SLUSSEN PÅ 2000-TALET. Nytt förslag av ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april rev. okt 2005

Transkript

1 SLUSSEN PÅ 2000-TALET Nytt förslag av ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april rev. okt 2005

2 SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Det här förslaget innehåller förutom nya idéer, en integrerad kombination av Slussens bevarande- och förnyelse alternativ. Delar av detta förslag är anpassbara till dessa, bl a. basarbron och vinterträdgården. Funktionella verbala motiveringar till utformningar som i detaljer skulle bli alldeles för omfattande och svårlästa i ritningar och perspektiv ersätter dessa i viss mån. Endast de viktigaste av dessa är medtagna. Förslaget härrör dels från egna ingående besiktningar av området, dels från av undertecknad gjorda utredningar på eget initiativ, vilka skickades till borgarrådet och stadsbyggnadskontoret i januari Fick ett bra erkännande av dessa. Utredningarna bestod av: 1. Systematiserad gånganalys. 2. Intervjuundersökning med tjänstemän i praktisk verksamhet runt Slussenområdet. Rent konkret dras en måttligt bred horisontell (eller svagt bågformad) trafikbro mellan Gamla Stan och Söder. En cirkulär öppen ramp för fordons-, gång- och cykeltrafik förbinder bronivån med överplanet. En inbyggd, klimatskyddad bro för enbart flanerande gångtrafik och vistelse dras i en svag båge över vattenytorna som rinner mellan Mälaren och Saltsjön. Dessa kanaler exponeras inte helt, för att behålla en känsla av näs täcks det bredaste vattenutsläppet av en mångsidigt användbar yta i samma nivå som kajplanet. Detta lämnas fritt för gång- och cykeltrafiken. De två broarna är fasta och behöver inga broöppningar. En differentierad användning av torgytorna föreslås, där varje torg får sin egen huvudfunktion och karaktär. Vistelse i ljuset betonas till skillnad mot den svårorienterade och stressande situation som dagens gångtrafikanter möter. Ett slags inomhustorg utformat som en vinterträdgård läggs norr om befintligt hotell mellan Södermalmstorg och Stadsgårdsleden. En indragen Stadsgårdsled läggs bakom en galleria som får direkt utblick över Strömmen. Under detta ligger nya buss- och färjeterminalen. Översiktsperspektiv 1 Sammanfattning och innehållsförteckning 2 Torgplanet 3 Allmänt och Vattnet mellan söder och Gamla Stan 4 Mellanplanet 5 Terrasseringen med evenemangsplatsen 6 Kajplanet 7 Gångkommunikationer och butiker i kajplanet 8 Buss- och färjeterminal 8 Gallerian 8 Tvärsnitt terminalen och slusskanalerna 9 Karl Johans torg 10 Södermaimstorg, Ryssgården och cykeltrafiken 11 Vinterträdgården, Sjöbergsplan och Ekonomi 12 Tvärsnitt vinterträdgården och Sjöbergsplan 13 Huvudbron och cirkulära trafikrampen 14 Elevation huvudbron med alternativ 15 Basarbron med tvärsektion 16 Plan, fasad och längdsektion av basarbron 17 Växtlighet och skulptural utsmyckning 18 UPPHOVSMANNEN till denna skrift har arbetat med fysisk planering i såväl privat som kommunal tjänst. Varit planarkitekt i Haninge kommun i många år. Är numera doktorand på offentliga platser. Har inte egen firma eller kontakt med byggkonsortier. Är Söderbo. Ulf Christerson Arkitekt SAR/MSA Tideliusgatan Stockholm Tel: ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

3 TORGPLANET Här ligger de tre övre gångtorgen och ytor för bilar, bussar, gång- och cykeltrafik. Hållplatserna för stadsbussarna ligger utmed trottoarkanterna på Hornsgatan och Katarinavägen. Vid dessa finns entréer till rulltrappor och hissar. Strax bortom Katarinahissen ligger den ena huvudentrén till gallerian. (Den andra ligger i kajplanet integrerat med terminalhallen.) Inom de nya byggnaderna bör pelarstomme och andra anordningar som underlättar flexibilitet finnas. Exakta lägen för olika inomhusfunktioner och mindre entréer bör bestämmas långt senare. Det viktiga är att huvudstrukturen för horisontella och vertikala kommunikationer kan flätas samman och att detta sker inom ramen för en modern, humanistisk och måttfull stadsgestaltning. 0 50m 3 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

