Slutet schakt. I samarbete med: 1

Transkript

1 Slutet schakt 1

2 Öppet schakt 2

3 Schakt Öppet schakt med sluten schakttopp och schaktbotten Isolering inom schakt? Brännbart material? 3

4 Schakt Schakt slutet i nivå med respektive bjälklag Isolering inom schakt? Brännbart material? 4

5 Öppna schakt med sluten schakttopp och schaktbotten Schaktväggar utförs i brandteknisk klass EI 60, obrännbart material. Schakt utförs med sluten schakttopp och schaktbotten i brandteknisk klass EI 60, obrännbart material. Kanaler inom schakt och som betjänar olika brandceller kan utföras utan brandisolering. Inbördes avstånd mellan kanaler skall vara sådant att montering och upphängning kan ske tillfredsställande och så att betongen flyter ut vid igengjutning. Bjälklagskanter av brännbart material, inom schakt, förses med obrännbar beklädnad i lägst brandteknisk klass EI 60. Imkanal från restaurangkök förlagd i gemensamt schakt med oisolerade ventilationskanaler isoleras i brandteknisk klass EI 60. Lägre klass i kombination med skyddsavstånd kan göras om detta påvisas möjligt med beräkningar. Kanaler som förs igenom schaktvägg behöver normalt ej isoleras till skydd mot spridning av brand vid genomföringen. Det som styr isolerbehovet är i huvudsak värmestrålningen mot annan brandcell i anslutningspunkt mot kanal i schakt. Förutsätter att kanal betjänar en brandcell inom vilken schaktet är placerat. 5

6 Öppna schakt med sluten schakttopp och schaktbotten Vind B A A D Brandcell 5 A Brandcell 3 Brandcell 5 D EI 60 A Brandcell 4 EI 60 EI 60 EI 60 A Brandcell 2 A Brandcell 1 D A C Brandcell 2 EI 60 6

7 Öppna schakt med sluten schakttopp och schaktbotten A Brandteknisk klass EI 60. B Kanaler på vind isoleras med avseende på aktuell blandningstemperatur vid metod fläktar i drift. C Obrännbart material inom schakt. D Oisolerade ventilationskanaler av stålplåt. 7

8 Schakt slutna i nivå med respektive bjälklag Schaktväggar utförs i lägst brandteknisk klass EI 30, obrännbart material. Schakt utförs slutna mellan våningsplan och med sluten schakttopp och schaktbotten i brandteknisk klass EI 60, obrännbart material. Imkanal från restaurangkök förlagd i gemensamt schakt med oisolerade ventilationskanaler isoleras i brandteknisk klass EI 60. Lägre klass i kombination med skyddsavstånd kan göras om detta påvisas möjligt med beräkningar. Kanaler inom schakt och som betjänar olika brandceller kan utföras utan brandisolering om ej annat anges nedan. Inbördes avstånd mellan kanaler skall vara sådant att montering och upphängning kan ske tillfredsställande och så att betongen flyter ut vid igengjutning. Schaktväggar som utgör brandcellsgräns i horisontalled utförs i brandteknisk klass EI 60. Som alterna-tiv till brandteknisk klass EI 60 kan kanaler isoleras i brandteknisk klass EI 30. Kanaler som förs igenom schaktvägg behöver normalt ej isoleras till skydd mot spridning av brand vid genomföringen. Det som styr isolerbehovet är i huvudsak värmestrålningen mot annan brandcell i anslutningspunkt mot kanal i schakt. Förutsätter att kanal betjänar en brandcell inom vilken schaktet är placerat. Schakt som avslutas mot exempelvis bjälklag över källare men med kanaler som förs igenom bjälklaget utförs schaktväggar brandteknisk klass EI 60. Som alternativ till brandteknisk klass EI 60 kan kanaler brandisoleras vid genombrott mot källare. 8

9 Schakt slutna i nivå med respektive bjälklag Vind D A B E Brandcell 5 B E Brandcell 3 B E Brandcell 2 A F B Brandcell 5 C EI 60 Brandcell 4 F C Brandcell 2 EI 60 EI 60 EI 60 EI 60 Brandcell 1 9

