Mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer

Transkript

1 Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp Mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer Anna Roosling & Emelie Lundström Handledare: Ing-Mari Söderström Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum... Examinator

2 Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp Mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer Anna Roosling & Emelie Lundström SAMMANFATTNING En komplikation efter öppen prostatektomi vid prostatacancer är erektil dysfunktion. En vanlig reaktion vid förlust av potens är skuldkänsla, nedstämdhet och nedsatt känsla av manlighet. Männen upplever därmed att deras hälsa och livskvalitet påverkas negativt. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Nio artiklar valdes ut för granskning. Resultatet delades in i teman: viljan att leva, rädsla för att misslyckas, männens syn på sig själv och männens upplevelser av sexuella relationer. Resultatet visade att erektil dysfunktion påverkar männen djupgående genom att de såg på sig själva och andra på ett nytt sätt. Männen uttryckte känsla av kluvenhet och upplevelsen av att vara en förändrad man medförde frustration och en känsla av förändrad självbild. Rädsla för sexuellt umgänge med kvinnor och vetskapen att de förlorat sexuella kapaciteter fick männen att känna att de förlorat sin manlighet och de upplevde sig mindre värda. Vidare forskning är av stor vikt inom detta ämnesområde för att få en djupare förståelse för mäns upplevelser av erektil dysfunktion. Nyckelord: Prostatektomi, Prostata cancer, Erektil dysfunktion, Upplevelser.

3 Innehållsförteckning Inledning.. 1 Bakgrund..1 Problemområde. 4 Syfte. 5 Metod... 5 Datasökning och urval. 5 Inklusionskriterier.. 6 Kvalitetsgranskning av data... 6 Analys av data.. 7 Etiska aspekter... 7 Resultat 8 Viljan att leva... 8 Rädsla för att misslyckas Mäns syn på sig själva Mäns upplevelse av sexuella relationer.. 10 Diskussion. 12 Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats och kliniska implikationer Förslag till vidare forskning Litteraturförteckning Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Bedömningsmall för kvalitativa artiklar Bilaga 3: Artikelmatris

4 Inledning I vårt arbete på urologavdelningen på Kalmar lasarett har vi uppmärksammat att ytterst lite fokus läggs på att diskutera komplikationerna av prostatektomi under vårdtiden. Fokus läggs främst på det medicinska området, såsom kateterbehandling, drän och Innohep injektioner som männen måste kunna hantera innan hemgång. Detta kan bero på tidsbrist, otillräcklig kunskap hos personalen samt den rädsla det kan väcka att diskutera sexuella problem. Reitan och Schölberg (2003) anser att under vårdtiden har männen fokus mot operationen då deras cancer skall avlägsnas och i detta skede är frågan om att bli frisk viktigast. Frågan kring den sexuella hälsan får här lägre prioritet. Känslor, tankar och funderingar kring funktionsnedsättningen uppkommer då männen kommit hem till sin hemmiljö och vardagslivet återkommer. För att kunna ha förståelse för och kunna genomföra meningsfulla samtal och diskussioner med männen och deras partners, behöver vi som vårdpersonal ha fördjupade kunskaper om männens upplevelser av erektil dysfunktion. Genom att belysa männens upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi kan förståelsen av mäns behov öka och omvårdnaden och informationen därmed förbättras. Bakgrund Erektil dysfunktion definieras som oförmåga att erhålla och upprätthålla en erektion som är tillräcklig för att genomföra ett samlag (Damber & Peeker, s.442). Begreppet impotens används inte i arbetet för det innebär total oförmåga till erektion och innefattas i begreppet erektil dysfunktion. Antalet män som insjuknar i prostatacancer ökar kontinuerligt i västvärlden och håller på att utvecklas till ett stort hälsoproblemen. Den vanligaste kurativa behandlingsmetoden i Sverige är radikal prostatektomi vilket innebär att hela prostatakörteln tas bort i en öppen, alternativt laparaskopisk operation. Långtidskomplikationer efter prostatektomi är i första hand erektil dysfunktion och urinläckage. Funktionsnedsättningen av potensen är för de flesta män bestående. Om potensen återkommer efter operationen sker det normalt inte förrän efter flera månader. Urinläckaget är oftast övergående De två bilaterala parasympatiska nerverna som löper dorsolateralt om och precis bredvid prostatakapseln är av betydelse för potensen. Dessa ömtåliga nerver består av multipla mikroskopiska nervfasciklar belägna i nervkärlssträngarna och från nervkärlssträngarna penetrerar kärl och nerver in genom prostatakapseln. Beroende på hur stor tumörväxten är försöker operatörerna vid prostatektomi spara nervkärlssträngar bilateralt då det förbättrar den postoperativa erektionsförmågan avsevärt (Damberg & Peeker, 2006).

