Gröna påsens väg hem till dig

Transkript

1 En rapport om beslutandeprocessen för den gröna påsen och Linköpings väg till att låta hushållen sortera sina nedbrytbara hushållsopor Statsvetenskap VT 2012 Det svenska politiska systemet Seminariegrupp B

2 Innehållsförteckning Inledning s 3 Syfte s 4 Frågeställning s 4 Metod s 5 Intervju med Birgitta Danielson Kommunens beslutandeprocesser Resultat s 8 Diskussion s 13 Informationsbortfall vid byte av projektledare Motsättningar väckta mot förslaget Var det nödvändigt att T-V skulle... Beskattningen av sopförbränning tas bort Slutsats s 17 Referenslista s 18 2

3 Inledning Med utgångspunkt i lokalt och regionalt beslutsfattande har vi valt att i detta arbete titta närmare på Gröna påsens ankomst till Linköpings Kommun. Begreppet Gröna påsen har sitt ursprung i det kommunala beslutet att börja utsortera komposterbart matavfall ur Linköpings hushållssopor för att låta detta gå till rötning. Detta beslut har sin bakgrund dels i Linköpings kommunala miljöpolitik 1 och dels i den av regeringen utfärdade nationella målsättningen att minst 35 procent av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Detta system med rötning av sopor i kommunal regi i Linköping kommer att ha sin början i april i år men man är långt ifrån först i landet. Flera närliggande kommuner så som Nyköping och Norrköping har redan infört liknande system med kommunal kompostering medan frågan inte alls är väckt i andra kommuner. Som framgår av detta ser avfallshanteringen väldigt olika ut ute i landet, då avfallshantering är en lokal angelägenhet som beslutas om kommunalt och vars förordningar formuleras i kommunens Renhållningsordning. Linköpings system med Gröna påsen, som i skrivande stund ser dagens ljus om knappt en månad, kommer att fungera enligt följande: Alla hushåll i kommunen kommer att få ett startkitt med gröna påsar och en behållare att placera påsen i. I sin gröna påse slänger man sedan sina matrester. Den gröna påsen slängs sedan i hushållets vanliga soptunna, för att sedan utsorteras i sopsorteringsanläggningen och till sist gå till kompostering. Ur rötningsprocessen utvinns biogas, som förväntas kunna användas som drivmedel till stadsbusstrafiken. Biogödsel är en annan restprodukt som erhålls genom denna typ av rötning. Då biogasen kan ersätta fossila bränslen och biogödsel kan ersätta konstgödsel väntas en stor miljövinst med införandet av systemet. 1 Linköping har som målsättning att vara en koldioxidneutral kommun år Tillsammans med Norrköping har man också formulerat en Klimatvision. 3

4 Syfte Syftet med arbetet är att utreda och granska den väg som Gröna påsen har tagit, genom hela den kommunala förvaltningen och beslutsapparaten, till att den i slutet av mars 2012 ska ha hittat in i kommunens alla hushåll. Vår infallsvinkel är alltså att studera den Gröna påsen som politisk fråga på kommunal nivå, med utgångspunkt i berednings och beslutsprocessen. Genom att studera detta förväntar vi oss få djupa kunskaper i hur frågor väcks, hanteras och beslutas om i Sveriges kommuner. Att praktiskt följa en fråga på det sättet vi har för avsikt att göra, tänker vi oss är ett värdefullt komplement till den teoretiska kunskapen vi inhämtar i kurslitteraturen. Genom det här arbetet antas vi få studera en politisk fråga ur ett mera tjänstemannamässigt perspektiv och inte genom det uppifrånperspektiv som ibland kan genomsyra den teoretiska utbildningen. Detta kan i sin tur ge en mera praktisk och problematiserad bild av den kommunala politiken och därmed en mera verklighetsförankrad bild än den enbart teoretisk inlärda. Frågeställning 1. Hur såg den politiska processen ut kring införandet av den Gröna påsen? 2. Hur väcktes frågan och hur fortlöpte arbetet i berednings- och beslutsprocessen? 4