10 Schakt slutna i nivå med respektive bjälklag A Brandteknisk klass EI 60. B Brandteknisk klass EI 30. C Brandteknisk klass EI 60 för schaktvägg alternativt EI 30 i kombination med brandisolering av genombrott D Kanaler på vind isoleras med avseende på aktuell blandningstemperatur vid metod fläktar i drift. Dock lägst EI 30 då underliggande schaktvägg är utförd i klass EI 30. E Obrännbart material inom schakt. F Oisolerade ventilationskanaler av stålplåt. 10

11 Brännbart material inom schakt med oisolerade ventilationskanaler Inom schakt med oisolerade ventilationskanaler får normalt inget brännbart material förekomma. Mindre mängder får förekomma om detta påvisas möjligt genom beräkning eller att brännbart material avskiljs från ventilationskanaler med strålningsskydd av exempelvis 1x13 mm gipsskiva eller att schakten sprinklas 11

12 Rörschakt öppna Schaktväggar utförs i brandteknisk klass EI 30, obrännbart material. Schakt utförs med sluten schakttopp och schaktbotten i brandteknisk klass EI 30, obrännbart material. Inbördes avstånd mellan rör skall vara sådant att montering och upphängning kan ske tillfredsställande och så att betongen flyter ut vid igengjutning. Genomföringar utförs i lägst samma klass som genombruten byggnadsdel. 12

13 Rörschakt öppna Vind A Brandcell 5 A B Brandcell 3 C A Brandcell 2 A Brandcell 1 C C A A B Brandcell 5 C A EI 60 B Brandcell 4 C A B Brandcell 2 EI 60 EI 60 EI 60 EI 60 13

14 Rörschakt öppna A Brandteknisk klass EI 30. B Genomföring, brandteknisk klass EI 60. Vid förläggning av "grodor" i bjälklag notera särskilt behov av minsta täckskikt av betong för att inte försämra brandmotståndstiden för bjälklag. C Genomföring, brandteknisk klass EI 30 14

15 Rörschakt slutna Schaktväggar utförs utan krav på brandteknisk klass. Notera särskilt utförande vid olika brandceller inom plan. Schakt utförs slutna mellan våningsplan och med sluten schakttopp och schaktbotten i brandteknisk klass EI 60, obrännbart material. Inbördes avstånd mellan rör skall vara sådant att montering och upphängning kan ske tillfredsställande och så att betongen flyter ut vid igengjutning. Genomföringar utförs i lägst samma klass som genombruten byggnadsdel. 15

16 Rörschakt slutna Vind B C Brandcell 5 C A B A C Brandcell 5 EI 60 EI 60 A C Brandcell 3 C A B EI 60 C Brandcell 4 EI 60 B Brandcell 2 B C Brandcell 2 EI 60 A C Brandcell 1 16

17 Rörschakt slutna A Brandteknisk klass EI 60. B Utan krav på avskiljande förmåga. C Genomföring, brandteknisk klass EI 60. Vid förläggning av "grodor" i bjälklag notera särskilt behov av minsta täckskikt av betong för att inte försämra brandmotståndstiden för bjälklag. 17

18 Genomföring i brandcellsskiljande byggnadsdel Ventilationskanaler skall förläggas och utformas så att de vid brand inte ger upphov till antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning utanför den brandcell som de är placerade i, under den tid som brandcellskravet anger Luftbehandlingsinstallationer som går igenom brandavskiljande byggnadsdelar, skall utformas så att den brandavskiljande förmågan upprätthålls 18

19 Funktionskrav Luftbehandlingsinstallationer i gemensamma utrymmen (schakt och aggregatrum) och som försörjer olika brandceller skall utformas så att den brandavskiljande förmågan mellan brandcellerna upprätthålls 19

20 Ventilationskanal Brandteknisk klass EI kan bytas mot klass E, om avståndet till gångstråk för utrymning och till brännbart material är tillräckligt för att utrymningssäkerheten inte skall försämras eller risken för brandspridning öka 20

21 Ventilationskanal För kanalsystem innebär detta att brandisolering kan bytas mot ett skyddsavstånd. Med skyddsavstånd menas det minsta avståndet som krävs för att ej värmestrålning från en varm yta skall antända brännbart material eller att utrymningssäkerheten försämras 21

