TCO GRANSKAR: LÄRARLEDD TID OCH KVALITET I DEN HÖGRE UTBILDNINGEN #7/13

Transkript

1 TCO GRANSKAR: LÄRARLEDD TID OCH KVALITET I DEN HÖGRE UTBILDNINGEN #7/

2 Författare German Bender Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO tel: Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

3 innehållsförteckning Förord 4 Inledning 7 Sammanfattning 6 Undersökningens resultat i korthet 6 Slutsatser 7 TCOs förslag i korthet 8 Metod 10 Kvalitet i den högre utbildningen ett begrepp med många innebörder 11 TCOs tidigare rapporter om lärarledd tid 15 Lärarledd tid och andra kvalitetsfaktorer i högre utbildning forskning och beprövad erfarenhet 17 Undersökningens resultat 20 Lärarledd undervisning 20 Undervisningsgruppernas storlek 25 Studentcentrerat lärande 27 Självstudier 28 Kontakten mellan lärare och studenter 31 Studenternas engagemang och aktivitet 33 Andra kvalitetsaspekter 35 Förbättringsområden 36 Diskussion och slutsatser 39 TCOs förslag för bättre utbildningskvalitet 42 Öka resurserna till de mest eftersatta utbildningsområdena 42 Säkerställ en hållbar finansiering av den högre utbildningen 43 Synliggör studenternas kontakt med lärarna 43 Följ upp det studentcentrerade lärandet 44 Förändra resurstilldelningen 45 Inrätta ett nytt system för kvalitetsutvärdering av högre utbildning 45 Satsa på pedagogiken 46 Appendix I Undervisningstid för samtliga heltidsstudenter Appendix II Vanligaste gruppstorleken för samtliga heltidsstudenter Referenser 50 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

4

5 Förord Ett ord har präglat de senaste årens debatt om den högre utbildningens kvalitet: kvalitetskris. De senaste månaderna har diskussionen handlat om studenternas allt sämre förkunskaper, vilket hänger ihop med att svenska elevers skolresultat sjunkit under 2000-talet. En viktig fråga har också varit i vilken mån lärarna och pedagogiken i högskolan kan kompensera för de resursbrister som lett till få lärarledda timmar och stora undervisningsgrupper. TCO har länge verkat för en bättre utbildningskvalitet, bland annat genom vår stora årliga högskolekonferens, vår medverkan i Universitetskanslersämbetets referensgrupp för kvalitetsutvärdering och inte minst med våra årliga undersökningar om lärarledd tid och andra kvalitetsfaktorer. Redan i vår första undersökning (2009) kunde vi visa att den lärarledda tiden var nere på så låga nivåer att utbildningskvaliteten hotades. Vi varnade då för att högskolestudier i allt högre grad innebär att studenterna kvitterar ut en litteraturlista och ett lånekort, sitter och läser för sig själva och sporadiskt stämmer av hur det går med en överbelastad lärare. Om man jämför årets resultat med 2009 års har inte mycket förändrats de lärarlösa hålen i studenternas scheman kvarstår. Men även om årets rapport bekräftar den bekymmersamma situationen för landets högskolestudenter som vi känner igen sedan tidigare, finns det vissa ljusglimtar. Vår sammanställning tyder på en svag minskning av andelen studenter som får mycket lite lärarledd undervisning under perioden Tyvärr framstår de här små förändringarna som högst obetydliga i förhållande till de resurstillskott på omkring 700 miljoner kronor som regeringen gjort under perioden Satsningarna har nämligen gjorts med det uttalade målet att leda till mer lärarledd tid för just de utbildningar som har lägst ersättningsnivåer. I årets undersökning framkommer också andra resultat som ger anledning till oro, exempelvis när det gäller studenternas självstudier och kontakten med lärarna, som sammantaget tyder på att pedagogiken inte kompenserar för bristen på lärarledd tid och stora undervisningsgrupper. För att komma till rätta med kvalitetsbristerna i den högre utbildningen och säkerställa att högskolan klarar sitt uppdrag att bredda rekryteringen, måste en rad åtgärder vidtas omgående. Högskolans kvalitetskris är kanske inte lika uppmärksammad som skolans, men den är ett allvarligt hot mot Sveriges framtid och mot ungas möjligheter att skapa sig bättre livschanser. Eva Nordmark Ordförande TCO Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

6 Sammanfattning Den första nationella undersökningen om lärarledd undervisningstid i Sverige genomfördes av TCO och presenterades 2009 i rapporten Ont om lärarledd tid för studenter. Sedan dess har vi årligen ( ) genomfört en rikstäckande studentenkät om lärarledd tid och andra kvalitetsfaktorer inom högre utbildning. Undersökningen har alltså genomförts fem gånger, men eftersom endast två rapporter publicerats (2009 och 2010) är föreliggande rapport första gången som vi presenterar resultaten från samtliga år. I årets rapport, som bygger på enkätsvar från heltidsstudenter vid omkring 40 universitet och högskolor, tar vi ett både djupare och bredare grepp om kvalitetsfrågorna än tidigare. Med utgångspunkt i högskolepedagogisk forskning har vi ställt ett antal nya frågor till studenterna. Syftet har varit att undersöka i vilken mån utbildningarna kompenserar för brister i lärarledd tid genom att tillämpa studentcentrerade pedagogiska metoder som stärker relationen med lärarna och därmed bidrar till ökad motivation och aktivitet hos studenterna. Undersökningens resultat i korthet Vi kan i år visa att bristen på lärarledd tid i den högre utbildningen är kvar på ungefär samma nivåer som vi kunde konstatera i vår första undersökning 2009 och som bland annat bekräftades av Europeiska kommissionens stora undersökning Eurostudent från 2009, där Sverige låg sist bland de 22 undersökta länderna vad gäller lärarledd tid. Men det finns positiva tecken. Vår sammanställning tyder på en svag minskning av andelen studenter som får mycket lite lärarledd undervisning under tidsperioden Andelen studenter inom tidskategorierna 3 5 och 6 8 timmar har minskat en aning medan andelen i de högre intervallen (12 14 och mer än 15 timmar) har ökat. Trots detta är nivåerna fortfarande bekymmersamma och i många fall alarmerande. Nästan hälften av heltidsstudenterna uppger att de får mindre än nio timmars lärarledd undervisningstid i veckan. Nio timmar ska egentligen vara lägstanivån i det nuvarande resurstilldelningssystemet. Var fjärde student får mindre än sex timmars lärarledd undervisningstid i veckan. Endast två av tio studenter får 15 timmar eller mer. Minst lärarledd tid får studenter inom humaniora och samhällsvetenskap. I stora drag kan detsamma sägas om undervisningsgruppernas storlekar, som vi började undersöka Fyra av tio studenter i årets undersökning uppger att de oftast undervisas i grupper med fler än 30 studenter. Situationen är värst för studenter inom ekonomi och juridik. 6 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

