Riktlinjer Ideellt arbete i Rädda Barnen Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens riksmöte den 16 september 2012

Transkript

1 Riktlinjer Ideellt arbete i Rädda Barnen Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens riksmöte den 16 september 2012

2 Innehåll Förord 3 Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen 4 Antagna av Rädda Barnens riksmöte 2012 Vägledning till Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen 6 Riktlinjer för valberedning i Rädda Barnen 9 Antagna av Rädda Barnens Riksmöte 2012

3 Förord Riktlinjer för ideellt arbete har skapats för att ge trygghet, både för den enskilda, aktiva medlemmen som möter många barn och för hela medlemsrörelsen. I det alltmer komplicerade samhälle vi lever i är det viktigt att ha en tydlig vägledning för hur vi förhåller oss i olika situationer och att kunna förmedla dessa principer till omvärlden. Riktlinjer Riktlinjerna innehåller 8 punkter som var för sig beskriver frågor som kan vara verksamhetskritiska i Rädda Barnens verksamhet. Riktlinjerna gäller alla medlemmar som har ett förtroendeuppdrag i Rädda Barnens namn. Styrelsen rekommenderar att Riktlinjerna skrivs under som en försäkran om att den enskilda medlemmen som arbetar i Rädda Barnen får kunskap om och godkänner arbetssättet. Dels för att det skapar en trygghet i arbetet, dels för att vi/ni kan hänvisa till Riktlinjerna vid en eventuell granskning av vår/er verksamhet. Rädda Barnens förtroendekapital är vår största tillgång. Det har byggts upp under lång tid av medlemmar och medarbetare för att förbättra barns villkor. Styrelsen rekommenderar att Riktlinjerna diskuteras i varje styrelse och undertecknas av dem som har ett förtroendeuppdrag i Rädda Barnen, som arbetar i direkt kontakt med barn eller har ett ekonomiskt ansvar inom organisationen. Varje styrelse beslutar hur Riktlinjerna skall hanteras och vem som skall skriva under. Vägledning Vägledning till Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen beskriver hur Riktlinjerna kan implementeras och hanteras praktiskt i medlemsrörelsen. Vägledningen är tänkt att vara ett hjälpmedel för styrelsen på varje nivå i organisationen. Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen 3

4 Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen 1. Jag ska tydligt ta ställning för barnets bästa. Enligt Kompassen ska vi vara modiga när vi kämpar för barnets rättigheter och för barnets talan. Tydliga ställningstaganden förpliktigar och kan innebära att vi utsätter oss för kritik och motstånd. 2. Jag ska respektera barns och vuxnas rätt till integritet samt möta dem med respekt, vänlighet och ödmjukhet. Det är viktigt att vi i vårt arbete bidrar till ett öppet, tillitsfullt klimat som präglas av respekt för individen. Vi ska värna om barnets integritet genom vara noggranna när vi engagerar vuxna i verksamhet där den vuxne har direkt kontakt med barn - vare sig det gäller frivilligt eller betalt arbete. Vi ska ta referenser. Ett riktmärke är att vi ska vara mer än en vuxen när vi arbetar i direkt kontakt med barn. 3. Jag ska följa Rädda Barnens stadgar, Kompass och Verksamhetsinriktning och policies. För den som får ett uppdrag av Rädda Barnen inom en lokal styrelse eller liknande är det viktigt att känna till dessa grundläggande dokument. Det är inte nödvändigt att kunna allt men det är bra om man känner till idéerna bakom dem och dessutom har tillgång till dokumenten. Är det något man inte förstår eller något som man tycker är motsägelsefullt bör man diskutera det med sin styrelse. 4. Jag ska följa Rädda Barnens avtal och intentioner i samarbete med andra organisationer. I allt samarbete krävs en förmåga och vilja till kompromisser men det är samtidigt bra att ha klart för sig vad man kan kompromissa om och inte. Utgångspunkten bör vara att vi ska värna om Rädda Barnens verksamhetsidé. Varje samarbete är unikt och det krävs förtrogenhet med den egna verksamheten och en målmedvetenhet om vad man vill uppnå med ett samarbete med andra organisationer. 5. Jag ska förvalta Rädda Barnens pengar på bästa sätt och aldrig ta emot pengar eller gåvor för eget bruk. Det är självklart att vi ska vara noga med Rädda Barnens pengar men kan inte nog påpekas. 4 Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen

5 Rädda Barnens riktlinjer för hantering av insamlade medel ska tillämpas. Pengar ska hanteras på ett säkert och ansvarsfullt sätt. 6. Jag ska vara ansvarsfull när jag använder insamlade medel och följa regler och rutiner. Vi ska använda våra pengar till arbete för barnets bästa och för att förbättra villkoren för barn. Kostnader för administration ska minimeras. 7. Jag ska bidra till att skapa ett gott arbetsklimat, öppna beslutsprocesser och lovar att inte använda min position för egen vinning. Ideellt arbete bygger på ett personligt engagemang. Det upplevs därför ofta som meningsfullt och tillfredsställande samtidigt som det kan vara en källa till glädje och gemenskap. Ett öppet välkomnande klimat och ett demokratiskt arbetssätt bidrar både till att stärka organisationen och att fler människor vill engagera sig i vår verksamhet. 8. Jag ska värna om Rädda Barnens goda namn och rykte. Rädda Barnen är en demokratisk folkrörelse med aktiva medlemmar, många sympatisörer och god förankring i det svenska samhället. Vår främsta tillgång är det förtroendekapital vi äger. Det är helt avgörande för organisationen att vi förvaltar det på bästa sätt. Vi ska vara lojala mot Rädda Barnen och vid misstanke om förtroendebrott mot verksamheten ska vi anmäla det till polisen. Med brott i detta sammanhang avses brott mot barn och ekonomiska brott mot uppdragsgivare. Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen 5

6 Vägledning till Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen Varför behöver Rädda Barnen Riktlinjer? Förslaget till Riktlinjer för ideellt arbete har kommit till för att värna om det förtroendekapital vi har och för att skapa trygghet, både för den enskilda, aktiva medlemmen som möter många barn och för hela medlemsrörelsen. I det alltmer komplicerade samhälle vi lever i är det viktigt att ha en tydlig vägledning för hur vi förhåller oss i olika situationer och att också kunna förmedla dessa principer till omvärlden. Riksstyrelsen föreslår att Riktlinjerna skrivs under som en försäkran om att den enskilda medlemmen som arbetar i direkt kontakt med barn får kunskap om och också godkänner arbetssättet. Dels för att det skapar trygghet i arbetet, dels för att vi/ni kan hänvisa till Riktlinjerna vid en eventuell granskning av vår/er verksamhet. Vem gäller Riktlinjerna? Riktlinjerna gäller alla medlemmar som har ett förtroendeuppdrag, uppdrag i Rädda Barnens namn, arbetar i direkt kontakt med barn eller har ett ekonomiskt ansvar inom organisationen. Rädda Barnens förtroendekapital är vår största tillgång. Det har byggts upp under lång tid av medlemmar och medarbetare för att förbättra barns villkor. Vem har ansvar för att Riktlinjerna skrivs under? Styrelsen på den nivå där medlemmen är aktiv ansvarar för att Riktlinjerna skrivs under och följs upp. Det är lämpligt att en genomgång av Riktlinjerna görs vid det första styrelsemötet efter genomfört årsmöte/riksmöte. Styrelsens ordförande ansvarar för att Riktlinjerna undertecknas och ger varje medlem eget ansvar för att bevara det undertecknade dokumentet. Styrelsens ordförande ansvarar för att i ett särskilt register göra en notering om undertecknande. Registret uppdateras en gång per år. Hur länge gäller Riktlinjerna? Riktlinjerna gäller till dess att annat beslut fattas av Riksmötet. En uppföljning av och en diskussion om hur Riktlinjerna fungerar genomförs på det första styrelsemötet varje år. Nya medlemmar som valts in till något uppdrag undertecknar Riktlinjerna. När upphör Riktlinjerna att gälla? När medlemmen avslutar sitt uppdrag i Rädda Barnen. 6 Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen

7 Vem omfattas av kravet på utdrag ur belastningsregistret och hur hanteras utdraget? Samtliga ledamöter och ersättare i styrelsen för lokalföreningar och distrikt ska uppvisa eget utdrag ur belastningsregistret. När en medlem eller icke-medlem som arbetar i direkt kontakt med barn i Rädda Barnens regi ska medlemmen visa ett utdrag ur belastningsregistret som medlemmen själv begär från polisen (det utdrag som används för skolpersonal). Medlemmen ansvarar själv för att hantera utdraget och för att bevara det. Styrelsens ordförande ansvarar för att i ett särskilt register notera att utdraget uppvisats. De lokala ordförandena ska uppvisa eget utdrag ur belastningsregistret för sitt distrikts ordförande. Distriktets ordförande ansvarar för att notera att utdraget uppvisats av ordförande i de lokalföreningar som tillhör distriktet. Distriktets ordförande ska i sin tur uppvisa eget utdrag för riksstyrelsens ordförande som ansvarar för att notera att utdraget uppvisats av distriktets ordförande. Samtliga ledamöter i riksstyrelsen ska uppvisa eget utdrag för valberedningen som ansvarar för att i särskilt register notera att utdraget uppvisats av ledamöterna. Notera särskilt att i samtliga ovanstående fall då utdrag ur belastningsregistret ska uppvisas måste kuvertet med utdraget var oöppnat då det lämnas över för registrering. Vad ska du göra om du misstänker att Riktlinjerna inte följs? Inom Rädda Barnen är vi angelägna om att snarast kunna ge stöd och vägledning i de fall tveksamheter uppstår kring efterlevnaden av riktlinjerna. Om du som medlem misstänker brott eller oegentligheter vänder du dig i första hand till riksstyrelsen för lokalföreningen eller distriktet, som snarast ska behandla frågan. Du kan som medlem eller förtroendevald också vända dig till Rädda Barnens regionkontor eller till ställföreträdande generalsekreteraren för att få stöd och vägledning. Vid en sådan förfrågan följer kansliet den särskilda rutin som beslutats av generalsekreteraren. När ska polisanmälan göras? Om medlem med uppdrag i Rädda Barnen eller icke-medlem som arbetar i direkt kontakt med barn i Rädda Barnens regi gör sig skyldig till förtroendebrott mot Rädda Barnens verksamhet ska brottet polisanmälas. Alla valda medlemmar har ansvar för att vid misstanke om brott delge detta till ordföranden i styrelsen eller till valda revisorer. Om medlemmen tycker att det är känsligt eller svårt att göra en anmälan till styrelsen kan denne vända sig till nästa nivå i organisationen eller till kansliet för att få hjälp och vägledning. Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen 7

8 Så här läser du Riktlinjerna! Punkterna 1 8, fet stil, i Riktlinjer för ideellt arbete inom Rädda Barnen, anger utgångspunkten för vad som gäller. Under varje punkt finns en förklarande text som förtydligar punkten. Den kan användas som diskussionsunderlag tillsammans med Vägledningen när styrelsen går igenom Riktlinjerna med medlemmen. Övriga dokument som kan stärka diskussionen! Stadgar för Rädda Barnen gällande från den 16 september 2012 Kompassen Vägledning för Rädda Barnen FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) 8 Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen

9 Riktlinjer Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens Riksmöte 2012 Riktlinjer för Valberedning inom Rädda Barnen 9

10 Valberedningen Valberedningens arbete är mycket viktigt eftersom det utgör grunden för en väl fungerande och demokratisk organisation. Uppgiften är att l Ta reda på vilka personer som har tänkt avsäga sig sitt uppdrag. l Omvärldsbevaka och aktivt söka upp personer. l Ta kontakt med aktuella personer och få dem att kandidera. l Ta emot namnförslag till styrelse och revisorer. l Ta kontakt med samtliga nominerade. l Redovisa valberedningens förslag till årsmötet/riksmötet. l Redovisa övriga nominerade kandidater som tackat ja. l På riksnivå även bereda frågan om arvodering och ersättningsregler för förtroendevalda inför Riksmötet. Valberedningsarbetet Valberedningens mandattid sträcker sig från det årsmöte/riksmöte den väljs till nästa årsmöte/riksmöte. På riksnivå förbereds valet av valberedning av en nominer ingskommitté som utses på Riksmötet. Valberedningens arbete pågår under hela denna tid och alltså inte bara under en kort tid inför årmötet/riksmötet. Valberedningen är medlemmarnas ombud. För att kunna göra ett bra arbete bör den följa styrelsens arbete kontinuerligt under mandatperioden genom att t ex ta del av mötesprotokoll och delta i Rädda Barnens verksamhetskonferenser. I Rädda Barnens stadgar framgår hur många ledamöter och revisorer som ska väljas på riks-, distrikts- respektive lokal nivå. I god tid före årsmötet/riksmötet ska valberedningen kontakta de vars mandattid utgår för att höra om de vill kandidera för kommande mandatperiod. Nomineringsarbetet När valberedningen vet vilka som vill kandidera görs en bedömning av huruvida omval eller inte ska föreslås. Det är ingen självklarhet att nominera ledamöter bara för att de inte avsagt sig omval. När det gäller nyval är det viktigt att informera om styrelsearbetet ifråga, om vad som krävs både kunskaps- och tidsmässigt. 10 Riktlinjer för Valberedning inom Rädda Barnen

11 Det är viktigt att eftersträva en allsidig bemanning i styrelsen som ger styrelsen en bred och samlad kompetens. Det är också viktigt med balansen mellan förnyelse och kontinuitet. Om valberedningen avser föreslå en ny ledamot som har eller haft uppdrag inom andra delar av Rädda Barnen ska valberedningen inhämta referens från den förening som personen haft förtroendeuppdrag inom. Valbarhet l Medlemskap är en förutsättning för att kunna väljas till förtroendeuppdrag inom Rädda Barnen. l Medlem som har ett anställningsförhållande till Rädda Barnen kan inte samtidigt vara ledamot i någon styrelse inom Rädda Barnen, inneha annat förtroendeuppdrag inom Rädda Barnen eller väljas som ombud till distriktets årsmöte eller Rädda Barnens Riksmöte. l Risken för jäv ska beaktas både för vald ledamot och föreslagen kandidat i relation till andra ledamöter respektive anställda. Upplysningsplikt gäller, dvs. att såväl förslagsställare, den föreslagne, mötesordföranden eller årsmötes-/riksmötesombud som kan ha kännedom om risk för jäv ska upplysa om omständigheten. Därefter är det årsmötets/riksmötets röstberättigade ombud som vid sin röstning bedömer kandidatens lämplighet. En ledamot som redan är vald bedömer själv om han /hon ska vara kvar i styrelsen eller avstå från att bereda och/eller rösta i ett speciellt ärende. l Styrelseledamöter ska ha ett gott förtroende i samhället och ska inte genom tidigare eller nuvarande agerande kunna skada organisationen. l Styrelseledamöter får inte ha varit föremål för rättslig process vare sig när det gäller brott mot barn eller ekonomisk brottslighet. l Enligt SFI:s (Svensk insamlingskontroll) föreskrifter för 90-konto, 2: l Styrelseledamöterna och suppleanterna får inte ha betalningsanmärkningar och/eller förfallna och obetalda skatteskulder. Kreditupplysning ska inges beträffande samtliga ledamöter och suppleanter. En sådan upplysning får inte vara äldre än fyra veckor Kreditupplysning kan erhållas från SFI mot avgift. Observera att kreditupplysningskravet endast avser Rädda Barnens Riksförbunds styrelse samt de distrikt och lokalföreningar som innehar 90-konton. Riktlinjer för Valberedning inom Rädda Barnen 11

12 Rädda Barnen Stockholm Landsvägen 39, Sundbyberg T F kundservice@rb.se Art. nr: 10250