskt hållbart Skåne. 35