7 Bland nybörjarstudenterna uppger 14 procent att de har så lite som 0 5 timmars undervisning i veckan och nästan fyra av tio har mindre än nio timmars undervisning i veckan. Nybörjarstudenter undervisas dessutom oftare än genomsnittsstudenten i stora undervisningsgrupper nästan hälften av nybörjarna undervisas oftast i grupper med fler än 30 studenter. Det är förvånande och djupt problematiskt att detta präglar den första tiden i högskolan, då kontakten med läraren är som viktigast. Särskilt allvarligt är det för studenter med icke akademisk bakgrund och i ljuset av att studenternas studiemotivation och förkunskaper från gymnasieskolan tycks vara lägre än på mycket länge. Nästan hälften av studenterna uppger att de lägger ned 15 timmar i veckan eller mindre på sina självstudier. Om man räknar ihop lärarledd tid och självstudier ägnar svenska studenter generellt sett betydligt mindre tid åt studierna än den vedertagna normen inom det europeiska samarbetet kallat Bolognaprocessen. I undersökningen framkommer också andra resultat som tyder på kvalitetsbrister och dålig kontakt mellan lärare och studenter. Det är till exempel mycket ovanligt att studenter diskuterar kurskrav eller uppgifter med sina lärare tre av fyra gör det sällan eller aldrig. Ungefär hälften av studenterna uppger att de sällan eller aldrig får feedback inom rimlig tid och att lärarna sällan eller aldrig motiverar dem att göra sitt bästa. Omkring fyra av tio studenter kommer ofta eller mycket ofta oförberedda till undervisningen och nästan sex av tio bidrar sällan eller mycket sällan till diskussioner i undervisningen. Enligt högskolelagen och högskoleförordningen ska all högre utbildning ha anknytning till forskning och arbetsliv, men drygt tre av tio studenter svarar att deras utbildning sällan eller aldrig haft anknytning till aktuell forskning och nästan hälften svarar att utbildningen sällan eller aldrig haft arbetslivsanknytning. Några positiva resultat berör samarbeten och vissa färdigheter. Nästan två av tre studenter samarbetar ofta eller mycket ofta med andra. Tre av fyra studenter uppger att utbildningen har utvecklat deras förmåga att skriva klart och begripligt. Drygt åtta av tio anser att utbildningen utvecklat deras förmåga att självständigt söka kunskap. Slutsatser Små förändringar sedan 2009 kvalitetsbristerna består De kvalitetsbrister inom den högre utbildningen som vi kunde konstatera redan i vår första undersökning 2009 består i hög grad. En stor andel av studenterna får fortfarande lite lärarledd tid och undervisas i stora grupper. Förändringarna som skett under perioden är små, men det finns tecken på en svag förbättring. En försiktigt optimistisk tolkning av Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

8 resultaten är att vi kanske ser början på en positiv utveckling, men det är långt ifrån säkert och dagens situation är fortsatt djupt bekymmersam. Pedagogiken kompenserar inte för bristerna i lärartäthet Enligt den högskolepedagogiska forskning som redovisas i denna rapport går det att i viss mån kompensera för kvalitetsbrister som lite lärarledd tid och stora undervisningsgrupper. Men det förutsätter att pedagogiken är mycket välplanerad, tydligt studentcentrerad och skapar förutsättningar för djupinlärning. Resultaten i vår undersökning tyder inte på att detta sker i särskilt stor utsträckning. Regeringens kvalitetssatsningar ger inte avsedd effekt Regeringen har under perioden satsat nästan 700 miljoner kronor med det uttalade syftet att ge studenterna på framför allt de mest eftersatta utbildningarna (humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi och juridik) mer lärarledd tid och mindre undervisningsgrupper. Man har dessutom satsat ytterligare 600 miljoner kronor under Det torde ligga i statsmakternas intresse att satsningar i den storleksordningen faktiskt får den avsedda effekten, men vår undersökning tyder på att eventuella sådana effekter hittills har varit mycket begränsade. Tänkbara orsaker till detta diskuteras i rapporten. TCOs förslag i korthet Det krävs omfattande insatser för att i grunden komma till rätta med kvalitetskrisen inom den högre utbildningen. Här följer ett kortfattat urval av de TCO-förslag som redovisas mer utförligt i denna rapport. Öka resurserna till de mest eftersatta utbildningsområdena Ersättningarna för de mest eftersatta utbildningarna (humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi och juridik) bör höjas med drygt 10 procent jämfört med 2013 års ersättningsnivå. Säkerställ en hållbar finansiering av den högre utbildningen Den grundläggande orsaken till bristen på lärarledd tid och de stora undervisningsgrupperna är att resurserna till den högre utbildningen urholkats i nästan två decennier på grund av systemet för pris- och löneuppräkning av anslagen. Systemet bör ses över så att lärosätena får tillräckliga anslag för att täcka sina faktiska kostnader. Lärosätena bör få särskilda resurser när de åläggs att utföra andra större uppdrag. Synliggör studenternas kontakt med lärarna Universitetskanslersämbetet och lärosätena bör få i uppdrag att dels utveckla metoder och nyckeltal för mätning och redovisning av olika typer av lärarledd tid och lärarkontakt, dels genomföra egna undersökningar. 8 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