22 Ventilationskanal 22

23 Ventilationskanal 23

24 Ventilationskanal 24

25 Skyddsavstånd Ljuddämpare Rens- och inspektionsluckor Aggregathöljen Brandgasspjäll och brand/brandgasspjäll 25

26 Brandisolering Det som styr isolerlängd och tjocklek är vald skyddsmetod för brandgasspridning 26

27 Brandisolering Isolering med avseende på strålning och ledning, exempelvis brandgasspjäll som stänger eller för tilluftskanaler där brandgas hindras tränga in i tilluftssystemet - fläktar i drift ensamt eller i kombination med backströmningsskydd 27

28 Brandisolering Isolering med avseende på strömmande brandgas, exempelvis för frånluftssystem med fläkt i drift, konverterade system (både från- och tilluft) och trycklösa system (både från- och tilluft) i kombination med tryckavlastning av kanalsystemet 28

29 Ej strömmande brandgas 29

30 Ej strömmande brandgas 30

31 Strömmande brandgas 31

32 Strömmande brandgas C "Korridor" B B B B A A A A A Brandcell 1 Brandcell 2 Brandcell 3 Brandcell 4 Brandcell 5 32

33 Strömmande brandgas Kanal som enbart betjänar en brandcell isoleras i lägst brandteknisk klass EI 60 utanför betjänad brandcell Kanal som betjänar flera brandceller isoleras med avseende på beräknad blandningstemperatur Notera behov av isolering med avseende på strålning och ledning 33

34 Don och anslutningar i ventilationskanaler 34

35 Tätning av genomföringar Byggnadsdelens brandtekniska klass Byggnadsdelens konstruktion, lättregelvägg, massiv byggnadsdel, obrännbar, respektive brännbar Byggnadsdelens tjocklek Eventuellt behov av regelavstyvning i lättregelvägg Ventilationskanal av brännbart material exempelvis plast 35

36 Tätning av genomföringar Ventilationskanalens tvärsnitt, cirkulärt eller rektangulärt, deformation och stagning Utförande av isolering, det är bättre att utföra tätning direkt mot ventilationskanalen, det vill säga att isolering utförs som bruten Åtkomlighet, för montage och inspektion Spjäll monterat i byggnadsdel. Flertalet brand/brandgasspjäll kräver särskilda åtgärder i byggnadsdelen 36

37 Stagning av genomföring 37

38 Stagning av genomföring Stagning behövs ej förutsatt att: Spjäll monterat i byggnadsdel, förutsätter att spjället är provat i specifik byggnadsdel och att montaget redovisas i leverantörens monteringsanvisning Ventilationskanal med cirkulärt tvärsnitt Ventilationskanal med rektangulärt tvärsnitt och största kanalsida <= 0,25 m 38

39 Stagning av genomföring Stagning, största kanalsida >0,25 m men 1,0 m, massiv byggnadsdel 39

40 Stagning av genomföring Stagning, största kanalsida >0,25m men 1,0 m, lättregelkonstruktion 40

41 Genomföringar Obrännbara rör För en genomföring med obrännbara rör är den isolerande förmågan beroende av fyra faktorer: Om den genombrutna byggnadsdelen är homogen eller en lättregelvägg Konstruktionens tjocklek Rörets diameter och godstjocklek Typ av tätning mellan rör och byggnadsdel 41

42 Gjutjärn 42

43 Rör av stål, koppar etc. Av fabrikanternas produktinformation och typgodkända lösningar kan man särskilja ett antal typiska sätt att uppfylla funktionskrav för en genomföring i en brandcellsskiljande byggnadsdel, metoderna är tillämpliga både vid massiva byggnadsdelar, exempel betong och för lättregelväggar. Genomföringen täts med gipsbaserad brandskyddsmassa. Massan har dels en värmeupptagande och värmeavledande förmåga och dels ger den tätning både mot rörväggen och mot byggnadsdelen. Skummande massor som i appliceringen expanderar och fyller hålrum. Metoden tätar mot rörväggar och mot byggnadsdelen. Genomföringen tätas med stenullsskivor med en värmesvällande beläggning. Skivorna skärs till så att de passar så bra som möjligt mot rör och mot byggnadsdelen. Kvarblivande hålrum fylls med brandfogmassa. Genomföring tätas med särskilt branddrev som förseglas med brandfogmassa 43

