Augusti Om kreosot, kraftledningar och vår miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Augusti Om kreosot, kraftledningar och vår miljö"

Transkript

1 Augusti 2013 Om kreosot, kraftledningar och vår miljö

2

3 Innehåll Inledning Kraftledningar i stamnätet Luftledningar Fundament Jordfundament Bergfundament Pålfundament Kreosotbehandlat trä och miljöpåverkan Regler för användning av kreosot i stolpfundament Miljöbalken Reach Biociddirektivet Samlad bedömning av rättsläget Spridning av kreosot från behandlade slipers Tidigare studier av stolpar Fundament Alternativ till kreosotbehandlade slipers Kreosotbehandlade stolpar och slipers Betong Stål Samlad bedömning av miljöpåverkan /25

4 4/25

5 Inledning Kreosot används sedan 1800-talet för att impregnera trä. Kreosotimpregneringen skyddar bl.a. telestolpar och kraftledningar från att angripas av röta och skadeinsekter. Nu använder Svenska Kraftnät inte kreosot i ledningsstolpar. Stamnätets 400 kvledningar består nämligen av mer än 30 meter höga stålstolpar. Däremot använder vi ofta kreosotimpregnerat trä i de bottenplattor som grävs ner under stålstolparnas fundament och stagförankringar. Det gör vi av två skäl. Det ena är den hållbarhet som säkerställer att våra stora stålstolpar kan stå stadigt i minst ett halvt sekel. Det andra är att kreosotimpregnerat trä är det minst dåliga valet ur miljösynpunkt. Det senare kan låta konstigt men utredningar har visat att alternativ som betong och stål sammantaget leder till större utsläpp av miljöförstörande ämnen och en större total negativ miljöpåverkan. Kreosot sprider sig mycket korta avstånd i marken. Det handlar om decimetrar från det impregnerade virket. Svenska Kraftnäts fundament ligger djupt ner i marken och kommer därmed inte i kontakt med växtlighet eller människor och djur som befinner sig ovan mark. Det finns ingen risk för att kreosot ska kunna påverka t.ex. grundvattnet. För säkerhets skull använder Svenska Kraftnät heller inte kreosotslipers i närheten av dricksvattenbrunnar eller i skyddsområden för vattentäkter. Svenska Kraftnät har en legal grund för dagens kreosotanvändning. Kraftledningar är ett tillåtet användningsområde för kreosot enligt den europeiska kemikalieförordningen (Reach) som sedan 2009 är en del av svensk lag. Icke desto mindre skapar kreosotanvändningen oro och föranleder frågor till såväl Svenska Kraftnät som till berörda kommuner och länsstyrelser. Förhoppningsvis kan detta dokument ge svar på en del av de frågorna. Sundbyberg i augusti 2013 Mikael Odenberg generaldirektör 5/25

6 6/25

7 1 Kraftledningar i stamnätet 1.1 Luftledningar Stamnätets kraftledningar för 400 kv består normalt av ca 30 meter höga stolpar av stål, vanligen tvåbenta s.k. portalstolpar. Dessa är väl beprövade och har använts i det svenska stamnätet under flera decennier. Konstruktionen är robust, enkel att montera och erbjuder hög driftsäkerhet. I skogsmark används normalt sett stagade portalstolpar (s.k. A-stolpar) medan ostagade portalstolpar (s.k. B-stolpar) används i jordbruksmark. Vid linjebrytningspunkter, d.v.s. där luftledningen ändrar riktning mer än ca 10 grader, uppförs i regel trebenta vinkelstolpar. Dessa är oftast försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot linjeriktningen. Principskisser av stolptyper redovisas i figur 1. Ostagade stolpar har kraftigare fundament, eftersom de ska stå stadigt utan hjälp av stag. De stagade stolparna har mindre fundament för stolpbenen men är istället beroende av stag för att stabiliseras. På vissa platser med särskilda förutsättningar uppförs ostagade, enbenta stolpar. Figur 1. Principskisser av standardstolpar. Från vänster: stagad A-stolpe, ostagad B-stolpe och trebent vinkelstolpe. 1.2 Fundament Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament. Det är jordfundament, bergfundament och pålfundament. Val av fundamentstyp beror på de geotekniska förutsättningarna på varje plats. Varje stolpe och varje stag uppförs med separata fundament. Olika fundamentstyper kan därför vara aktuella för de olika stolpbenen eller för de olika stagen. Exempelvis 7/25

8 kan en stolpe som har bergförankrade stolpben samtidigt ha stag som är anlagda med jordfundament eller så kan en stolpe ha ett ben som har bergfundament medan det andra har jordfundament. Med utgångspunkt i vissa standarder utformas och dimensioneras varje fundament individuellt, utifrån förutsättningarna på platsen Jordfundament Jordfundament anläggs i fast mark där avståndet till berg är så stort att stolpen eller staget inte kan förankras direkt i berget. Man gräver ett 1,8 3 meter djupt schakt för varje fundament respektive stagförankring. I lösare marker läggs geoduk och singel i botten på schaktgropen. En sliperbädd (figur 2) läggs ner i schaktet och sliprarna sammanfogas med varmförzinkade stålbalkar. Stolpen respektive staget förankras sedan i sliperbädden (figur 3, 4, 5 och 6). När fundamentet är färdigbyggt fylls schaktet igen. Det virke som normalt används till slipers är kreosotbehandlat. I sällsynta fall kan stål eller betong användas som material i stället. Det är till exempel aktuellt i direkt anslutning till dricksvattenbrunnar och inom vattenskyddsområden där skyddsföreskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel. Figur 2. Bädd av träslipers sammanfogade med stålbalkar. Dimensionerna på slipers och fundament är beroende av de geotekniska förutsättningarna, liksom av stolptyp, stolphöjd och avstånd till närmaste intilliggande stolpe. De skiljer sig därför åt från stolpplats till stolpplats. 8/25

9 Figur 3. Principskiss jordfundament med slipersbädd, avsedd för A-stolpe. Figur 4. Principskiss jordfundament med slipersbädd, avsedd för B-stolpe Figur 5. Principskiss stagförankring 9/25

10 Figur 6. Fotografi av jordfundament till en B-stolpe på sin bädd av impregnerade träslipers Bergfundament Bergfundament används när avståndet till berg inte är längre än ca två meter från fundamentets överyta. Fundamentet anläggs då genom att marken ner till bergytan avtäcks genom schakt och ett fundament i betong gjuts på berget. Stolpen förankras sedan i fundamentet med bultar (figur 6). När fundamentet är färdigbyggt fylls schaktet igen. Figur 6. Principskiss bergfundament. 10/25

