Omsorgsnämnden PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 21 maj 2015 kl. 13:00 Plats Klicka här för att ange text. Omfattning 39-54

Transkript

1 Omsorgsnämnden Tid Torsdagen den 21 maj 2015 kl. 13:00 Plats Klicka här för att ange text. Omfattning ande Michael Ländin (S), ordförande Per Dahl (M), 1:e vice ordförande Liselotte Ross (V), 2:e vice ordförande Kristina Podolak-Andersson (S) Inger Henriksson (S) Magnus Lundén (S) Kenneth Sjöström (S) Lennart O Werner (C) Ole Torffvit (M) Lene Polteg (FP) Petra Gustavsson (SD) Ersättare Anna Johansson (S) Ola Erlandsson (S) Marita Fransson (C) Michael Palmquist (V) Margreth Johansson (KD) Övriga Magnus Levin, avdelningschef Christina Erlandsson, verksamhetschef 41, 49 Thomas Johansson, avdelningschef 42 Ida Johansson, personalutvecklare 43 Lars-Rune Ehrnborg, 43 Eva Holm, avdelningschef Monica Antonsson, verksamhetschef 49 Hanna Karlsson, schemaadministratör 50 Marcus Gustavsson, ekonom 50 Anslaget på kommunens anslagstavla den 26 maj 2015

2 2 (20) Sekreterare Marina Pull Justeras Michael Ländin ordförande Magnus Lundén

3 3 (20) Behandling av mötesärende 39 Tema Ensolution Ensolution är ett är ett jämförelseverktyg som mäter kostnader per brukare. 90 kommuner i landet använder sig av detta verktyg där man kan göra jämförelser med varandra. Magnus Levin gör en slutpresentation av Kalmars resultat för 2014.

4 4 (20) 40 Ekonomisk rapport efter april månad Dnr ON 2015/0056 Uppföljning av ekonomi och verksamhet efter 1:a tertialet Måluppföljning Omsorgsförvaltningens ekonomiska läge för april månad ser något bättre ut jämfört med mars. Ramminskningen för år 2015 var 11 mnkr. Underskottet för förvaltningen beräknas efter fyra månaders drift till totalt 3,5 mnkr. Omsorgsnämnden godkänner ekonomi- och verksamhetsuppföljningen efter 1:a tertialet och överlämnar denna till kommunstyrelsen.

5 5 (20) 41 Remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Dnr ON 2015/0044 Remiss Nuvarande lag, betalningsansvarslagen (BAL) 1990:1404, infördes som en del av Ädelreformen. De grundtankar som finns i lagen bygger på förutsättningar och arbetssätt som fanns vid den tidpunkten skärptes kraven på vårdplanering i lagen och begreppet färdigbehandlad ändrades till utskrivningsklar. De patienter som omfattades av lagen var i behov av insatser från båda huvudmännen men de medicinska behoven var inte längre sådana att de motiverade slutenvård. Genom lagändringarna 2003 knöts kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara patienter till att en gemensam vårdplan upprättas. Efter lagändringarna framkom dock att det fanns fortsatta problem med samverkan och vårdplaneringar. De förändringar som nu är aktuella är så pass omfattande att en ny lag föreslås med titeln Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Den nya lagen fokuserar på samverkan medan den gamla fokuserade på betalningsansvar. Idag inträder kommunens betalningsansvar efter fem kalenderdagar efter att man mottagit en kallelse till vårdplanering från sjukhuset. För patienter i psykiatrin inträder betalningsansvaret inom trettio dagar. Öppenvården kallas idag ofta till vårdplanering alltför tidigt i patientens återhämtnings- och rehabiliteringsprocess med risk för att vårdplaneringen enbart blir en kommunal planeringsinsats där primärvårdens delaktighet saknas. I det nya lagförslaget föreslås betalningsansvaret inträda efter 3 dagar för samtliga patienter. Lagen föreslås träda i kraft 1 juli Omsorgsnämnden, i samråd med socialförvaltningen och Södermöre kommundelsnämnd, föreslår att kommunstyrelsen godkänner yttrande avseende betänkande av Utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015:20.