4 ALLMÄNT Det är naturligt att disponera de mest centrala partierna av Slussenområdet för de primära funktionerna trafikrörelser, omstigningar och vistelse för de gående. Dessas villkor har blivit kraftigt eftersatta under den senaste epoken av Slussens omgestaltningar. Det är nu ett enastående tillfälle att reparera skadan. Slussenområdet med sina fantastiska utblickar har stora möjligheter att ge plats även åt uppstannande, vila och möten, inte minst för turisternas skull. I dag domineras platsen av jäktade människor som inte får fysiska möjligheter att vistas där. De bör få bättre villkor att utan rädsla och osäkerhet röra sig lugnt i ljuset, inte så utpräglat i undanskymda underjordiska passager eller för mycket med fordonstrafiken plankorsningar och trappor. Slussens möjligheter att härbärgera offentlig och kommersiell service (utöver trafikfunktionerna) skall naturligtvis beaktas men får inte bli ett huvudändamål i planläggningen. Det är naturligt och logiskt att sådan service ges ett något mer sidoordnat läge i plandispositionen. Det hindrar inte att denna service bör etableras där den passar in i sammanhanget. Några outnyttjade eller odefinierade restytor bör inte förekomma. Genom att lägga Stadsgårdsleden i en vid S-slinga uppnås fyra fördelar: 1. Terminalen och Gallerian får gångkontakt och obruten utsikt över Saltsjön. 2. Indragningen av leden mot T-banan skapar utrymme för anslutningen till huvudbron. 3. Man kan utnyttja den gamla bussplanen nedanför befintliga hotellet till både parkering och vinterträdgård. 4. Man erhåller en tillräcklig längd på leden mellan Katarinahissen och underfarten vid T-banebron för att hålla för Vägverket acceptabel lutning 2,5% på leden. VATTNET MELLAN SÖDER OCH GAMLA STAN Det får vara någon måtta på vattenexponerandet. Folk är vana vid att enbart se den smala Karl Johan-slussen som åtskiljande vattenelement mellan Söder och Gamla Stan. Att öka den synliga vattenströmmen mångfaldigt är inte rimligt från stadsbildsynpunkt. Låt vara att avvattningen ur Mälaren behöver mer än 60 % ökning mot i dag. Detta kan dock åstadkommas utan att allt vatten exponeras. Slussen som näs är ett synligt begrepp som inte bör försvinna. Om man bejakar ovanstående resonemang någorlunda återstår uppgiften att både släppa ut ett mycket större vattenflöde i framtiden mellan Mälaren och Saltsjön och samtidigt överdäcka en avsevärd del av detta. Det bör givetvis göras där behovet av markyta är motiverat och sambandet med höjdskillnaden går att koppla till markytan. Att däremot täcka över vattnet norr om Karl Johan-slussen är funktionellt omotiverat och estetiskt mer tvivelaktigt. Det är intressant att idén om framtagande av den historiska formen av Nils Ericsonslussen tas upp igen, vilken ju varit bortglömd i så många år. Dock är det knappast rimligt att plötsligt ha fyra parallella vattenytor. Det blir alltför splittrat. Dessutom är det ologiskt och mycket hindersamt att låta folk både gå och cykla på alla dessa tvärförbindelser för att undvika broöppningar. Man kan alltså nöja sig med tre synliga vattenstråk. Det räcker om man kan uppleva dem på nära håll från Slussplan och den övertäckta södra vattenpassagen. På de två mittsträngarna mellan kanalerna behöver man inte vistas utan desto tydligare få utblick över dessa från den inbyggda basarbron. Här kan man vistas året om och sitta över en kopp kaffe och titta ut över vattenytorna och både passerande båtar och fotgängare. 4 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

5 MELLANPLANET Här ryms framför allt stora rampens kör-, gång- och cykelbanor. De övergår direkt i trafikbrons förbindelse mot Gamla Stan. Butiker finns i kajplanet (+2) dels i gallerians första plan (liksom i det andra) i öster och dels under Södermalmstorg i väster. Intill det senare ligger vinterträdgården i samma plan (+7). I övrigt uppfylls mellanplanet av T-banan och Stadsgårdsleden. Denna går en bit parallellt med T-banan för att ta upp lutningen (som är maximalt 1:30). Om inte parkering bedöms lämplig i detta fall under Södermalmstorg kan fler butiker läggas där. Hissar och rulltrappor förmedlar kontakten för mellanplanet med övriga nivåer. GALLERIA UNDRE PLAN m ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