9 Resultaten bör spridas till studenter, myndigheter, forskare, arbetsmarknadens parter och andra intressenter. Följ upp det studentcentrerade lärandet och satsa på pedagogiken Studentcentrerat lärande leder enligt forskning till hög utbildningskvalitet och är dessutom en grundprincip i Bolognaprocessen, där Sverige ingår tillsammans med 46 andra europeiska länder. Resultaten som vi redovisar i denna rapport tyder på att undervisningen inte präglas av en studentcentrerad pedagogik i särskilt stor utsträckning. Universitetskanslersämbetet och lärosätena bör ges i uppdrag att genomföra återkommande undersökningar för att följa upp och utveckla det studentcentrerade lärandet. En rad andra åtgärder bör också vidtas av regering och lärosäten för att främja och stärka pedagogiken, bland annat behövs satsningar på högskolepedagogisk forskning och lärares arbetsvillkor. Förändra resurstilldelningen Det nuvarande nationella resurstilldelningssystemet för högre utbildning infördes för snart 20 år sedan och fungerar dåligt i många avseenden. En utredning bör omgående tillsättas för att få till stånd ett nytt system. Några viktiga principer bör vara att basera resurstilldelningen på undervisningsmetoder snarare än ämnesområden och att utjämna de stora skillnaderna i ersättningsnivåer mellan olika utbildningsområden som finns i dag. Inrätta ett nytt system för kvalitetsutvärdering av högre utbildning Det nuvarande kvalitetsutvärderingssystemet bedömer studenternas snarare än utbildningarnas resultat och har ett starkt fokus på uppsatser. Ett nytt system bör bedöma hur mycket studenterna lärt sig under utbildningen och i högre grad beakta aspekter som samverkan och arbetslivsanknytning, lärarkontakt och -kompetens, examinationsformer, forskningsanknytning och olika indikatorer på studentcentrerat lärande. Även lärosätenas eget kvalitetsarbete bör bedömas och stödjas. Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

10 Metod Studenter vid högskolor och universitet är en grupp som är mycket svår att nå. De är inte alltid är skrivna på sin bostadsadress, flyttar ofta och har sällan fast telefon. Därför har TCO valt att ställa frågorna om lärarledd tid och kvalitet i utbildningen i undersökningen Studentbarometern. Studentbarometern är en årligen återkommande undersökning som genomförs via internet av företaget Studentkortet. Undersökningen omfattar en mängd områden varav TCOs frågor om utbildningskvalitet utgör ett. Studentkortet samlar in svaren genom sin e-postdatabas, som sannolikt är en av Sveriges mest representativa urvalsramar för målgruppen högskole-/ universitetsstuderande. Databasen omfattar omkring aktiva e- postadresser till studenter över hela Sverige. År 2011 fanns i Sverige ca aktiva studenter. Studentkortets databas innefattar med andra ord nästan hälften av landets aktiva studenter. Studentbarometern är en urvalsundersökning gjord utan bortfallsanalys och urvalet består av de studenter som besvarat undersökningen. Resultaten gällande undervisningstid, undervisningsgrupper och andra kvalitetsaspekter ska därför ses som ungefärliga skattningar. Samtliga studenter i Studentkortets databas bjöds via ett e-postutskick in att delta i undersökningen. Som incitament för deltagande erbjöds studenterna att vara med och tävla om priser bestående av bärbara datorer och presentkort. Fältperioden inleddes den 28 mars 2013 och avslutades den 17 april. Totalt registrerades kompletta genomförda enkäter. I undersökningen delades dessa respondenter slumpmässigt upp i två grupper där den ena, bestående av respondenter, svarade på de TCO-specifika frågorna. Vidare har vi lagt på filtret heltidsstudier för att sålla bort svar från studenter som läser mindre eller mer än 30 högskolepoäng per termin. Det innebär att resultaten som redovisas i denna rapport bygger på svar från studenter inom olika utbildningsområden från omkring 40 universitet och högskolor. När vi i redovisningen av vår undersökning skriver studenter avser vi alltså heltidsstudenter. Med timmar och undervisningstimmar avses akademiska timmar, det vill säga 45 minuter. För att stärka undersökningens representativitet viktades totalresultatet med avseende på kön och studiesäte, baserat på siffror från Universitetskanslersämbetet. De olika kategorierna för utbildningsområden har i viss utsträckning anpassats till Universitetskanslersämbetets klassificering. Studenterna har själva angivit vilken kategori de anser sig höra till. 10 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

11 Kvalitet i den högre utbildningen ett begrepp med många innebörder Att sträva efter hög utbildningskvalitet är en grundläggande uppgift för den högre utbildningen. I högskolelagen 1 slås det fast att: Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. 1. SFS 1992:1434, Prop. 2009/10: Högskoleverket (2012 a). 4. SOU 1993: Riksrevisionen (2008). Kvalitet har också blivit en allt viktigare högskolepolitisk prioritering. I propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen, där regeringen föreskriver de nu gällande principerna för utvärdering av den högre utbildningen, konstaterar man att hög kvalitet i högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges fortsatta utveckling som kunskapsnation och för tillväxt, sysselsättning och framtida välstånd. 2 I Sverige har den högre utbildningens kvalitet sedan nästan 20 år utvärderats av myndigheten Högskoleverket (numera Universitetskanslersämbetet). Högskoleverkets chef under stora delar av 1990-talet, universitetskansler Stig Hagström valde att uttrycka sig i poetiska ordalag när han beskrev kvalitet som en resa, inte en destination. 3 Kvalitetsbegreppets svårgripbara och komplexa natur uppmärksammas också i den statliga utredning som ligger till grund för myndighetens kvalitetsutvärderande uppdrag: Kvalitet är varken en objektivt konstaterbar eller en oföränderlig egenskap hos en företeelse. Kvalitet är ett omdöme om denna företeelse, avgivet av en intressent vid ett visst tillfälle grundat på en subjektiv bedömning av dess värde för honom eller henne. 4 Även Riksrevisionen har resonerat kring kvalitetsbegreppet och pekar ut fyra intressenter vars syn på begreppet utbildningskvalitet kan skilja sig åt: studenter, lärosäten, arbetsgivare och statsmakter. Man konstaterar att [b]egreppet kvalitet har i grunden en positiv laddning: kvalitet är något allmänt eftersträvansvärt. I dess mest allmänna bemärkelse kan kvalitet sägas vara de mätbara och önskvärda egenskaper en brukare vill ha ut av en vara eller en tjänst. 5 Kvalitet är med andra ord ett dynamiskt och flyktigt begrepp, vars innebörd med nödvändighet varierar över tid och mellan olika aktörer. Vad man menar med kvalitet i den högre utbildningen kan därmed inte en gång för alla slås fast, utan måste ständigt förhandlas och diskuteras i olika sammanhang och i förhållande till olika syften. Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