11 1.2.3 Pålfundament Pålfundament används på platser där avståndet till berg är för stort för d bergfundament och markens stabilitet otillräcklig för jordfundament, t.ex. i myrmarker. Stolparna anläggs på pålar som slås ner i marken. På pålarna gjuts en betongplatta där stolpbenet förankras (figur 7). På pålar används alltid ostagade stolpar. Figur 7. Principskiss pålfundament. 2 Kreosotbehandlat trä och miljöpåverkan Kreosotbehandling är den standardteknik som elbranschen sedan länge använder för kraftledningar på alla spänningsnivåer. I 400 kv-nätet används dock inte trästolpar utan stolpar av stål, varför Svenska Kraftnäts kreosotanvändning här endast gäller bottenplattor för fundament och stagförankringar. Utifrån det användningsområde som Svenska Kraftnät har är det få alternativ på marknaden som går att motivera utifrån de krav som finns på vår byggnation. De alternativ som är aktuella är stål och betong. En jämförelse mellan de olika alternativen beskrivs i avsnitt 3. 11/25

12 Kreosotolja har använts som impregneringsmedel för slipers sedan 1850-talet. Andra typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot röta. Vid impregnering av stolpar och slipers är det splintveden som impregneras då själva kärnan i virket inte kan tillföras någon kreosotolja. För stolpar är målet att splinten ska tillföras 110 kg kreosot per m3 splintved, motsvarande för slipers är 55 kg/m 3 på grund av att de innehåller mindre splintved. De kreosotoljor som används idag är flytande vid rumstemperatur. Vid de lägre temperaturer som råder en bit ner i marken är oljan mycket trögflytande. Kreosot är en blandning av många olika ämnen och erhålls främst genom torrdestillation av stenkol. Ämnet används idag främst för impregnering av järnvägsslipers, eloch telefonstolpar. Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Antracen, fluorenten, pyren och fenantren i kreosot, har s.k. PBT-egenskaper. De är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska). 2.1 Regler för användning av kreosot i stolpfundament Miljöbalken I 14 kap. miljöbalken finns miljöbalkens regler om kemiska produkter. Dessa bestämmelser är av ramlagstiftningskaraktär och de mer specifika reglerna rörande kemiska produkter återfinns i regeringens förordningar och i EU-lagstiftning. I 2 kap. miljöbalken finns de allmänna hänsynsreglerna. Dessa gäller för all verksamhet och alla åtgärder som inte har försumbar betydelse i det enskilda fallet. I korthet innebär det att alla verksamhetsutövare är skyldiga att > skaffa sig den kunskap som behövs, > vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenheter på människors hälsa eller miljön, > tillämpa bästa möjliga teknik, > undvika att sälja eller använda kemiska produkter som kan ersättas med mindre farliga produkter, > hushålla med råvaror och energi, > välja en lämplig plats för sin verksamhet eller åtgärd, > ansvara för att avhjälpa eventuella miljöskador som verksamheten orsakat, 12/25

13 Det är verksamhetsutövarens ansvar att visa att kraven efterlevs. Alla dessa krav ska uppfyllas om det inte kan anses orimligt och vid varje skälighetsavvägning ska nyttan av försiktighetsåtgärder vägas mot kostnaderna. För Svenska kraftnät innebär denna skälighetsavvägning att nyttan av skyddsåtgärder ska vägas mot t.ex. den samhällsekonomiska kostnaden Reach Användningen av kreosot regleras i EU:s kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006, den s.k. Reach-förordningen. Denna EU-förordning är svensk lag sedan juni Reglerna rörande kreosot i Reach finns i punkt 31.1 bilaga XVII. Punkt 31.1 anger ett generellt förbud mot användning av kreosot till behandling av trä samt att trä som har behandlats med kreosot inte får släppas ut på marknaden. I punkt 31.2 anges undantagen från detta generella förbud. Ett undantag (punkt 31.2 b) gäller bl.a. yrkesmässigt och industriellt bruk av kreosotbehandlat trä för järnvägar och kraftledningar. Som framgår av förordningstexten är uppräkningen av undantag exemplifierande och den ska inte tolkas uttömmande. Idag saknas närmare tolkningar av EU-domstolen om vilka verksamheter som kan vara tillåtna inom ramen för undantaget. Därför ska bestämmelserna tolkas direkt utifrån sin ordalydelse samt mot bakgrund av syftet med bestämmelserna. Utifrån den bakgrunden måste begreppet kraftledningar anses innefatta hela kraftledningsbygget, både stolpar och fundament. Detta eftersom varken ordalydelsen i bestämmelsen eller syftet med densamma ger någon anledning till uppdelning mellan olika delar av en kraftledning. Bland de uppräknade undantagen i punkt 31.2 b anges även verksamheterna hamnar och vattenvägar. Riskerna med att kreosotbehandlat virke kommer i kontakt med vatten har därmed ansetts så pass låga att man inte förbjudit dessa användningsområden. I punkt 31.3 anges ett antal fall där förbudet i punkt 31.1 ska gälla även om det behandlade träet är sådant att det omfattas av undantaget i punkt Här räknas främst situationer upp där kreosotbehandlat virke kommer i kontakt med konsumenter (t.ex. genom hudkontakt). Detta förtydligar syftet med förbudet och stämmer väl överens med tolkningen att både kraftledningsstolpar och fundament omfattas av undantaget. 13/25