6 TERRASSERINGEN MED EVENEMANGSPLATSEN Det gäller att ta vara på den naturliga höjdskillnaden (ca 10 meter mellan kajplan och torgplan) på bästa sätt. Det ligger nära till hands att utveckla sittgradänger mot en större yta för olika evenemang. Nordostläget är perfekt från solsynpunkt, lågtstående kvällssol från väster kan då inte blända de sittande utan bara belysa dem från sidan. Gradängterrasseringen innebär att solen även mitt på dagen belyser större delen av kajplanet med den övertäckande planen. Platsens läge vad gäller ljudtålighet är också mycket fördelaktig, då inga närboende finns som kan störas av ljudet. Bullerskydd i form av ett glasparti mot huvudbron är fullt möjligt. Annonseringsläget är också fint, mitt i innerstaden och ej avskilt. Slittåligheten är stor, då varken ömtåliga grönytor eller fönsterytor finns på platsen. Gradängerna är en knapp meter breda (även för passage) och en knapp halvmeter höga för bekvämt sittande. Mellansteg var 8:e längdmeter för trappgående finns. Gradängerna har ett mellanplan på +7 där blomsterkar kan ställas. Med 60 cm sittbredd per person kan de 16 gradängerna fullsatta rymma ca personer. (Inte bråkdelen av detta kan med öppen sikt få rum på det ovanförliggande torget där enbart mindre evenemang hör hemma.) Enligt tidigare insänd intervjuundersökning med tjänstemän i Slussenområdet behövs en stor och en mindre plats för offentliga tillställningar. Rörelsehindrade kan sitta dels på främsta gradängen vid kajplanet, dels på mellanplanet tillgängligt från cirkulära gångrampen på västra sidan. Tillgängligheten rent allmänt sker från fyra håll: 1) Via klimatskyddade basarbron, 2) via rak ramp från huvudbrons östra sida, 3) via utgången från terminalen och T-banan i kajplanet samt från nya Karl Johans torg. 4) från västra sidan av nya Karl Johans torg med rund ramp lutning 1:20 och anpassat trappsystem. Till kajplanet med den övertäckta plana ytan kan alltså utrymmeskrävande offentliga tillställningar förläggas under sommarhalvåret. Även sportuppvisningar (ej regelrätta tävlingar!) passar bra där. För att dansuppvisningar, bl a folkdans och squaredans, skall kunna glida över ytan kan den inte sättas med smågatsten utan betongplattor passar bäst. Av estetiska skäl bör dessa läggas i något kontrasterande mönster (mörkt-ljust, ofärgatfärgat). För sportuppvisningar kan (väldokumenterat!) plastplattor läggas ut, som inte behöver fästas vid underlaget. (Däremot inte konstgräs eller gummigranulat, som måste limmas fast och bara kan användas en gång.) Säkerhetsnät i nylon (polypropylen) kan tillfälligt uppsättas mot slusskanalen. Tivoli och cirkus hör givetvis inte hemma här. Tillfart för servicefordon sker under trafikbron från Stadsgårdskajen. Omklädning sker i utrymme under trafikbron. Vintertid kan evenemangsplatsen arrangeras som spolad skridskobana, vilket förlänger säsongen utan avbrott av mildväder som en öppen stillastående vattenyta skulle innebära. För vissa tillställningar kan ett löst podium behövas, vilket kan förvaras i rekvista - eller utställningshallen. Vid nyårsfestligheter och augustifyrverkerier avses platsen fyllas av stående resp. sittande åskådare. Alla som står i gradängerna får då mycket bättre utsikt än i dag över de framförvarande. Tack vare gradängbredden (bortåt 90 cm) kan passerande gå framför raden stående utan problem. Både gradänger, själva evenemangsplatsen och nya Karl Johanstorg måste konstrueras för tung belastning av täta åskådarmassor. Speciell värd- och vaktpersonal kan då erfordras. (Det vore inte lämpligt ur skötsel- och bevakningssynpunkt att bygga takterrasser i flera våningar utmed Stadsgårdskajen för åskådarmängder.) Även Stadsgårdskajen lämpar sig för åskådare men kräver tillfällig avspärrning mot kajkanten. Under och bakom gradängerna finns ett större fönsterlöst utrymme som är disponibelt och huvudsakligen kan vara lämpligt som utställningshall. Detta utrymme kan även användas för rekvisita till evenemangen och sportuppvisningarna på platsen framför sittgradängerna. Tillfart kan ske från Stadsgårdskajen och reservutgång mot Sjöbergsplan. Entré under trafikbrons östra sida. 6 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

7 KAJPLANET Här ligger dels den lägre västra delen av Stadsgårdleden, terminalen och butikerna runt cirkulära rampens underdel. Även angränsande butiker omger den strömlinjeformade hallen genom vilken passagen mellan terminalen och T-banan leder. Utanför detta ligger de nedre gradängerna, evenemangsplatsen och utställningshallen m ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