12 I skriften TCOs idé för den högre utbildningen berättar vi om vår syn på den högre utbildningen och redovisar ett antal faktorer som enligt vår mening är av betydelse för utbildningskvaliteten TCO (2008). Den lärarledda undervisningstiden, gruppernas storlek och undervisningsformen. Forskarutbildade och pedagogiskt utbildade lärare och en god forskningsanknytning i utbildningen. Pedagogisk innovation och utveckling. Arbetslivsanknytning och samverkan med det omgivande samhället. Internationalisering för både lärare och studenter. Breddad rekrytering från underrepresenterade grupper. Beaktande av jämställdhet och likabehandling i såväl lärosätesstrukturer som i undervisningens genomförande och innehåll. Ett starkt studentinflytande och kollegialt inflytande vad gäller såväl lärosätenas organisation och beslutsformer, som undervisningens genomförande och innehåll. Rimliga levnadsvillkor för studenter. I föreliggande rapport fokuserar vi på de fyra första punkterna. Det gäller exempelvis olika former av kontakt mellan studenter och lärare, den tid studenterna ägnar åt självstudier och schemalagd undervisning, samt studenternas motivation och aktiva deltagande i undervisningen. Detta är aspekter som enligt högskolepedagogisk forskning har visat sig vara gynnsamma för studenternas lärande och därmed för utbildningskvaliteten. Det råder alltså stor enighet om att olika intressenter kan och bör ha skilda synpunkter på vad som utgör god kvalitet i den högre utbildningen. Med detta sagt står det ändå klart att det också finns en bred samsyn om att staten och samhället i vid mening har ett intresse av och ett ansvar för att kvaliteten i den högre utbildningen löpande utvärderas. Och i enlighet med den föränderliga synen på kvalitet som beskrivits ovan, har också fokus för kvalitetsbedömningarna skiftat över tid. De kvalitetsutvärderingar som genomförts under åren kan delas in i olika omgångar, eller cykler, som genomförts med skilda metoder och utifrån varierande bedömningsgrunder. I dagens system gör Universitetskanslersämbetet bedömningar av fyra slag: Prövningar av examenstillstånd inför inrättandet av nya utbildningar. Utvärderingar av befintliga utbildningar som leder till examen, samt utvärderingar av så kallade uddakurser som inte leder till examen. Uppföljningar av examenstillstånd som ifrågasatts efter utvärdering. 12 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

13 I de examensrättsprövningar som Universitetskanslersämbetet genomför när en högskola ansöker om tillstånd att anordna en ny utbildning bedöms ett antal så kallade kvalitetsaspekter. Några exempel på dessa är att lärosätet kan visa att studenterna kommer att ges goda förutsättningar att nå målen för utbildningen, att antalet lärare står i proportion till utbildningens beräknade omfattning, att utbildningen ger förutsättningar för ett kritiskt och kreativt/reflekterande förhållningssätt, samt huruvida undervisning, kurskriterier och examination är utformade för att säkra forskningsanknytning och progression. 7 Bedömningen av dessa kvalitetsaspekter ligger sedan till grund för beslutet att utfärda ett examenstillstånd för en viss utbildning. När det gäller den andra sortens bedömningar, kvalitetsutvärderingarna, fokuserade tidigare system i hög grad på utbildningarnas förutsättningar och processer. Enkelt uttryckt utvärderades utbildningarnas ingångsvärden, utformning och innehåll. I den meningen påminde alltså utvärderingarna om prövningarna av examenstillstånd som beskrivits ovan. Men i dagens utvärderingssystem ligger fokus i stället på resultat, med vilket man menar studenternas självständiga arbeten (även om andra faktorer också kan ingå i bedömningen). 8 Systemet beaktar därför i mycket begränsad omfattning de aspekter av utbildningarnas kvalitet som är i fokus för denna rapport, nämligen undervisning, examination och relationen mellan lärare och student. Detta kan dock vara på väg att ändras så att det utvärderingssystem som gäller från och med 2015 i högre grad kan komma att beakta andra kvalitetsaspekter än resultat, som processer och förutsättningar. Faktum är att detta redan förekommer när det gäller Universitetskanslersämbetets utvärderingar av så kallade uddakurser, alltså kurser som inte leder till examen Universitetskanslersämbetet (2013 d). 8. Högskoleverket (2012 c). 9. Universitetskanslersämbetet ( ). 10. Universitetskanslersämbetet (2013 e). 11. Gibbs (2010). Den fjärde sortens kvalitetsbedömning som Universitetskanslersämbetet ansvarar för är bedömningen av de åtgärder som lärosätena ska redovisa inom ett år efter att en utvärderad utbildning fått omdömet bristande kvalitet. Eftersom kvalitetsutvärderingssystemet fortfarande är relativt nytt har några sådana bedömningar ännu inte gjorts, varför det är vanskligt att närmare kommentera dem i denna rapport. Det som däremot står klart är att bedömningarna inte kommer att kunna baseras på resultat, eftersom det helt enkelt inte kommer att finnas några nya uppsatser att bedöma så kort tid efter att de ifrågasatta utbildningarna utvärderats. Därmed kommer bedömningarna sannolikt att grundas på kvalitetsaspekter liknande de som gäller för examensrättsprövningarna och som alltså berör processer och förutsättningar. Detta avsteg från kvalitetsutvärderingssystemet fokus på resultat framstår som en inbyggd metodologisk paradox, vars utfall och konsekvenser det ännu är för tidigt att bedöma. 10 En principiell invändning mot det resultatbegrepp som används i det nuvarande kvalitetsutvärderingssystemet, är att det endast beaktar studenternas och inte utbildningarnas resultat. Distinktionen är viktig, eftersom den tydliggör skillnaden mellan studenternas resultat och studenternas lärande, eller vad som på engelska ibland benämns som student learning outcomes (eller student performance) och educational gains. 11 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