6 6 (20) 42 Motion - ökad valfrihet i val av äldreboende Dnr ON 2015/0036 Motion Yttrandet har i sin helhet skett i samråd med Södermöre kommundelsnämnd Per Dahl, (M), föreslår i en motion, ökad valfrihet i val av äldreboende genom att tidigarelägga biståndsbeslut och införa en boendepeng för att skapa reell valfrihet. I Kalmar finns valfrihet att välja utförare i hemtjänsten enligt Kalmarmodellen och tre äldreboenden upphandlade enligt LOU som drivs i privat regi. När enskilda omsorgstagare har fått biståndsbeslut om vård- och omsorgsboende tar boendesamordnaren över handläggningen. I denna handläggning tillfrågas omsorgstagaren regelmässigt om det finns önskemål om ett visst vård- och omsorgsboende. Önskemål från omsorgstagaren kan på detta sätt tillgodoses om det finns en ledig plats tillgänglig på det önskade boendet. Kommuner som har uttalat att man tillämpar valfrihet i vård- och omsorgsboende gör detta vanligen genom att omsorgstagaren kan välja boende som drivs av kommunen eller privat. Begränsningen utgörs av tillgång till plats i önskat boende. Detta tydliga uttalande finns inte i Kalmar. I motionen föreslås en kombination av boendepeng och tidigarelagda biståndsbeslut för ökad valfrihet. Möjligheten till detta har undersökts. När det gäller tidigarelagda biståndsbeslut så är det inte möjligt utifrån socialtjänstlagens biståndsparagraf. Man ansöker om bistånd för att tillgodose sina nuvarande och aktuella behov. Inte behov som kan uppstå i framtiden. Finns inte behovet avslås ansökan. Efter samråd med både SKL och kommunjurist är uppfattningen att boendepeng måste regleras i speciallagstiftning om det ska vara möjligt att använda. Bedömningen är att dagens lagstiftning inte ger möjlighet till boendepeng där den enskilde tillsammans med sitt biståndsbeslut får en boendepeng att använda för att verkställa sitt beslut. Socialtjänstlagen talar om att bevilja insatser för att tillgodose behov. Boendepeng kan heller inte jämställas med försörjningsstöd.

7 7 (20) Frågan om hur valfrihet kan utvecklas vid val av äldreboende är ändå intressant. Även om det finns en hel del svårigheter förknippade med detta som begränsningar i var lediga äldreboendeplatser finns till den enskildes förmåga att framföra sitt önskemål ex demenssjuka personer. Legal företrädare måste då finnas. Den största begränsningen är ändå tillgång till lediga boendeplatser. Det är då den reella valmöjligheten uppstår. Det finns kommuner i landet som utrett modeller och alternativ som finns för att öka valfriheten vid val av äldreboende. I en kommunrapport har Nordic Healthcare Group presenteras tre olika modeller. 1. LOV för enstaka platser jämte boenden som sköts via LOU/egen regi 2. Stockholms stads modell parallell tillämpning av upphandling enligt LOU och LOV 3. Renodlat valfrihetssystem enligt LOV Det finns modeller för att öka valfrihet i val av äldreboende dock inte genom tidigarelagda biståndsbeslut eller boendepeng. Omsorgsnämnden beslutar att överlämna upprättat yttrande till kommunfullmäktige.

8 8 (20) 43 Traineeprogrammet Dnr ON 2015/0027 I februari 2007 tog omsorgsnämnden beslut om att erbjuda tillsvidareanställning till deltagare i trainee-program som vid omvårdnadsprogrammets slut är godkända vid praktik och i alla ämnen. Syftet var att knyta kvalificerade medarbetare till omsorgsförvaltningen för att täcka rekryteringsbehovet och höja kompetensnivån. Ett nytt koncept har tagits fram tillsammans med socialförvaltningen som ska gälla från och med höstterminen 2015 vilket innebär att: Alla som har blivit antagna till omvårdnadsprogrammet erbjuds plats i traineeprogrammet. När första skolveckan har varit ges en information till eleverna. Krav: Eleven ska efter avslutad utbildning ha 1450p, betyg i karaktärsämnen går före kärnämnen. Närvarokrav, endast giltig frånvaro accepteras (uppföljning sker i samarbete med skolan). Semestervikariat (eleven ska efter åk 2 haft ett semestervikariat inom förvaltningen). Körkortsutbildning ska vara påbörjad Eleven ska under sin praktik och semestervikariat uppvisat lämplighet för yrket När eleven är färdigutbildad får den en provanställning på 6 månader. Erbjudandet gäller endast i direkt anslutning till avslutad utbildning. Om provanställningen fungerar så ska tillsvidareanställning erbjudas. Omsorgsnämnden godkänner föreslagna rutiner för traineeprogrammet.