8 GÅNGKOMMUNIKATIONER OCH BUTIKER I KAJPLANET En samling av gångkontakter ligger kring den cirkulära rampens bottenvåning, som har butiker, inglasade biljettkontor och serveringar åt alla håll, både inomhus och ute på kajen. Man kan gå runt hela cylinderformen i kajplanet. Detta är navet omkring vilket mycket av livet på Slussen rör sig. Det fungerar också som huvudentré till T-banan. Rulltrappor och hissar förbinder detta markplan med övre etager. I nära anslutning till denna gånghall ligger buss- och färjeterminalen med ingångar därifrån; liksom till gallerian ovanför den senare. Färjeterminalen är inrymd i bussterminalens markplan ut mot kajen så att väntande på färjorna vid sämre väder inte skall behöva stå utomhus. Färjorna lägger till rakt framför i Franska buktens uträtade vik för att inte påverkas av det utströmmande vattnet från den övertäckta passagen från Mälaren. Entréer till buss- och färjeterminalen ligger dels i genomgångshallen vid trafikcylindern, dels flera mot Stadsgårdskajen. Av estetiska och trygghetsskäl är hela gångutrymmet strömlinjeformat så att inga fickor eller skrymslen uppstår. Belysningen bör överallt i hallen, passagen och butikerna vara ganska stark. De senares mellanväggar är flyttbara tack vare pelarstommen. På lämpliga ställen i hallen kan robusta vintergröna växter höra hemma. Utmed den breda Stadsgårdskajen utanför terminalen ryms både gång- och cykelstråk plus passagerare till färjorna. BUSS- OCH FÄRJETERMINAL Vid Stadsgården kan en kombinerad terminal för Nacka-Värmdöbussarna och färjorna mötas i kollektivtrafiken till lands och på vatten. Genom att bussarna placeras åt det håll de skall åka slipper man dra in dem genom slussens trafikapparat och behöver inte korsa denna till Sjöbergsplan som man gör i dag. (Den senare kan sannerligen behövas för bilparkering i stället!) Denna idé med bussoch färjeterminal som förstås är lånad från tävlingsförslaget är nog den starkaste i detta och en mycket elegant lösning. Här får själva bussterminalen en svagt böjd form efter Stadsgårdsleden som läggs ovanpå terminalen. Själva gånghallen i två plan får en rak fasad ut mot kajpromenaden och färjornas angöring. Innanför Stadsgårdsleden intill KF-huset och glashuset dras lokal tillfart och angöring till dessa. Därunder läggs utfarten för de avgående bussarna. Infarten för ankommande bussar går ned på norrsidan av leden. GALLERIAN Från Stadsgårdskajen En sådan i måttlig höjd med två våningar kan placeras på främre norra delen av bussterminalens tak med utblick över Strömmen. Dess kommunikationssystem med terminalen under blir rulltrappor och hissar i samma planläge som för terminalen. När gallerian är stängd tillslutes rulltrappor och hissar dit. Då är bara buss- och färjeterminalen i nedersta planen öppen. På sydsidan av denna galleria ligger den förhöjda Stadsgårdsleden. Gallerians begränsade höjd och horisontella utsträckning balanserar väl mot KF-husets vertikala fasadindelning. fortsättning f sidan 10 8 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

9 9 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

10 fortsättning Gallerian sid 8 Om en större bilparkering förordas i detta läge kan bakre halvan av gallerians första plan (+7) reserveras för detta med infart från leden. Det skulle ge ca 110 p-platser. (Annars finns ju en mindre kajparkering bortom terminalen.) Kanske man behöver kompensera gallerian för detta och då dra ut dess övre plan (+12) över leden. Bredvid bilparkeringen bör ett större (eller två mindre i bägge ändarna av gallerian) inlastningsutrymme passas in. Varuhissar mellan etagerna bör också inräknas, men är en senare fråga. Gallerians placering nära kajen och rulltrappornas läge intill den uppglasade fasaden medverkar till att allmänheten får en obehindrad vid utsikt över Strömmen. Man behöver inte handla för att ta del av utsikten. Dock kan ett par caféserveringar vid fönstren i översta planet göra att folk kan sitta där och njuta av utblicken. Genom att lägga leden bakom (söder om) gallerian slipper man leden med bilarna mellan galleribesökarna och vattenutblicken. Entré till gallerian finns dels från torgplanet (+12), dels från terminalhallen (+2) med rulltrappor, trappor och hissar. Entré från mellanplanet (+7) är aktuellt om gallerians nedre södra halva används för parkering och tjänar mest som reservutgång. KARL JOHANS TORG Detta blir huvudtorget i det nya Slussenområdet. Det ges både representativa och rekreativa funktioner genom sitt läge med vidsträckt utsikt över Gamla Stan och vattnen omkring. Detta torg är det största och mest centrala. Det bör lämna stora ytor fria för dels identitetens skull, dels för att kunna härbärgera mindre offentliga tillställningar. (Detta är inget salutorg, den funktionen har intilliggande Ryssgården.) Ett antal fasta bänkar riktade ut mot torgytan (närperspektivet) och den vida utblicken över Gamla Stan och vattenytorna (fjärrperspektivet) placeras under de formklippta träden, vilket ger rumskänsla: skogsbrynseffekten som kantar torget i söder och öster. Två fokus ställs litet sidoordnat på torgytan, dels Karl Johanstatyn (riktad mot Gamla Stan) på nordostsidan, dels en större modern fontän på västsidan. Fontänen skall alltså ställas dragen mot söder, den får inte placeras framme vid kanten till den storslagna fjärrutsikten över vattnen. Den skall inte hindra fjärrutblicken, utan bara komplettera torgutsmyckningen. Mellan dessa kan mindre offentliga tillställningar äga rum, både i vinkeln av träden och längre fram hitom gradängerna och trappsystemet. Sydsidan av mellanplanet +7 utnyttjas delvis att dra en anslutningsslinga mellan Stadsgårdsleden och huvudbron. 10 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