14 Educational gains åsyftar det studenterna lär sig under sin utbildning, vilket något förenklat kan beskrivas som skillnaden mellan vad de kunde innan och vad de kan efteråt. Learning outcomes (eller student performance) avser de resultat studenterna presterar i slutet av utbildningen oavsett förkunskaper eller andra förutsättningar. Icke desto mindre är just detta mått, som av uppenbara skäl säger mycket lite om själva utbildningens kvalitet, centralt i det kvalitetsutvärderingssystem som vi i dag har för att bedöma högre utbildning i Sverige. I denna rapport kommer vi i stället att undersöka de kvalitetsaspekter som enligt forskningen har visat sig ha positiva effekter på educational gains, alltså på studenternas lärande. 12 Avslutningsvis bör det sägas att en stor del av arbetet med att främja och säkra utbildningskvaliteten bedrivs av enskilda lärosäten och studentkårer. Detta kvalitetsarbete handlar bland annat om effektiv resursanvändning och pedagogisk utveckling och grundar sig i hög grad på kvalitetsaspekter av det slag som är i fokus för denna rapport. 12. Dessa kan förstås också ha positiva effekter på studenternas resultat (learning outcomes). 14 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

15 TCOs tidigare rapporter om lärarledd tid Den första nationella undersökningen om lärarledd undervisningstid i Sverige genomfördes av TCO Där presenterade vi inte bara resultaten från vår undersökning, utan redovisade också en lång rad andra undersökningar om lärarledd tid som gjorts av enskilda lärosäten, studentkårer och andra organisationer. 13 Vi kunde då konstatera att samstämmigheten är stor mellan våra siffror och andra undersökningar som genomförts vid skilda tidpunkter och platser och med olika metoder och urval. I Europeiska kommissionens stora undersökning Eurostudent från 2009 som kom ut samma år, låg Sverige sist bland de 22 undersökta länderna vad gäller lärarledd tid. Ett år senare (2010) 14 följde vi upp undersökningen i en ny rapport där vi kunde visa att situationen försämrats: sex av tio studenter fick mindre än nio timmars undervisning per vecka och drygt var tredje fick mindre än sex timmar. Andelen studenter som fick mer än nio timmar i veckan hade minskat inom alla utbildningsområden. Studenter inom humaniora och samhällsvetenskap var särskilt utsatta drygt åtta av tio respektive tre av fyra studenter inom dessa utbildningsområden fick mindre än nio timmars undervisning i veckan, den miniminivå som slogs fast i utredningen som ligger till grund för den högre utbildningens resurstilldelningssystem I TCO (2010) finns en uppdaterad redogörelse för dessa undersökningar. 14. Ibid. 15. SOU 1992: Gibbs (2010) och Benton & Pallet (2013). I 2010 års undersökning ställde vi också en fråga om undervisningsgruppernas storlek, eftersom gruppstorleken är en av de faktorer som påverkar relationen mellan lärare och studenter och som enligt forskningen har betydelse för studentens lärande och därmed för utbildningens kvalitet. 16 Detta gav oss en bättre förståelse för hur de bristande undervisningsresurserna slår mot olika utbildningsområden. Vi kunde då konstatera att storsalsföreläsningar med mer än 100 studenter var vanligast inom utbildningsområdena ekonomi, juridik och i viss mån teknik. Dessa studenter framstod möjligen som ännu mer utsatta än de inom humaniora och samhällsvetenskap, eftersom de inte bara hade förhållandevis få undervisningstimmar utan dessutom undervisades i stora grupper. Drygt hälften av samtliga svarande studenter undervisades oftast i mellanstora grupper med studenter. Lärarledd tid har också börjat uppmärksammas alltmer av lärosätena själva, antagligen på grund av studenternas påtryckningar och på grund av de undersökningar som bland andra TCO genomför. Men på de flesta lärosäten har frågan om lärarledd undervisningstid i praktiken inte prioriterats särskilt högt, vilket framgick av en enkät som TCO sände ut till 28 lärosäten inför vår förra rapport om lärarledd tid (2010). Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

16 I enkäten frågade vi om det på lärosätet gjorts någon undersökning avseende lärarledd tid under åren Endast tre av de 20 lärosäten som besvarade enkäten hade gjort det. Vidare ställde vi frågan om det på lärosätet, centralt eller på annan nivå, hade fattats beslut om riktlinjer avseende lärarledd undervisningstid i styrdokument/verksamhetsplan eller liknande dokument. Endast sju lärosäten uppgav att de hade sådana riktlinjer. En förklaring till detta är att miniminivåer är svåra att ange, på grund av skillnader mellan olika utbildningsområden, kursnivåer och pedagogiska metoder. Det kan också bero på att lärosätena drar sig för att skylta med de låga nivåerna på lärarledd tid och de stora undervisningsgrupperna, eftersom det riskerar att stöta bort potentiella studenter. Ytterligare en tänkbar orsak är att kvalitet, som beskrivits ovan, är ett komplext och svårfångat begrepp, och att man befarar att ett alltför stort fokus på dessa frågor gör att andra viktiga kvalitetsfaktorer hamnar i skymundan. Våra tidigare rapporter har mötts med stort intresse och uppskattning, men vi har också fått frågan om hur viktig den lärarledda tiden egentligen är för kvaliteten i den högre utbildningen. Att den frågan ställs i ljuset av de siffror vi presenterat är egentligen inte förvånande. När bristen på lärarledd tid nu har etablerats i den högskolepolitiska debatten, är det naturligt att diskussionen breddas och fördjupas. För TCO är det ett tecken på att frågan är angelägen och behöver belysas ytterligare inte minst eftersom problemet kvarstår år efter år. Därför har vi valt att komplettera våra undersökningar om lärarledd tid med ytterligare enkätfrågor. I vår andra undersökning (2010) frågade vi som tidigare nämnts också om undervisningsgruppernas storlek, vilket vi har fortsatt med sedan dess. I årets undersökning har vi gått vidare i vårt utforskande av problematiken kring lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen. Med utgångspunkt i högskolepedagogisk forskning har vi ställt ett antal nya frågor till studenterna. De nya enkätfrågorna är till stor del hämtade från andra stora evidensbaserade enkätundersökningar. 17 Syftet är att undersöka i vilken mån utbildningarna kompenserar för brister i lärarledd tid med studentcentrerade pedagogiska metoder som stärker relationen med lärarna och bidrar till ökad motivation och aktivitet hos studenterna. 17. Bekhradnia (2013), Högskoleverket (2007) och (2010), samt National Survey of Student Engagement (2013). I nästa kapitel redovisar vi översiktligt den forskning och de evidensbaserade slutsatser om bland annat studentengagemang och relationen mellan studenter och lärare som ligger till grund för årets TCO-undersökning, som är den mest omfattande hittills vad gäller antalet frågor. 16 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