14 2.1.3 Biociddirektivet Kreosot är klassat som bekämpningsmedel och omfattas därför även av det s.k. biociddirektivet (direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden). Direktivet är införlivat i svensk rätt genom 14 kap. miljöbalken, förordning (2000:338) om biocidprodukter samt Kemikalieinspektionens föreskrifter (2008:3) om bekämpningsmedel. Kreosot har utvärderats inom ramen för direktivets granskningsprogram och utvärderingen ligger till grund för EU-kommissionens beslut i juli 2011 att godkänna ämnet. I enlighet med kommissionens beslut togs kreosot upp i bilaga 1 till biociddirektivet från och med den 1 maj Kreosot är därmed godkänt för användning i fem år från detta datum. Efter perioden om fem år kan upptagandet förnyas, efter att en jämförande riskbedömning i enlighet med direktivets artikel 10.5 andra stycket utförts. Användning av produkter i Sverige som innehåller kreosot kräver även att dessa produkter har godkänts av Kemikalieinspektionen (KemI). Vilka produkter som är godkända finns angivet i det s.k. bekämpningsmedelsregistret. I registret finns idag tre produkter som innehåller kreosot. Den bedömning som KemI har gjort och som ligger till grund för beslutet om godkännande är att viss användning av kreosot anses vara acceptabel. Detta eftersom det bl.a. finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot vid vissa tillämpningar. T.ex. kom man fram till att ett förbud mot kreosot i Sverige skulle innebära en samhällsekonomisk kostnad på cirka 100 miljarder kronor. KemI konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. I samband med godkännande av produkter anger KemI de villkor som är förknippade med godkännandet av varje enskild produkt. Villkoren riktar sig till den som är innehavare av godkännandet och anger ett användningsområde som enligt KemI ska ses som en yttre ram för de anvisningar som ska finnas på medlets förpackning eller i anslutning till den. Användningsområdena som KemI anger utgör alltså primärt en anvisning för hur medlet ska märkas på förpackningen vid försäljning och är inte en bindande föreskrift för hur medlet ska användas. Användningsområdet för de av Kemikalieinspektionen godkända produkterna innehållande kreosot är > mot röta i trä som skall användas i yrkesmässig verksamhet till järnvägssyll eller som rundvirke till linjebyggnad eller marina anläggningar, > för tryckimpregnering. 14/25

15 Svenska Kraftnät använder virke som är tryckbehandlat med träskyddsmedlet WEI Typ B. Det är samma träskyddsmedel som i bekämpningsmedelsregistret kallas VfT- Kreosotolja M regnr Detta ämne är godkänt av KemI för användning till tryckimpregnering av trä. KemI:s prövning avser den produkt som används vid impregneringen och inte användningen av behandlat virke. Svenska Kraftnät varken kan eller behöver därför söka godkännande eller dispens från KemI för att få använda kreosotbehandlat virke. Själva användningen av impregnerat virke reglereras i stället av Reach-förordningen Samlad bedömning av rättsläget Kreosot har varit föremål för omfattande utvärderingar som resulterat i att det är godkänt att använda under vissa förutsättningar. De begränsningar som finns för användningen anges i Reach-förordningen och biociddirektivet. I Reach anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåten. Detta omfattar hela kraftledningsbygget och därmed både stolpar och fundament. Enligt den prövning som Kemikalieinspektionen (KemI) har gjort utifrån biociddirektivet är ett antal kreosotprodukter godkända för användning i Sverige. De slipers som Svenska Kraftnät använder i fundament är tryckbehandlade med ett av dessa godkända träskyddsmedel. Sammantaget är därför Svenska Kraftnäts användning av kreosotbehandlade slipers i fundament en tillåten användning enligt gällande svensk lagstiftning. 2.2 Spridning av kreosot från behandlade slipers På grund av kreosotets hälsofarliga karaktär har ett flertal studier utförts de senaste åren. Bland annat i form av livscykelanalyser och provtagning av mark för att kartlägga läckaget från kreosotbehandlat virke till omgivande mark Tidigare studier av stolpar Ett flertal studier har utfört av läckage av kreosot från slipers och fundament runt om i världen. Läckaget skiljer sig dock mellan olika länder på grund av varierande träslag och impregneringsmetoder. Därför är det viktigt att främst beakta studier utförda i Sverige, Finland eller Norge för att kunna uppskatta läckaget från kreosotbehandlade slipers i Svenska Kraftnäts fundament. Under 2011 genomfördes en undersökning av kreosothalter i jorden kring kraftledningsstolpar i Sverige Status Report on Soil Contamination in the Proximity of Creo- 15/25

16 sote-treated In-Service Utility Poles in Sweden (Jernlås, 2012). Stolparnas ålder var omkring 20 år och deras bas sträckte sig ned i marken till ca två meters djup. Träslaget var tall. Totalt undersöktes marken kring 19 stolpar på olika marktyper, såsom stenfri mark dominerad av antingen lera, silt eller sandjord. Alla stolpar hade behandlats enligt nordisk standard och hade godkänd märkning som visade detta (NTRA-skyltar). Förutom prover kring stolparna togs bakgrundsprover på varje provtagningsplats på ca 30 meters avstånd från närmaste stolpe. Analyserna i studien har inriktats på 16 polyaromater (PAH) som finns i kreosot, eftersom vissa av dessa har cancerogena egenskaper. Tabell 1. Olika grupper av PAH vid analys. Proverna tagna kring stolparna analyserades därutöver även för benzo(e)pyrene, 1- methylnaftalene, 2-methylnaftalene och biphenyl. Som man kan se i tabell 2 så utgår Naturvårdsverkets riktvärden ( Riktvärden för förorenad mark (2009)) ifrån PAH L, M och N. PAH 16 som analyserats i denna studie är en summa av PAH L, M och H (tabell 1). Riktvärdena anger för olika ämnen den föroreningshalt under vilken ämnet inte förväntas ge upphov till några skadliga effekter på människor och miljö. Värt att notera är även att ett överskridande av riktvärdet inte nödvändigtvis medför negativa effekter, 16/25

17 utan värdena är satta med försiktighetsprincipen i åtanke. Naturvårdsverket PAH- riktvärden framgår av tabellen nedan. Tabell 2. Naturvårdsverkets PAH-riktvärden. Jämförelsen i tabell 2 anger riktvärden för PAH i mark för känslig mark (KM) eller mindre känslig mark (MKM) enligt Naturvårdsverket. Känslig mark och mindre känslig mark beskriver olika scenarier och riktvärden för markanvändning. Markanvändningen kan påverka hur människor exponeras för föroreningar samt vilka krav som ställs på skydd av markmiljön. Känslig markanvändning kan exempelvis vara områden där människor vistas permanent så som bostäder, skolor eller odlingsmark. Mindre känslig markanvändning är områden där människor vistas enbart under sin yrkesverksamma tid så som kontor, industrier eller vägar (Naturvårdsverket, 2009). Resultatet från studien visar att kreosotoljan hade följande spridning från föroreningskällan: > I sand var spridningen av kreosot begränsad till max fyra decimeter ut från stolpen. Vid två decimeter ut från stolpen låg halterna under riktvärdet för PAH för känslig markanvändning (KM). För de flesta stolparna som står i mark bestående av sand är spridningen begränsad till en centimeter ut från stolpen. > För de flesta stolpar i silthaltig jord återfanns inte halter av kreosot högre än riktvärdet för KM längre ut än en centimeter från stolpen. Vid enstaka fall hade det spridit sig längre ut men då till max fyra decimeter. > I lera spred sig kreosotet för de flesta stolpar inte längre ut än två decimeter från stolpen i halter högre än riktvärdet för KM. Även i de avvikande fallen tycks halterna åtta decimeter ut från stolpen vara lägre än riktvärdet för KM. 17/25