11 Hela torgytan bör beläggas med betongplattor för rörelsehämmades skull. Ytan bör dock läggas i ett kontrasterande, abstrakt mönster så att man undviker monotoni. Smågatsten bör endast användas till bårder och särskilt viktiga optiska ledlinjer. Från Guldgränds förlängning bör varken statyn eller fontänen ligga i siktlinjen, som bör vara fjärrinriktad ut över Saltsjön. En kraftfull ljusarmatur omger torgytan, samordnad med trädplanteringen och sittplatserna. Därigenom blir torget i mörkret inget tillhåll. När trädkronorna vuxit till sig kan belysningen kompletteras med ljusarrangemang underifrån. Dessutom är det väsentligt att de södervända fasaderna i Gamla Stan blir ljussatta av en belysningsmästare. Naturligtvis hör även de sekundära sittplatserna, de lösa möblerna för uteserveringar, hemma på torgen. De bör dock ställas främst utmed fasaderna på de nya byggnaderna i anslutning till inomhusserveringar. Deras närmare placeringar hör ihop med senare lokaldispositioner. Torgytan ligger på +12, samma nivå som Ryssgården. Torgytan kan sänkas till +11 i norra kanten om utsikten förbättras genom detta. SÖDERMALMSTORG Detta mindre torg återuppstår i sin tidigare storlek. Det får en utblick mot Gamla Stan i förlängningen av Götgatan. Det passar för mer informella funktioner som mötesplats och någon större uteservering i anslutning till restaurang i den nya byggnaden på torgets östra sida. Några fasta bänkar och en mindre fontän kompletterar torgets möblering. Utmed Hornsgatan placeras formklippta stadsträd. Vid torgets västra sida dras de befintliga och nya byggnadernas angöringstrafik avgränsad enbart av pollare, så att torgets enhetliga beläggning inte bryts. För att göra torgytan lättframkomlig för rörelsehämmade föreslås ytan beläggas med betongplattor i mönster. Entré till rulltrappor från butiker inunder i det östra kvarteret samordnas med entré till offentliga lokaler i detta. I Guldgränds förlängning mellan Södermalmstorg och Karl Johans torg kan servicelokaler för turismen, kaféer och småbutiker läggas i bottenvåningen till de nya byggnaderna. Dessas två övre plan kan inrymma offentliga lokaler. (Under Södermalmstorg som är högt beläget kan bl a två parkeringsplan rymma ca 120 p-platser tillsammans (som i prisförslaget), även om det i detta fall blir litet väl långt in från leden.) Mellan pelarna under T-banan kan ev. prövas enklare butiksutrymmen med entré från nya husets suterrängvåning. Bottenvåningen i de två nya husen bör vara extra hög, c:a 5 m, för att kunna ta upp gatulutningarna mellan Karl Johans torg (+12) och Södermalmstorg (+13, 5). RYSSGÅRDEN Detta viktiga befintliga torg med sina kopplingar till T-banan, Stadsmuseet och busshållplatser bevaras till nivå, utseende och funktioner. De senare är torghandel, vil- och mötesplats vid bänkarna och utanför T-banehallen. Torgets dekorativa beläggning av delvis svart smågatsten behålls trots att det inte passar så väl för rörelsehämmade. Torgets utblickar över Strömmen finns kvar förstås. På torgets östra sida tillkommer en mindre glasad paviljong för rulltrappor och hiss till nedre etagens butiker och gångsystem. Kan ev. kombineras med kiosk och/eller toaletter. (Någonstans måste de senare få finnas!) I torgets nordöstra hörn passar en skulpturgrupp väl in. Om liten rondell anses nödvändig för korsningen Katarinavägen - Hornsgatan för bussar att vända på, finns tillräcklig plats i planen för detta. Helst bör den undvikas med tanke på övergångställenas lägen. CYKELTRAFIKEN Cykeltrafiken mellan Söder och Gamla Stan går dels längs cirkulära trafikrampen och över cykelbanan på huvudbron. Dessutom kan cykelåkning ske utmed gång- och cykelrampen väster om terasseringen, sedan parallellt med denna i kajplanet och upp via huvud rampen till trafikbrons cykelbana. Även utmed gång och cykelstråket norr om Stadsgårdsleden i väster och utmed Stadsgårdskajen i öster cyklar man. 11 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