17 Lärarledd tid och andra kvalitetsfaktorer i högre utbildning forskning och beprövad erfarenhet Högskolepedagogisk forskning visar att det finns ett samband mellan mängden undervisningstid och utbildningens kvalitet, men det innebär inte att mer undervisning automatiskt leder till att studenterna lär sig mer. Det finns vetenskapligt stöd för att undervisningstiden har betydelse och att den effekten kan förstärkas, beroende på hur undervisningen bedrivs och hur stora studentgrupperna är. 18 Det centrala är att undervisningen fokuserar på studentens eget lärande och att studenterna i olika avseenden är aktiva, engagerade och motiverade i sina studier. 19 Undervisningen bör också främja studenternas självstudier både den tid de ägnar åt dem och i vilken form dessa studier bedrivs. 20 Utbildningens kvalitet blir då ett mått på i vilken grad undervisningen främjar ett studentcentrerat lärande, vilket som vi redovisat tidigare i denna rapport är ett synsätt som präglar såväl högskolelagen som examensrättsprövningarnas kvalitetsaspekter. Detta synsätt har också starkt stöd i Sveriges förenade studentkårers kvalitetsenkät, där undervisningens pedagogiska upplägg är den kvalitetsfaktor som flest studentkårer anser vara viktigast. 21 Det studentcentrerade lärandets plats i den högre utbildningen är dessutom politiskt förankrat i Bolognaprocessen, som Sverige har ingått i sedan starten I det senaste gemensamma dokumentet skriver de 47 medlemsländernas utbildningsministrar: We reiterate our commitment to promote student-centred learning in higher education, characterised by innovative methods of teaching that involve students as active participants in their own learning. 22 Kvaliteten kan i denna mening alltså sägas vara hög om studenterna lär sig mycket och om inlärningen dessutom är djupinriktad (skapar förståelse och sammanhang), snarare än ytinriktad (fokuserar på memorering och återgivning av enkla fakta och begrepp). 23 Förutsättningarna för detta ökar avsevärt om undervisningen prioriterar studenternas lärande och kontakten med lärarna. 18. Gibbs (2010). 19. Elmgren & Henriksson (2010), Froyd (2010), Gärdebo & Wiggberg (2012), Johansson (2012), Lagerqvist (2010), Lodefalk (2013), Ramsden (2003) och Riksrevisionen (2008). 20. Bekhradnia (2013), Brennan, Patel & Tang (2009), Johansson (2012) och Lagerqvist (2010). 21. Sveriges förenade studentkårer (2013). 22. EHEA European Higher Education Area Ministerial Conference (2012). 23. Gibbs (2010), Lagerqvist (2010) och Sveriges förenade studentkårer (2013). 24. Gibbs (2010). Processvariabler har att göra med utbildningens förutsättningar. Några exempel är undervisningsgruppens storlek, kontakttid mellan lärare och studenter, tid till självstudier, graden av studentengagemang och samarbete, attityder till djupinlärning och kritiskt tänkande, meningsfulla arbetsuppgifter, samt återkoppling från lärare. 25. The Seven Principles of Good Practice in Undergraduate Education i Gibbs (2010). En stor forskningsöversikt som genomfördes 2010 på uppdrag av brittiska HAE (Higher Education Academy), visade att de så kallade processvariabler som leder till ökat studentengagemang har störst betydelse för utbildningskvaliteten. 24 De viktigaste slutsatserna har kärnfullt formulerats i sju pedagogiska principles of good practice, som främjar studenternas lärande och därmed utbildningens kvalitet. 25 Dessa principer är baserade på omfattande empirisk evidens och tillämpas i stor skala i bland annat Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

18 USA och Storbritannien. De överensstämmer också väl med resultaten från andra studier och forskningsöversikter. 26 I korthet innebär de att god undervisning ska: Uppmuntra kontakt mellan studenter och lärare/forskare. Uppmuntra samarbete mellan studenter. Uppmuntra aktivt lärande. Ge snabb återkoppling. Understryka betydelsen av den tid som ägnas åt olika uppgifter. Ha höga förväntningar på studenterna. Beakta studenters olika talanger och lärandeformer. Det bör noteras att åtminstone två av punkterna på listan har tydlig koppling till lärarledd tid och undervisningsgruppernas storlek. Men där finns också andra principer som kan vara väl så viktiga som undervisningstiden. 26. Elmgren & Henriksson (2010), Froyd (2010), Henard & Leprince-Ringuet (2009), Hénard & Roseveare (2012), Johansson (2012), Lodefalk (2013), Ramsden (2003), Riksrevisionen (2008) och Sveriges förenade studentkårer (2013). 27. Gibbs (2010). 28. Ibid. 29. Ibid. Läs mer om educational gains på sid i denna rapport. 30. Högskoleverket (2007) och National Survey of Student Engagement (2013). Ett av syftena med den undersökning som presenteras längre fram i denna rapport har varit att försöka bedöma i vilken utsträckning de här sju pedagogiska principerna tillämpas i svensk högre utbildning. En vanlig metod för att göra detta är studentenkäter, som exempelvis den brittiska NSS (National Student Survey), den brittisk-australiska CEQ (Course Experience Questionnaire) och den amerikanska NSSE (National Survey of Student Engagement). Av dessa är NSSE den i särklass största, mest använda och mest beforskade. NSSE fokuserar på den kvalitetsfaktor som för närvarande kanske tilldrar sig störst intresse i den högskolepedagogiska forskningen, nämligen studentengagemang. 27 Det är väl belagt att de aspekter av studentengagemang som fångas upp i NSSE är av stor betydelse för studenternas lärande. 28 Faktum är att det till och med finns vetenskapligt stöd för att studenternas svar på frågorna i NSSE-enkäten kan användas som indikatorer på i vilken grad utbildningar främjar educational gains (alltså studenternas lärande) utan att man behöver mäta studenternas ingångsvärden, som förkunskaper och andra förutsättningar. 29 Detta har naturligtvis även relevans i en svensk kontext och NSSE har därför legat till grund för den stora enkätundersökningen Studentspegeln, som genomfördes av Högskoleverket 2002 och Av den anledningen har vi utökat årets TCO-undersökning och kompletterat våra tidigare frågor om mängden schemalagd undervisningstid och undervisningsgruppernas storlek med ett antal enkätfrågor som vi (i vissa fall med små justeringar) hämtat ur bland annat NSSE och Studentspegeln. 30 Syftet med detta är dels att få en mer heltäckande bild av studenternas engagemang i och motivation för studierna, dels att bättre kunna bedöma om det är så (som det ibland hävdas) att undervisningen vid svenska lärosäten på olika sätt kompenserar för de negativa effekterna av få lärar- 18 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