18 Sammanfattningsvis visar studien att föroreningarna från de kreosotbehandlade stolparna tydligt minskar med ökat avstånd och djup från stolpen. Ungefär fyra decimeter i lateral riktning från stolpen visade sig nivåerna på kreosotets mest toxiska innehållsämnen (PAH-halterna) ligga under riktvärdet för KM. Det innebär i praktiken att det skulle vara tillåtet att bygga bostadshus på marken samt ha odlingsmark ca fyra decimeter från stolparna sett till PAH-halterna. I vertikal riktning var motsvarande nivåer ofarliga vid åtta decimeter Fundament Resultaten från Jernlås omfattande studie på kreosotföroreningar kring ledningsstolpar i Sverige (2012) kan antas vara överförbara till den spridning som finns kring fundamenten i mark. Detta eftersom stolparnas bas ligger på samma djup som fundamenten, kreosotoljan sprider sig mycket korta sträckor och vid studien gjordes även provtagningar under stolparna. För att styrka att resultaten från studien på stolpar är överförbara på slipers nedgrävda i mark har Rikard Jernlås på uppdrag av Svenska Kraftnät genomfört beräkningar på kreosotoljans spridning från fundament i mark. Detta har sammanfattats i ett PM Kreosot och dess uppträdande i mark (2013). Beräkningarna är gjorda med teoretiska förväntningar utifrån de kemiska och fysikaliska förhållanden som finns i mark. I studien på ledningsstolpar (Jernlås, 2012) användes antagandet att stolpar har en livslängd på 20 eller 40 år. Men eftersom rörligheten och nedbrytningsprocessen är mycket lägre i mark än ovan mark påvisar Jernlås i sina beräkningar (Jernlås, 2013) kreosotets rörlighet är överdrivna jämfört med verkligheten för fundament. Halterna av kreosot kring fundamenten kan därmed väntas vara lägre i praktiken, eftersom PAH har en lägre löslighet i vatten än vad som tagits med i beräkningen. Därmed finns inget tvivel om att beräkningarna på föroreningens spridning från ledningsstolparna väl täcker in föroreningarna från ett stolpfundament. I nedanstående tabeller redovisas beräknade halter av kreosot i jord och i vattenfas på olika avstånd från föroreningskällan. Jämförelse har gjorts mot Generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009). Grön bakgrund motsvarar halter lägre än KM (känslig markanvändning). Gul bakgrund motsvarar halter mellan KM och MKM (mindre känslig markanvändning). Röd bakgrund motsvarar halter över MKM. I tabell 3 redovisas halterna av och hur långt PAH i kreosotet sprider sig i ett tänkt scenario där det är en relativt hög infiltration av nederbördsöverskott intill fundamenten. 18/25

19 Tabell 3. Infiltration av nederbördsöverskott (150 mm/år), halter i jord (mg/kg) Ämne Avstånd (m) 0 0,05 0,1 0, PAH_L 34,07 15,81 10,18 1,01 0,06 0,00 0,00 0,00 0,00 PAH_M 11,26 3,09 1,23 0,04 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 PAH_H 1,71 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Enligt beräkningarna sprids inte de olika PAH i kreosot längre än en decimeter i halter högre än KM. Detta oberoende av hur höga halter/mängder som finns i föroreningskällan eftersom kreosotämnena binder hårt till organiska material. De får därmed en låg utspädningseffekt och små transportmöjligheter oberoende av vattenmängden. I motsvarande beräkningar på grundvattentransport i så kallad normal jord (0,315 meter/år) är beräkningen gjord utifrån den tänkta situation där en sliper/stolpe står i grundvatten och omströmmas av grundvatten med ett flöde av ca tre decimeter per år. Även i dessa beräkningar blir situationen tämligen lik den som tidigare beskrivits. Det nästan fördubblade flödet medför att PAH-ämnena transporteras något längre innan nedbrytningen avslutar transportprocessen. Eftersom slipers i fundamenten kan förväntas komma i kontakt med grundvatten har även beräkningar gjorts på grundvattentransport. I tabell 2 beräknas sliper/stolpe stå i grundvatten och omströmmas av grundvatten med ett flöde av ca tre decimeter per år. Tabell 4. Grundvattentransport i normal jord (0,315 m/år), halter i vattenfas (µg/l) Avstånd (m) 0 0,05 0,1 0, Bensapyren 1,72 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 PAH4 6,87 0,19 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 19/25

20 Tabell 5. Grundvattentransport i normal jord (0,315 m/år), halter i jord (mg/kg) Ämne Avstånd (m) 0 0,05 0,1 0, PAH_L 34,07 22,32 16,25 4,43 1,16 0,00 0,00 0,00 0,00 PAH_M 11,26 5,80 3,26 0,28 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00 PAH_H 1,71 0,11 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Tabell 4 och 5 visar att situationen blir tämligen lik den som tidigare beskrivits. Det nästan fördubblade flödet jämfört med vanlig nederbörd medför givetvis att PAHämnena transporteras något längre innan nedbrytningen avslutar transportprocessen. Men det visar att när föroreningskällan står i kontakt med grundvatten tycks inte kreosoten sprida sig mer än maximalt en halv till en meter ut från föroreningskällan i halter över KM. Oberoende av hur höga halterna är vid källan. Sammantaget visar de teoretiska beräkningarna utförda på fundamenten att resultaten från fältstudien av stolpar går att överföra till nedgrävda fundament. På grund av hög adsorption, långsam transporthastighet och nedbrytning av ämnen i mark drar Jernlås (2013) slutsatsen att en föroreningsspridning på längre distanser är omöjligt i jordar med normal genomsläpplighet. 3 Alternativ till kreosotbehandlade slipers De material som är aktuella för Svenska Kraftnäts stolpfundament och som har möjlighet att uppfylla verkets krav på hållbarhet och livslängd är > kreosotbehandlat virke > betong > stål I KemI:s bedömningsunderlag för kreosot till EU ingick en livscykelanalys. KemI ville vidga beslutsunderlaget så långt det var möjligt inom ramen för biocid-direktivet. Man begärde in en analys av olika materialvals miljöpåverkan, vilken utvärderades av Svenska Miljöinstitutet (IVL) i form av en livscykelanalys. I studien har ledningsstolpar av kreosotbehandlat trä, stål, komposit och betong jämförts med hjälp av livscykelanalysmetodik (Erlandsson et al 2009, 2011). 20/25