12 VINTERTRÄDGÅRDEN Här föreslås parkeringen överdäckad av ett terrassplan med en stor vinterträdgård. Denna inglasade vinterträdgård (utom den slutna bullerskyddande väggen mot T-banan) har ett pelarsystem på 71 2 x 71 2 meter, anpassat efter parkeringen under. Taket till vinterträdgården kan i möjligaste mån vara uppglasat med stora lanterniner liknande ett industritak. Det vore en svåröverskattad fördel om man kunde se molnen och stjärnorna genom detta! Det kan bli ett unikt ställe för nöjes- och kulturlivet, i hjärtat av Stockholm med nära kontakter med kollektivtrafiken. Storslagen utsikt över Söderström och Gamla stan erhålles också. Från Södermalmstorg kan man fortfarande ha utblicken över glastaket då hallens golv ligger på +6 och torget på meter. Stående på torget har en horisontnivå på drygt +15 meter (sittande meter) och glastaket behöver bara ligga på +11 meter. Om bussuppställning väljs istället för bilparkering kan taket höjas en meter och utsikten från Södermalmstorg ändå behållas. Denna vinterträdgård kan hyras ut till större offentliga och privata fester, liksom utgöra en knutpunkt för kulturliv och konferenser. Även som danspalats skulle den kunna passa, då behovet av detta för olika åldrar är stort. Det inre av vinterträdgården kan organiseras ganska flexibelt med flyttbara mellanväggar. Två skilda entréer från Södermalmstorg behövs, vilka kan läggas med ramper, trappor och hissar på gavlarna av det nya huset över T-banan och befintliga hotellet. Reservutgångar bör ligga på vinterträdgårdens norrsida med trappor mot remsan mellan trafikleden och parkeringen. Glasytorna bör vara av ljudisolerande 3-glastyp, såsom i hotellet. Vinterträdgården bör utsmyckas med riklig växtlighet av subtropiska växter. På ett par ställen i pelarhallen avbäres mittpelare så att kvadratiska fria ytor 15x15 meter för scener kan ordnas. Pelarstommen utförs i stål, kringgjuten av betong som brandskydd både i parkeringsplanet och i vinterträdgården. Detta är det enda ställe, det bortglömda läget på norrsidan, som skulle kunna härbärgera en stor samlad inomhusyta för kultur- och nöjesliv inom Slussenområdet. Det kan vara intressant att ta vara på denna möjlighet. SJÖBERGSPLAN Öster om T-banan rustas den lilla parken upp med nya snabbväxande träd (kanske pil) som skyler T-banebron bättre och står sig längre än de pyramidpopplar som finns där i dag. Ytan planteras i övrigt upp till en liten strandpark. Slussparken kan omsluta ett ellipsformat grönt rum, som innehåller en abstrakt skulptur. Intill förläggs en cirkulär gångramp som förbinder de tre nivåerna kajplan (+2), mellanplan (+7) och torgplan (+12). Denna gångramp går två varv, ett till mellanplanet och ett till torgplanet. Lutningen är 1:20. (Sneda gångramper diagonalt genom gradängerna skulle inte ge tillräckligt bekväma lutningar.) Väster om T-banebron passar en bilparkering in på den överblivna bussplanen för Nacka-Värmdötrafiken. Denna parkering i markplanet rymmer ca 90 bilar och 10 motorcyklar. Dimensioneringen av pelarsystemet 71 2 x 71 2 meter rymmer även mindre lastbilar och limousiner. Dessutom hör en infart för varutransporter till butiker och annan service till, liksom för vinterträdgården ovanför. (En rad av p-platser ryms under hotellets suterrängplan, där utrymmet i dag upptas i den yttre delen av bussparkeringen. Innanför detta återstår då ett utrymme som kan nyttjas till lagerlokal. Detta kajplan ägs i dag inte av hotellet.) EKONOMI Arealuppskattningar som underlag för intäkts- och kostnadsbedömning Plan Torg och gångytor Kommers. ytor SL lokaler Trafikområde Vattenanläggn. Torgplan y Mellanplan * Kajplan med terminal Terminal nedre plan Byggnader, torg och kajplan Parkering Lager o. inlastning ** yy *inkl. nedre gall.plan, basarbron o. förråd **inkl. utställ.hall y Under Södermalmstorg yy Under vinterträdgård Övriga lokaler Summa: ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