5 Orsaken till prostatacancer är inte helt klarlagd ännu men det är en sjukdom som ökar snabbt med stigande ålder. Innan 50 års ålder är sjukdomen ovanlig. Efter 70 års ålder är prostatacancer den mest vanliga cancerformen bland män. En orsak till det ökade antalet diagnostiserade är den frekventa användningen av prostataspecifikt antigen (PSA) som gör det möjligt att diagnostisera cancern innan mannen hunnit få några symtom. Riskfaktorer för att utveckla prostatacancer är den västerländska livsstilen, kostfaktorer samt viss ärftlighet. Symtom vid prostatacancer är ofta miktionsbesvär så som täta trängningar och svag urinstråle. Män som har en spridd cancer kan sakna eller endast uppleva lokala symtom och vissa söker inte hjälp förrän symtom från metastaser eller allmänna cancersymtom visar sig. Grundprincipen i behandlingen av prostatacancer är att förhindra död i sjukdomen men även att undvika onödig överbehandling. Innan val av behandlingsform måste faktorer som patientens ålder, övriga sjukdomar, tumörstadium, PSA-nivå samt sexualfunktion och patientens värdering av denna bedömas. Männen ska vara välinformerade och ha ett stort inflytande i beslutstagandet. Till de mest vanliga behandlingsformerna hör prostatektomi, strålbehandling samt hormonell behandling (Damber & Peeker, 2006). Till riskfaktorerna för erektil dysfunktion hör hög ålder, preoperativ erektionssvikt samt avlägsnande av en eller två kärlnervsträngar under prostatektomi. Vanligen upplevs orgasm i samband med erektion och ejakulation. En man med erektil störning efter prostatektomi kan ändå uppleva orgasm utan något ejakulat genom sexuell aktivitet trots att det bara finns ett visst ökat blodflöde till penis och utebliven tryckstegring. I normala fall framkallas erektion av beröring, hörsel- och synintryck, omedvetna tankar, sexuella fantasier samt fysiologiska halter av testosteron i blodet. Hjärnans erektionscentrum påverkas av dessa faktorer och skickar iväg signaler genom ryggmärgen till penis svällkroppar. Svällkropparnas glatta muskelceller relaxeras av signalsubstansen kväveoxid vilket gör att de blodfylls. Då svällkropparna är blodfyllda komprimeras venerna vilket gör att blodet inte kan flöda ut igen. Denna erektion håller i normalfallet i sig tills mannen uppnår orgasm och ejakulation (Damber & Peeker, 2006). Cancer i de manliga könsorganen kan mer än någon annan cancerform skapa osäkerhet kring sexual- och fortplantningsförmågan. Sexuell förmåga hos män symboliserar manlighet. Trots att den manliga självkänslan inte sitter i penis kan förlusten av att kunna kontrollera sin sexualitet och potens vara av stor betydelse för mannen (Reitan & Schölberg, 2003). Förlusten av potens och det tidigare beskedet att mannen är sjuk kan innebära förlust på 2

