Alkoholen som. socialt problem. foranderligt Europa A T T. Baltica-projektet har kommit igång

Transkript

1 D E B A T T Alkoholen som socialt problem ett foranderligt Europa Baltica-projektet har kommit igång Foremålet for denna artikel ar forutsattningarna for alkoholpreventionen i det foranderliga Europa. Mina iakttagelser bygger i forsta hand på Baltica-projektet, vars forsta rapport utkom i april De olika aktionsprogrammen ino m social- och halsovården har hittills i huvudsak varit av nationell karaktar. I framtiden kan man trolige n vanta sig att de internationella stravandena att kisa de sociala problemen kommer att oka. Varldshalsoorganisationen WHO samt EG befinner sig har i en nyckelposition. SpecielIt forsoken att forebygga alkoholproblem har utgått från de negativa halsoeffekter alkoholbruket har. Det har i olika lander, och bland olika inflytelserika grupper, funnits betydande skillnader i sattet att uppfatta alkoholproblemens karaktar, vilket har gjort att de internationella programmen hittills haft en svag stallning. Det viktigaste programmet under de senaste åren har varit WHO:s kampanj Halsa åt alia. I punkt 17 i programmet for Europa forutsatte man att de europeiska landerna skulle skara ner sin al- koholkonsumtion med 25 % från år 1980 till år For narvarande fardigstaller man på WHO:s Europabyrå ett nytt verksamhetsprogram for Europa (Alcohol Action Plan, AAP). Man har inom WHO också igångsatt ett internationelit samarbete for att starta aktionsprojekt på lokalplanet med inriktning på alkoholprevention (community approach, community response studies). Man har också diskuterat olika satt att utoka de enskilda individernas medvetenhet och personliga ansvar ifråga om det problematiska alkoholbruket. AIla program av den har typen utgår ifrån att vissa allmanna målsattningar går att tillampa åtmin stone inom Europa. En av grundtankarna ar att en viss epidemiologisk ansats, dvs. uppfatt- Nordisk Alkoholtidskrift Vol :

2 ning om problemens utbredning inom befolkningen, ar gångbar overallt, och darfor lamplig som utgångspunkt i det preventiva arbetet. Det ar emellertid sallan man funderat på hur anvandbar en epidemiologiskt inriktad modell, som betonar halsoeffekterna, ar i en situation som praglas av snabba samhallsforandringar. Vad kan vi lara av alkoholkulturen kring Ostersjon? På vilket satt forandras mojligheterna att bedriva en preventiv sodal- och halsopolitik i en situation då samhallet radikalt forandras? Den frågan ar brannande aktueli overalit i Europa, om också av olika orsaker. Det ar framfor allt tre processer som hela tiden forandrar forutsattningarna for det preventiva arbetet: omvandlingen av det tidigare Osteuropa, EG-landernas svårigheter att enas om hur man skall fordjupa integrationen samt anpassningssvårigheterna i de vasteuropeiska industrilander som annu står utanfor gemenskapen, men ansokt om medlemskap. En av utgångspunkterna for Baltica-projektet ar att analysera på vilket satt uppfattningarna om de sodaia problemens svårighetsgrad uppstår och forandras, och på vilket satt forandringarna hanger (eller inte hanger) ihop med t.ex. forandringar i halsostatistiken. Allt detta ar frågor som undersoks genom att man jii.mfor situationen i de ol ika O stersj ostaterna. Det ar inte alls sjalvklart att sådana problem som i ett visst land ar betydligt vanligare an i de ovriga, också skulle anses vara viktiga eller allvarliga. Sodaia problem ar också "sodaia konstruktioner", vars svårighets- eller viktighetsgrad ar beroende också av annat an de faktorer som går att mata. Alkoholproblemen ar ett gott exempel på detta. De har vanligen i Nordeuropa ansetts vara allvarliga ur social och halsomassig synvinkel, trots att framfor allt de halsoproblem som sammanhanger med ett långvarigt bruk - liksom också alkoholkonsumtionen - har vanlige n ar mindre an i sydligare delar av Europa. I hogkonsumtionslanderna, och framfor allt i vinlanderna kring Medelhavet, betraktas alkoholproblemen som andrarangsfrågor om man jamfor med situationen har uppe. Relationen mellan problemforekomst och -uppfattning kan analyseras på ett mångsidigare satt om vi utgår från olika typer av problem. Rusmedelsproblemen ar igen ett gott exempel. Så gott som overalit i Europa fororsakar alkoholen bet ydligt svårare halso- och andra problem an narkotikabruket. Åndå anser man nastan overalit, såval den allmanna opinionen som beslutsfattarna, att narkotikan ar ett betydligt allvarligare problem for samhallet. Sattet att lyfta fram narkotikaproblemen i offentligheten påverkar också alitid mojligheterna att bedriva alkoholprevention i de olika landerna. Det kan t.ex. gå så att drogerna "ater upp" det offentliga stod och intresse som skulle behovas i det preventiva arbetet. Drogerna ar ju som kant en "god fiende': en synd som endast få forfaller till, och som det darfor ar politiskt lattare att tackla an det alkoholbruk som omfattar så många. Landerna kring Ostersjon erbjuder en intressant mojlighet att undersoka på vilket satt relationen mellan forekomst av och uppfattning om olika problem forandras i samhallen som genomgår stora omvandlingar. Av Ostersjostaterna ar det bara tre (Danmark, Sverige och Finland) som till sin samhhllsordning och sitt statsskick kvarstår ograverade efter de senaste tio årens handelser. De storsta forandringarna har skett i Ryssland och i de forna Sovjetrepubliker som återvunnit sjalvstandigheten: Estland, Lettland och Litauen. Det forna DDR:s anslutning till Tyska forbundsrepubliken ar också en forandring av stora mått. Detta kommer att få återverkningar for decennier framåt såval i befolkningens vardagsliv som i de allmanna forhållandena i hela ostra och norra Europa. Slutligen måste man annu namna Polen, som var det land dar de genomgripande forandringarna forst ledde till konkreta resultat. Ser man på Ostersjoområdet från ett sydeuropeiskt perspektiv ter sig alkoholforhållandena relativt likartade. En narmare granskning ger emellertid vid handen att likheterna numera ar små. Man delar visserligen annu den starkspritstradition som uppstod på och 1700-talet (med brannvin, vodka och "Schnapps"); for Tysklands del talar man då visseriigen enbart om randområdena vid Ostersjon. Vinlanderna har emellertid forandrats under årens lopp. Danmark blev t.ex. nastan med ett slag ett olland, sedan beskattningen av starkspriten under forsta varldskriget skarptes flerfaldigt. Senare har t.ex. också Finland efter

3 1960-talet gradvis forandrats till ett 6lland. Det finns i de olika landernas historia erfarenheter av olika typer av alkoholsystem. Finland hade en forbudslag , medan en motsvarande i Sverige undveks efter en intensiv politisk kamp. Också i 1920-talets Ryssland forekom forbudslagsliknande arrangemang. I Finland och Sverige ar både produktion och distribution fortsattningsvis i alkoholmonopolens hander. Av de senaste årens handelser ar den kandaste Sovjetunionens alkoholreform från år 1985, som bl.a. hade som syfte att forbattra arbetsmoralen genom att begransa alkoholkonsumtionen. Det ar i dagens situation svårt att få exakta uppgifter om alkoholkonsumtionsnivån på Ostersjons ostra sida. Det finns inga skilda uppgifter for St Petersburgsområdet, och statistiken for hela Ryssland innehåller inte ens en uppskattning av den numera omfattande, olagliga hembranningen. Siffrorna i den officiella statistiken har gått brant ner efter 1985, men har igen borjat oka efter Den "verkliga" konsumtionsnivån, inklusive hembranningen, kan rora sig kring 8-9 liter. Motsvarande lucka i vår kunskap finns också for Estlands, Lettlands och Litauens del. Om man beaktar att dessa lander, samt St Petersburgsområdet, i den tidigare Sovjetstatistiken horde till de områden dar konsumtionen var storst, kan man anta att siffrorna ror sig någonstans mittemellan den nordeuropeiska nivån på 6-8 liter och den centraleuropeiska nivån på over 10 liter. Samtidigt kan man konstatera att de ekonomiska problemen antagligen på ett effektivt satt har begransat konsumtionen, vilket gor att bedomningen kan vara gjord i overkant. Uppgifterna från de ovriga Ostersjostaterna ar tillforlitligare. Konsumtionen i Polen har okat starkt under det senaste året och narrnar sig 9 liter, i Tyskland dricker man nastan 11 liter och i Danmark ungefar 9.5 liter. I Finland ar mangden 7.5 liter och i Sverige 6 liter. I Frankrike, som leder varldens konsumtions statistik, drieker man c. 13 liter alkohol per person och år, omraknat i 100 %-ig alkohol. Alkoholen på det sociala problemfciltet Baltica-projektet behandlar forutom missbruksproblem också endel andra sociala problem: brottslighet, arbetsloshet, fattigdom, miljoproblem och relationer mellan olika nationalitetsgrupper. Man kan fråga sig vad dessa fenomen har med varandra att gora, och varfor just dessa borde studeras samtidigt. Åtminstone ar det uppenbart att alla dessa ar frågor som tavlar om den offentliga och politiska uppmarksamheten. Forandringar på ett problemområde har återverkningar på hela det sociala problemfaltet. Darfor borde också alkohol- och drogproblemen analyseras som en del av ett storre problemfalt, i motsats till vad som vanligtvis varit fallet, specielit i den medicinskt orienterade diskussionen. Utgångspunkten i Baltica påminner i någon mån om det konstruktivistiska perspektiv man i USA anvant sig av i undersokningar av sociala problem. Enligt det blir ett fenomen ett socialt problem forst då någon eller några i tillrackligt hog grad faster uppmarksamhet vid det. Problemen existerar inte på något motsattningsfritt satt ute i den objektiva verkligheten, utan blir problem forst som ett resultat av olika definitionsprocesser. Detta ar emellertid en ståndpunkt som forefaller en aning kategorisk. Fordelen ar å andra sidan att den i varje handelse tvingar oss att tanka over på vilket satt problem blir sociala problem. Missbruksproblem och brottslighet ar något som ofta hanfors under rubriken "avvikande beteende". Jamfort med fattigdom och arbetsloshet ar de forvisso till sin karaktar mera "beteende" an "omstandigheternas tvång". De akuta miljoproblem som nu finns i flera av Ostersjolanderna sammanhanger med den ekonomiska basen och produktionsstrukturen. På motsvarande satt kan man saga att arbetslosheten och fattigdomen ar ekonomiskt betingade fenomen. Och slutligen ar också det återstående sociala problem som skall studeras, dvs. de etniska relationerna, aktuelit i landerna langs Ostersjons kuster. SpecielIt i Lettland och Estland, men också i Litauen finns betydande etniska minoriteter. Framlingshatet gor sig i sin tur stundtals påmint i Tyskland, Danmark och Sverige. Frågan om relationerna mellan olika etniska grupper beror i hogsta grad samhallets grundstrukturer, maktforhållanden, den nationella sjalvstandigheten, sjalvbestammanderatten och den kulturella autonomin. I sj alva verket ar också den ekonomiska integrationsprocess som pågår i Vasteuropa en liknande process som beror sam

4 Tabeli I.: N6gra social a problem, samt de strukturer som inverkar på deras forekomst och sattet att registrera dem. samhallets grundstrukturer levnadsforhållanden och ekonomi beteende maktrelationer historia kultur identitet ETNISKA RELATIONER FATTIGDOM ARBETSLOSHET MIUOPROBLEM samhallelig oordning ALKOHOL DROGER KRIMINALITET hallets grundstrukturer, och som kommer att fbrandra de sociala problemens tolkningsram. Det ar just denna tolkningsram som i varje enskilt land skapar sina egna, sarpraglade "Wrutsattningar" fbr preventionen av missbruksproblem. De olika element som ingår i denna tankemodeli finns sammanfattade i ovanstående schema. De sociala problem Baltica-studien behandlar ar utmarkta med versaler. I den har modellen ar alkohol- och drogproblemen något av samhallslivets ytfenomen. Modellen har inte som syfte att leta efter "djupare" Wrklaringar till missbruksproblemen. Den anvands endast for att illustrera hur tolkningen av ett enskilt problem kan återspegla forandringar som sker på helt andra områden, eller i strukturer som finns på helt annat håll. Exempel på forondringar i definitionsfoltet Merparten av nedanstående exempel ar hamtade ur Baltica-projektets inledande rapport. Den centrala frågan i samtliga exempel galler på vilket satt de mer allmanna forandringarna i sattet att definiera sociala problem återspeglas i sattet att tolka alkoholproblem. Alkoholen var i Polen i flera repriser synligt frarnme i den politiska kampen under 1980-talet. Bagge parterna tog upprepade gånger upp frågor ianslutning till alkoholpriset, tillgången samt aven alkoholproblemen. Minutforsaljningen var strangt reglerad. Då det slutliga maktskiftet sedan skedde år 1989, forsvann alkoholen snabbt från den offentliga arenan. I samband med det senaste valet hosten 1991 var det bara ett parti som tog upp alkoholrelaterade frågor i sitt program; det populistiska Olvannernas parti. Men samtidigt som alkoholproblemen fbrsvann i egenskap av socialt problem har både alkoholkonsumtionen och -skadorna okat. Orsaken till det ligger i den liberalisering av alkoholhandeln som varit en del av den allrnanna marknadsekonomiska euforin. Efter att konsumtionssiffrorna i bbrjan av 1980-talet gått ner från 8.4 liter under rekordåret 1980 till ungefar 6 liter, borjade de oka igen efter 1989, och narrnar sig nu redan 9 liter. I Tyskland har återfbreningen for alkoholens del inneburit att två i vis s mån olikartade varldar har matts. Det finns skillnader i dryckesvanorna, men framfor allt i sattet att organisera vården och det forebyggande arbetet. Konsumtionen var 1989 ungefar densamma både i ost och vast, eller ungefar 11 liter. Daremot hade konsumtionen i Vasttyskland lange varit ungefar konstant, medan DDR var ett av de få industrilanderna, dar alkoholkonsumtionen steg under 1980-talet. Alkoholproblemen horde i DDR, liksom många andra sociala problem, till de frågor det var forbjudet att diskutera. Den tyska återforeningen innebar också att arbetslosheten och fattigdom en i den ostra landsdelen blev foremål for stora rubriker, vilket gjorde att alkoholproblemen helt kom i skymundan. I den vastra delen hade drogproblemen i sin tur av tradition alltid getts foretrade. De återuppståndna baltiska landerna samt Ryssland upplevde alia den sovjetiska alkoholreformen år Det var en reform som vackte starka antipatier bland befolkningen. Man ansåg att den innebar ett alltfor stort intrång i medborgarnas privatliv, också om oron over de alkoholbetingade probiernen var allrnan. Ett resultat av reformen ar att frågor kring alkoholprevention annu ar impopulara. Det att Estland, Lettland och Litauen blivit sjalvstandiga har sedan ytterligare forandrat ramarna for diskussionen. Den återuppvackta nationalkanslan ar stark, och man skjuter latt skulden for sina problem på de forna ockupanterna, eller på de minoriteter som flyttat in i landet under den sovjetiska tiden. It.ex. Lettland

5 och Litauen beskriver man den egna befolkningens traditionella dryckesvanor som måttliga, problemfria och "europeiska", medan man anser att det ar sovjetvaldet som fort med sig de "frammande" och problematiska beteendemonstren. Den nationella frågan slår alltså igenom också i sattet att uppfatta alkoholproblemen. Den konventionella, halsobaserade preventionsmodellen ar darfor knappast specielit popular just nu. Det fjarde exemplet ar av helt annan karaktar. Sverige och Finland, samt det ur Ostersjosynvinkel något mer avlagsna Norge, soker alia om intrade i den Europeiska gemenskapen. I alia dessa lander har man bedrivit en restriktiv alkoholpolitik, vars viktigaste instrument utgjorts av det statliga alkoholmonopolet. I samband med EG-diskussionen har somliga inom dessa lander framfort starka krav på en nedskrotning av monopolsystemet. De som kraver en liberal are linje anser vidare att den alkoholpolitik som bygger på totalkonsumtionsmodellen ar felaktig; genom att slopa restriktion erna ger man enligt dem visserligen manniskorna mojligheter att dricka mer, men på ett mer kultiverat och ofarligt satt. Man påstår också att relation erna mellan de nordiska landerna och den europeiska gemenskapen direkt forutsatter att monopolen skrotas. Motparten ar sjalvfallet av helt motsatt åsikt. Diskussionsklimatet har med andra ord helt forandrats: det handlar inte langre om hur man kan minimera halsoproblemen, utan om ett ideologiskt stallningstagande ifråga om hur man kan hoja befolkningens valstånd. Det ar viktigt att observera att integrationsavtalen i dessa lander anvands som ett slagtra i den interna politiska dragkampen, i vilken det finns betydande ekonomiska intressen. Inom sj alva EG finns det tillsvidare ytterst få tecken på att man skulle omvardera sattet att definiera alkoholproblemen. De jordbruks- och handelspolitiska synpunkterna dominerar annu diskussionen, vilket specielit Danmark fått erfara; granshandeln mellan Danmark och Tyskland har redan tvingat danskarna att sanka sina alkoholpriser. På Maastricht-motet i december 1991 beslot man emeliertid att beslutsfattandet inom gemenskapen skall utvidgas inom social- och halsopolitiken. Det ar sedan en annan sak vilka praktiska åtgarder deklarationer av dethar slaget leder till, och nar, specielit ifråga om alkoholpreventionen. Inom EG-Europa ar alkoholen en betydande ekonomisk angelagenhet. De åtgarder som vidtas måste darfor i forsta hand motiveras med ekonomiska argument, och forst darefter med halsooch socialpolitiska argument. Det ar idethar sammanhanget intressant att notera, att EG-kommissionens ordforande Jacques Delors vintern 1992 sags ha foreslagit att man i storre utstrackning skulle borja utnyttja en beskattning av alkoholtillverkningen som ett satt att forbattra EG:s ekonomi. Alkoholen ar ju ett lampligt beskattningsobjekt. Hall ett dylikt forslag blir foremål for en serios debatt, kan det gott handa att de social- och halsopolitiska argumenten får en ny chans, vid sidan av de ekonomiska. Diskursen skulle alltså an en gång forandras, och alkoholproblem en åter framstå som allvarliga samhallsproblem overalit i Europa, trots att problemens faktiska omfattning skulle vara oforandrad. Till slut Syftet med dessa rader har varit att fasta uppmarksamheten vid att de forebyggande åtgarderna ino m social- och halsopolitiken inte kan ses losryckta från vare sig ovriga sociala problem eller de allmanna forandringarna i samhallet. Det forefaller att finnas vissa allmanna lagbundenheter i alkoholproblemens forekomst. Den viktigaste ar att skadorna okar nar totalkonsumtionen okar, och tvartom. Daremot ar de allmanna handlingsprogrammen inte till så stor nytta då man med hjalp av internationella program forsoker begransa alkoholskadorna i olika lander. Att anpassa mål och medel under olika betingelser forutsatter att man på ett flexibelt satt kan beakta de lokala forhållandena. Den nordiska modellen går inte utan vidare att exportera till medelhavslanderna, lika litet som den italienska går att importera till ostersjostaterna. Jussi Simpura LITTERATUR overs.: TR Beyer, Gbtz: Alcohol as a social problem in the former German Democratic Republic. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD,

6 Bygvrå, Susanne: Border shopping between Denmark and Western Germany. Contemporary Drug Problems 17 (1990): 4, Christie, Nils & Bruun, Kettil: Den gode fienden. Oslo & Copenhagen: Universitetsforlaget & C. Ejlers forlag, 1985 Gilinskiy, Yakov: Alcohol, social problems and deviant behaviour in St. Petersburg. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD, 1992 Hoeveel alkoholhoudende trinken worden in den werelden getronken. Schiedam: Produktschap voor Gedistilleerde Dranken, 1990 John, Ulrich: A western view of Germany: reunification accompanied by problems from past and present. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD,1992 Lagerspetz, Mikko: Estonia: Changing problems in a reemerging state. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD, 1992 Leifman, Håkan: Alcohol and other social problems in Sweden: domestic and global issues. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD, 1992 Levin, B. M. & Levin, M. B.: Alkogol'naja situachija Moscow: USSR Academy of Science s, Institute of Sociological Research, 1988 Mikalkevicius, AIgirdas & Sinkunas, Stanislovas: Ideology and alcohol problems in Lithuania. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD, 1992 Moskalewicz, Jacek & Swiatkiewicz, Grazyna: Social problems in the Polish political debate. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD, 1992 Partanen, Juha: Serious drinking, serious alcohol policy: The case of Soviet Union. Contemporary Drug Problems 14 (1987), Rasmussen, Ove: Alcohol, drugs and other social problems in Denmark. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD, 1992 Seps, Dzidris: Alcohol problems in the Latvian cultural and political context. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD, 1992 Simpura, Jussi: Social problems in an overpriced welfare state at the edge of Europe. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD, 1992 Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Publication No. 21. Helsinki: NAD, a Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer: TheoreticaI perspective and historicai context: introduction to a comparative study. P In: Simpura, Jussi & Tigerstedt, Christoffer (eds.): Social problems around the Baltic Sea. NAD Public a tion No. 21. Helsinki: NAD, b Skog, Ole-Jørgen: Future trends in alcohol consumption and alcohol-related problems: anticipations in light of the efforts at harmonization in the European Community. Contemporary Drug Problems 17 (1990): 4, Spector, Malcolm & Kitsuse, John I.: Constructing social problems. New York: Aldine de Gruyter, 1987 Targets for health for all. Targets in support of the European regional strategy of health for all. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe, 1985 Tigerstedt, Christoffer: The European Community and alcohol policy dimension. Contemporary Drug Problems 17 (1990): 4, The documents of the Maastricht conference (Article XV, on Public Health, "Europe"lDocuments No. 1759, 1751), December 1991 Thorsen, Thorkil: Hundrede års alkoholmisbrug. Copenhagen: Alkohol- og narkotikarådet, 1990 Trern!, Vladimir G.: Drinking and alcohol abuse in the USSR in the 1980's. P In: Jones, A. & al. (eds.): Soviet social problems. Boulder, Colo.: Westview Press, 1991 Wald, I. & Markiewicz, A. & Morawski, J. & Moskalewicz, J. & Sieroslawski, J. & Swiatkiewicz, G. & Zielinski, A.: Alcohol policy in the light of social changes. Paper presented at the Second International Research Symposium on Experiences with Community Action Projects for the Prevention of Alcohol and Other Drug Problems, San Diego, California, 1992 Winter, Erik: Alkoholismus im Sozialismus der Deutschen Demokratischen Republik - Versuch eines Riickblickes. Sucht 37 (1991),