5 Metod Intervju med Birgitta Danielsson För att förse oss med fakta och material till uppsatsen bokade vi tidigt in en intervju med Birgitta Danielsson på Linköpings kommun. Birgitta har sedan 2010 varit projektledare för arbetet med Gröna påsen och är den som har bäst insikt i frågan. Till intervjutillfället hade Birgitta förberett sig på ett förtjänstfullt sätt och skrivit ut alla intressanta dokument som fanns diarieförda i form av mötesprotokoll, konsekvensanalyser, remissutskick och liknande. Dessa dokument tillsammans med Birgittas djupa kunskap och tillmötesgående attityd anser vi har gett svar på de flesta av de frågor vi hade förberett till intervjutillfället, med undantag för några frågor som Birgitta hänvisade vidare till Tekniska Verken. Dessa frågor fann vi emellertid vara irrelevanta för den utgångspunkt vi valt för arbetet och vi lade dem därför åt sidan. Intervjun med projektledare Birgitta kan man säga är kärnan i vårt inhämtande av information, inklusive de dokument hon kunde förse oss med. Intervjun gav oss osminkad information direkt ur ett icke-politiskt tjänstemannaperspektiv. Att få intervjua någon som inte är politiskt tillsatt kändes viktigt då vi i största möjliga mån ville undvika partiskhet eller politisk vinkling i framställningen av de politiska turerna kring den Gröna påsen. Förutom den specifika informationen i sakfrågan, som vi i huvudsak hämtat i intervjun, så har vi även sökt fakta på ett mera allmänt plan. I Linköpings Kommuns renhållningsordning från 2006 har vi funnit värdefull information om kommunens avfallshantering och vilka förordningar som gäller för detta. I kurslitteraturen, Norén Bretzer, har vi inhämtat kunskap om hur det kommunala självstyret ser ut och hur beslutsprocessen fungerar i en kommun på ett rent allmänt plan. Detta är naturligtvis av största vikt för att vi på ett snabbt och riktigt sätt ska kunna gripa oss an frågan med Gröna påsen. Utifrån detta har vi sedan arbetat systematiskt med våra frågeställningar och känt att vi har haft ett tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna formulera våra svar och analyser av de frågor vi ställt upp. 5

6 Kommunens beslutandeprocesser En kommun är ett territoriellt område vars uppgift är att vidhålla en begränsad form av lokalt självstyre, med dess begränsningar i regeringsformen, kommunallagen och ett antal speciallagar, varav de främsta med inriktning mot avfallsfrågor är miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927). Kommunens struktur består i stora drag av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, förmyndare, nämnder, revisorer med mera. (Noren Bretzer,Y. 2010, s. 166,176) Kommunens högst beslutande organ är Kommunfullmäktige, som består av folkvalda politiker. I Linköping finns det totalt 79 mandat och dessa är fördelade proportionerligt enligt uddatalsmetoden mot antalet röster för respektive parti så under perioden har Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet majoritet och styr därmed Linköpings Kommun. Kommunstyrelsen är dess verkställande organ som tillsätts i direkta val från ledamöterna i Fullmäktige. Man kan säga att Kommunstyrelsen är som en kommunal samlingsregering, deras uppgift är att samordna och ansvara för kommunens förvaltning. Ledningen består främst av kommunalråden som utses av Fullmäktiges majoritet och de ansvarar för olika delområden i förvaltningen, de har också möjlighet att i viss mån påverka vilka nämnder som ska finnas. I Linköping finns det för tillfället 11 nämnder och deras uppgift är att inför Fullmäktige förbereda beslut, ansvara för de speciallagsreglerade uppgifterna, leda förvaltningen enligt Fullmäktiges föreskrifter och inom sitt specifika kompetensområde även ta egna beslut. Vidare bör nämnas att beslut som fattas av nämnder kan överklagas via förvaltningsprocesslagen, varav deras direkta makt begränsas avsevärt. Tjänstemännen jobbar sida vid sida på nämnderna med de folkvalda och deras främsta uppgift är att ta fram statistik, ta fram fakta, utföra kostnadsberäkningar och via detta lägga fram förslag till satsningar. Rimligen bör nämnderna använda dessa som främsta beslutsunderlaget för respektive satsning (Noren Bretzer, 2010, s ; Linköpings kommun, , Beslutandeprocessens stora drag är: 1. Initiativ väcks i Fullmäktige eller respektive nämnd för sakområdets ursprung 2. Berörd förvaltning bereder frågan inför Kommunalstyrelsen 3. Kommunalstyrelsen visar var de står i frågan med förslag 4. Fullmäktige fattar beslut 5. Beslutet kan därefter överklagas inom tre veckor, om inget sker kommer förvaltningen att verkställa beslutet. (Noren Bretzer, 2010, s. 181) 6

7 Till sist bör också nämnas att kommunens granskningsinstrument består av revisorer vars uppgift är att granska att verksamheten sköts ansvarsfullt och överförmyndare vars uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som en garanti mot rättssäkerheten. (Noren Bretzer, 2010, s ) 7