13 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET 13

14 HUVUDBRON Förbindelser mellan Söder och Gamla Stan är ju den viktigaste. Samtidigt bör brons bredd hållas måttlig. Fem körfält räcker om man accepterar blandtrafik mellan bussar och övriga fordon. Trots allt minskar ju biltrafiken där och om Österleden kommer blir minskningen avsevärd. För att ytterligare minska brobredden föreslås här gång- och cykelbana enbart på brons östra sida med utsikt över Saltsjön. Breddad gång- och cykelbana passar här med vardera meters bredd. En gångbana på brons västra sida skulle medföra två onödiga plankorsningar, en vid trafikrampen och en vid slussplan och dessutom öka brobredden. Brofästet på Gamla Stan-sidan ligger på +4 (befintlig nivå) medan bron höjer sig något till +6 över Karl Johan-slussen och går sedan horisontellt över på södersidan. Därigenom erhålls möjligheten för gående och servicefordon att passera bron planskilt på kajnivå (+2) på sydsidan. Fri höjd under bron blir alltså 3 meter (lägsta höjd för sopfordon). På detta sätt kan gående, cyklande och servicefordon till offentliga tillställningar och skötsel av Karl Johan-slussen erhållas. (Åtkomlighet på den 10 meter breda kajremsan mellan Karl Johanslussen och den nya avbördningskanalen norr därom sker via den lilla icke-öppningsbara kajbron över Nils Ericson-slussen och in under trafikbron framme vid Karl Johan-slussens utlopp i Saltsjön.) Vill man ha helt bågformad trafikbro går det också. Detta innebär att plushöjden på södersidans landfäste sänks ett par meter. Trafikrampens lutning blir då något brantare men rampen kan ändå hållas i samma läge. Plushöjden på anslutningen till Stadsgårdsleden behöver inte ändras. Entrén under bron till uteplatsen och den norra delen av den halvcirkelformade gången i kajplanet behöver då sänkas med två meter till +0 vilket går, men kräver vattentätt betongtråg som i bussterminalens nedre plan. Detta fungerar utan planändring. CIRKULÄRA TRAFIKRAMPEN Är till för att förbinda den högre torgnivån (+12) med den lägre bronivån (+6). Den har fyra körfält för dubbelriktad fordonstrafik. Denna är av blandtyp så att bussar och bilar får samsas om utrymmet. Lutningen är ungefär 1:30. Längst in i snurran ligger gång- och cykelbana, båda 3 meter breda. Genom den kontinuerliga anslutningen upptill och nertill av dessa banor sker ingen korsning för fotgängare eller cyklister med körtrafiken. Hela rampen ligger öppen i ljuset för att göra den trivsam. Den sammanbinder alltså torgnivån på +12 med bronivån på +6 (+4 i alternativet). Den senare går horisontellt över Karl Johan-slussen för att sjunka ett par meter mot brofästet i Gamla Stan. Det kan synas vara bestickande att fylla det cirkulära utrymmet innanför gångrampen med en cylinderformad byggnad, men detta skulle vara till avsevärd nackdel för den fria sikten för trafiken. En byggnad där skulle också ligga i siktlinjerna från Hornsgatan och Stadsmuseet. Däremot passar en abstrakt skulptur väl i centrum av den öppna cirkeln. (Ev. belyst från Katarinahissens topp.) Att få en välutvecklad ramp som tydligt exponerar sig mot Gamla Stan-sidan har ett stort egenvärde jämfört med om den ligger dold inuti konstruktionen. Under snurrans lutande plan kan serveringar och småbutiker placeras. Dessa är åtkomliga runtom från kajen vid Franska bukten, från den undre halvcirkelformade gången som leder från T- banepassagen till terminalen och småbutiker på cirkelns båda sidor. Under icke-butikstid kan denna västra halvcirkelns gångbana låsas i ändarna. Utanför på kajen +2 får en rejäl uteservering plats med vid utblick mot Saltsjön och kanalernas vattenutlopp där. Strax intill ligger bussterminalen med ena nivån i kajplanet för påstigande, väntande passagerare, den andra en nivå under för avstigande från bussarna. Trappor och branta ramper förekommer ej inom de två primära gångstråken mellan Södermalm och Gamla Stan. De sammanhängande gångstråken har maximal lutning av 1:20. Några broöppningar mellan gång- och sjötrafiken förekommer inte heller. 14 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

15 ANDRAS FÖRSLAG TILL BROLUTNING ANDRAS FÖRSLAG TILL BROLUTNING ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET 15

