147 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun

Transkript

1 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida (1) KOMMUNSTYRELSEN Dnr KSF 2012/ Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Beslut Kommunstyrelsen beslutar: Samrådsredogörelsen godkänns. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Bostadsförsörjningsprogrammet godkänns och antas. Kommunstyrelsen tackar Karin Kallioniemi och Julia Göransson för arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet. Ärendebeskrivning 2012 beslutade kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. Under perioden 10 mars till 30 april 2015 hölls samråd om förslag till bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. Synpunkterna från samrådet har nu gåtts igenom och programmet har ändrats med hänsyn till synpunkter och nya fakta. De stycken som har justerats efter samrådet är markerade med röd text alternativt röd ruta i det nu föreliggande förslaget till bostadsförsörjningsprogram för att underlätta granskningen. Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott Tjänsteskrivelse inför antagande Samrådsredogörelse 4. Förslag till Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun 5. Justerad sida 68 med anledning av att statligt stöd för tillgänglighetsinventering är slut. Justerande Utdragsbestyrkande

2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 1 (1) Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Kommunstyrelsen Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner samrådsredogörelsen Kommunstyrelsen godkänner bostadsförsörjningsprogrammet och föreslår kommunfullmäktige att anta detsamma Ärendebeskrivning 2012 beslutade kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. Under perioden 10 mars till 30 april 2015 hölls samråd om förslag till bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. Synpunkterna från samrådet har nu gåtts igenom och programmet har ändrats med hänsyn till synpunkter och nya fakta. De stycken som har justerats efter samrådet är markerade med röd text alternativt röd ruta i det nu föreliggande förslaget till bostadsförsörjningsprogram för att underlätta granskningen. Förslag till beslutsmotivering Riktlinjer för bostadsförsörjning ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod, enligt 1 i bostadsförsörjningslagen. Karin Kallioniemi Samhällsplanerare/Kommunarkitekt karin.kallioniemi@hoor.se Beslutsunderlag Samrådsredogörelse, Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun, antagandehandling Höörs kommun: Box Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: Fax: kommun@hoor.se

3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 1 (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Kommunstyrelsen Samråd om bostadsförsörjningsprogram Handläggning Kommunstyrelsen beslutade den 9 mars 2015 att godkänna förslag till Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun för samråd. Samrådet pågick 10 mars till 30 april. Förslaget har sänts för yttrande till: Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Burlövs kommun Eslövs kommun Hässleholms kommun Hörby kommun Kävlinge kommun Lomma kommun Malmö stad Staffanstorp kommun Svedala kommun Trelleborgs kommun Vellinge kommun Miljö- och byggnadsnämnden, Höörs kommun Socialnämnden, Höörs kommun Tekniska nämnden, Höörs kommun Kommunala handikapprådet, Höörs kommun Kommunala pensionärsrådet, Höörs kommun Höörs Fastighets AB Hyresgästföreningen Förslaget har också funnits tillgängligt för allmänheten i kommunhusets entré, på biblioteket och på kommunens hemsida. Länsstyrelsen Skåne Bostadsförsörjningsfrågan i länet Länsstyrelsen ser det som mycket angeläget att Skånes kommuner kontinuerligt ser över och aktualiserar sina riktlinjer, bland annat då förutsättningarna i samhället förändras i allt snabbare takt och då riktlinjerna utgör ett viktigt underlag för politiska beslut inom flera Höörs kommun: Box Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: Fax: kommun@hoor.se

4 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 2 (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten sektorsområden, men framförallt inom den kommunala fysiska planeringen. Länsstyrelsen arbetar på ett flertal sätt för att ge kommunerna i Skåne råd, information och relevanta underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Våren 2015 har länsstyrelsen besökt samtliga kommuner i Skåne för att föra en dialog kring bostadsförsörjningsfrågorna. Senare under året kommer länsstyrelsen att rapportera den årliga bostadsmarknadsanalysen för Skåne, rapportera ett flertal regeringsuppdrag med bäring på bostadsfrågorna. Dessutom kommer länsstyrelsen arrangera ett antal seminarium för länets kommuner kring riktlinjer för bostadsförsörjning för att fortsätta dialogen kring bostadsförsörjningen. Under senhösten kommer ett Bostadsforum 2015 att anordnas av länets tre regionala aktörer. Länsstyrelsen besökte Höörs kommun 19 januari 2015 för en dialog kring bostadsförsörjningsfrågorna i Höörs kommun kopplat till nationella och regionala utmaningar. Kommunens arbete med bostadsförsörjningsprogrammet pågick vid den tidpunkten. De frågor som diskuterades på mötet var: Inträde på bostadsmarknaden för ekonomiskt svaga grupper och grupper som står utanför bostadsmarknaden Hemlöshet Vräkningsförebyggande arbete Bostäder för äldre; ungdomar m fl grupper Flyktingmottagande i Skåne kopplat till hur många som Höör kommuns mottagande Mottagande av ensamkommande barn Folkhälsa Inflyttning och utflyttning från Höörs kommun. Bostadsbeståndet i kommunen Det kommunala bostadsbolagets roll på bostadsmarknaden i kommunen Ägardirektivets roll Fritidshusens roll i bostadsförsörjningen i kommunen Vem bygger i Höörs kommun Länsstyrelsens synpunkter Länsstyrelsen ser det som mycket positivt att Höörs kommun tar fram nya riktlinjer, så att dessa kan utgöra ett aktuellt kommunalt planeringsunderlag avseende Bostadsbyggande" och "Utveckling av bostadsbeståndet" i enlighet med Plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900) inför en kommande översyn av den kommunövergripande översiktsplanen. Det är viktigt att riktlinjerna fortsättningsvis hålls aktuella och insatsfokuserade. Länsstyrelsen anser att Höörs kommuns bostadsförsörjningsprogram är väl genomarbetat samt lättillgängligt i sin omfattning och i sitt innehåll. Programmet utgör ett gott exempel på hur riktlinjer för bostadsförsörjningen kan utformas. Nedan följer Länsstyrelsens synpunkter på programmet.

5 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 3 (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Koppling till nationella och regionala mål, planer och program Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen (BFL 2 första stycket p.3). Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse for bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägoa kommunen att ta fram nya riktlinjer (BFL 6 ). Initialt i bostadsförsörjningsprogrammet konstateras att hänsyn ska tas till nationella mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. De mest relevanta målen/planerna/programmen gås igenom i kapitlet "Nationell och regional syn på bostadsförsörjning" (s. 16ff). Programmet genomsyras sedan av beskrivningar och ambitioner som är av såväl social som ekonomisk och miljömässig karaktär. Texten bör enligt länsstyrelsen kompletteras med en skrivning om hur kommunen tagit hänsyn till nationella mål, planer och program (sociala, ekonomiska och miljömässiga) som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommentar: Bostadsförsörjningsprogrammet har tagit hänsyn till alla del mål, planer och program som har bedömts relevanta och som redovisas i kapitlet Nationell och regional syn på bostadsförsörjning. Detta tydliggörs genom en kommentar under rubriken God livsmiljö och boende för alla (s 64). En mer detaljerad beskrivning av hur hänsynen skett har inte bedömts lämplig av läsbarhetsskäl. Mål för bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet (BFL 2 första stycket p. l ). Kommunens övergripande mål är enligt programmet att ''planera och agera för ett bra boende för alla". Målet för bostadsbyggandet är att bygga cirka 50 bostäder per år, varav 10 hyresrätter. Fler övergripande kommunala inriktningsmål/visioner/strategier för bostadsbyggandet presenteras under rubriken "Visioner och strategier förr Höörs kommun" (s. 12). Huvuddelen av kommunens bostäder finns inom det befintliga bostadsbeståndet. Bostadsförsörjningsprogrammet redogör för hur bostadsbeståndet ser ut. Länsstyrelsen anser att det går att utveckla denna aspekt ytterligare genom att beskriva betydelsen av och potentialen i det befintliga bostadsbeståndet, likaså genom att ta fram tydliga mål för hur denna del av bostadsbeståndet kan utvecklas framöver. Kommentar: Några exempel på kommunens bild av potentialen i det befintliga bostadsbeståndet är att kommunen överväger att köpa in villor för att tillgängliggöra som hyresrätter, att kommunen välkomnar permanent bosättning i fritidshus (komplettering i avsnitt om fritidshus) samt planerad tillgänglighetsinventering av flerbostadshus. Planerade insatser för att uppnå uppsatta mål Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål (BFL 2 forsta stycket p.2).

6 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 4 (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Det övergripande målet konkretiseras genom tre fokusområden som sedan bildar utgångspunkt för mer detaljerade strategier, insatser och uppföljningar. Länsstyrelsen anser att kopplingen mellan de uppsatta övergripande målen och de föreslagna strategierna/insatserna kan tydliggöras ytterligare, särskilt när de konkretiseras på ortsnivå. Flera av de verktyg som kommunen har till sitt förfogande för att styra bostadsbyggandet lyfts fram i programmet, t.ex. det kommunala planmonopolet, markinnehav och aktiv markpolitik, allmännyttan och bostadsförmedling, hyresgarantier m.m. Det vore värdefullt om programmet inte bara beskrev verktygen utan även synliggör hur kommunen använder dem strategiskt i arbetet med den kommunala bostadsförsörjningen och för att tillgodose att alla invånare i kommunen ges möjlighet till goda bostäder. Länsstyrelsen ser det som positivt att kommunerna använder verktyg som kommunalt ägd mark, markanvisningar, marköverlåtelseavtal och exploateringsavtal som instrument för att styra bostadsbyggandet i önskad riktning samt för att uppnå sina kommunala bostadspolitiska mål. Länsstyrelsen vill även trycka på vikten av att ha en god transparens och tydlighet i kommunens markpolitik och att skapa längsiktiga spelregler för aktörerna på den lokala bostadsmarknaden t.ex. genom att ha en aktuell kommunal markpolicy. Kommentar: Kommunens övergripande mål har justerats i linje med kommunfullmäktiges nya mål för mandatperioden. Det nya målet God livsmiljö och boende för alla har konkretiserats på sidan 64 för att tydliggöra hur fokusområdena kopplar till det övergripande målet. I denna beskrivning finns också en kommentar om vilka verktyg kommunen använts hittills, och vilka verktyg som tillkommer genom bostadsförsörjningsprogrammet. En närmare beskrivning av hur verktygen använts hittills finns i analys-delen, exempelvis kapitlet Planberedskap och markinnehav. Behovs- och marknadsanalys En analys av den demografiska utvecklingen ska utgöra grund för kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen (BFL 2 andra stycket). Höörs kommun hade enligt SCB invånare i december 2014, en ökning med 133 personer sedan december Kommunen vill växa med cirka l procent per år d. v.s. med cirka personer per år. Detta är något högre än det genomsnitt på 128 personer per år som kommunen ökat med enligt programmet sedan början på 2000-talet. Handlingen skulle, enligt länsstyrelsen, vinna på att kompletteras med ett fördjupat resonemang kring grunderna för och skälen till det högre uppsatta befolkningsmålet. En analys av efterfrågan på bostäder ska utgöra grund för kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen (BFL 2 andra stycket). Enligt kommunens svar i Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2014 råder det balans på bostadsmarknaden i hela Höörs kommun. Balansen kommer enligt kommunen att kvarstå under den närmaste femårsperioden fram till Länsstyrelsen anser att bostadsförsörjningsprogrammet bör kompletteras med en analys på ortsnivå som visar hur kommunens befintliga bostadsbestånd och plan- och byggambitioner förhåller sig till den demografiska situationen/utvecklingen och bostadsbehovet idag samt i ett framtidsperspektiv. Likaså är det värdefullt med en