8 Resultat Innan intervjun hade Birgitta Danielsson, härefter kallad BD, tagit fram och skrivit ut de dokument hon kunde hitta, såsom remisser, sammanträdesprotokoll, förslag till beslut och fattade beslut. Nedan kommer vi att försöka lägga upp en tidsplan på hur detta gick till, från förslag till beslut, enligt vad BD lade fram under intervjun. Regeringen beslutar år 2005 att ha som mål att 35 % av Sveriges matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker skall kunna sorteras ut för biologisk behandling som komposterbart avfall. Detta mål skall vara uppnått (Linköpings Kommun, Renhållningsordning 2006, s 5). I Linköpings Kommun arbetar år 2006 bland andra Miljö- och Samhällsbyggnads-förvaltningen, Tekniska Verken, Miljökontoret och Kommunledningskontoret fram en förändring av Linköpings Renhållningsordning med tillhörande avfallsplan och lokala föreskrifter. Denna måste enligt Miljöbalken (1998:808) 15 kap 1 finnas i alla kommuner då kommunen har obligatoriskt ansvar för insamling och behandling av hushållsavfall och annat avfall. Renhållningsordningen innehåller också en tidsplan över vilka mål för den kommunala avfallshanteringen som satts upp och hur detta skall genomföras i Linköping. I denna Renhållningsordning finns dock inga instruktioner eller förordningar speciellt om komposterbart avfall då Linköpings Kommun inte hade några planer på, eller möjlighet att införa detta just då. Orsaken till detta har vi inte lyckats få fram men Birgitta Danielsson nämnde att varje kommun måste ha tillgång till, på hemmaplan eller på entreprenad, en anläggning där det komposterbara avfallet kan tas om hand och processas. Detta kan vara en av orsakerna om Tekniska Verken inte hade den tekniska förmågan att ta emot så mycket biologiskt avfall från hushållen. År 2008 startar så förarbetet som skall undersöka möjligheterna att införa utsortering av komposterbart avfall. I förslaget som skickas från Bengt Boström, härefter kallad BB, projektledare på Teknik och Samhällsbyggnad, till Kommunstyrelsens Planeringsutskott i juni 2008 ges Sveriges uppsatta miljömål och bristen på substrat till framställningen av biogas som skäl. Varför projektet startade just då eller vem som kommit med detta startskott kunde vi inte få fram då BB gått i pension och ingen dokumentation finns diarieförd enligt BD, men i en skrivelse finns en (av oss obekräftad) siffra, förmodligen framtagen av Tekniska Verken, som säger att Linköping endast kommit upp i 20 % komposterbart avfall från butiker, storkök, restauranger och industrier som kan användas till förbränning och att de därför behöver få in det som kommer från privathushållen också. Kommunstyrelsens Planeringsutskott godkänner förslaget en vecka senare (Dnr Ks ). och Teknik och Samhällsbyggnad ger därmed Tekniska Verken i uppdrag att ta fram en konsekven- 8

9 sbeskrivning. De tillägger att de vill att det skall framgå närmare miljönyttan med biologisk behandling av matavfallet, möjliga tillvägagångssätt och även kostnader för införandet av detta. Linda Genander på Tekniska Verken blir klar med denna den 10 februari Tekniska Verken framhåller att om detta går igenom nu kan det bli verklighet redan hösten 2010 (Genander, 2009). I april 2009 skickas remisser ut till olika företag och instanser som kommer att bli berörda, som till exempel fastighetsägare, renhållningsföretag, Miljökontoret, med flera. Den 23 april 2009 skickar BB en sammanställning av de åsikter de olika företagen har, en del är positiva eller har ingen åsikt medan andra ställer sig tvekande av olika skäl, BB meddelar dessa åsikter men anser att de flesta är positiva och att Tekniska Verken skall få ett beslut om att förebereda för ändringen så att projektet kan komma igång och vara klart 2010 som målet var. Kommunstyrelsen håller ett sammanträde den 27 april 2009 där BB och Linda Genander informerar om konsekvensbeskrivningen. Enligt protokollet från detta möte håller inte heller Planeringsutskottet riktigt med om att det är så enkelt utan vill tillägga till beslutet att Tekniska Verken måste återkomma igen med en ny kostnadsberäkning med andra taxor och avgifter (Dnr. Ks ). Dessa anser att priset är för högt och att det måste finnas ett billigare sätt att göra detta på. Alltså skickas projektet tillbaka till Tekniska Verken för vidare forskning, dock ska de faktiskt börja förbereda för den kommande förändringen av sopsorteringen, trots att inget beslut om genomförandet av detta har fattats ännu i rätt instans, Kommunfullmäktige. Det dröjer nu ett år innan något mer hörs i diariet om denna fråga. Den 6 april 2010 försöker BB enligt ett sammanträdesprotokoll ta upp frågan igen inför Kommunstyrelsens Planeringsutskott, eftersom Tekniska Verken har påbörjat projekteringen av de tillkommande anläggningarna som behövs. BB tar upp att en höjning av taxan behövs för att finansiera dessa investeringar, men att det enligt honom bedöms vara skäliga höjningar. Han får dock avslag av Planeringsutskottet då de fortfarande vill ha vad de kallar alternativa finansieringsmodeller (Dnr Ks ). Efter detta går Bengt Boström i pension och i november 2010 kommer Birgitta Danielsson in i bilden och tar över ledningen för projektet. Dock lämnas det över bristfälligt enligt henne och en del av bakgrundsinformationen kommer inte med, utan stannar i den tidigare projektledarens huvud. Den första skrivelsen från BD är daterad 30 november 2010 och ställs till Kommunstyrelsen direkt BD meddelar i sin skrivelse att Tekniska Verken har återkommit med en alternativ finansieringsmodell (vilken vi inte funnit något papper på)som innebär en höjning av renhållningstaxan år 2013 med 2,5-6 %. Detta skickades in till Planeringsutskottet (vi har inget papper på detta heller)och de fattade beslut att överlämna detta till Kommunstyrelsen för att de i sin tur skulle fatta beslut om fortsättningen. Vi förmodar att detta beslut blivit positivt med tanke på det som följer sedan. I sin skrivelse ger BD som förslag att det skall beslutas att kommunen SKA införa utsortering av 9

10 hushållens matavfall, ordvalet vill säga någon gång i framtiden men inte definierat när enligt henne själv, och att Teknik och Samhällsbyggnad ska ansvara för att ta fram förslag till hur det ska hanteras vad gäller ändring av föreskrifter, utställning och att ta hand om allt fram till beslut i Kommunfullmäktige. Dessutom fattade Riksdagen ett beslut om att ta bort skatten på förbränning av hushållsavfall 1 oktober 2010 och BD ser det som en möjlighet för kommunstyrelsen att besluta att ingen taxehöjning skall ske under Detta innebär en lösning som fastighetsägarna och de andra berörda bolagen kan acceptera eftersom det löser de ekonomiska bryderier de hade, plus att Tekniska Verken har en minskad skatteräkning som kan täcka upp för de stora investeringar de måste göra för att genomföra projektet. BD lägger också fram som förslag att det sistnämnda även ska beslutas direkt i Kommunfullmäktige. BD fortsätter med en kalkyl på kostnader för kommunen och även vilka legala grunder beslutet baseras på. Hon lägger också fram att föreskrifterna om hantering av hushållsavfall som finns i Renhållningsordningen måste ändras på lämpligt sätt där det blir obligatoriskt att sortera matavfallet, detta för att ingen ska kunna motsätta sig detta och även för att det ska bli straffbart att inte följa dessa föreskrifter. Detta är stadgat i Miljöbalken (1998:808) 27 kap 4. Den 7 december 2010 fattas ett enhälligt beslut i Kommunfullmäktige att Linköpings Kommun ska införa utsortering av matavfallet i hushållen, med en vag ordalydelse som inte ger information om när (Dnr Ks ). De ger Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ordna med ändringen av föreskrifterna och att de ska vara klara under 2011 för beslut i Kommunfullmäktige. Till sist beslutar de att taxan inte ska ändras under 2011 och att överskottet från skatteborttagandet ska gå till införandet av sorteringen och att Tekniska Verken, Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden, de geografiska utskotten och andra ska samverka vid denna process. Det finns alltså inget definitivt beslut från Kommunfullmäktige på att utsortering av komposterbart matavfall kommer att ske den närmsta tiden, men arbetet fortsätter och Tekniska Verken måste fortfarande arbeta för att detta ska genomföras genom att investera i de rätta maskinerna och andra praktiska detaljer som arbetskraft och transporter, ett risktagande de blir tvungna till för att beslutet ska kunna fattas, enligt BD. Det kan ännu bli ett nej, tack vare Kommunfullmäktiges reservation, ordet SKA betyder fortfarande att det inte finns någon tidsbestämmelse. En projektgrupp sätts samman med personer från Tekniska Verken, Kommunledningskontoret, Miljökontoret och Teknik och Samhällsbyggnad och ett flertal sammanträden hålls, det första dokumenterade hålls den 17 februari 2011 då en tidsplan görs upp för projektet, som nu plötsligt blivit mer verkligt och bråttom, på grund av nya det målet att införa detta våren Gruppen har som plan att få ut samrådet till de berörda företagen redan i april 2011 och sex veckor framåt, utställning för allmänheten i fyra veckor i maj/ juni, beslut i Samhällsbyggnadsnämnden i september, Kommunsty- 10

11 relsen den 11 oktober och tillslut ska allt klubbas igenom i Kommunfullmäktige den 25 oktober Det bestäms att en styrgrupp ska tillsättas, ett presidie med två personer i beslutsfattande position från Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden, för att underlätta den formella beslutsordningen och spara tid som annars skulle gå till spillo i den byråkratiska ordningen. Dessa godkänns formellt av Miljö och Samhällsbyggnadsförvaltningen och det praktiska arbetet kan börja. (Dnr ). Den 11 april 2011 har projektgruppen ett förslag på ändringar klart och en remiss skickas ut om ett nytt samråd med de fastighetsägare och myndigheter som kan ha intresse i saken. BD påpekar här att detta blev stressigt på grund av att den gamla listan från det tidigare samrådet inte fanns att tillgå och att de därför blev tvungna att börja om från början med att ta fram listan på berörda parter. Ett sammanträde i gruppen hålls den 26 april där programmet för samrådsmötet den 12 maj 2011 tas fram. På samrådsmötet kommer 14 personer och gruppen presenterar formalian och grunderna bakom mötet samt förslaget till ändring. Frågor presenteras, som mestadels handlar om påsarnas utformning och material, distribuering av dessa, taxan samt meningen med att genomföra sorteringen överhuvudtaget (Dnr SBN ). Den 13 juni 2011 skrivs en redogörelse över de kommentarer och bifall/protester som de olika företagen meddelat och de flesta är positiva och vissa har reservationer och ytterligare frågor som besvaras i samma redogörelse. Den 16 juni sammanträder gruppen ytterligare och fattar beslut om utställning av förslaget till allmänheten, hur denna ska annonseras, hur annonsen ska se ut och var den ska finnas tillgänglig. Den 20 juni kommer utställningen upp och ska finnas ute i fyra veckor (Dnr SBN ). Inga protester från allmänheten finns dokumenterade och vår nästa diarieförda skrivelse går från BD och projektgruppen med stöd av Stadsjuristen till Samhällsbyggnadsnämnden, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige den 7 september 2011 och innehåller förslag till de olika instanserna att de ska tillstyrka ändringsförslagen. Bifogat till skrivelsen finns en komplett redogörelse av bakgrund, beskrivning hur det praktiskt ska gå till, hänvisning till Norrköpings och Linköpings Kommuners klimatmål: att vara koldioxidneutrala kommuner år 2025, uppräkning av de föreskrifter som ska ändras och formulering av tillägget samt en kortfattad prognos av de konsekvenser införandet kommer att få för hushållen. (Dnr SBN ). Därefter kommer besluten in ett efter ett. Den 21 september tillstyrker Samhällsbyggnadsnämnden förslaget och skickar vidare förslag att tillstyrka beslutet till Kommunstyrelsen och att anta förslaget till Kommunfullmäktige (Dnr , SBN 243). Den 11 oktober tillstyrker Kommunstyrelsen förslaget och skickar vidare förslag till Kommunfullmäktige att anta förslaget (Dnr Ks , 340). 11

12 Till sist tas förslaget med alla dess delar upp i Kommunfullmäktige som sammanträder den 25 oktober 2011 (Dnr , Kf 201). Alla ledamöter i Fullmäktige yrkar bifall till förslaget utom en, Johan Karlsson från Sverigedemokraterna som vill att ärendet ska återremitteras till nämnderna för ytterligare beredning. Anledningen är att han anser att det är fel att utsortering av matavfall ska vara obligatorisk när det inte finns någon exakt lösning på hur påsarna ska distribueras till hushållen. Johan Karlsson anser därför att denna fråga är så viktig att den måste lösas innan beslut kan tas och att frågan därför ska återgå till gruppen att lösa. Men detta röstas ut av de andra ledamöterna och beslut att fatta beslut samma dag tas. Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget från Samhällsbyggnadsnämnden och att finjusteringarna av föreskrifterna i Renhållningsordningen ska träda i kraft den 1 december 2011, samt att tilläggen gällande obligatorisk utsortering av komposterbart matavfall ska träda i kraft den 1 mars Från och med detta beslut är projektgruppens arbete avklarat och det överlämnas till Tekniska Verken att verkställa genomförandet av den nya renhållningsordningen. 12

13 Diskussion I vår undersökning försökte vi ta reda på hur beslutsprocessen har fortlöpt, samt hur den har gått tillväga. Vi försökte även få reda på hur frågan väcktes, vilket vi tyvärr ej fick ett tillräckligt bra svar på. Vi har dock identifierat fyra punkter som vi anser ha relevans för projektet och beslutets fortlöpande. Överlag tyckte Birgitta Danielsson att det gått smidigt, men att byråkratin kan vara frustrerande och att mycket tid går åt till dokumentation och formalia. Beslutets gång verkar ha fungerat så som det skall inom en kommun, och vi har bara några få frågor att diskutera kring hur processens upplägg sett ut. Härefter följer de fyra punkter vi valt att reflektera kring. 1. Informationsbortfall vid byte av projektledare , vad hände då? Bengt Boströms arbete är svårhittat, då han inte diariefört sina anteckningar och beslut, enligt Birgitta Danielsson. Detta kan ses som ett rent tjänstefel i den viktiga position som BB befann sig i vid den tidpunkten. Den uteblivna dokumenteringen av arbetets fortskridande gör det omöjligt att spåra vilka vägar frågan tagit, vilka beslut som fattats samt vilka analyser och utredningar som gjorts. Möten och frågeställningar som hade varit till stor nytta i bland annat frågorna; När och av vem väcktes frågan om Gröna påsen (den finns inte med som en plan i Renhållningsordningen 2006)? Varför valdes Tekniska Verken (Härefter T-V) som verkställande och undersökande organ för detta projekt? Varför gjordes ingen Kommunal upphandling? Varför samarbetade inte Linköping med Norrköping, för att på så sätt ha få igång tjänsten vid samma tid (Norrköping började 2007)? och vad var det som tog sådan tid, två år, för att BB skulle skicka iväg förfrågan till T-V om att göra en Konsekvensanalys? Det vi kan tänka oss, är att under perioden så har Bengt Boström sysslat med andra frågor än Utsortering av nedbrytbart avfall. Denna fråga kanske lades på hyllan, till fördel för andra projekt i Renhållningsordningen som trädde i kraft Då vi har begränsad information om vad BB s arbetsuppgifter var, och vad han faktiskt gjorde, så är det bara spekulationer. Dock tycker vi att detta är det mest rimliga, då vi inte tror att han suttit och rullat tummarna i två år, och sen rent spontant skickat iväg en förfrågan om Konsekvensanalys till T-V. Det är faktiskt flera projekt inom Renhållningsordningen som faktiskt blivit utförda, så att just detta projekt fått ligga och puttra latent ett tag, kanske bara varit en naturlig och logisk effekt av att andra saker var mer brådskande. 13

14 Våra spekulationer utgår dock ifrån vår goda tro på att tjänstemän på kommunen sköter sina arbetsuppgifter. Ett underlag som hade bekräftat eller sagt emot våra spekulationer hade helt klart varit att föredra. Då hade vi nog även fått reda på mer i detalj för när och hur frågan väcktes första gången. Vi får nu utgå ifrån att frågan växte fram som en del av lösningen till att ta tillvara på 35 % enligt de nationella målen satta Motsättningar väckta mot förslaget Motsättningar i form av företags och partiers invändningar grundade sig i faktumet att tillvägagångssättet för distributionen ej var fastställt. Att en sådan till syntes banal sak kan riskera att försena ett beslut, är något som är intressant. Här är en liten analys av de två mest intressanta rösterna enligt oss, som gjorde sig hörda: Stångåstaden har lägenheter, det är ca 200 lådor 1 med påsar som skall distribueras varje månad, vilket upptar en väsentligt stor yta som skall tas upp av förbrukningsmateriel som Stångåstaden ej har någon ekonomisk vinning i att hushålla. Därför är deras oro över hur distributionen skall gå tillväga enligt oss befogad. Det viktiga vi ser i detta är att små banala saker som faktiskt kan anses det löser vi senare, är bra att de tas upp till ytan. Det vill säga om det görs av rätt person/företag och med rätt intentioner och har torrt på sina fötter. Sverigedemokraterna lade fram att de ville att distributionsfrågan skulle lösas innan förslaget gick vidare, vilket skulle resultera i en försening av projektet. Vi kan inte utge oss för att veta vad SD hade för avsikt med sitt motsättande av förslaget. Vi kan spekulera i termer som att SD möjligen skulle kunna tjäna politiska poäng på att motsätta sig förslaget. Genom att visa att man är en aktiv spelare på den politiska planen slår man vakt om sin roll som vågmästare och inflytelserikt parti. Partiet kämpar mot en enfråge- och missnöjesstämpel som man gärna vill skaka av sig. Av den anledningen blir det viktigt för SD att vara ett vitalt parti som syns och hörs även i andra frågor än invandringsfrågan. Med anledning av det kan man tänka sig att det blir ett självändamål ATT höras, och att det då är mindre viktigt än vad som faktiskt sägs. Detta kan vara fallet med SD s motsträvighet i frågan med Gröna påsen. Men man kan också beskriva det i mera positivt klingande ordalag och mena att SD faktiskt var det enda partiet som gav gehör åt Stångåstadens tveksamhet inför distributionen. Om beslutet om 1 En egen beräkning på att varje hushåll gör av med en rulle/månaden, varje låda med rullar som Stångåstaden får innehåller ca 100 rullar, vilket är uppskattat till grund på dess vikt lägenheter ger 186 lådor. Vissa lägenheter kommer att använda mer än 1 rulle/månad, vilket gör att vi avrundar uppåt. 14

15 införandet av Gröna påsen skulle klubbas igenom i Kommunfullmäktige utan att distributionen på förhand är löst skulle det kunna dyka upp obehagliga överraskningar i efterhand. Distributionen av påsar måste rimligen skötas och bekostas av någon aktör. Om det är hyresvärden som skall stå för kostnaderna och arbetet så är Stångåstadens oro befogad. Medför det ökade hyror för Stångåstadens hyresgäster, SD s potentiella väljare så är SD s tveksamhet befogad. Om kommunen skall stå för kostnaderna kan SD ha skäl att känna tveksamhet. Att SD ville ha den till synes banala distributionen löst på förhand kan tyckas motsträvigt. Men samtidigt kan de ha varit en viktig röst i debatten som tryckte på vikten av att inte skjuta distributionsfrågan på framtiden. 3. Var det nödvändigt att T-V skulle kunna presentera en helt färdigställd anläggning för hela systemet, innan beslut om införande av systemet ens var taget? Tekniska Verket ett kommunalt bolag motställt ett bolag som är med i en kommunal upphandling och därmed måste pressa sina priser. Har de samma krav på sig att färdigställa tjänsten innan beslutet varit fastställt, eller är det på grund av att kommunen haft en sådan nära relation (då de äger Tekniska Verken till stor andel) som de kan sätta det kravet? Vi tycker att det känns som ett underligt förfarande att all investering och förberedelse behövde ske innan beslutet var officiellt taget och klart. Om företaget inte hade varit kommunägt, utan varit utvalt efter en upphandling, hade situationen sett annorlunda ut då? Vi ponerar att företaget inte är kommunägt, och de förväntas att investera i en dyr utrustning innan de ens vet om att det är 100 % klart att kommunen kommer att köpa dess tjänster. Detta måste skapa en stor osäkerhet, och även återhållsamhet i investeringen. Vilket i sin tur kan göra att investeringen inte känns helhjärtad och genomarbetad, vilket gör att kommunen inte vill göra satsningen. Det föder sig in i ett ont hjul. Kommunen vill inte investera i något osäkert som inte är färdigt, och företaget vill inte investera innan de vet att kommunen kommer att köpa deras tjänst. I detta fall är T-V ägt av kommunen, vilket gör att en säkerhet är infödd när en sådan här förfrågan ställs. Man skjuter inte sin egen familjemedlem i benet (oftast). Kommunen kommer inte låta sitt eget företag satsa pengar och kraft i onödan i en fråga som de själva, internt, är 100 % säkra på. Senare kom dock projektet till en punkt då vissa tveksamheter kunde skönjas kring säkerheten i 15

16 projektet. Då Kommunstyrelsen väljer att formulera sig i ganska vaga termer skulle man kunna ana en osäkerhet i kommunens beslutsamhet. När Kommunstyrelsen skulle göra ett ställningstagande i Uppdragsbeskrivningen till T-V, så ville de inte använda frasen Vi står bakom detta beslut utan de ville använda en formulering som var betydligt mer luddig. Vi är positiva till detta beslut var deras förslag, enligt Birgitta Danielsson. Varför skulle de vilja ludda till deras ställningstagande om de nu inte var 100 % säkra på att Kommunfullmäktige skulle godkänna beslutet? Detta förslag om ändring gick dock ej igenom, så formuleringen förblev Vi står bakom detta beslut vilket kanske gjorde att T-V kände sig säkra i att göra investeringarna. Kommunstyrelsens önskan om att ludda till deras ställningstagande till beslutet i Uppdragsbeskrivningen, är det ett tecken på att de inte var 100 % säkra på att beslutet skulle gå igenom i Kommunfullmäktige? Kan detta tyda på att trots att det ekonomiska var löst, och att de tekniska förutsättningarna fanns, samt att stödet fanns, inte var helt säkert att projektet skulle genomföras? Eller gör vi bara en höna av en fjäder i att tolka in deras förslagsförändring som ej gick igenom? 4. Beskattningen av sopförbränning tas bort En avgörande händelse för att beslutet skall gå igenom, är att regeringen avskaffade beskattningen av hushållssop-förbränning. Detta ledde till att denna satsning fick helt plötsligt en marginal inom hushållsopornas ekonomi, som gjorde att kostnaden för att införa gröna påsen kvittades mot skattesänkningen, vilket resulterade i att taxan för hämtningen av hushållsoporna stod kvar på nästan samma nivå. Att de dessutom fick ett års försprång gjorde att de även där fick lite extra klirr i kassan för den gröna påsens satsning. Vilket täckte en del av T-V s investeringar, i form av ombyggnationer osv. Varför valde regeringen att ta bort den beskattningen då? I just denna tidpunkt? Är det bara ett tursamt förhållande, eller är det på grund av önskemål ifrån kommuner, till exempel Linköping? Eller såg Regeringen en möjlighet för kommunerna att göra dessa typer av satsningar om de fick en skattelättnad i denna form? Det vet vi inte, men det var hursomhelst en del i den gröna påsens införande som bidrog till att beslutet om dess införande gick igenom, då alla motsättningar och tidskrävande turer fram och tillbaka mellan T-V och Kommunen, var på grund av ekonomiska motsättningar och i försök att minska den höjda kostnaden och investeringar för den gröna påsen. 16

17 Slutsats Som avslutning på den här rapporten vill vi lyfta fram en särskild aspekt av politiskt arbete och beslutsfattande, nämligen den eviga konflikten mellan demokrati, rättsäkerhet och effektivitet. Den eviga dragkampen mellan dessa tre, till synes, oförenliga poler finns beskriven i Norén Bretzners bok som Legitimitetstriangeln. Under arbetets gång har vi blivit varse hur Legitimitetstriangeln ständigt är närvarande i arbetet på kommunhuset och i projektet med Gröna påsen. Det råder en ständig kamp mellan olika aktörer som drar i sin del av triangelns hörn. Aktörer underifrån såsom Stångåstaden påkallar det demokratiska värdet när man framför sin invändning mot förslaget. Kommunstyrelsen och inte minst projektledare Bengt och Birgitta bedriver en ständig kamp för effektivitet i beredning och beslutsfattandet. Utan effektivitet i maktens korridorer löper man risk för ett folkligt förakt mot den ineffektiva ofantliga sektorn. Som om inte detta inte vore nog måste man hela tiden bejaka rättsäkerheten, som utgörs av en väl utbyggd rättstat med en lagstiftning som inte låter sig förbises. Beroende på hur hårt de olika aktörerna på den politiska arenan drar i triangelns hörn, antar triangeln hela tiden nya former. Medierna finns också med på arenan och slår gärna vakt om den del som för tillfället är mest förbisedd. Man lyfter gärna fram såväl ineffektivitet som odemokratiskt fattade beslut som brott mot rättsäkerheten. På så vis fyller medierna här en viktig funktion som granskare och spåkrör åt triangelns förbisedda hörn. Legitimitetstriangelns ständiga närvaro i arbetet med Gröna påsen och vikten av att hålla triangeln symetrisk och fin, det är en central del i vad vi fått med oss ifrån författandet av Gröna påsens väg hem till dig. 17

18 Referenslista Böcker Noren Bretzer,Y (2010). Sveriges politiska system Lund: Studentlitteratur 2010 Hemsidor Linköpings kommun, , Diarieförda dokument ifrån Linköpings kommun Dnr Dnr Dnr Ks Dnr Ks Dnr Ks Övriga Dokument Linköpings Kommun, Renhållningsordning 2006 Linköpings Kommun, Renhållningsordning - ändring av lokala föreskrifter Miljöbalken 1998:808 Intervjuer Birgitta Danielsson, Projektledare Stadsbyggnadskontoret Linköping, Intervju 13 mars