16 BASARBRON Denna höjer sig i en mjuk båge över vattnet. Den har högsta punkt på +6 och landar på +3 vid brofästena. Den medger en meter högre fri höjd för slussande båtar än i dag, delvis beroende på en horisontell slussöppning i stället för dagens vertikala. Karl Johan-slussen ligger oförändrad centriskt under basarbron och bidrar till utsiktsattraktionerna från denna. Den klimatskyddade basarbron innehåller dels den svagt sluttande gångpassagen, dels parallelliggande små serveringsutrymmen och konstgallerier. För att de skall ha plant golv ligger de tätt och svagt trappade i förhållande till varandra. Bland annat av detta skäl är deras längd begränsade till 7 meter, vilket går igen i den trappade fasaden som är indelad i 2x7 meters sektioner. Entréerna till de enhetliga kaféerna ligger alltid på den högre sidan av den välvda gången så att golvnivån i serveringarna ligger jäms med gångens nivå där. golvprofilen för att få en smidig, kontinuerlig anslutning till denna. Deras nedersta parti kan ändå vara färgat. Cykeltrafik genom basarbron är inte tillåten. Det skulle störa den lugna promenaden för mycket. (Cyklande får hålla sig på cykelbanan på huvudbron.) Däremot möjliggör måtten på gången att mindre service- och utryckningsfordon sakta kan ta sig fram där vid behov. Detta kräver att öppningarna åt bägge hållen har uppställbara dubbeldörrar och på södra sidan att kajnivån är något förhöjd just här. Entrédörrar vid ingångarna till basarbron hindrar både drag och cykelåkning. TVÄRSEKTION AV BASARBRON Även några kiosker kan ligga i basarbron för att göra miljön mer omväxlande. För att göra den 100 meter långa promenaden varierad växlar gången sida i basarbron. En rak korridor hade blivit för klinisk, nu kan man omväxlande se ut från brons bägge sidor. Den låses nattetid när kaféerna stängt för att undvika vandalism och otrygghet, varvid gående får hålla sig till den öppna trafikbron. För att få ett småskaligt intryck är taket indelat i sektioner utefter bron. Denna svaga trappning av taken följer lokalindelningen. Genom att gången och lokalerna utmed den har samma bredd (41 2 m) kan alltså gången byta sida i basarbron. Denna symmetri möjliggör också att de små taken kan vara av antingen sadeltaks- eller pulpettakstyp. Det senare är kanske bättre för det modernistiska intrycket, sett t ex från Katarinahissens bro. Vill man dock ha taket så lågt som möjligt är sadeltak det bästa med samma lutningsvinkel. Även sett från sidorna är det lägre taket att föredra. Den är bara en busshöjd hög från golv till tak och skymmer inte utsikten mellan Söder och Gamla Stan. Lägsta takhöjd i flanörgången är 3,1 meter och tillåter sopfordon. kontinuerlig golvnivå trappad golvnivå I vissa fall bör enskilda fönsterpartier mot gången kunna skjutöppnas så att direktkontakt mellan de sittande och passerande ernås. Fönsterpartierna på utsidan bör nå ända ned till den svagt lutande 16 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april-rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

17 entré entré +3 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET 17

18 VÄXTLIGHET På de två torgen nya Karl Johans torg och Södermalmstorg passar formklippta stadsträd, förslagsvis lind. Dessa bildar geometriska, strikta rader som inramning åt torgrummen. Under trädkronorna har man givetvis fri sikt. Annan färgrikare växtlighet i form av blommor i låga cirkulära blomsterkar av Stockholmsmodellen kan passa in på de offentliga platserna i Slussenområdet under sommarhalvåret. (Deras omfattning och placering är en senare fråga.) I terrasseringen ned mot kajplanen passar mindre blomsterurnor på mellanplanet. På Sjöbergsplan föreslås en tätväxande ny trädplantering innesluta ett ovalt litet parkrum som kan få en abstrakt skulptur. Dessa träd skall ej formklippas utan lövverken berör varandra, för att också skyla utsikten mot T-banebron. Snabbväxande pilträd kan vara dekorativt och ger utbrett grenverk. En liten skyddad plats i det vida stadsrummet. I de offentliga passagerna och platsbildningarna under torgnivån bör stor omsorg läggas ned på tåliga inomhusväxter. De behöver inte stort utrymme och bör bara placeras där de inte hindrar gångströmmen eller renhållningen. Utblick Från Kornhamstorg SKULPTURAL UTSMYCKNING Hela Slussenområdet lider i dag brist på konstnärlig utsmyckning, kanske för att det saknas lämpliga platser för detta. Det är viktigt att den kommande gestaltningen uppmärksammar detta behov i ett tidigt planeringsskede. Det är i sammanhanget relativt små summor det blir tal om. Här föreslås på nya Karl Johans torg dels ryttarstatyn av honom ridande in mot Gamla Stan (ej centriskt på torget), dels en modern fontängrupp också på detta torg med en dragning åt sydväst. På det lilla Södermalmstorg passar en mindre rund fontän, som tillsammans med de formklippta träden där ger en lugn förankring. Ryssgården kan få en rustik, något skämtsam gruppskulptur i det nordöstra hörnet. Den kan förankra platsen. Slussparkens elliptiska rum passar väl för ett fokus med en ljus skulptur som kontrast mot de gröna löven omkring. I trafikrampens cylindriska mitt vore det naturligt att placera en större modern skulptur, eventuellt upplyst från Mariahissen. Därutöver vore det intressant att tänka sig robusta skulpturer på jämna avstånd utmed den långa Stadsgårdskajen för att ge den identitet och dignitet. På detta sätt kan Stadsgårdskajen också bli en internationell sevärdhet. 18 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET