KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
|
|
- Ingeborg Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
2 En kompass är till för att hjälpa oss att bestämma i vilken riktning vi ska röra oss. Det tycker vi också är en bra beskrivning av denna vägledning för alla frivilliga och anställda som arbetar i Rädda Barnens namn. Här berättar vi om Rädda Barnens grundläggande idéer, hur vi arbetar och hur organisationen är uppbyggd. Rädda Barnen 2016 Formgivning: Crosby Foto: Oskar Kullander Tryck: Peter Wallen Artikelnummer: KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
3 Innehåll Rädda Barnen i korthet 4 Det här vill Rädda Barnen 5 Vision Uppdrag Värdegrund Alla människor har lika värde Barn har särskilda rättigheter Alla har ett ansvar, men stater har bindande skyldigheter Det humanitära imperativet en grundläggande princip Värderingar i Rädda Barnens arbete 10 Rädda Barnens historia 11 Rädda Barnens organisation 13 Rädda Barnens organisation i Sverige Rädda Barnens internationella organisation Så här styrs Rädda Barnen 16 Rädda Barnens styrdokument Så här arbetar Rädda Barnen 18 Med och för barn Samarbete med andra Rädda Barnens metoder 20 Förändringsteorin De fyra arbetsmetoderna Faktainsamling och analys Direkta insatser för barn Kunskapsförmedling och kompetensutveckling Påverkansarbete KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 3
4 Rädda Barnen i korthet Rädda Barnen är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse som kämpar för barns rättigheter i Sverige och i världen. Vi väcker opinion, påverkar beslutsfattare och stöder barn i utsatta situationer. Detta är också grundidén som den är beskriven i våra stadgar. År 2016 består Rädda Barnen globalt av 29 Rädda Barnen-organisationer i lika många länder 1). Tillsammans bedriver vi verksamhet i omkring hälften av världens alla länder. I Sverige är Rädda Barnen en folkrörelse som organiserar medlemmar i lokalföreningar och distrikt (år 2016) och som stöds av över givare. I Rädda Barnen kan även den som inte är medlem, men som delar organisationens värderingar, engagera sig. Rädda Barnen bedriver verksamhet med och för barn i en majoritet av Sveriges kommuner. Rädda Barnens globala samverkansförbund Internationella Rädda Barnen Save the Children Association Save the Children International 1) Medlemmar i Save the Children Association 4 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
5 Det här vill Rädda Barnen VISION Vi vill se en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet. UPPDRAG Vårt uppdrag är att arbeta för och inspirera till genomgripande förbättringar i hur barn behandlas samt att uppnå omedelbara och bestående förändringar i deras liv. VÄRDEGRUND Rättighetsperspektivet Alla människor har lika värde. Barn har särskilda rättigheter. Alla har ett ansvar, men stater har bindande skyldigheter. 1. ALLA MÄNNISKOR HAR LIKA VÄRDE Rädda Barnens värdegrund utgår från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor, såväl barn som vuxna, är födda fria och lika i värde och rättigheter. Var och en är berättigad till samma rättigheter och friheter utan åtskillnad av något slag. 2. BARN HAR SÄRSKILDA RÄTTIGHETER Rädda Barnens verksamhetsfokus är barnets rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen preciserar de rättigheter som alla barn och unga upp till 18 år har. Barnkonventionen är ett folkrättsligt bindande dokument, vilket innebär att alla stater som ratificerat konventionen har förbundit sig att följa den. Det innebär också ett åtagande att främja barnets rättigheter internationellt. KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 5
6 Barn har särskilda rättigheter för att tillförsäkra dem extra skydd och stöd. Rättigheterna i Barnkonventionen bygger på fyra grundprinciper. Alla barn har rätt till de rättigheter som anges i Barnkonventionen utan diskriminering. Det betyder att varje barn har rätt att bli respekterat och inte lämnas utanför. Inget barn får särbehandlas negativt, men de som behöver ska få extra stöd. Barnets bästa ska vara vägledande. I alla myndighetsbeslut och åtgärder som berör barn ska särskild hänsyn tas till vad som är bäst för barnet eller barnen. Det betyder att barns intressen alltid måste väga tungt i beslut som berör såväl barn som vuxna. Barnets åsikt ska alltid höras. Alla barn har rätt till liv och utveckling. Varje barn har rätt att leva och utvecklas så långt som möjligt, var och en utifrån sina förutsättningar. Det betyder att alla har rätt till överlevnad och hälsa, liksom rätt till att utveckla sina kunskaper och färdigheter. Det betyder också att varje barn har rätt att skyddas från våld, utnyttjande och andra övergrepp. Alla barn har rätt att säga sin mening och bli hörda. Varje barn har rätt att uttrycka sig, bli lyssnat till och bli taget på allvar. Barn har rätt att i takt med sin växande mognad ha ökat inflytande över sitt liv. Det betyder att barn har rätt till inflytande i sin familj, i sin skola och i samhället. De har rätt att få den information de behöver för att kunna förstå och ta ställning. 6 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