19 ledda timmar och stora undervisningsgrupper. Här har vi också hämtat inspiration från bland annat de stora studentenkäter som brittiska HEPI (Higher Education Policy Institute) genomfört, där man följer upp lärarledd tid, gruppstorlekar och andra faktorer som har betydelse för studenternas inlärning. 31 Trots att sambandet alltså inte är entydigt och i viss mån beroende av andra faktorer, kan mängden lärarledd tid ha både direkt och indirekt betydelse för utbildningskvaliteten. De utbildningar som erbjuder sina studenter mycket få undervisningstimmar bör därför kunna motivera detta med andra pedagogiska och resursmässiga insatser som på olika sätt kompenserar för denna brist. 31. Bekhradnia (2013) och tidigare HEPI-undersökningar 2006, 2007, 2009 och I nästa kapitel redovisar vi resultaten från årets nationella TCO-enkät om utbildningskvalitet och gör även vissa jämförelser med resultaten från föregående års undersökningar. Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

20 Undersökningens resultat Undersökningen som redovisas i detta kapitel är den femte i sitt slag som TCO gjort sedan Vi har ställt ett antal frågor om undervisningstid, storleken på undervisningsgrupper och en rad andra kvalitetsaspekter till heltidsstudenter från olika utbildningsområden, vid omkring 40 universitet och högskolor i hela landet. 32 Resultatet i årets TCO-undersökning stämmer väl överens med tidigare undersökningar som genomförts av studentkårer, statliga utredningar, enskilda lärosäten och olika myndigheter. 33 Dessa undersökningar har dock inte varit lika omfattande som TCOs, utan genomförts på lokal nivå eller mätt den lärarledda tiden på ett fåtal utbildningar. Sedan vår första rapport (2009) har TCO fortsatt att årligen genomföra studentenkäten om lärarledd tid och andra kvalitetsfaktorer inom högre utbildning. Enkätundersökningen har alltså genomförts fem gånger ( ), men eftersom endast två rapporter publicerats (2009 och 2010) är föreliggande rapport första gången som vi presenterar resultaten från samtliga år. Det innebär att vi kan jämföra årets siffror för lärarledd tid med 2009 års siffror. Vi kan också studera eventuella förändringar vad gäller gruppstorlekar mellan åren 2010 (första året som den frågan ställdes) och Men inte nog med det. Dessutom redovisar vi studenternas svar på ett antal enkätfrågor som ger en mer heltäckande bild av pedagogiken och av relationen mellan studenter och lärare vid svenska högskolor. Vi ska i det följande redovisa och analysera resultaten från årets studentenkät. 34 För tydlighetens skull har vi grupperat dem i ett antal kategorier. Även om det finns vissa ljusglimtar, ger resultaten av årets undersökning anledning till oro för alla som är engagerade i frågor som rör högre utbildning i Sverige. 32. Läs mer om undersökningen i denna rapports metodkapitel. I Riksrevisionen (2009) förs en diskussion om olika typer av lärarledd undervisningstid. I vår undersökning, och i de flesta andra undersökningar som gjorts, är lärarledd tid detsamma som schemalagd tid. Där ingår alltså inte den tid som läraren ägnar åt att exempelvis planera och förbereda undervisning och examination, rätta tentor och uppsatser samt åt kursadministration. 33. Se exempelvis TCO (2010) för en utförlig redogörelse. 34. De nya enkätfrågorna och de ackumulerade resultaten från fem års undersökningar innebär att det statistiska underlaget till årets rapport är omfattande. Av utrymmesskäl har vi därför med vissa undantag valt att fokusera på åren 2009 och 2013, samt på de mest eftersatta utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och ekonomi. All statistik finns dock att tillgå i en Excelfil som kan laddas ned från Lärarledd undervisningstid I årets undersökning svarar nästan hälften (48 procent) av heltidsstudenterna vid svenska högskolor och universitet att de får mindre än nio timmars lärarledd undervisningstid i veckan (diagram 1). Var fjärde student (25 procent) får mindre än sex timmars lärarledd undervisningstid i veckan. Endast två av tio studenter (20 procent) får 15 timmar eller mer. 20 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