44 Exempel För utförande enligt figur och brandteknisk klass EI 60 gäller följande: Tjocklek Brennix Brandfog min. 10 mm Bredd Brennix Brandfog max. 50 mm Fylldjup Superwool min. 100 mm Rördiameter max. Ø 35 mm tjocklek 2,0 mm 44

45 Rör av stål, koppar och dylikt isolerade med obrännbar isolering Rör och rörskål (1) monteras centriskt i hålet Dreva utrymmet mellan rörskål och vägg med Gullfiber stenull (2). Inga otätheter eller springor får förekomma i tätningen. Lämplig packningsgrad är att komprimera stenullen till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga volym Applicera gipsbruk (3) på tätningens båda sidor så att man täcker in tätningen och erhåller en slät färdig väggyta 45

46 Rör av stål, koppar och dylikt isolerade med brännbar isolering Det som i detta fall är styrande av brandteknisk klass för genomföringen är i huvudsak rörets dimension och isoleringens tjocklek samt byggnadsdelens tjocklek, massiv eller lättregelvägg. 46

47 Rör av stål, koppar och dylikt isolerade med brännbar isolering För brandmotstånd och utförande enligt föregående figur gäller följande: Massiv byggnadsdel, betong, lättbetong, massivt murverk eller likvärdigt Uttaget i vägg eller bjälklag skall ha ca 40 mm större diameter än isoleringens ytterdiameter. Ursparingen runt det isolerade röret fylls med cementbruk eller annat typgodkänt material 47

48 Rör av stål, koppar och dylikt isolerade med brännbar isolering Massiv byggnadsdel, tegel, lättbetong eller betong Efter avslutad rörmontering igengjuts eller igenmuras ursparingen med cementbruk 48

49 Brännbara rör Flera olika metoder finns. Brandmanschett (strypare) som fästs och tätas mot den brandcellsskiljande byggnadsdelen. Vid brandpåverkan expanderar materialet inne i brandmanschetten och hålet efter plaströret fylls. Tätning mot svala brandgaser kan göras med brandfogmassa i spalten mellan brandmanschett och rör. Brandtejp som lindas runt röret. Brandtejpen expanderar vid brandpåverkan. Metoden passar bäst för homogena väggar men kan med regelavstyvning eller annan lämplig förstärkning användas även för lättregelväggar. Svällande fogmassa kan appliceras mellan röret och byggnadsdelen. Spaltbredden bör vara minst 10 mm och minsta fyllningsdjup framgår av typgodkännandet. I vissa fall behövs inga expanderande tätningar alls beroende på rördimension och byggnadsdelens konstruktion. 49

50 Exempel - brandstrypare 50

51 Exempel RIR 51

52 Exempel Wavin Asto För utförande i brandteknisk klass EI 120 (temperaturgrupp 2) gäller följande: Massivt bjälklag av betong, min. tjocklek 200 mm Rörets diameter, max 110 mm 52

53 Exempel tejp För utförande i brandteknisk klass EI 60 gäller följande: Plaströr typ PVC, PP, PE och PVC/ABS, Ø mm med S&B Brandtejp 60 Vid genomföringar i väggar kan brandtejpen centreras eller monteras osymmetriskt i väggen. I tjocka väggar där man önskar en slät yta på varje sida om väggen används 2 brandtejpar Vid väggar < 100 mm utförs tätning med t.ex. Brennix Brandskyddsmassa som hålkäl så att tjockleken blir min. 100 mm 53

54 Exempel kablar 54

55 Exempel tomrör 55

56 Exempel dosor 56

57 Exempel dosor 57

58 Genomföringar i bärande icke avskiljande I byggnader kan det förekomma träregelväggar med enbart bärande funktion men ej avskiljande funktion. Det kan exempelvis vara vägg med 3x13 mm normalgipsskiva på ömse sidor av träregel. Gipsskivornas funktion är således att skydda bakomliggande bärande träreglar i ca 60 min för att sammantaget erhålla en bärförmåga av exempelvis R 60. Utförandet innebär att eventuella genomföringar, behöver tätas i motsvarande klass, se avsnitt

59 Genomföringar i bärande icke avskiljande För att helt undvika att branden uppstår i väggens mellanutrymme bör elinstallationer utelämnas eller för att avsevärt begränsa branden kan mellanutrymmet isoleras med obrännbar isolering av exempelvis stenull. I detta senare fall bör inte eldosor placeras på vertikala regler utan placeras i stället på kortlingar mellan reglarna. 59

60 Genomföringar i fastighetsgräns - brandvägg Brandvägg är en vägg som utförs som skydd mot brandspridning mellan byggnader på olika fastigheter eller delar av en större byggnad. Enligt BBR skall väggarna kunna fullgöra sin funktion utan räddningstjänstens ingripande. För brandteknisk klassificering kan en brandväggs egenskaper beskrivas som exempelvis REI 90-M, där M står för mekanisk påverkan. Beträffande installationer så bör man helst undvika genomföringar genom brandväggar (alternativt spjäll på ömse sidor). 60

61 Tredimensionell fastighetsdelning Fastighetsgränser kan numera också vara horisontella. Detta kan ha aktualitet vid så kallad tredimensionell fastighetsdelning Vid sådan fastighetsdelning ställs det normalt inte högre brandskyddstekniska krav för att minska risken för vertikal brandspridning i dessa fastighetsgränser jämfört med fastighet utan horisontell fastighetsgräns. Således utgår normalt krav på mekanisk påverkan M. 61

62 Trapphus Ett vanligt trapphus innebär att brandteknisk avskiljning sker i bostads- eller kontorslägen hetsdörren direkt mot trapphuset. Se avsnitt Ett trapphus Tr2 får vara den enda utrymningsvägen i kontor och därmed jämförliga utrymmen i byggnader med högst åtta våningsplan och från bostäder - dock inte bostäder i särskilda boenden för personer med vårdbehov - i byggnader med högst 16 våningsplan. Se avsnitt Ett trapphus Tr1 får vara enda utrymningsvägen från kontor och därmed jämförliga utrymmen i byggnader med högst 16 våningsplan. Se avsnitt

63 Trapphus Tr2 Trapphus Tr2 innebär att trapphuset avskiljs brandtekniskt från respektive hisshall. 63

64 Trapphus Tr1 Trapphus Tr1 med brandsluss öppen mot det fria 64

65 Trapphus vanliga Brandgasventilation - trapphus Öppningsbara fönster I de fall brandgasventilation sker via fönster, 0,5 m2, i varje våningsplan gäller att fönstren ska vara lätt öppningsbara, antingen med av räddningstjänsten godkänd nyckel, eller utan redskap. Öppning av fönster ska kunna ske utan hjälp av stege eller liknande. Det översta fönstrets ovankant ska vara beläget minst 1 meter ovan det översta bjälklaget i trapphuset. Om detta avstånd inte kan innehållas, vilket är vanligt vid inredning av vindar, kan man komplettera med exempelvis termisk brandgasventilation via lucka i tak. Luckan ges en area 0,25 m2. Manuell styranordning placeras lämpligen i underliggande plan. 65

66 Trapphus vanliga Brandgasventilation trapphus Termisk brandgasventilation Då brandgasventilation sker termiskt via lucka i trapphusets topp gäller att öppningen ska ha en fri area av minst 1 m 2. Om lucka placeras i vägg skall denna vara utåtgående och underkantshängd med en öppningsvinkel av ca 45 Mekanisk brandgasventilation Vid mekanisk brandgasventilation med fläkt skall denna ges ett flöde av motsvarande lägst 20 oms/h av trapphusets volym med en temperaturtålighet av +350ºC under minst 30 min 66

67 Trapphus Tr1 med trycksättning En alternativ lösning till brandsluss öppen mot det fria kan vara att trycksätta trapploppet. Trycksättningen skapar flexiblare lösningar, eftersom trapphuset inte behöver placeras invid fasaden. I stället kan det lokaliseras i byggnadens kärna. Syftet med trycksättning är att skapa ett övertryck i trapphuset i förhållande till brandslussen som fortsättningsvis benämns hisshallen, så att det inte tränger in brandgas i trapphuset. 67

68 Trycksättning av trapphus Tr1 Trycksatt trapphus, Tr 1 Tryckavlastas med lucka eller fläkt i schakttopp Hisschakt Lägenhet Hisshall Trycksättningsfläkt 68

69 Trycksättning av trapphus Tr1 Vid beräkning av trycksättningsnivå måste man beakta flera olika parametrar som påverkar det slutliga resultatet, exempelvis: 1. Hur trapphusets höjd påverkar den termiska tryckskillnaden och trapphusets friktionstryckfall. 2. Hur läckage över trapphusdörren påverkar tryckskillnaden i förhållande till hisshallens läckage. 3. Hur läckage över dörr mellan hisshall och lägenhet samt mellan lägenhet och klimatskal påverkar tryckskillnaden mellan hisshall och lägenhet. 4. Den högsta tryckskillnaden för att kunna öppna dörrar mot trapphuset. 5. Den lägsta tryckskillnaden för att hindra att brandgas tränger in i trapphuset. 6. Flödesbehovet, lägsta lufthastighet, över öppen trapphusdörr, för att hindra att brandgas tränger in i trapphuset. Notera att detta bara är av intresse om både trapphusdörr och dörr mot brinnande brandcell samtidigt är öppna. 7. Vidare påverkas skeendet av en mängd olika faktorer, som att ett varierande antal dörrar är öppna mot trapphuset, vilket skede branden befinner sig i, om dörr mot brandrum står öppen eller stängd, om klimatskal har kollapsat, vilken temperaturskillnad som råder mellan inne respektive ute, mm. 69

70 70

71 Hisschakt Neutrallager Neutrallager 71

72 Hisschakt Luftsluss Som alternativ till tryckavlastning av hisschakt kan luftsluss anordnas i vardera plan. Eventuellt kan luftsluss utelämnas mot en brandcell. Hiss Luftsluss 72

73 Hisschakt Brand- och brandgastäta hissdörrar Den enklaste och vanligaste åtgärden för att hindra brandgaser att "dras in" eller "tryckas ut" mellan olika brandceller, som trapphus, ljusgårdar och liknande lokaler, är att utföra dörrar brand- och brandgastäta i likhet med övriga byggnadsdelar. Detta är också anledningen till varför dörrar mot trapphus och ljusgårdar i flera plan inte får ha någon springa under dörrbladet. I stället skall de utrustas med tröskel eller släplist. Hissdörrar, har enligt tidigare erfarenheter visat sig vara svåra att få brand- och brandgastäta vilket också framgår av SS-EN Av denna orsak rekommenderas alltid att anordna tryckavlastning eller luftsluss. 73

74 Hisschakt - exempel Hissmaskinrum GX Hisschakt 1 GX 74

75 Tryckavlastning - hisschakt Termisk 75

76 Tryckavlastning - hisschakt Mekanisk 76

77 Hissmaskinrum Hissar skall inte bara hindra brand- och brandgasspridning mellan byggnadens brandceller. De skall dessutom utföras så att en eventuell brand inom någon brandcell som betjänas av hissen eller i hissmaskineri inte utsätter personer i hisskorgen för kritiska förhållanden. Syftet är således att en brand får ej samtidigt ge upphov till strömavbrott till hissmaskineri och kritiska förhållanden för de personer som visats i hisskorgen. Detta skall alltid beaktas oberoende av om hissen betjänar en eller flera brandceller? 77

78 Hisschakt - exempel 1 Hisschakt Hissmaskinrum

79 Maskinrumslös hiss Hiss ska vara försedd med frekvensstyrd motor. Motorn ska vara försedd med termistorer som mäter motorns interna temperaturer. Vid övertemperatur ska hissen styra till närmsta stannplan. Spänning, fas och ström ska övervakas kontinuerligt (frekvensomriktaren). Motorn ska stanna vid onormala värden. Övervakning av hissens rörelse. Klaras inte inställd körtid skall hissen stanna. Temperaturgivare ska finnas i apparatskåpet. Vid en temperatur över 50 C ska hissen styras till närmsta stannplan. Skåp placerade i anslutning till hisschaktet skall utföras brandtekniskt täta mot hisschaktet i lägst E 30. Skåp inom hisschakt skall utföras av plåt. 79