9 9 (20) 44 Motion angående utbildningsanställningar inom omsorgsförvaltningen Dnr ON 2014/0076 Yttrande Motion Margreth Johansson( KD), föreslår i en motion att omsorgsnämnden ska göra en utbildningsplan för specialistutbildningar samt se över möjligheten till utbildningsanställningar. Omsorgsnämnden har lämnat ett yttrande till fullmäktige. I yttrandet redovisas befintliga och kommande insatser inom utbildningsområdet för personal inom omsorgsförvaltningen. Motionen har återremitterats och planen har därmed reviderats. I denna reviderade plan finns en tydligare beskrivning av hur omsorgsförvaltningen genom specialistutbildningar ska möta det mer kvalificerade omsorgsbehovet. Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Protokollsanteckning Margreth Johansson (KD), Per Dahl (M), Ole Torfvit (M) och Lene Polteg (FP) antecknar till protokollet: Vi uppskattar förvaltningens ambitioner med att se vikten av specialistutbildning utifrån dagens behov och de behov som kommer att behövas inom vård och omsorg i en snar framtid. Redan idag ökar vårdtyngden med fler multisjuka äldre och fler yngre som vårdas inom kommunens hälso- och sjukvård. Specialistutbildning anser vi är ett prioriterat område samt en investering av kunskap som leder till att medarbetare gör rätt saker som främjar äldres hälsa och trygghet. Detta är ett steg mot en äldreomsorg i nationell framkant.

10 10 (20) 45 Riskanalys IT Dnr ON 2015/0048 En verksamhetsövergång av IT-verksamheten till serviceförvaltningens ITenhet, är tidigare i år beslutad av omsorgsnämnden, övergången ger en ingång för samtliga IT frågor.

11 11 (20) 46 Riskanalys utveckling och kvalitet Dnr ON 2015/0049 Avdelningen samt chefsfunktionen avvecklas och läggs direkt under den administrativa chefen. På avdelningen finns en utredningssekreterare vars arbetsuppgifter är att göra Lex Sara-utredningar, ta fram styrdokument, vara stöd vid upphandling och avtalsskrivning samt göra uppföljning av verksamhet och kvalitet. Kansliadministratören som tillhör avdelningen går i pension sommaren Denna tjänst skall inte återbesättas utan fördelas ut på övrig personal på kontoret. Nämndsekreteraren tillhör också denna organisation.

12 12 (20) 47 Riskanalys ekonomi Dnr ON 2015/0051 Ekonomiavdelningen består av en ekonomichef samt två ekonomer och en ITekonom som delvis är finansierad av kommunledningskontoret. Ekonomerna är uppdelade på södra respektive norra området. Därtill finns tre ekonomiassistenter på avdelningen. Antalet ekonomer minskas med 0,4 årsarbetare. Ekonomiverksamhetsområdet ses över i den förstudie som genomförs kommuncentralt gällande koncentrerad administration. Ytterligare förändring av verksamhetsområdet görs i samband med att den förstudien är färdig och eventuellt beslut fattas om att koncentrera administrationen i kommunen.

13 13 (20) 48 Riskanalys PA-Lön Dnr ON 2015/0052 PA-enheten minskar med en löneadministratör. Enhetens verksamhetsområde ses över i den förstudie som genomförs kommuncentralt gällande koncentrerad administration. Ytterligare förändring av verksamhetsområdet görs i samband med att den förstudien är färdig och eventuellt beslut fattas om att koncentrera administrationen i kommunen.

14 14 (20) 49 Riskanalys habilitering Dnr ON 2015/0053 Kommunens habiliteringsteam arbetar med hälso- och sjukvårdsinsatser för personer inom LSS personkrets 1 och 2 som har beslut om boende med särskild service eller beslut om boendestöd, liksom för personer som har daglig verksamhet LSS i Kalmar kommuns regi. I habiliteringsteamet ingår två arbetsterapeuter, två fysioterapeuter/ sjukgymnaster och fem sjuksköterskor. Habiliteringsteamet arbetar även inom socialpsykiatri med patienter som har beslut om boende med särskild service eller beslut om boendestöd. I psykiatriteamet ingår en arbetsterapeut och tre sjuksköterskor. I den organisationsutredning som är framtagen av förvaltningschef Mattias Ask och biträdande förvaltningschef Johan Råberg föreslås att habiliteringsteamet som arbetar mot socialförvaltningen bör flyttas över dit. Vid omsorgsnämndens sammanträde beslutades att ge förvaltningen i uppdrag att föra över habiliteringsteamet till socialnämnden. Arbetet inleddes med en riskanalys avseende brukarperspektiv och arbetsmiljöperspektiv samt en beskrivning av möjligheter vid en övergång till socialförvaltningen.

15 15 (20) 50 Riskbedömning arbetsmiljö Dnr ON 2015/0029 Enligt arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet ska varje förändring som sker på arbetsplatsen föregås av en riskbedömning gällande arbetsmiljön. Kalmar kommuns vård-och omsorgsboenden har ett sparbeting under 2015 på 8,5 mkr. Detta innebär en minskning av personalbemanningen, vilket ger konsekvenser på arbetsplatserna. På många vård-och omsorgsboenden reduceras bemanningen med en personal per arbetspass. Omsorgsförvaltningen har upprättat en riskbedömning och handlingsplan tillsammans med fackföreningarna Vision, Ledarna och Kommunal. Inom ram av detta arbete har samtliga boendeenheters lokala riskbedömningar inhämtats. Protokollsanteckning Per Dahl (M), Ole Torfvit (M) och Lene Polteg (FP) antecknar till protokollet: Vi anser att omsorgsnämnden bör ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta en tydlig åtgärdsplan för att bota riskförhållanden i arbetsmiljö/vårdmiljö.

16 16 (20) 51 Projekt delade turer Dnr ON 2015/0058 Projektgruppens sammansättning Samtliga team inom Norr och Söder har varit representerade i gruppen. Hemtjänst och boende har varit jämnt representerade i gruppen. Två enhetschefer har deltagit, en från boende och en från hemtjänst. Syfte Uppdraget är att se över vilka åtgärder som kan vidtas för att minska antalet delade turer. Förutsättningar Inom ekonomisk ram Inom AB:s ram Inom ram av överenskommelse tillfälliga förflyttningar Slutsatser av projektgruppens arbete En viktig slutsats från arbetet är att regelbunden kompetensutveckling är viktigt för att enheterna ska få ett gemensamt synsätt och kunna ta lärdom av varandras goda exempel. Enhetens grundplanering och schemaplanering påverkar antalet delade turer. Gruppen vill även ha en tydligare definition av samordnarrollen samt vilka uppgifter som ska ingå där. Samordnare bör arbeta helg och även vara ute i verksamheten morgontid för att frigöra tid på morgonen och helger vilket i sin tur innebär att man kan minska behovet av en delad tur varje dag i hemtjänsten. Det finns även skillnader mellan teamen hur man definierar begreppet helg. Vissa jobbar efter varannan helg principen, medan andra är mer flexibla med antal helgpass t.ex. kan man ha fem helgpass en period medan man har färre nästa period. Ett förslag är även att telefontid införs för att samordnare ska få mer tid till brukarna. Arbetstiden behöver förskjutas över dygnet. Ett exempel på detta är de enheter där natten arbetar nio timmar, vilket gör att dagen får större möjlighet att planera ut sin tid. Hemtjänstgrupperna behöver även få en förskjutning av ärenden fram på dagen och det är även viktigt att ärenden som tvätt och städ behålls för att kunna fylla ut luckor i planeringen. Gruppen tycker även att det vore bra om nattpatruller läggs ut i teamen för att kunna samplanera och få en vi-känsla inom verksamheten. Andra delar av verksamheten behöver integreras för att möjliggöra samplanering mellan olika verksamheter. Exempel på detta kan vara att integrera natten och träffpunkter för att kunna samplanera personalen och därmed minska delade turer.

17 17 (20) En viktig förutsättning är att ha möjligheten att spela med arbetstiden över hela året. Är tiden fastlåst per schemaperiod som idag, blir det svårare att planera effektivt vid ned och uppgångar i verksamheten. Större enheter skulle underlätta planeringen och möjliggöra andra schemalösningar. Det skulle kunna vara fler enhetschefer på ett område för att kunna möjliggöra detta. Idag varierar personalgruppernas tjänstetider mycket mellan enheterna. Personal kanske måste roteras för att få en jämnare tjänstefördelning mellan enheterna och därmed samma förutsättningar. Arbetsgivaren måste uppmuntra alla anställda till flexibla arbetstider. Ett förslag från gruppen är att ett flexibilitetstillägg kan införas för anställda som vill vara flexibla. Vid större rörlighet kan arbetsgivaren lättare samplanera grupper och därmed minska delade turer. Alla enheter måste ha en ökad grundbemanning för att få in mer personal i grupperna. I samband med att rätten till heltid infördes ökade tjänstetiden och antal personer minskade, vilket innebar fler delade turer. Om alla enheter har en ökad grundbemanning kan detta återställas.

18 18 (20) 52 Förvaltningschefen informerar Branden på Norrlidshemmet Öppettider på träffpunkterna Semesterbemanning för enhetschefer och handläggare Semesterplanering för undersköterskor och vårdbiträden

19 19 (20) 53 Anmälningsärenden Sjukfrånvarostatistik Boendesamordnarens rapport Revisionsberättelse för räkenskapsåret 2014 samt revisorernas granskning av årsredovisningen.

20 20 (20) 54 Anmälan av delegationsbeslut Sammanställning av biståndshandläggarnas beslut under tiden 23 april till 19 maj 2015.