7 3. ALLA HAR ETT ANSVAR, MEN STATER HAR BINDANDE SKYLDIGHETER Alla stater som har ratificerat Barnkonventionen har förbundit sig att följa den. Det innebär att de åtagit sig att respektera och främja barnets rättigheter. Några länder har reserverat sig mot enskilda artiklar eller gjort generella undantag. Det gör barnets ställning svagare i dessa länder. En internationell FN-kommitté för barnets rättigheter möts regelbundet i Genève för att granska hur staterna lever upp till Barnkonventionen. Alla stater ska rapportera till kommittén vart femte år efter att de lämnat sin första rapport och de är skyldiga att göra sina rapporter tillgängliga för allmänheten i sina länder. Kompletterande eller alternativa rapporter lämnas in från frivilligorganisationer. Rädda Barnen lämnar in en kompletterande rapport till FN-kommittén inför granskningen av Sverige, och Rädda Barnen-organisationer i andra länder gör på samma sätt. FN-kommittén ger därefter rekommendationer som den granskade staten förväntas följa. Det händer att stater inte lämnar in någon rapport eller struntar i kommitténs synpunkter. Eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter mot en stat som inte lever upp till barnkonventionen är det viktigt att civilsamhället genom påtryckningar och publicitet sätter press på staterna. I länder som begränsar civilsamhället eller saknar oberoende media behövs internationellt stöd för att kränkningarna av barns rättigheter ska uppmärksammas. KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 7
8 Även Sverige har fått kritik av kommittén. Rädda Barnen följer upp den kritik och de rekommendationer som Sverige får av kommittén för att försäkra sig om att åtgärder vidtas. Staten och dess myndigheter har skyldighet att genom politiska beslut, fördelning av resurser och praktiska åtgärder garantera alla barn i landet deras rättigheter. Det gäller oavsett om ansvaret har delegerats till kommun, landsting, region, civilsamhället eller företag. Varje land har också ett ansvar att solidariskt bistå andra, fattigare länder att tillgodose barns rättigheter. Vi har alla också ett individuellt ansvar för att barnets rättigheter respekteras både i vår närmiljö och genom att påverka samhället. Föräldrar och närstående har det primära ansvaret att vårda, stödja och vägleda barnet. Även barn själva har i takt med ökad ålder och mognad ett ansvar för att respektera andra barns och vuxnas rättigheter. DET HUMANITÄRA IMPERATIVET EN GRUNDLÄGGANDE PRINCIP Barnets rättigheter gäller alltid: i fred, i krig och i naturkatastrofer. Därför arbetar Rädda Barnen utifrån det så kallade humanitära imperativet. Det är en grundläggande humanitär princip som innebär att alla medborgare i alla länder har rätt att ta emot, eller erbjuda, humanitärt bistånd. Vi har en skyldighet att hjälpa barn och deras familjer att överleva i en humanitär kris om staten i landet de befinner sig i inte klarar av att tillgodose barns grundläggande behov och deras rätt till överlevnad och utveckling. När Rädda Barnen agerar för barnets bästa i krigs- och katastrofsituationer sker detta alltid för att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Vi visar humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. 8 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
9 Med vårt humanitära arbete vill vi göra skillnad för de barn som är mest utsatta. Dessa barn befinner sig ofta i krigs- och katastrofsituationer där sociala och samhälleliga system har kollapsat, med en stat som inte klarar av eller inte är villig att leva upp till sitt internationella ansvar för barns rättigheter. Rädda Barnen arbetar för att barn ska få sina grundläggande behov tillgodosedda, det vill säga få det som behövs för att de ska överleva och utvecklas. Vi arbetar brett och ser till att barnen och deras familjer i största möjliga utsträckning har tak över huvudet, rent vatten och mat samt tillgång till skola och primär hälsovård, men framförallt arbetar vi för att barn kan känna sig trygga och säkra och inte utsättas för våld och övergrepp. KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 9
10 Värderingar i Rädda Barnens arbete Allt arbete som Rädda Barnen utför ska kännetecknas av engagemang, mod, kompetens och uthållighet. Den globala Rädda Barnen-rörelsen har gemensamt definierat de värderingar som ligger till grund för vårt arbete. ANSVAR Vi tar ansvar för att använda våra resurser effektivt och för att nå mätbara resultat. Vi hålls ansvariga inför givare och partners men framför allt inför barn. AMBITION Vi ställer höga krav på oss själva och på våra kolleger. Vi sätter högt ställda mål och är fast beslutna att förbättra kvaliteten i allt vi gör med och för barn. SAMARBETSVILJA Vi respekterar och värdesätter varandra. Vi tar tillvara vår mångfald och arbetar med partners för att gemensamt ytterligare stärka vår förmåga att göra skillnad för barn i världen och för att få ett hållbart resultat. KREATIVITET Vi är öppna för nya idéer och vågar satsa. Vi välkomnar förändring för att utveckla varaktiga lösningar med och för barn. INTEGRITET Vi strävar efter att uppträda på ett ärligt och föredömligt sätt. Vi sätter aldrig vårt anseende på spel. Vi agerar alltid utifrån barnets bästa. 10 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
11 Rädda Barnens historia Save the Children grundades i England av Eglantyne Jebb 1919 som en reaktion på den nöd som drabbade många barn i Europa efter första världskriget. Samma år bildades Rädda Barnen i Sverige. Jebb var en aktivist för sociala rättigheter. Hon var först med att lansera idén om barnets rättigheter och var en av initiativtagarna till den så kallade Genève-deklarationen 1924 en föregångare till FN:s konvention om barnets rättigheter. TIDIG SYN PÅ GEMENSAMT ANSVAR Engagemanget för barnets rättigheter hade både i Sverige och England från början en stark anknytning till rörelsen för kvinnlig rösträtt och till den internationella fredsrörelsen. I dessa rörelser var också Ellen Palmstierna aktiv, som tillsammans med bland andra författaren Elin Wägner bildade Rädda Barnen i Sverige. Engagemanget byggde på uppfattningen att alla nationer har ett gemensamt ansvar för hur barn har det i vår värld oavsett geografisk, politisk, ekonomisk, social eller religiös bakgrund. Under mellankrigstiden minskade Rädda Barnens medlemsantal betydligt. Verksamheten var då mest inriktad på barn i Sverige. År 1939 hade Rädda Barnen 512 medlemmar och kr i kassan. KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 11
12 INTERNATIONELL MEDVETENHET I skuggan av andra världskriget växte uppgifterna för Rädda Barnen och 1944 hade 100 lokalföreningar bildats. Det snabbt ökande informationsflödet under efterkrigstiden höjde medvetenheten om behoven i mer avlägsna länder, till exempel barnens situation efter 1950-talets Koreakrig, jordbävningarna i Agadir och Skopje på 1960-talet och svälten i Biafra på 1970-talet. Överallt fanns Rädda Barnen med och verkade. Under 1970-talet utvecklades Rädda Barnen till en modern biståndsorganisation. Rädda Barnen var mycket aktiv i tillkomsten av FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling Detta var inledningen till en kursändring för Rädda Barnen. Med konventionen som vägledning och inspiration började vi arbeta mer långsiktigt för att stärka barns rättigheter och villkor och för att åstadkomma bestående förbättringar. Barn i Sverige kom åter i fokus för lokalföreningarnas engagemang. ÖKAD SAMVERKAN Rädda Barnen har ända från starten samarbetat med Rädda Barnenorganisationer i andra länder och varit en del av många olika samarbetsorganisationer. År 2003 bildades Rädda Barnens Ungdomsförbund av aktiva barn och unga inom Rädda Barnen för att skapa en arena där barn och unga själva sätter agendan. Rädda Barnens Ungdomsförbund är ett självständigt förbund men delar Rädda Barnens grundvärderingar och är en del av Rädda Barnen-rörelsen. Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund har sedan starten samarbetat på lokal, nationell och internationell nivå. Rädda Barnen är med i Rädda Barnens globala samverkansförbund (Save the Children Association) sedan År 2009 samordnade medlemsorganisationerna den internationella verksamheten i en genomförandeorganisation, Internationella Rädda Barnen (Save the Children International). 12 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
13 Rädda Barnens organisation RÄDDA BARNENS ORGANISATION I SVERIGE Rädda Barnen är en ideell organisation med lokalföreningar i nästan alla kommuner i Sverige. Lokalföreningarna är sammanslutna i distrikt. I lokalföreningar och distrikt engagerar sig medlemmar och andra aktiva ideellt. I Rädda Barnens Ungdomsförbund kan barn och unga upp till 25 år själva arbeta för sina och andra barns rättigheter. Lokalföreningarna, distrikten och Rädda Barnens Ungdomsförbund är självständiga föreningar med egna styrelser och årsmöten. Riksstyrelsen Riksstyrelsen leder, utvecklar och samordnar verksamheten. Riksmötet Medlemmarna utser representanter till riksmötet, som vartannat år fattar beslut i policyfrågor. Kansli och regionkontor Kansliet ansvarar för att verksamheten genomförs enligt riksmötet och styrelsens beslut. Medlemmar och aktiva Medlemmar och aktiva organiserar sig i lokal- och distriktsföreningar. 189 lokalföreningar 25 distrikt Rädda Barnens Ungdomsförbund Rädda Barnens Ungdomsförbund har en styrelseplats och representanter vid riksmötet Lokalföreningarna, distrikten och Rädda Barnens Ungdomsförbund utser vartannat år representanter till Rädda Barnens riksmöte som väljer riksstyrelse och fattar beslut om policyfrågor. Riksmötet är Rädda KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 13
14 Barnens högsta beslutande organ. Riksstyrelsen har det övergripande ansvaret under tiden mellan riksmötena och leder, utvecklar och samordnar verksamheten. Generalsekreteraren med kansli ansvarar för att den dagliga verksamheten genomförs i överensstämmelse med riksmötets och styrelsens beslut. RÄDDA BARNENS INTERNATIONELLA ORGANISATION Rädda Barnen är en del av den världsomspännande Rädda Barnenrörelsen. Globalt består Rädda Barnen av 29 medlemsorganisationer i lika många länder (år 2016) och tillsammans är vi en av världens ledande icke-statliga barnrättsaktörer. Vi bedriver gemensam verksamhet i mer än hälften av jordens länder. Styrelsen för Rädda Barnens globala samverkansförbund utses av medlemsorganisationerna. Arbetet leds av en generalsekreterare. Alla medlemsorganisationer är med och bestämmer innehåll i: globala strategier förändringar i syfte, vision, uppdrag och värderingar förändringar kring hur Rädda Barnens namn används medlemskap i Rädda Barnens globala samverkansförbund förändringar i stadgar och regelverk. Vid omröstning som rör dessa frågor har varje medlemsorganisation en röst. Medlemsorganisationerna träffas årligen vid ett gemensamt medlemsmöte. Medlemsmötet kan fatta beslut, men fokus ligger på att genom dialog arbeta fram gemensamma uppfattningar i frågor som berör samtliga medlemsorganisationer. Den gemensamma internationella verksamheten bedrivs av Internationella Rädda Barnen, den globala rörelsens genomförandeorganisation. Styrelsen för Internationella Rädda Barnen utses av medlemsorganisationerna. Arbetet leds av generalsekreteraren som ansvarar för sekretariatet i London och för ett sextiotal land-, region- och påverkanskontor runt om i världen. Landkontoren koordinerar programverksamheten i sina respektive länder medan regionkontoren samordnar landkontorens 14 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
15 verksamhet i en region. Påverkanskontoren samordnar multilateral politisk påverkan för barns rättigheter gentemot exempelvis Afrikanska Unionen, EU och FN. Rädda Barnen samarbetar på detta vis globalt för att förverkliga den gemensamma visionen och uppdraget. Gemensam styrelse Styrelsen utses av medlemsorganisationerna. Rädda Barnens globala samverkansförbund (beslutar) Vid omröstningar har varje medlemsorganisation en röst. Internationella Rädda Barnen (utför) Genomför de internationella programmen (ca hälften av medlemmarna har inter nationell verksamhet). Centralkansli i London 54 landkontor 4 påverkanskontor 7 regionkontor Rädda Barnen i Sverige är en av 29 medlemsorganisationer över hela världen. KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 15
16 Så här styrs Rädda Barnen Riksmötet som hålls vartannat år är högsta beslutande organ i Rädda Barnen. Ombud från medlemsrörelsens alla delar utser styrelse och ordförande och fattar beslut om verksamhetens inriktning och mål. Styrelsen väljs på två år och leds av ordföranden. Styrelsen ansvarar för att verksamheten har den inriktning som riksmötet beslutat och generalsekreteraren leder kansliets arbete. RÄDDA BARNENS STYRDOKUMENT Rädda Barnens riksmöte fastställer de styrdokument som vägleder all verksamhet inom Rädda Barnen. Stadgarna är regelverket för organisationen. Kompassen innehåller Rädda Barnens vision, uppdrag, värdegrund och värderingar. Den beskriver också hur Rädda Barnen organiseras, styrs och arbetar både i Sverige och internationellt och vår relation med andra Rädda Barnen-organisationer. Verksamhetsinriktningen berättar vilka resultat Rädda Barnen vill uppnå i Sverige och internationellt och visar våra prioriteringar och målsättningar för en tidsbegränsad period. Den tydliggör vad vi behöver göra för att vår vision ska bli verklighet. Riktlinjer för Ideellt arbete i Rädda Barnen, Valberedning inom Rädda Barnen och Internkontroll i Rädda Barnens lokalföreningar och distrikt samt Regler och riktlinjer för Lokal insamling beskriver hur det ideella arbetet ska bedrivas. 16 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
17 Det finns även externa regelverk som är styrande för verksamheten, till exempel regler för insamling som Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII:s kod) och Svensk insamlingskontroll fastställt. Vår samverkan med andra medlemsorganisationer i Rädda Barnens globala samverkansförbund (Save the Children Association) regleras via ett antal styrdokument: De internationella stadgarna är regelverket för Rädda Barnens globala samverkansförbund. Rädda Barnens globala samverkansförbunds ambition för 2030 är styrande för den globala strategin och för enskilda Rädda Barnenorganisationers strategier och verksamhetsinriktningar. Licensavtal med Rädda Barnens globala samverkansförbund reglerar hur varumärket får användas. Medlemsorganisationernas gemensamma internationella verksamhet regleras via fyra internationella programavtal som tydliggör ansvar och roller i genomförandet. KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 17
18 Så här arbetar Rädda Barnen MED OCH FÖR BARN Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter i världen, men vi har ett särskilt ansvar i vårt eget land eftersom vi har bäst förutsättningar att påverka här. Att arbeta för barns rättigheter i Sverige ger oss även kunskap och trovärdighet i utvecklingssamarbetet i andra delar av världen då vi kan ge och ta emot erfarenheter i samarbete med andra globalt. Vi utgår från Barnkonventionen i allt vårt arbete. Vi arbetar mot diskriminering och för en ökad mångfald i samhället och i vår egen organisation. Rädda Barnen arbetar tillsammans med barn och unga. Gemensamt beskriver vi problem och föreslår lösningar. På detta sätt mobiliserar Rädda Barnen barn och unga att bli aktörer för sina rättigheter samt stärker deras inflytande. Vi lyfter deras röst och vi stöder dem så att de själva kan försvara sina rättigheter. Rädda Barnen uppmärksammar offentliga institutioner och allmänheten på brister och övergrepp och ställer krav på att stat, landsting och kommuner ska genomdriva förändringar. Vi analyserar de problem och hinder som finns för barns rätt till liv och utveckling och ser vilka möjligheter som finns till förändring. Vår roll är att bidra med konstruktiva lösningar och förslag riktade till berörda beslutsfattare. Vi ska inte ta över det offentligas ansvar eller ge ekonomiska bidrag till enskilda barn. SAMARBETE MED ANDRA Rädda Barnen samarbetar med andra organisationer och aktörer som verkar för att förbättra barns villkor då vi tillsammans kan nå bättre och mer hållbara resultat för barn. Vi baserar samarbetet med andra, både i Sverige och internationellt, på gemensamma värderingar, respekt och öppenhet. Det ska leda till ömsesidigt lärande och förutsätter en jämlik dialog där vi enas om mål och metoder för arbetet. 18 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
19 Samarbetet ska också bidra till att våra partner utvecklas och stärks i sitt arbete för barns rättigheter. Bara om de lokala organisationerna som arbetar för barns rättigheter är starka går det att få hållbara, bestående lösningar. Rädda Barnen försäkrar sig om kvalitet och effektivitet i samarbetet. Genom partnerskap får vi tillsammans en starkare röst och kan lättare påverka, förändra och åstadkomma förbättringar för barn i större skala. Även privata aktörer har stor påverkan på barns rättigheter. Rädda Barnen arbetar därför aktivt med att få företag att respektera och förverkliga barns rättigheter. KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 19
20 Rädda Barnens metoder För att påverka och förändra krävs kunskap, uthållighet och flexibilitet. Många av de problem vi arbetar med är komplexa. Vi arbetar därför med långsiktiga förändringsprocesser. Många faktorer och aktörer är inblandade och vi måste ständigt uppdatera oss om läget och lära av våra erfarenheter. Därför ser vi regelbundet över våra arbetsmetoder. FÖRÄNDRINGSTEORIN Förändringsteorin är Rädda Barnens globala gemensamma syn på hur vi ska arbeta för att genomdriva förändringar för barn. I den säger vi att Rädda Barnen ska vara rösten för att påverka och förändra, att vi ska uppnå resultat som säkrar bestående förändringar, att vi ska vara innovatören som utvecklar och prövar nyskapande lösningar och att vi bygger partnerskap för barns rättigheter. 20 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
21 De fyra arbetsmetoderna Med förändringsteorin som grund använder sig Rädda Barnen av fyra arbetsmetoder: faktainsamling och analys, direkta insatser för barn, kunskapsförmedling samt påverkansarbete. De olika metoderna stöttar varandra och kombineras för att nå bästa resultat. 1. FAKTAINSAMLING OCH ANALYS För att kunna påverka, bidra till förändring och vara trovärdiga måste vi alltid veta vad vi talar om och ha en gemensam kunskapsbas. Rädda Barnen tar därför reda på fakta och bevakar omvärlden aktivt. Vi håller oss uppdaterade om forskning, studier och praktiska erfarenheter inom våra områden och samarbetar med forskare. Vi dokumenterar och delar med oss av våra egna erfarenheter, och vi genomför kartläggningar, studier och utvärderingar. Att lyssna på barn, arbeta med barn och samla in deras egna röster och erfarenheter är en viktig del i detta arbete. Vi utvecklar och testar också nya metoder, lösningar och verktyg för att kunna föreslå handlingsalternativ. 2. DIREKTA INSATSER FÖR BARN Vi gör direkta insatser för barn för att få kunskap och kunna ta tillvara barnets rättigheter. Insatserna kompletterar dem från stat, landsting och kommuner, men vi tar inte över det offentligas ansvar. Vi gör direkta insatser i katastrofsituationer för att kunna bistå med omedelbar hjälp. Vi fokuserar på barnen i de mest utsatta situationerna. Rädda Barnen träffar och arbetar med barn och unga både för att kunna företräda deras intressen på ett trovärdigt sätt och för att stärka och mobilisera dem som aktörer för sina rättigheter. På det viset får vi mer kunskap om problemen, bättre idéer till lösningar och möjligheter att utveckla metoder som får betydelse för fler. Vi kan också påverka och förmedla kunskap mer effektivt. Vi nöjer oss inte med att hjälpa enskilda barn för stunden utan angriper orsakerna till problemen för att åstadkomma bestående förbättringar. KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 21
22 För att direkta insatser för en grupp barn ska leda till varaktiga förbättringar i barns livsvillkor ska insatsen: ge kunskap om barns egen syn på sin situation och på möjliga lösningar stärka barns och ungas förmåga att själva vara aktörer för sina rättigheter ge erfarenheter som kan användas i påverkansarbetet och kunskapsförmedlingen beröra principfall som kan leda till reformer och få betydelse för många barn skapa trovärdighet och en grund för ett långsiktigt arbete. 3. KUNSKAPSFÖRMEDLING OCH KOMPETENSUTVECKLING Rädda Barnen förmedlar egna och andras kunskaper för att stärka förmågan hos viktiga aktörer att tillämpa och främja Barnkonventionen. Det kan vara problemanalyser och kunskapsöversikter, slutsatser av egna studier, metodutveckling och praktisk vägledning utifrån Rädda Barnens eller andras erfarenheter. Det kan också handla om att ge stöd till samarbetsorganisationer, att utveckla sin kompetens i påverkansarbete, strategisk planering eller finansiering. 4. PÅVERKANSARBETE Rädda Barnen granskar och ställer krav på makthavare och institutioner för att få dem att agera och genomdriva förändringar för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses. Vi påverkar beslutsfattare och bildar opinion bland allmänheten. Vi beskriver med goda exempel hur barns rättigheter kan stärkas, men rapporterar även när vi upptäcker missförhållanden. Det är vårt ansvar att agera när barn far illa oaktat kringliggande faktorer. 22 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
23 Rädda Barnen påverkar genom lobbying, opinionsbildning, kommunikation och kunskapsspridning. Genom den globala Rädda Barnen-rörelsen arbetar vi för nödvändiga internationella förändringar. Det kan ske via påverkan på exempelvis EU och FN eller genom gemensamma kampanjer. Rädda Barnen påverkar makthavare i Sverige både lokalt, regionalt och nationellt. Vi använder också våra nätverk aktivt och arbetar långsiktigt och uthålligt. KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 23
24 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: medlem@rb.se 24 KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN
Kompassen. Vägledning för Rädda Barnen 2008 2016
Kompassen Vägledning för Rädda Barnen 2008 2016 Kompassen Vägledning för Rädda Barnen 2008 2016 Vår historia 3 Inledning 4 Detta är Rädda Barnen som organisation 5 Detta är vad Rädda Barnen står för 7
Läs merDistrikt Skåne. Verksamhetsplan 2013-2014
Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2013-2014 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan för Rädda Barnen Distrikt
Läs merSTADGAR FÖR RÄDDABARNEN
STADGAR FÖR RÄDDABARNEN Fastställda av Riksmötet 2016 Gäller för: Alla medlemmar, aktiva och anställda räddabarnen.se FÖRORD I din hand håller du stadgar för Rädda Barnen som antogs vid riksmötet 2016.
Läs merBris strategi
Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka
Läs merFNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Läs merDistrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016
Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan
Läs merStrategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?
Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merRIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET
RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET UNICEFs kansli, Stockholm januari 2009 UNICEF UNICEF 1 arbetar på uppdrag av FN för att förverkliga barns rättigheter. 1946 började vår kamp för barns
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merStadgar Antagna av Rädda Barnens Riksmöte den 21 september 2014
Stadgar Antagna av Rädda Barnens Riksmöte den 21 september 2014 Förord I din hand håller du stadgar för Rädda Barnen som antogs vid Riksmötet 2014. De gäller från och med den 21 september 2014 och ersätter
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merMorgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut
Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merVi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015
Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar
Läs merVälkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum
Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som
Läs merBarnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Läs merFörtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser
Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs merVÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE
VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,
Läs mer#FÖR VARJE BARNS RÄTT
#FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff
Läs merPolicy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merDetta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.
KODRAPPORT 2011 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Läs merHRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016
Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata
Läs merBeslutad i Landstingsstyrelsen
- Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i
Läs merUNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA
1 När vi arbetar rättighetsbaserat i skolan upplever både elever och skolpersonal en större trygghet och arbetsglädje. Eleverna engagerar sig och vill ha mer inflytande i skolan. Om alla på skolan vet
Läs merUtkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015
Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF
Läs merBARNKONSEKVENS- ANALYS
BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och
Läs merLokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Läs merProjektansökan Rädda Barnen Helsingborg Sidan 1 av 9
Projektansökan Rädda Barnen Helsingborg Sidan 1 av 9 Rädda Barnens lokalförening i Helsingborg avsätter varje år pengar som är öronmärkta för lokala projekt som alla i Helsingborgsområdet har möjlighet
Läs merCONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merjag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merRöda Korsets Ungdomsförbund Karlstad Verksamhetsplan med budget 2017
Röda Korsets Ungdomsförbund Karlstad Verksamhetsplan med budget 2017 ställer upp Vår vision ett humant samhälle s vision är ett samhälle som tar tillvara på barn och unga som en resurs och där människovärdet
Läs merVerksamhetsstrategier för Fair Action
Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merBARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun
BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens
Läs merRiktlinjer Ideellt arbete i Rädda Barnen Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens riksmöte den 16 september 2012
Riktlinjer Ideellt arbete i Rädda Barnen Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens riksmöte den 16 september 2012 Innehåll Förord 3 Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen 4 Antagna
Läs merBARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?
VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN
Läs merFaktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
Läs merFöreningens namn är Riksorganisationen GAPF Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm.
FÖRENINGSSTADGAR 1. 1 Namn och säte Föreningens namn är Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm. 2 Syfte och målsättning Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF)
Läs merFöräldralösa Barn Organisationsnummer Effektrapport 2017
Föräldralösa Barn Organisationsnummer 802406-2559 Effektrapport 2017 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Föräldralösa Barn är en del av Adoptionscentrum Alla barn
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun
Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns
Läs merFöljebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer
P6 Handläggare: Styrelsen Datum: 2016-03-02 Dnr: O412-6/1516 Följebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer Innehåll 1. Inledning... 2 2. Om LSU... 2 2.1 Medlemsvillkor...
Läs merDIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK
DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK
Läs merPolicy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073
Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda
Läs merFoto: Tomas Ohlsson HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM!
HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM! Var med och kämpa för barns rättigheter Sverige är på många sätt ett bra land att växa upp i, men fortfarande lever många barn i otrygghet och utanförskap. Därför finns Rädda
Läs merDetta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.
KODRAPPORT 2012 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merVolontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige
Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige Volontärpolicyn syftar till att skapa trygghet och tydlighet för alla som bidrar till IMs arbete i Sverige. Volontärpolicyn fungerar som ett stöd för dig som
Läs merEN BÄTTRE VÄRLD. Stadgar. för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar
EN BÄTTRE VÄRLD Stadgar för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar Stadgar för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar Stadgarna antogs 1957 och reviderades senast vid Svenska FN-förbundets
Läs merFörslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merBarnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
Läs merMer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.
A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov
Läs merPraktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Läs merDIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015
DIK:s stadga Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK DIK är facket för akademiker som arbetar eller studerar inom kultur, medier och kommunikation. Förbundet driver lön- och arbetsrättsliga frågor
Läs merLag (1993:335) om Barnombudsman
Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merMinds effektrapport 2018
Minds effektrapport 2018 Mind är en ideell förening och har organisationsnummer 802002-7291. 1. Vad vill Mind uppnå? Minds övergripande mål för verksamheten är en förbättrad psykisk hälsa hos befolkningen
Läs merProgram för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i
Läs merStadgar för föreningen ECPAT Sverige
Stadgar för föreningen ECPAT Sverige Reviderade 2016-04-26 1. Namn Föreningens namn är ECPAT Sverige. 2. Ändamål ECPAT Sverige, som är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation, har som ändamål
Läs merDetta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd
Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Läs merRevision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Läs merArbetsplan Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld
Arbetsplan 2020-2021 Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld Junis strävan är att alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld. Vårt mål är att göra positiv skillnad
Läs merDemokrati och Mänskliga Rättigheters Förbund
Arbetsordning Styrelsen arbetssätt Valberednings arbete Antagen av Demokrati och Mänskliga Rättigheters förbunds styrelse Syfte: Detta dokument reglerar hur ansvar och arbetsuppgifter fördelas inom DMRF
Läs merReviderade Stadgar för Rädda Barnen
Förslag till Reviderade Stadgar för Rädda Barnen Riksmötet 2012 antog nu gällande Stadgar för Rädda Barnen. Inför Riksmötet 2014 föreslår riksstyrelsen ett antal revideringar och rättelser. Revideringar
Läs merORGANISATORISKT HANDLINGSPROGRAM DISTRIKTSKONGRESS
ORGANISATORISKT HANDLINGSPROGRAM DISTRIKTSKONGRESS ÅRE 21-22/4 2018 1 5 10 Ett omfattande arbete med att förnya socialdemokraterna sattes igång i och med framtidspartiet. Framtidspartiet handlar om att
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merVerksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015
Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister
Läs merUNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merBARNverkets stadgar. (antagna i Göteborg , befästa I Stockholm 2011, ändrade i Stockholm 2013 och befästa 2014)
BARNverkets stadgar (antagna i Göteborg 2010-10-02, befästa I Stockholm 2011, ändrade i Stockholm 2013 och befästa 2014) 1. BARNverkets syfte BARNverket är en rikstäckande partipolitiskt och religiöst
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än
Läs merPRAKTIKRAPPORT Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik, HT 2011
PRAKTIKRAPPORT Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik, HT 2011 PRAKTIKANT Christin Talani christin@talani.se Medie- och kommunikationsvetenskap PRAKTIKPLATS Rädda
Läs merPOLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Läs merDatum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne
Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop
Läs merOM KODCENTURM 1 DET HÄR ÄR KODCENTRUM 1 VÄRDEGRUND 1 VARFÖR PROGRAMMERING 1 MÅLGRUPP 1 VERKSAMHETSOMRÅDEN 1 KODCENTRUMS KÄRNVÄRDEN 2
VOLONTÄRPOLICY VOLONTÄRPOLICY FÖR KODCENTRUMS VOLONTÄRER Volontärpolicyn syftar till att skapa trygghet och tydlighet för alla som bidrar till Kodcentrums arbete. Volontärpolicyn fungerar som ett stöd
Läs mer