21 Diagram 1. Undervisningstid för samtliga heltidsstudenter 2013 Fråga: På den kurs du läser just nu, hur många timmars schemalagd undervisning har du per vecka? Tänk på att räkna i genomsnitt per vecka på hela kursen, från kursens första till sista dag. Med en timme räknas ett undervisningstillfälle på minuter. 12% 20% 16% 11% 23% 14% 0-2 timmar 3-5 timmar 6-8 timmar 9-11 timmar timmar 15 timmar eller fler Andelen studenter som får mindre än nio timmars undervisning i veckan är särskilt intressant, efter det anges som miniminivå i den utredning som ligger till grund för den högre utbildningens resurstilldelningssystem. 35 Utredningen, ofta kallad Grundbulten, rekommenderade en basnivå på nio undervisningstimmar i veckan, varav sex skulle vara i grupper om 30 studenter och tre i grupper om 15 studenter. Den lägsta ersättningsnivån avsågs gälla utbildningsområdena humaniora, juridik, religionsvetenskap och samhällsvetenskap. Denna ordning gäller alltjämt, vilket framgår av årets ersättningsbelopp för olika utbildningsområden (tabell 1). 35. SOU 1992: Ekonomistyrningsverket (2013). 37. TCO (2010). Tabell 1. Ersättningsbelopp för högskoleutbildningar. 36 Utbildningsområde Ersättning per helårsstudent Ersättning per helårsprestation Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt Undervisning Odontologiskt Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt Vård Medicinskt Som vi visat i tidigare rapporter finns det ett starkt samband mellan bristen på lärarledd tid och ersättningsnivåerna till olika utbildningsområden. 37 Enkelt uttryckt innebär det att lite pengar ger lite undervisning. Studenter som läser ämnena med lägst resurstilldelning har alltså minst undervisning. Detta framgår i diagram 2, där vi brutit ned resultatet på utbildningsområden. Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

22 Diagram 2. Undervisningstid per utbildningsområde 2013 Medicin/odontologi Teknik/data Vård/hälsa Naturvetenskap Juridik Ekonomi Undervisning/lärarutbildning Samhällsvetenskap Humaniora Totalt % 56% 8% 9% 14% 19% 15% 30% 15% 7% 10% 12% 16% 36% 7% 7% 19% 14% 18% 26% 8% 15% 30% 27% 13% 7% 12% 11% 33% 25% 12% 5% 8% 16% 30% 18% 14% 8% 14% 24% 38% 16% % 26% 39% 10% % 14% 23% 16% 12% 20% % 0-2 timmar 3-5 timmar 6-8 timmar 9-11 timmar timmar 15 timmar eller fler TCOs undersökning om lärarledd tid visar tydligt att en stor andel av landets studenter och en mycket stor andel av studenterna på de mest eftersatta utbildningsområdena (humaniora, samhällsvetenskap, juridik och ekonomi) får betydligt mindre undervisning än den som rekommenderades i utredningen Grundbulten. Skillnaderna blir ännu tydligare när man tar i beaktande att en stor del av undervisningen sker i betydligt större grupper än 15 eller 30 personer (mer om detta i nästa avsnitt). Bristen på lärarledd tid är störst inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, juridik och i viss mån lärarutbildning. Som framgått tidigare är dessa också de utbildningsområden som får lägst resurser per student. Nästan hälften av humaniorastudenterna (44 procent) uppger att de har mindre än sex timmars undervisning i veckan och drygt åtta av tio (83 procent) har mindre än nio timmar. Bland samhällsvetarstudenterna har nästan fyra av tio (38 procent) mindre än sex timmars undervisning och drygt tre av fyra (76 procent) mindre än nio timmars undervisning i veckan. Av studenterna inom ekonomi och juridik och lärarutbildning har nästan var fjärde (23, 23 och 24 procent) mindre än sex timmars undervisning och mer än hälften (56, 53 och 54 procent) har mindre än nio timmars undervisning i veckan. Studenter inom medicin, vård, teknik och naturvetenskap får mycket mer undervisning, vilket sammanfaller med de höga ersättningsnivåerna för dessa utbildningsområden. Medicin/odontologi är i en klass för sig drygt åtta av tio (82 procent) studenter har mer än nio timmars undervisning i veckan och över hälften (56 procent) har mer än 15 timmar i veckan. Inom teknik, vård och naturvetenskap har omkring sex av tio studenter (64, 64 och 58 procent) minst nio timmars undervisning i veckan. 22 Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr

23 I diagram 3 framgår de sammanvägda svaren för alla heltidsstudenter, från samtliga utbildningsområden under vart och ett av åren Diagram 3. Undervisningstid för samtliga heltidsstudenter % 17% 25% 18% 11% 18% % 20% 25% 14% 9% 17% 0-2 timmar % 17% 22% 14% 10% 17% 3-5 timmar 6-8 timmar 9-11 timmar % 16% 23% 16% 9% 18% timmar 15 timmar eller fler % 14% 23% 16% 12% 20% % Hur man ska tolka utvecklingen beror på vilka år man väljer. 38 Jämför man årets resultat med 2009 års, är förändringarna små. Möjligen har det skett en svag förbättring, eftersom andelen studenter inom tidskategorierna 3 5 och 6 8 timmar har minskat en aning medan andelen i de högre intervallen (12 14 och mer än 15 timmar) har ökat. Sammantaget tyder alltså denna jämförelse på en svag minskning av andelen studenter som får mycket lite lärarledd undervisning under tidsperioden En försiktigt optimistisk tolkning av detta är att vi kanske ser början på en positiv utveckling, men det är långt ifrån säkert och dagens situation är fortsatt bekymmersam. 38. Det bör noteras att studentfördelningen mellan olika utbildningsområden har varit i princip oförändrad under tidsperioden, vilket innebär att resultaten inte kan förklaras med att andelen studenter inom exempelvis humaniora eller naturvetenskap skulle ha ökat eller minskat. 39. Av utrymmesskäl har denna statistik placerats i appendix 1. Bryter man ned siffrorna på enskilda utbildningsområden framgår det att andelen studenter som uppger att de får mindre än nio timmar (0 5 eller 0 8 timmars) schemalagd undervisning i veckan har minskat eller inte förändrats mellan 2009 och De områden som uppvisar en tydligt positiv förändring är naturvetenskap, teknik/data och vård/hälsa. Inom både humaniora och samhällsvetenskap har det skett en svag ökning av andelen studenter som får mindre än nio timmars undervisning i veckan, i viss mån genom att andelen som får 6 8 timmars undervisning i veckan har ökat. Samtidigt har det skett ökningar i den allra lägsta tidskategorin (0 2 timmar) och minskningar i kategorierna över nio timmar i veckan, så helhetsbilden är att det inte skett någon tydlig förbättring. Det är anmärkningsvärt, mot bakgrund av de kvalitetssatsningar som regeringen gjort på just dessa utbildningsområden med det uttalade syftet att öka mängden lärarledd tid. Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen tco granskar nr