21 Studien på ledningsstolpar ger även relevant information för Svenska Kraftnäts användning av slipers i fundament eftersom > det är samma materialslag och kreosotolja som används i fundament och stolpar, > stolparna sträcker sig ned till samma djup som sliprarna i fundamenten ligger på, > studierna på läckage som behandlats i förra kapitlet visar även att precis som för stolpar sprider sig kreosotoljan mycket korta avstånd från fundamenten. Sammantaget visar resultatet av IVL:s livscykelanalys att ledningsstolpar av kreosotbehandlat trä är det bästa alternativet med avseende på de miljöaspekter som livscykelanalysen omfattar, följt av stolpar av betong. Det övergripande resultatet från livscykelanalysen illustreras i figuren nedan. Där visas miljöpåverkan från de olika stolpalternativen uppdelade på olika miljöpåverkanskategorier. Figur 8. Miljöpåverkan (mpe) för de olika stolpalternativen uppdelat på olika miljöpåverkanskategorier (Erlandsson et al 2011) Med humantox menas den risk ämnet innebär för att orsaka hälsoskador hos människor. Begreppet kan innebära både risk för långtidseffekter samt omedelbar risk för ohälsa. Ekotoxiska ämnen är ämnen som omedelbart eller på sikt innebär risk för en 21/25

22 eller fler miljösektorer. Det innebär att ekotox är ett mått på hur skadligt ett ämne eller en produkt är för omgivande djur och natur Kreosotbehandlade stolpar och slipers Utifrån figur 8 kan det utläsas att kreosot jämfört med betong och stålstolpar har > lägre miljöpåverkan utifrån kategorierna klimat, övergödning, försurning och marknära ozon, > lägre human- och ekotoxicitet jämfört med stål, samt > lägre humantoxicitet jämfört med betong Betong Resultatet från livscykelanalysen visar att jämfört med kreosotbehandlade stolpar > är humantoxiciteten för betong högre sett över stolparnas hela livscykel. Betong bidrar framför allt till större utsläpp av humantoxiska ämnen vid tillverkningen än vid installation och drift. > bidrar betongstolpar betydligt mer till klimatpåverkan och övergödning, > har betongstolparna mindre påverkan på ekotoxicitet. Nedan följer en jämförelse av användning av kreosotbehandlade slipers och betongfundament utifrån teknisk information. Tabell 6. Jämförelse mellan träslipers och betongfundament Konstruktion Träslipersfundament Träslipersfundament består utav en enkel konstruktion av två huvudbalkar samt fästanordningar för träslipers Betongfundament Betongfundament består utav en betongplatta med plint med ingjuten stålarmering samt grundbult. Tillverkning Lätt och snabb att tillverka av vanliga stålbalkar samt furu. Kräver lite energiförbrukning. Kräver mer energi och tidskrävande tillverkning. En gjutform skall spikas ihop på stolpplatsen. Färdigblandad betongen levereras från betongfabrik. Armeringsjärnen fogas ihop innan betongen hälls över. Normal härdningstid till full hållfasthet är cirka 28 dygn. Vid gjutning vintertid måste fundamentet täckas över och värmas för att gjutning skall kunna utföras. 22/25

23 Vikt Transport till stolpplatsen Installation Kvalitetssäkring och väderpåverkan vid installation Underhåll Rivning Totalkostnad material, tillverkning, installation Här kan transporten av delarna ske med mindre fordon. Stolpen kan resas direkt efter det att fundamentgropen har fyllts igen och packats. Materialen kvalitetssäkras vid leverans från tillverkaren. Montage inte väderberoende. Inget underhåll på slipers under ledningens livslängd. Cirka 10 gånger tyngre Anslutningsväg måste byggas till stolpplatsen för att betongbilen skall kunna komma fram vilket kräver bland annat större miljöintrång och större åtgång av bränsle. Fundamentet måste härdas i cirka 28 dygn innan full hållfasthet uppnås och stolpen kan installeras ovanpå. Formsättning, armering och gjutning måste kvalitetssäkras i fält. Vid gjutning vintertid måste fundamentet skyddas mot is, snö och kyla för att gjutning överhuvudtaget skall kunna utföras. Det förekommer sprickor i pelaren samt vittring av betongen beroende på utförandet vid gjutningen. Detta måste åtgärdas för att uppfylla ledningens livslängd. Rivningen måste utföras genom bilning vilket är tidskrävande och svårt. Mer vikt skall transporteras bort. Kostnaden ökar med mer än 60 % av kostnaden för träslipersfundament. Slutsatsen utifrån jämförelsen i tabellen ovan är att kreosotslipers i stolpfundamenten är mer konkurrenskraftigt jämfört med betongfundamenten såväl miljömässigt som kvalitetsmässigt och ur kostandssynpunkt Stål Resultatet från livscykelanalysen visar att stålstolpar har den största miljöpåverkan av alla stolptyperna på grund av att > humantoxiciteten och ekotoxiciteten för stålstolpar är högre sett över stolparnas hela livscykel. Det är framförallt de stora utsläppen av metaller från stålstolparna som bidrar till eko- och humantoxicitet. 23/25

24 > stål även är det material som har den största inverkan på klimatförändringar, övergödning, försurning och marknära ozon. Stålslipers är för Svenska Kraftnät ett mycket sämre alternativ än betong och kreosotbehandlat virke rent tekniskt. De är ett dåligt alternativ för serieinstallation. Stålslipers väger nästan dubbelt så mycket som kreosotslipers, vilket försvårar och fördyrar hanteringen vid transport och installation. Sammantaget är stålslipers inte konkurrenskraftiga, varken utifrån kostnad eller samlad miljöpåverkan jämfört med betongfundament och kreosotslipers. 4 Samlad bedömning av miljöpåverkan Vid val av stolptyp och fundament måste Svenska Kraftnät ta hänsyn till många aspekter. Viktiga kriterier är bland annat hållbarhet och hållfasthet samt påverkan på människor och natur under hela livscykeln, både vid byggnation och under drift. Även den positiva klimatpåverkan av byggnationen av Sveriges framtida stamnät för el måste vägas in. Vilka val som än görs går det inte att undkomma påverkan på den mänskliga miljön och naturlivet. Betong och stål är tänkbara alternativ till de kreosotbehandlade slipers som används idag. Men användningen av stål och betong är inte problemfri och i dagsläget pekar informationen mot att en övergång till dessa produkter skulle vara sämre ur både miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt. Stål- och betongfundament kräver mer energi att tillverka, transportera, installera och destruera. De livscykelanalyser som gjorts visar att dessa alternativ med stor sannolikhet leder till större klimatpåverkan, totalt sett större utsläpp av humantoxiska ämnen samt medför praktiska nackdelar. På grund av kreosotets hälsofarliga karaktär har ett flertal studier utförts där provtagning av mark utförts för att kartlägga läckaget från kreosotbehandlat virke till omgivande mark. Studien av Jernlås (2012) visar att föroreningarna från de kreosotbehandlade stolparna tydligt minskar med ökat avstånd och djup från stolpen. Ungefär fyra decimeter i lateral riktning från stolpen visade sig nivåerna på kreosotets mest toxiska innehållsämnen (PAH-halterna) ligga under riktvärdet för KM. I vertikal riktning var motsvarande nivåer ofarliga vid åtta decimeter. Sammantaget visar de teoretiska beräkningarna utförda på fundamenten att resultaten från fältstudien av stolpar går att överföra till nedgrävda fundament. På grund av hög adsorption, långsam transporthastighet och nedbrytning av ämnen i mark drar Jernlås 24/25

25 (2013) slutsatsen att en föroreningsspridning på längre distanser är omöjligt i jordar med normal genomsläpplighet. Precis som alla verksamheter i Sverige måste Svenska Kraftnät följa miljöbalkens hänsynsregler och tillämpa bästa möjliga teknik. I miljöbalken ingår dock att man alltid ska göra en skälighetsavvägning. Bästa möjliga teknik blir därmed den bästa teknik som idag finns tillgänglig att använda till en skälig kostnad och arbetsinsats. Utifrån de alternativ som idag finns tillgängliga för Svenska Kraftnät när det gäller val av fundament är fundament med kreosotimpregnerade slipers den bästa möjliga teknik som är skälig att använda. Det är den lösning som enligt livscykelanalyser och spridningsstudier har visat sig ge lägst total miljöpåverkan. 25/25

KOMPLETTERING TVÅ AV KONCESSIONSANSÖKAN

KOMPLETTERING TVÅ AV KONCESSIONSANSÖKAN KOMPLETTERING TVÅ AV KONCESSIONSANSÖKAN Komplettering två av ansökan efter begäran från Energimarknadsinspektionen Diarienr: 2008-100230, daterat: 2017-10-04 avseende koncessionsansökan för linje för delar

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

PM Markföroreningar inom Forsåker

PM Markföroreningar inom Forsåker PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna

Läs mer

Sträckning och tekniskt utförande

Sträckning och tekniskt utförande Grunden för ansökan Den nya ledningen mellan Lindbacka och Östansjö syftar till att förstärka stamnätet från östra Svealand, mot Västerås- och Örebroområdet för att därefter fortsätta söderut till Hallsbergområdet

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad: Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel

Läs mer

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare

Läs mer

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

Regelverk rörande båtbottenfärger

Regelverk rörande båtbottenfärger Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd PM Sida 1 (5) 2017-05-10 Användning av båtbottenfärger som innehåller biocider regleras både genom miljöbalken och EU:s biocidförordning. Dessa lagstiftningar

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 14 maj 2009. KIFS 2009:5 Utkom från

Läs mer

Necks Gitterstolpsystem N 14

Necks Gitterstolpsystem N 14 Necks Gitterstolpsystem N 14 1 2 Komplett system av gitterstolpar Färdiga konstruktioner för 145 kv luftledningar. Konstruktionerna kan även användas för 170 kv genom val av större isolatorer i V-kedjan.

Läs mer

KOMPLETTERING AV BESKRIVNING UTFÖRANDE, BYGGNATION OCH RASERING BEFINTLIGA KRAFTLEDNINGAR VID SIMPEVARP

KOMPLETTERING AV BESKRIVNING UTFÖRANDE, BYGGNATION OCH RASERING BEFINTLIGA KRAFTLEDNINGAR VID SIMPEVARP Pöyry Sweden AB Datum 2016-03-16 Ref.nr. 8HX286710.10 Sida 1 (8) KOMPLETTERING AV BESKRIVNING UTFÖRANDE, BYGGNATION OCH RASERING BEFINTLIGA KRAFTLEDNINGAR VID SIMPEVARP Innehåll 1 Ledningarnas utförande

Läs mer

Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för biocidprodukten Maxforce Quantum

Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för biocidprodukten Maxforce Quantum Tillstånd och upplysning Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för biocidprodukten Maxforce Quantum 1 Beslut Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om förnyat produktgodkännande av nedanstående

Läs mer

En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk

En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk Golder Associates har på uppdrag av Eslövs kommun genomfört markundersökningar vid Eslövs före detta gasverk. Det

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna

Läs mer

Välkomna på dialogmöte!

Välkomna på dialogmöte! Välkomna på dialogmöte! Vattenskyddsområde för Haboskogen och Slätte grundvattentäkter Förslag på skyddsföreskrifter Tillsammans skapar vi ett hållbart vatten för flera generationer! Ikväll Vattenskyddsområde

Läs mer

Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för biocidprodukten Myr Myrdosa

Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för biocidprodukten Myr Myrdosa 6.2.1- B13-00240 Tillstånd och upplysning Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för biocidprodukten Myr Myrdosa 1 Beslut bifaller ansökan om förnyat produktgodkännande av nedanstående produkt.

Läs mer

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Sida 1 (11) Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskare: Mats Dorell Structor Nyköping AB Sida 2 (11)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:742 Utkom från trycket den 6 juli 2010 utfärdad den 23 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 14 kap. 2, 3, 10, 17 och 20,

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är ett första förslag och kommer sannolikt att förändras

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015

Läs mer

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt KOMMENTARER Sida 1 av 5 Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 2 Enskild brunnsanläggning De föreslagna skyddsföreskrifterna anger, Primär

Läs mer

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation PM Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation Inledning Gullkajen 5 AB planerar en utbyggnad inom fastigheten Axel 1 i Karlskrona. Fastigheten har historiskt

Läs mer

Varför behövs en ny ledning?

Varför behövs en ny ledning? Varför behövs en ny ledning? Orterna Grebbestad och Fjällbacka är inne i en positiv utvecklingsfas och båda orterna växer. Detta gör även att kraven på en säker och stabil elleverans ökar från såväl privatpersoner,

Läs mer

Mark Elert och Celia Jones

Mark Elert och Celia Jones Hantering av förorenade muddermassor på land - Kriterier för TBT, Irgarol o Diuron Nytänkande i hanteringen av förorenade sediment och förorenad mark i hamnar och småbåtshamnar Mark Elert och Celia Jones

Läs mer

Avfall och förorenade. områden

Avfall och förorenade. områden Avfall och förorenade Avfallsbegreppet Klassning av avfall områden Att bygga med massor från ett förorenat område Att bygga med massor i ett förorenat område Andra anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter

Läs mer

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem PRESENTATION INNEHÅLL Lagkrav och myndigheter Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt Hantering av specifika problem LAGKRAV OCH MYNDIGHETER LAGSTIFTNING Svensk lagstiftning Lag Förordning

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i miljötillsynsförordningen (2011:13); SFS 2014:430 Utkom från trycket den 11 juni 2014 utfärdad den 28 maj 2014. Regeringen föreskriver i fråga om miljötillsynsförordningen

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 4 juli 2011. KIFS 2011:4 Utkom från

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 060205 DOM 2012-01-12 Stockholm Mål nr Sid 1 (7) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-04-30 i mål nr M 348-09, se bilaga A KLAGANDE 1. C.H. 2. J.H. Ombud för

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Tillsyn av bekämpningsmedel Jenny Karlsson & Susanna Karlsson Innehåll Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Bekämpningsmedel = Produkter vars syfte är

Läs mer

Tumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba

Tumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba Tumba, augusti 2017 Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba Behovsbedömningen av detaljplan för Hästen 19 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är

Läs mer

2. Miljölagstiftning

2. Miljölagstiftning 2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,

Läs mer

2 Kompletterande samrådsredogörelse

2 Kompletterande samrådsredogörelse Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 2/17 1.2 Syfte Syftet med den nya ledningen mellan Dotorp och Täppan är att förstärka elnätet i området, samt att möjliggöra anslutning av vindkraftsanläggningar

Läs mer

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken kontrollerar att lagkrav följs, bland annat gällande verksamhetsutövarnas egenkontroll

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Målgruppen är varierad

Målgruppen är varierad Vem är det egentligen vi ska rena marken för? Mia Jameson SMAK-chef SAKAB AB Målgruppen är varierad Olika organismer inklusive människor i nutid Olika organismer inklusive människor i framtiden Naturen

Läs mer

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt PM 3/03 Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Sundbyberg i juni 2005 Utgivare: Kemikalieinspektionen E-post: kemi@cm.se www.kemi.se

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi Finansiering: Kunskapsprogrammet Hållbar Sanering Organisation Projektgrupp Karin Andersson, SIK uppdragsledare, LCA Joakim Johansson,

Läs mer

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration 2014 / 2015 Terana Biomoduler Läggningsanvisning läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration Egenskaper och dimensionering Terana biomoduler är framtagna för effektivare rening av avloppsvatten.

Läs mer

Föreläggande enligt miljöbalken för elledningsarbeten i området Håsjö, Västanede och Väster-Övsjö, Bräcke kommun Beslut

Föreläggande enligt miljöbalken för elledningsarbeten i området Håsjö, Västanede och Väster-Övsjö, Bräcke kommun Beslut 1 (5) Djur- och miljöenheten Halvard Didriksson 010-2253269 E.ON Elnät Sverige AB Box 787 85122 Sundsvall Föreläggande enligt miljöbalken för elledningsarbeten i området Håsjö, Västanede och Väster-Övsjö,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer; SFS 2010:965 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen

Läs mer

Yttrande. Remiss från Miljö- och energidepartementet - Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet

Yttrande. Remiss från Miljö- och energidepartementet - Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet Malmö stad Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 (6) Datum 2018-02-09 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2017-1402 Yttrande Till Miljö- och energidepartementet Remiss från Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Allmän information om vattenskyddsområden

Allmän information om vattenskyddsområden Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som

Läs mer

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området

Läs mer

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne www.miljosamverkanskane.se 17 december 2013 Al Salam IDP camp, El Fasher, North Darfur, Sudan - 35 000 invånare

Läs mer

BILAGA 6 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR MALEXANDERS VATTENTÄKT

BILAGA 6 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR MALEXANDERS VATTENTÄKT BILAGA 6 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR MALEXANDERS VATTENTÄKT ALLMÄNT Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. Följande föreskrifter

Läs mer

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Bedömning av markfunktion Capability och Condition Bedömning av markfunktion Capability och Condition Mark Elert Kemakta Konsult AB Soil Security Lund, 5 december 2017 Varför bry sig om markmiljön? Vilken hänsyn tas till föroreningssituationen kontra jordens

Läs mer

AL AW X X BESLUT Datum 2013-09-11 Beteckning 577-4760-2012 Sida 1/5 Dossnummer 0617-173 0617-64-150660 Elisabeth Johansson Miljö- och samhällsbyggnadsavd. Förorenade områden 036-39 54 26 Pelly Industri

Läs mer

HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten

HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten Dnr: 2014/0229-12 HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten Förslag till beslut Samhällsbyggnadschef föreslår Allmänna utskottet att enligt delegationspunkt M. 10.4

Läs mer

Begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige. Kemikalieinspektionens rapport från ett regeringsuppdrag

Begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige. Kemikalieinspektionens rapport från ett regeringsuppdrag Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Christer Edvardsson Telefon: 08 508 289 77 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-09-19 p 17 Begränsning av icke yrkesmässig

Läs mer

PM om ändringsföreskrift 2013:3 till Kemikalieinspektionens föreskrifter (2008:3) om bekämpningsmedel

PM om ändringsföreskrift 2013:3 till Kemikalieinspektionens föreskrifter (2008:3) om bekämpningsmedel PM 2013-09-09 Diarienummer H13-01211 Juridiska sekretariatet Nadia Heiligers 08-519 41 100 e-post: kemi@kemi.se PM om ändringsföreskrift 2013:3 till Kemikalieinspektionens föreskrifter (2008:3) om bekämpningsmedel

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s EV logga från kund Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) I 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Syfte 4 3 Verksamhetsbeskrivning 4 4 Områdesbeskrivning 4 4.1 Naturvärden

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

MB 14 kap MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN

MB 14 kap MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN MB 14 kap kemisk produkt: ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen som inte är en vara vara: ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning

Läs mer

Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp

Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken (1998:808, MB) det område som anges på

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden

MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden Mikaela Gönczi Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, SLU Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Stockholm 31 maj

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV

Förslag till RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.11.2011 KOM(2011) 708 slutlig 2011/0311 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG för att ta upp flufenoxuron

Läs mer

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik 1 CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik ANDERS LINNERBORG & TOVE SKÄRBLOM 2 Codification gällande Soil Security vad innebär det? Hur skyddas jorden genom lagstiftning och myndighetsbeslut?

Läs mer

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten

Läs mer

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och

Läs mer

Beslut angående ansökan om produktgodkännande för biocidproduktfamiljen K-Othrine SC 25 Family

Beslut angående ansökan om produktgodkännande för biocidproduktfamiljen K-Othrine SC 25 Family Tillstånd och upplysning Er referens Bayer AB Arne Jacobsens Allé 13 2300 Köpenhamn S DENMARK Delgivningskvitto Beslut angående ansökan om produktgodkännande för biocidproduktfamiljen K-Othrine SC 25 Family

Läs mer

Sökande Personnummer/organisationsnummer

Sökande Personnummer/organisationsnummer Anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål enligt 9 kap 6 miljöbalken samt 29 kap 35 miljöprövningsförordningen Blankett uppdaterad: 2018-05-22 Sida 1 av 6 Fastighetsbeteckning Fastighetsbeteckning

Läs mer

Skogsnäringens och trädskyddsbranschens förutsättningar

Skogsnäringens och trädskyddsbranschens förutsättningar Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1107 av Said Abdu (FP) Skogsnäringens och trädskyddsbranschens förutsättningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Viktiga definitioner enligt 14 kap MB och Reach

Viktiga definitioner enligt 14 kap MB och Reach 2011-05-16 Bilaga 5 Viktiga definitioner enligt 14 kap MB och Reach De benämningar som har en egen definition i Reach (artikel 3) har här markerats med asterisk (*) Se även lista på KemI:s hemsida: http://www.kemi.se/templates/page

Läs mer

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES) L 299/10 SV KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1090/2014 av den 16 oktober 2014 om godkännande av permetrin som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyperna 8

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

Fastighet och sökande/anmälare

Fastighet och sökande/anmälare ANMÄLNINGSBLANKETT Datum Sid 1 (5) Bygg- och miljöförvaltningen Box 66 742 21 Östhammar byggochmiljo@osthammar.se Fastighet och sökande/anmälare Fastighetsbeteckning Fastighetsägare (om annan än sökande)

Läs mer

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö Labela Förvaltnings AB Malmö 2009-12-14 Datum 2009-12-14 Uppdragsnummer 61670936043 Förhandskopia Elisabet Hammarlund Mathias Persson Anna Fjelkestam Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Kommentarer till checklistans frågor

Kommentarer till checklistans frågor Kommentarer till checklistans frågor Checklistan är tänkt att användas som ett stöd i tillsynen. I detta dokument ges kortfattade kommentarerer till respektive fråga i checklistan. Vi anger vilken artikel

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

BESLUT. Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Raptol Insekt Effekt Färdigblandad

BESLUT. Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Raptol Insekt Effekt Färdigblandad Tillstånd och upplysning Delgivningskvitto W. Neudorff GmbH KG An der Mühle 3 DE-31860 Emmerthal TYSKLAND Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Raptol Insekt Effekt

Läs mer

Checklista Reach för Nedströmsanvändare

Checklista Reach för Nedströmsanvändare Checklista Reach för Nedströmsanvändare Checklistan tar upp frågor som berör användning av kemiska produkter i den egna verksamheten 2011-05-16 reviderad 2012-03-15 Denna checklista tar endast upp regler

Läs mer

Beslut angående ansökan om produktgodkännande för biocidproduktfamiljen Myrr Spray Family

Beslut angående ansökan om produktgodkännande för biocidproduktfamiljen Myrr Spray Family Tillstånd och upplysning Er referens Bayer AB c/o Bayer A/S Arne Jacobsens Allé 13 2300 Köpenhamn S DENMARK Delgivningskvitto Beslut angående ansökan om produktgodkännande för biocidproduktfamiljen Myrr

Läs mer

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljö- och Samhällsnämnden Sökande och fastighet Sökande, namn Person- el organisationsnummer

Läs mer

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar Handläggare Joakim Andersson Tel +46 10 505 40 51 Mobil +46 70 65 264 45 E-post Joakim.andersson@afconsult.com Mottagare Stiftelsen Stora Sköndal Datum 2016-12-08 Rev 2019-03-12 Projekt-ID 735558 Stora

Läs mer

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman? 1 Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman? TOVE ANDERSSON / RENARE MARK DEN 15 MAJ 2019 2 Vad är det vi pratar om? Masshantering, några typfall: - Inom infrastrukturprojekt

Läs mer

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun. PM (5) Handläggare Björn Oscarsson Gardbring Tel +46 55 32 25 Mobil +46 7 995 2 54 Fax +46 55 3 9 bjorn.o.gardbring@afconsult.com Datum 24-8-29 Karlstad Kommun Miljöförvaltningen Jan Andersson Uppdragsnr

Läs mer

SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM

SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM Prel PM ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKPROVTAGNING Planeringsunderlag Stockholm, 2006-01-24 Avd. Mark och Vatten Uppdragsnummer: 10072089 Uppdragsansvarig: Per Johansson Granskad

Läs mer

Riskbedömning, kv Enen

Riskbedömning, kv Enen Inledning och syfte Inom kvarteret Enen i centrala Perstorp planeras för ändrad bebyggelse med större byggrätter (bl.a. flerbostadshus). I samband med detaljplanearbetet för kv Enen behöver föroreningssituationen

Läs mer

Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter

Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter 1 [4264] Denna förordning innehåller

Läs mer