7 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 5 (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten beskrivning av hur om-, in- och utflyttningen av invånare i det befintliga beståndet påverkar bostadsbehoven i kommunen. Påverkas behoven av detta eller inte? Finns det generationsväxlingar som kommer ske som påverkar behoven? I bostadsförsörjningsprogrammet kan frågan om bostadsbehovet (förhållandet mellan befolkning och genomsnittlig hushållsstorlek) och bostadsefterfrågan (förhållandet mellan befolkning och disponibel inkomst) utvecklas ytterligare utifrån de lokala förhållandena i Höörs kommun. Länsstyrelsen anser att kommunen i handlingen även behöver belysa frågeställningarna betalningsförmåga och betalningsvilja eftersom det har visat sig vid vårens kommundialoger vara avgörande frågeställningar i analysen av bostadsbeståndets utveckling. Dessa frågor behöver även sättas i ett regionalt sammanhang. Kommentar: Resonemanget om befolkningstillväxt har utvecklats med avseende på effekterna av migration. Kommundels-kapitlet beskriver det befintliga bostadsbeståndet och effekterna av demografisk utveckling. Plan- och byggambitionerna framgår av kapitlet Planberedskap och markinnehav. Frågorna om bostadsefterfrågan och betalningsförmåga har utvecklats i kapitlet Marknadsförutsättningar. Bostadsbehovet för särskilda grupper Syftet med planeringen är att skapa förutsättningar for alla i kommunen att leva i goda bostäder (BFL 1 första stycket). Bostadsbehovet för särskilda grupper ska analyseras och utgöra en grund för kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen (BFL 2 andra stycket). Bostadsbehovet för särskilda grupper beskrivs i dokumentet under rubriken "Befolkning" (s.26 ff). Texten redogör kortfattat för problematiken och behoven som rör grupperna; ungdomar och studenter, nyanlända personer, äldre, funktionsnedsatta samt hemlösa. Bostadsmarknadens utveckling innebär svårigheter för dessa grupper att få tillgång till en lämplig bostad. Det kan också innebära svårigheter för etablerade hushåll att efter ändrade behov byta till en mer lämplig boendeform. Socialstyrelsens definition av hemlöshet bör utgöra en del av redovisningen över de hemlösa i kommunen. Vid kommunbesöket 19 januari 2015 framgick att kommunen har en medvetenhet om att förutsättningarna att etablera eller förflytta sig på bostadsmarknaden i hög grad är en strukturell fråga snarare än individuell. Det innebär att arbetet med att underlätta inträdet på bostadsmarknaden behöver involvera hela kommunen. Länsstyrelsen är positiv till att kommunen visar en medvetenhet om att det är ett förvaltningsgemensamt ansvar att erbjuda alla kommuninvånare goda bostäder. I kommunen finns många små hyresvärdar och Höörs Bostadsbolag har en relativt liten del av bostadsmarknaden. Det skapar ett behov för kommen att arbeta aktivt med samverkan gentemot de olika fastighetsägarna som finns i kommunen för att därmed kunna erbjuda goda bostäder för alla invånare. Handlingen skulle tjäna på att detta nödvändiga arbete synliggörs och tydliggörs och att kommunens insatser avseende detta beskrivs. Kommentar: Underrubrikerna har tydligare kopplats till socialstyrelsens definition av hemlöshet. Avsikterna när det gäller samverkan med fastighetsägare har tydliggjorts i kapitlet Riktlinjer för bostadsförsörjning och i det nya kapitlet Uppföljning.

8 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 6 (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Marknadsförutsättningar En analys av marknadsförutsättningarna ska utgöra grund för kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen (BFL 2 andra stycket). I programmet beskrivs marknadsläget i kommunen på ett bra sätt bl.a. uti från marknadsförutsättningarna i Sverige i stort, men också genom att redovisa indikatorer som priser på villor/hyresrätter/bostadsrätter, vakanser i hyresrättsbeståndet m.m. Länsstyrelsen anser att kapitlet skulle vinna på att utvecklas ytterligare genom att t.ex. beskriva och analysera följande frågor utifrån ett lokalt/delregionalt perspektiv: ekonomiska (t.ex. byggkostnader, konkurrens, Tobins Q, attraktivitet, medel- /medianinkomst samt betalningsvilja), sociala (t. ex. särskilda gruppers situation och invånarnas betalningsförmåga). Kommentar: Kapitlet Marknadsförutsättningar har kompletterats avseende betalningsförmåga och konkurrens ur ett delregionalt perspektiv. Kommunen bedömer att de beräkningar som finns över Tobins Q är för gamla och har för låg detaljeringsgrad för att ge en relevant bild av investeringsviljan. Byggkostnaderna är en nationell fråga som inte kan påverkas lokalt och beskrivs därför inte. Mellankommunal samordning I programmet finns beskrivningar/redovisningar utifrån ett mellankommunalt perspektiv. Länsstyrelsen anser att handlingarna med fördel kan utvecklas så att det tydligare framgår hur den egna bostadsmarknaden förhåller sig till och påverkar/påverkas av situationen i grannkommunerna och den delregionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. Kommentar: se kommentar under rubriken Marknadsförutsättningar. Region Skåne (tjänsteskrivelse) Region Skånes synpunkter Inledningsvis vill Region Skåne lyfta fram den höga kvaliteten på samrådsförslaget för Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. Programmet är tydligt och logiskt upplagt med nulägesanalys och beskrivningar av sambanden mellan bostäder och exempelvis arbetsmarknad och sociala perspektiv. I programmet lyfts även aktiva strategier för att nå de mål som satts upp. Koppling till regionala och delregionala strategier, planer och mål Samrådsförslaget har en tydlig koppling till regionala strategier, men också delregionala samarbeten och även andra strategiska dokument inom kommunen vilket Region Skåne uppskattar. I den regionala utvecklingsstrategin för Skåne, Det öppna Skåne 2030, läggs stor vikt vid balansen på bostadsmarknaden. Målsättningen är att 6000 nya bostäder ska byggas per år och att det ska ske med en allsidig sammansättning av upplåtelseformer, storlek och huspriser för att matcha en årlig befolkningstillväxt på 1 %. Utöver detta konkreta mål för bostadsutvecklingen, finns i utvecklingsstrategin även andra skrivningar kopplat till bostadsförsörjningen, till exempel att stimulera ett klimatanpassat, kollektivtrafiknära, förtätat, blandat och integrerat byggande med balanserad och hållbar markanvändning.

9 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 7 (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Betydelsen av naturnära områden och utemiljöer nära bostaden för att öka möjligheten till rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet lyfts också. Att säkerställa ett ökad bostadsbyggande och en långsiktig bostadsförsörjning i hela Skåne är en viktig framtidsfråga för regionen. Tillgången till en bra bostad är en viktig förutsättning för social hållbarhet genom att det ger en grund för god livskvalitet och för god hälsa för befolkningen. En väl fungerande bostadsmarknad är också av stor vikt för den ekonomiska utvecklingen inte bara i den enskilda kommunen utan för regionen som helhet. Såväl i den regionala utvecklingsstrategin som i strategier för Det flerkärniga Skåne, som är framtaget inom Strukturbild för Skåne, understryks att den flerkärniga ortstrukturen är en av Skånes styrkor. Med variationen av platser och mångfalden av miljöer tillsammans med korta avstånd och hög tillgänglighet blir Skåne attraktivt. Skåne behöver därför i högre grad bindas samman så att en bättre tillgång till utbudet av boenden, arbeten, tjänster, kultur, fritid och service möjliggörs. För att utveckla och dra nytta av Skånes flerkärniga ortstruktur och för att nå målet om att bygga 6000 nya bostäder per år är de avgörande att den kommunala nivån också aktivt arbetar för detta. För Region Skåne är det därför glädjande att Höörs kommun tar utgångspunkt i såväl sitt läge i det flerkärniga Skåne som i sitt närområde och framförallt i de möjligheter, behov och utmaningar som kommunen står inför. Demografi och befolkningstillväxt Under 2000-talet har Höörs kommuns befolkningstillväxt i snitt legat kring 0,85% per år, och med ett tillskott om cirka 40 bostäder per år. Under den senaste femårsperioden har tillväxttakten legat något lägre på 0,7 % per år. I förslaget till bostadsförsörjningsprogram anges en tillväxttakt om cirka 1%, vilket alltså är detsamma som genomsnittet i Skåne, som önskvärd över tid. Region Skåne ser det som positivt att det finns en beredskap för denna tillväxt, men den ska inte vara ett självändamål i sig. Att planera för att bygga 50 bostäder årligen är ett högt satt mål, åtminstone för de närmsta åren, även om det i kommunens översiktsplan finns en stor planberedskap på lång sikt. Programmet har ett väl beskrivet demografiskt underlag med redovisning av olika åldersgruppers förändring. Det finns också resonemang kring en fortsatt hög inflyttning av flyktingar. Enligt Region Skåne hade det dock även varit önskvärt med en prognos för flyktingmottagandet. Region Skåne vill även i detta sammanhang lyfta Folkhälsorapport för Skåne (med sina kommunresultat) som ett viktigt underlag. Där finns kunskap om befolkningen som kan vara relevanta för kommunen att koppla till arbetet med bostadsförsörjningen, som till exempel trygghet och trångboddhet där Höörs kommun har bättre värden än Skånegenomsnittet eller utemiljö och besvär av buller där kommunen har sämre värden än genomsnittet. Kommentar: Höörs kommun har ett avtal med Länsstyrelsen om att ta emot totalt 32 flyktingar under 2015 varav 12 ensamkommande barn, vilket framgår av kapitlet Befolkning, avsnitt Nyanlända. Flyktingmottagandet förväntas fortsätta på denna nivå.

10 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 8 (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Fokusområden för bostadsförsörjning i Höör Det övergripande målet för bostadsförsörjningen i Höörs kommun är att planera och agera för ett bra boende för alla. Mot bakgrund av den genomförda analysen har kommunen landat i följande fokusområden för bostadsförsörjningen: Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik Varierat bostadsutbud för äldre Minskad hemlöshet och utestängning Region Skåne uppskattar att kommunen i programförslaget lyfter vikten av att erbjuda attraktiva bostadsmiljöer med god kollektivtrafik. För att skapa en hållbar utveckling i Skåne är det avgörande att tillväxten av befolkning och bostadsutbyggnad i stor utsträckning sker i lägen med god kollektivtrafikförsörjning. Höörs kommun har med anledning av såväl Pågatåg- som Öresundstågstopp i centralorten en mycket god kollektivtrafik att tillgå och dessa är områden som bör prioriteras vid bostadsutbyggnad. Enligt Region Skåne är det relevant att resonemangen från fokusområdet tydligt syns i den kommande planeringen. Stort vikt läggs på utbyggnaden av de två stationsnära lägena vilket är positivt. Men eftersom omvandlingen av fritidshus till permanentboende utgör en viktig del av kommunens bostadsbestånd, är det också relevant att bostadsförsörjningsprogrammet betonar behovet av att även i denna typ av utvecklingsområden se befintlig kollektivtrafik som en nödvändig förutsättning. Omvandlingen av fritidshus till permanentboende kan, utan koppling till offentliga transportmedel, medföra ett ökat bilberoende och svårigheter för de som av olika anledningar inte har tillgång till egen bil. Det är viktigt ur ett socialt hållbarhetsperspektiv då det ökar tillgängligheten till arbetsmarknad och samhällsservice utan att upprätthålla ett bilberoende. Det har även påverkan på möjligheten att minska till exempel koldioxidutsläpp och luftföroreringar. Region Skåne vill även lyfta att det hade varit värdefullt om programförslaget i större utsträckning täckt in aspekter som ökad tillgänglighet med gång och cykel vid planering av nya bostäder. I förslaget till bostadsförsörjningsprogram beskrivs att andelen äldre kommer att öka i såväl Höörs kommun som i Skåne. Det framgår även att det är ett problem att många äldre upplever en svårighet i att få tillgång till den typ av bostad de efterfrågar. Samtidigt är detta inte en homogen grupp av befolkningen och det finns flera olika behov som behöver tillgodoses. Region Skåne anser att det är bra att Höörs kommun lägger fokus på denna grupp, men att det även är möjligt att vidga arbetet. Till exempel skulle den planerade tillgänglighetsinventeringen för att möta äldres behov kunna tjäna på att utgå från ett mer generellt funktionshinderfokus. Problematiken kring hemlöshet är väl beskrivet i förslaget till bostadsförsörjningsprogram och även kommunens åtagande tydliggörs. Att Höörs kommun lyfter denna fråga till ett fokusområde uppskattas av Region Skåne, minskad hemlöshet och utestängning är en målsättning som är mycket värdefull och bidrar till ett mer socialt hållbart Skåne. Kommentar: Avsnittet om fritidshus har kompletterats med ett ställningstagande om att särskilt välkomna permanentning i lägen med utbyggd kollektivtrafik. Tillgänglighet med

11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 9 (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten gång och cykeltrafik hanteras i kommunens Gång- och tillgänglighetsplan samt Cykelplan. Kopplingen till planering av nya bostäder har lyfts in i Bostadsförsörjningsprogrammets kapitel Riktlinjer för bostadsförsörjning och kommer att hanteras närmare i ny översiktsplan. Frågan om tillgänglighet för funktionshindrade har utvecklats i kapitlet Bostäder och i kapitlet Riktlinjer för bostadsförsörjning. Hyresrättens viktiga roll Av programförslaget framgår att det finns en begränsad brist på bostäder i Höör och att det främst handlar om ett underskott av små och billiga hyreslägenheter. Detta är en trend som syns i princip hela Skåne. Ett av de problem som beskrivs är höga byggkostnader, vilket är något en kommun har svårt att påverka. Detta leder inte bara till att det byggs för få hyresrätter, utan också till att de som byggs blir dyra att bo i. Region Skåne ser det som positivt att Höörs kommun aktivt vill arbeta för att skapa fler billiga hyresrätter och hade gärna sett ett djupare resonemang kring hur kommunen ämnar gå tillväga för att göra detta. I förslaget läggs störst vikt vid äldre kommuninvånare, nyanlända och socialt utsattas behov av hyresrätter. Men även andra grupper som unga vuxna och forskare kopplade till forskningsanläggningarna ESS och MAX IV nämns. Region Skåne vill uppmuntra kommunen att även lägga större vikt vid dessa grupper. I sammanhanget kan nämnas att Strukturbild för Skåne under våren kommer att presentera ett TemaPM med fokus på unga vuxna och studenters möjligheter och utmaningar på den skånska bostadsmarknaden. Kommentar: Frågan om byggkostnader är nationell och svår för kommunen att påverka. Det kommunala bostadsbolaget tillvaratar möjligheterna att handla upp billigare flerbostadshus i de lägen där det är möjligt. Kommunen har också en lösningsorienterad inriktning till privata fastighetsägare som vill bygga om eller komplettera sina fastigheter. Situationen för unga vuxna är beskriven både i analysen av befolkningen och i kapitlet Riktlinjer för bostadsförsörjning. Insatsen om kommunala hyresgarantier förväntas hjälpa unga vuxna som söker hyreslägenhet. Strategier och insatsområden I programförslaget listas insatser för att uppnå kommunens ambitioner inom bostadsförsörjningsområdet. Det finns även angivet vilken del av kommunen som ansvarar och när insatsen ska genomföras, vilket ger en trovärdighet. Exempelvis visar förslagen att anställa en bostadskoordinator och införa kommunala bostadsgarantier att kommunen tar frågan om bostaden som en social rättighet på allvar och att de är beredda att göra satsningar för att stärka den grupp som har de största svårigheterna på bostadsmarknaden. Detta stämmer även väl överens med det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Som tidigare nämnts hade Region Skåne gärna sett ett större fokus på tillgänglighet kopplat till möjligheten att gå och cykla från bostaden till viktiga noder i kommunen, resonemang kring detta saknas i riktlinjerna för bostadsutvecklingen. Ett sätt att verka för att behålla och utveckla kollektivtrafiken, vilket nämns som en strategi, är att just arbeta för möjliggöra kopplingar med gång- och cykelvägar.

12 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/ (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Gällande strategin om ett kontinuerligt tillskott av hyresrätter för dynamik på bostadsmarknaden, följer Region Skåne kommunens arbete för att hitta metoder för detta med ett stort intresse. Tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne län och Kommunförbundet Skåne har Region Skåne, genom Skånskt ledningsforum, startat ett regionalt bostadsnätverk i Skåne. Region Skåne ser gärna att Höörs kommun deltar aktivt i detta arbete. Kommentar: När det gäller möjlighet att gå och cykla se kommentar under rubriken Fokusområden för bostadsförsörjning i Höör. Kommunens tjänstemän deltog i bostadsnätverkets seminarium i november och ser fram emot fortsatta aktiviteter inom nätverket. Uppföljning Förslaget till bostadsförsörjningsprogram saknar resonemang kring möjligheterna till uppföljning, vilket Region Skåne gärna sett ett resonemang kring. Det finns en logik i att basera framtida beslut på tillvaratagna erfarenheter och med tanke på den ambitionsnivå som finns i programförslaget är det viktigt följa utvecklingen både avseende antal färdigställa bostäder men även kring de olika insatsområdena. Erfarenheter från utvärderingen kan sedan användas för att korrigera ställningstaganden i syfte att uppnå målen. Kommentar: Planerad uppföljning beskrivs i ett nytt kapitel sist i bostadsförsörjningsprogrammet. Andra kommuner Yttrande utan synpunkter har inkommit från Hässleholm, Svedala, Staffanstorp och Trelleborg. Hörby kommun Bostadsförsörjningsprogrammet grundar sig på ett gediget statistik- och underlagsmaterial med väl genomarbetade analyser. Slutsatserna som redovisas är väl underbyggda, tydliga och möjliga att på ett enkelt sätt översätta till praktik, mycket tack vare de avslutande strategierna. Att ansvarsfördelnigen mellan de olika kommunala nämnderna/förvaltningarna och bolagen tydligt framgår i samband med strategierna, liksom kostnadsansvaret, gör också att programmet blir trovärdigt och överskådligt i sin genomförandedel. Det korta tidsperspektivet på insatserna, där majoriteten av dem antingen pågår eller skall genomföras under innevarande år, gör dock att programmet kan upplevas ha en kort aktualitet, även om strategierna är långsiktiga. Ett förslag inför det fortsatta arbetet kan därför vara att även lyfta fram mer långsiktiga insatser för att göra materialet mer hållbart över tid, alternativt redovisa en enkel tidsplan för hur dokumentet skall aktualiseras framöver. Kommentar: Riktlinjerna har kompletterats med insatser kopplade till nya bostadsbyggnadsprojekt för åren På längre sikt är det strategierna som styr vilka nya insatser som kan bli aktuella. Programmet har också kompletterats med en beskrivning av tänkt uppföljning.

13 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/ (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Malmö stad Kommunerna i Skåne är tätt sammankopplade genom invånarnas dagliga pendling till arbete och fritidsaktiviteter. En väl fungerande regional bostadsmarknad bidrar därför till hela regionens attraktivitet. Stadsbyggnadskontoret i Malmö anser det positivt att riktlinjerna för bostadsförsörjning förespråkar ett varierat utbud av bostäder för att det ska finnas bostäder som matchar behov och efterfrågan för boende och inflyttare i regionen. Även ambitioner att planera för bostäder i kollektivtrafiknära lägen är väsentligt för att skapa en hållbar utveckling i regionen. En viktig aspekt av planeringen är att förtätning och utbyggnad av bostadsområden sker i kollektivtrafiknära lägen för att minska biltrafiken samt att effektivisera markutnyttjandet. I MalmöLundregionen pågår ett arbete med att ta fram en strukturplan för regionen som kan understödja ett tydligare regionalt perspektiv i kommunernas planering för att stärka en gemensam och långsiktigt hållbar utveckling. Malmö stadsbyggnadskontor noterar att Höörs bostadsförsörjningsprogram knyter an till detta projekt och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Höörs kommun i arbetet med projektet. Stadsbyggnadskontoret har i övrigt inget att anföra i ärendet. Kommentar: Även Höörs kommun ser fram emot det fortsatta arbetet med Strukturplan för MalmöLundregionen. Kommunala nämnder, Höörs kommun Socialnämnden Socialnämnden påtalar att behovet att komplettera trygghetsboenden redan finns, och att det i programmet bör ändras så att utbudet av trygghetsboenden kompletteras efter 2015 och löpande. Kommentar: HFABs bedömning är att det inte i dagsläget finns personer i kö till trygghetsboende som önskar flytta omgående. Behovet av ytterligare platser förväntas dock uppstå under de närmaste åren. I praktiken är det dock svårt att åstadkomma ytterligare platser i HFABs regi tidigare än till Om någon privat intressent visar intresse av att åstadkomma trygghetsboende blir förutsättningarna annorlunda, och frågan kommer att finnas med som en naturlig del i de byggprojekt som blir aktuella under de närmaste åren. Övriga SPF Höör Klubb 72 tillsammans med PRO Vi tycker att förslaget är en gedigen sammanställning av analyser och riktlinjer för planering av bostadsförsörjningen i Höörs kommun. Våra synpunkter gäller frågorna om bostäder för äldre i Höör. Vi instämmer i att det behövs ett varierat bostadsutbud för äldre och att det inte finns någon generell lösning på bostadsfrågan för alla äldre. Bostäder av olika typer och med olika upplåtelseformer behövs. Vid nybyggnad är det viktigt att tänka på att man från början tillgänglighetsanpassar bostaden så att man kan bo där med rollator och rullstol. Att rätta till fel i efterhand är mycket dyrare än att göra det rätt från

14 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/ (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten början. Viktiga komponenter i tillgänglighetsanpassningen för äldre är tillgång till hiss, att det inte finns hindrande trappsteg utanför eller innanför entrén, möjlighet att installera tvättmaskin i lägenheten, uteplats och närhet till service såsom matvaruaffär och primärvård. Vid renovering av befintligt bostadsbestånd måste man ta tillvara alla möjligheter till ökad tillgänglighetsanpassning enligt samma krav som nämns beträffande nybyggnad. I Höör bor många äldre i lägenheter som inte är tillgänglighetsanpassade, t.ex. saknar hiss. De äldre vill gärna bo kvar i sin gamla lägenhet men det blir omöjligt efter t.ex. en stroke. Detta medför tidigt omsorgsbehov i form av särskilt boende, något som den enskilde inte önskar och som medför kostnader för samhället. Vi ser med tillfredsställelse att en tillgänglighetsinventering av nuvarande bostadsbestånd nu kommer att göras. Detta är något som vi från pensionärsorganisationerna flera gånger under de senaste åren framfört önskemål om. Komplettering av utbudet av trygghetsboende. Det framgår tydligt mot bakgrund av befolkningsprognoserna att antalet äldre kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. Vi anser därför att de är viktigt att planera för ett utökat trygghetsboende med god tillgång till personal och lokaler för gemensamma måltider och aktiviteter i kommunen SNARAST och inte avvakta till efter Kommentar: Höörs kommun ser ett stort värde i en tillgänglighetsinventering som ger en samlad bild av situationen. Investeringar som ger en generell höjning av tillgängligheten i befintliga bostadshus är dock en fråga för den enskilda fastighetsägaren att ta ställning till. Höörs kommun ser det som naturligt att fastighetsägare kontinuerligt genomför kostnadseffektiva förbättringar av sina fastigheter. Att installera hiss i efterhand är ofta för dyrt för att vara aktuellt, men även mindre anpassningar kan ha ett stort värde. Se kommentar till socialnämnden när det gäller trygghetsboende. Sammanfattning av ändringar inför antagandet Övergripande Parallellt med samrådet har Höörs förtroendevalda diskuterat inriktning och mål för mandatperioden, med utgångspunkt i Vision Bostadsförsörjningsprogrammet har därför anpassats till de nya mål som är föreslagna, vilket innebär att Planera och agera för ett bra boende för alla ersätts med God livsmiljö och boende för alla som övergripande mål för bostadsförsörjningsarbetet. Kapitlet Nationell och regional syn på bostadsförsörjning har kompletterats med avseende på genomförda och diskuterade statliga styrmedel som påverkar bostadsbyggandet samt slutsatserna av Boverkets nya rapport om behov av bostadsbyggande till Befolkning Avsnittet om en åldrande befolkning har kompletterats med avseende på var i kommunen andelen äldre kommer att öka. Avsnittet om Nyanlända har kompletterats avseende flyktingmottagandets roll för befolkningstillväxten.

15 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Diarienummer Sida KSF 2012/ (13) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planerings- och utvecklingsenheten Hemlöshet Kapitlets underrubriker har justerats för att tydligare koppla till socialstyrelsens definitioner. Situationen för våldsutsatta har uppdaterats. Bostäder Kapitlet har kompletterats i fråga om permanentning av fritidshus samt Tillgänglighet för funktionshindrade. Marknadsförutsättningar Kapitlet har kompletterats när det gäller bostadsmarknaden i regionen, efterfrågan och uppgifter om betalningsförmåga. Planberedskap och markinnehav Kapitlet har uppdaterats med aktuella bedömningar av genomförande för olika projekt. Riktlinjer för bostadsförsörjning God livsmiljö och boende för alla är ett av kommunens övergripande mål för mandatperioden. En mer konkret bild av vad detta innebär presenteras i det första avsnittet av Riktlinjer för bostadsförsörjning, som också tydliggör kopplingen till fokusområdena. Fokusområdet Attraktiva bostäder med utgångspunkt i lokala förutsättningar och kollektivtrafik har kompletterats med insatser kopplade till nya bostadsbyggnadsprojekt, utöver de som redan är färdiga att genomföra. Insatsen om Boplats Syd har strukits, eftersom det bedöms vara i första hand en fråga för HFAB själv att avgöra, samtidigt som det kontinuerligt utvecklas nya tjänster för marknadsföring av lediga bostäder. Fokusområdet Varierat bostadsutbud för äldre har förtydligats avseende vinsten av en tillgänglighetsinventering. Uppföljning Programmet har kompletterats med ett nytt kapitel som beskriver hur bostadsförsörjningsfrågorna kommer att följas upp årligen i samband med årsredovisning och vart fjärde år för att kommunfullmäktige ska kunna anta riktlinjer varje mandatperiod. Karin Kallioniemi Samhällsplanerare/Kommunarkitekt karin.kallioniemi@hoor.se

16 Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Antagandehandling, kortversion

17 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt att bo i Höör och pendla till grannkommunerna eller Malmö och Lund. Bra kollektivtrafik och skolor av hög kvalitet kan locka barnfamiljer till kommunen. Äldre kommer att söka efter moderna lägenheter i centrum. På sikt behövs fler platser på trygghetsboende och särskilt boende för äldre. Rörlighet på bostadsmarknaden och flexibilitet i boendeformerna är viktigt för alla som behöver byta bostad. För att kunna ta emot nyanlända enligt avtal med Migrationsverket behöver kommunen ha en beredskap att erbjuda bostäder. Brist på bostäder riskerar att fördröja nyanländas etablering. LSS-boende bör integreras med vanliga hyresbostäder. Slutsatser om hemlöshet Trösklarna in på bostadsmarknaden behöver sänkas. Vissa hushåll behöver särskilda kontrakt som ger dem möjlighet att visa att de kan sköta hyran. Akuta behov kräver särskilda lösningar. Med en bättre beredskap kan kommunens kostnader sänkas. Slutsatser om bostäder Bostadsmarknaden i Höör består till 80 % av småhus, och andelarna har varit stabila över tid Det behövs ett tillskott av små hyreslägenheter. Nybyggnation av hyresrätter i flerbostadshus bör ske i mindre etapper. Fritidshusen är viktiga för fortsatt befolkningsökning och för flexibiliteten på bostadsmarknaden. Lämplig utbyggnadstakt är ca 50 bostäder/år varav 10 som hyresrätter. Kommunen saknar en samlad bild av vilka lägenheter som är tillgängliga för funktionshindrade

18 Slutsatser om marknadsförutsättningar Skärpta lånekrav leder till en förskjutning av bostadsefterfrågan mot hyresrätter. Hyresmarknaden för dyra större lägenheter är mättad för de närmaste åren. Efterfrågan på småhus för barnfamiljer förväntas vara ungefär samma framöver. Äldre villaägare tvekar att sälja på grund av konjunktur och ökande boendekostnader. På längre sikt kan utvecklingen av sysselsättning och inflyttning i sydvästra Skåne medföra ökad efterfrågan på bostäder i Höör Tillgång till kollektivtrafik och kommunalt vatten och avlopp kan på sikt höja vissa områdens attraktivitet. Slutsatser om planeringsberedskap och markinnehav Kommunen har god beredskap när det gäller lagakraftvunna och pågående detaljplaner för stationsnära småhus, flerbostadshus i centrum samt småhus i byarna. Strategisk planeringsberedskap behövs för centrum, Ringsjöbandet, Tjörnarp och Höör Väster Det behövs beredskap att effektivt sätta igång och slutföra detaljplaner för nya bostadsbyggnadsprojekt Det kommunala markinnehavet räcker länge och bör förvaltas strategiskt och långsiktigt En närmare analys av tendenser i kommundelar visar att: Höörs tätorts funktion som kommunens centralort stärks och bekräftas. Tätorten har potential att utvecklas till en ännu mer integrerad del av Malmö-Lundregionen. Befolkningen växer stadigt i Sätofta-Nyby. Området lockar barnfamiljer från andra kommuner i Skåne och från andra delar av kommunen. Omvandling av fritidshus till permanentbostäder ger befolkningsökning i Ormanäs-Stanstorp, Jägersbo, Sjunnerup och Bokeshall. Intresset för inflyttning till kommunens södra delar påverkas mycket av utvecklingen i sydvästra Skåne. Tjörnarps utvecklingsförutsättningar förändras med ny järnvägsstation. Förutsättningarna finns för befolkningsutveckling genom att fritidshus omvandlas till permanentbostäder. Norra Rörum, Munkarp, Hänninge, Nyrup och Hallaröd har haft en stabil befolkningsnivå över lång tid. Om/när äldre lämnar sina bostäder kan det bli generationsväxling och befolkningsökning alternativt omvandling till fritidshus och befolkningsminskning. Nya satsningar på Skånes djurpark och vinterarena kan komma att öka efterfrågan på fritidshus i Frostavallsområdet. Omvandling av fritidshus till permanentbostäder blir av den anledningen mindre aktuellt. Ängsbyn fortsätter att vara ett attraktivt livsstilsboende. Området lockar inflyttare från utlandet.

19 Riktlinjer för bostadsförsörjning God livsmiljö och boende för alla Höörs kommun ska erbjuda bostäder för olika smaker och för livets skilda skeden. Därför ska ny bebyggelse och förändringar bidra till ett mer varierat bostadsbestånd och fler boendeformer. Blandade stadsdelar med fler boendealternativ ger levande miljöer samtidigt som integration främjas och den som behöver byta bostad får bättre möjlighet att stanna i sin närmiljö. Nya bostäder ska koncentreras till områden med god kollektivtrafik, cykelstråk och tillgänglig service. Fler hyresrätter ska underlätta för ungdomar och för dem som behöver byta bostad när livet skiftar. Bostadsrätter bidrar till variationen av upplåtelseformer. För den som vill köpa en nybyggd bostad ska det finnas både fribyggartomter, grupphus-områden och radhus. Höörs kommun ska också arbeta aktivt för att bostadsmarknaden ska fungera för alla som söker en bostad i kommunen. Tillgänglighetsinventeringen av befintliga lägenheter kommer att ge underlag för att bättre kunna stötta äldre och funktionshindrade att hitta lämpliga bostäder. Kommunala hyresgarantier ger möjlighet att stötta medborgare till ett eget förstahandskontrakt. Höörs kommun söker kreativa lösningar för alla livssituationer. Det innebär att samverkan är en naturlig del av bostadsförsörjningen, både när det gäller att bygga nytt och att utveckla befintliga bostadsmiljöer. Fastighetsägare, det lokala näringslivet och andra delar av civilsamhället är viktiga dialogpartners. Hittills har översiktsplanering, detaljplanering och det allmännyttiga bostadsföretaget varit de viktigaste verktygen i Höörs bostadsförsörjningsarbete. En ny markanvisningspolicy och kommunala hyresgarantier innebär att kommunen breddar sitt arbetssätt och utnyttjar fler verktyg. God livsmiljö och boende för alla är ett av kommunens övergripande mål för mandatperioden. Därutöver visar analysen att det finns anledning att arbeta närmare med tre fokusområden för bostadsförsörjningen: Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik Varierat bostadsutbud för äldre Minskad hemlöshet och utestängning Fokusområdena har valts med hänsyn till nationella och regionala perspektiv så väl som lokala förutsättningar och bildar utgångspunkt för mer detaljerade strategier, insatser och kommande uppföljningar. Insatserna planeras på kort sikt ( ) och på längre sikt (efter 2018).

20

21 Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik Höörs kommun har en självklar roll i det flerkärniga Skåne. Kommunen har en stor andel pendlare till tillväxtmotorerna Malmö och Lund. Höör har också en omfattande inflyttning både från grannkommunerna och från de större städerna i sydvästra Skåne. Viktiga faktorer för att denna utveckling ska fortsätta är bra skolor och livsmiljöer som utgår från Höörs unika förutsättningar. Höör ska även i framtiden erbjuda attraktiva boendemiljöer i goda pendlingslägen där det är lätt att resa till och från Höör och inom kommunen. Det ger kommunen en önskvärd befolkningsutveckling samtidigt som det bidrar till utvecklingen i Skåne som helhet. För att dra nytta av möjligheterna i det flerkärniga Skåne är det också viktigt med en tydlig information och marknadsföring av bostadsmöjligheterna i kommunen. Ett led i det arbetet är att utveckla informationen på kommunens egen hemsida. En aktiv medverkan i det gemensamma strategiska arbetet inom MalmöLund-regionen är en mer långsiktig pusselbit. Att gå med i Boplats Syd skulle vara en tydlig markering av att Höör är en del av ett större regionalt sammanhang. Attraktiva bostadsmiljöer handlar både om att utveckla befintliga miljöer och om att bygga nytt. Hittills har nybyggnationen kunnat möta efterfrågan på bostäder i Höör så att det inte finns något uppdämd bostadsbrist, utom när det gäller små hyreslägenheter. För att möta efterfrågan kommer det att behövas beredskap för att möjliggöra privatägda småhus men även mindre marklägenheter och små hyresrätter i flerbostadshus. Utvecklingsplanerna för Västra Stationsområdet förutsätter satsningar i flera led för att åstadkomma miljöer som är attraktiva både under utbyggnadstiden och på längre sikt. Det finns flera fördelar med att åstadkomma en blandad stadsbyggnad snarare än större områden som bara består av en typ av bostad. När upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och bostadstyper blandas i samma område skapas mer attraktiva och levande miljöer samtidigt som segregation motverkas och den som behöver byta bostad får bättre möjlighet att stanna i sin närmiljö. Konkret kan det i Höör innebära att nya flerbostadshus innehåller flera lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer, att marklägenheter med hyresrätt byggs i villaområden och att bostäder för särskilda behov integreras i det ordinarie beståndet. Nya arbetssätt kan behövas för att uppnå önskad blandning både när det gäller markanvisningsförfarande, form för markupplåtelse, byggsamverkan etc. Erfarenheter bör dras från andra kommuner.

22 Strategier för attraktiva bostäder med utgångspunkt i lokala förutsättningar och kollektivtrafik Planeringsberedskap genom kontinuerlig översiktsplanering och effektiv detaljplanering (KS) Aktiv medverkan i MalmöLund-regionen (KS) Långsiktig förvaltning av kommunal mark för att uppnå mål och strategier enligt ÖP (KS) Professionellt och flexibelt bemötande av intressenter (KS, MBN) Unika och attraktiva utemiljöer (TN, KFN, KS) Hög kvalitet i skolor och annan offentlig service (alla nämnder) Blandade upplåtelseformer och bostadstyper (KS, HFAB) Kontinuerligt tillskott av hyresrätter för dynamik på bostadsmarknaden (KS, HFAB) Verka för att behålla och utveckla god kollektivtrafik - både tåg, regionbuss och Ringbuss (KS) Insatser Ansvar När? Kostnad/Kommentar Marklägenheter byggs på Höör Väster HFAB 2015 Samverkan med C4 hus Prisvärda smålägenheter byggs i centrum HFAB 2016, 2017 Kvarteret Badhuset Trapphusboende för funktionshindrade (LSS) integreras med nya smålägenheter KS/SN/ HFAB 2016, 2017 Kvarteret Badhuset Analysera flyttkedjor för nybyggda lägenheter KS 2015 Fjäriln, Badhuset, Persiljan Bereda frågan om markanvisningspolicy KS 2015 Inom ram Nätverk med fastighetsägarna, möten för ömsesidigt kunskapsutbyte KS årligen Dialog med intressenter för BR + HR på Västra Stationsområdet Tillfälliga användningar för grusytor på Västra Stationsområdet Etablering av välkomnande torg och ev. kommunal verksamhet i Västra Stationsområdet Första etappen av Västra Stationsområdet färdigställs med ca 40 bostäder KS 2015 Visst tillskott behövs utöver ramen KS/TN 2016 Medel behövs. Syftar till attraktiv stadsmiljö KS/TN 2017 Medel behövs KS 2017, 2018 Kostnad faller på exploatörerna Utveckling av stationstorg i Tjörnarp TN 2015 Enligt budget Färdigställa översiktsplan för Ringsjöbandet KS 2015 Inom ram Anta ny översiktsplan för kommunen KS 2016 Inom ram Arrangera forum för aktörer som kan medverka till nybyggnad byggherrar, mäklare, banker, specifika kundgrupper. KS 2016,17 När översiktsplanen är antagen! Höör respektive Tjörnarp Flerbostadshus och marklägenheter i Sätofta KS 2016 Söka läge Höör Väster etapp 2 färdigställs KS 2016 Försäljning inleds Planering för Höör Väster etapp 3 KS efter tomter färdigställs i Norra Rörum KS efter 2018 Kostnad ca 2 miljoner