6 många olika plan. Det kan handla om förlust av hälsa, trygghet, vänner, inkomst, relationer, drömmar eller självförtroende (Beck-Friis & Strang, 1999). Osäkerhet kan infinna sig i familjeliv och det sociala umgänget och därmed kan mannens känsla av hälsa och livskvalitet påverkas (Reitan & Schölberg, 2003). Innebörden av livskvalitet är individuell och det är bara personen ifråga som kan avgöra om han har livskvalitet (Ternestedt, 1998). Enligt Kaasa, Wist och Hölst (1996) innebär livskvalitet ett flerdimensionellt begrepp där psykiska, fysiska, sociala och existentiella aspekter spelar in i hur den upplevs. Genom sexualiteten får människan sin könsidentitet bekräftad, vilket utgör en viktig komponent i den psykiska och fysiska hälsa. Sexualitet har en stark existentiell betydelse då den är förknippad med människans fortplantning och en förutsättning för artens överlevnad (Reitan & Schölberg, 2003). Världshälsoorganisationen (WHO) definierar sexualitet enligt följande: "Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller så väl man, kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas ifrån andra livsaspekter. Sexualiteten är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och inte heller summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualiteten är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet. Den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa (Reitan & Schölberg 2003, s. 81). Enligt Kirkevold (2000) anser Travelbee att alla människor kommer att uppleva sjukdom, lidande och förlust. Upplevelserna är personliga och färgas av tidigare erfarenheter. Vi är alla lika varandra men ändå olika och reagerar på olika sätt i olika situationer. Människan har en förmåga och drivkraft till att söka efter mening i allt som sker i livet, så även vid smärta, sjukdom och lidande. Ibland kan hjälp behövas för att finna mening då en ny livssituation uppstår så som sjukdom. Känslan av mening är nära förknippat med upplevelsen av att vara behövd och förstärker känslan av att livet är värt att leva. Upplevelsen av lidande påverkas av mellanmänskliga relationer som kan hjälpa till att uthärda lidande och sjukdom/funktionsnedsättning. Utifrån Travelbees omvårdnadsmodell är omvårdnadens viktigaste syfte att hjälpa mannen att finna mening genom att etablera en relation till honom. En relation utvecklas via kommunikation som ses som ett instrument för att hjälpa mannen att bemästra sjukdom, lindra lidande och finna en mening i sin upplevelse och livssituation Via 3

7 kommunikationen kan mannens omvårdnadsbehov tydliggöras. Sättet att bemästra och uppleva lidande har en avgörande effekt på hur den rådande livssituationen kan bemästras och hanteras. Gustavsson (1997) menar att bekräftelse är fundamentet för mänskligt liv. Hon menar också att mannens tillit och lyhördhet för råd och information ökar genom en bekräftande dialog. Männen som upplever sig bekräftade får ökad självkänsla och jagupplevelse, vilket leder till ökad känsla av att kunna bemästra sin egen livssituation. Bekräftelse är av stor betydelse då männens sårbarhet ökar till exempel genom funktionsnedsättning. Genom en bekräftande interaktion ökar värderingen om sig själva, självkänslan stärks och vår sårbarhet minskar. Bekräftelse innebär att belysa för mannen att han existerar och att erkänna hans sätt att uppleva sin situation. Problemområde Enligt Reitan och Schölberg (2003) är erektil dysfunktion en vanlig komplikation efter öppen prostatektomi. Män som mister förmågan att få erektion kan uppleva att de förlorar en del av sig själva och en vanlig reaktion är avskärmning och skuldkänsla. De kan ha svårt att förstå att andra människor kan uppleva dem som en attraktiv individ som är värd att älskas, även efter att deras kroppsfunktion har förändrats. Samtal kring den sexuella funktionsnedsättningen kan upplevas som svårt, männen sluter sig och drar sig undan situationen. Det är sällan potensen i sig som är problemet utan männens och/eller partners sätt att uppleva och reagera kring samtalsämnet. Komplexiteten försvåras av att sexualiteten tillhör det mest intima och privata och berör djupgående känslor hos människan. Att förlora en kroppsfunktion såsom potens kan påverka känslan av manlighet oavsett ålder och tidigare sexuell aktivitet. När förutsättningarna för sexuellt umgänge förändras kan självbilden hotas. Den sexuella förmågan och potens hos männen symboliserar manlighet. Upplevelsen av att manligheten är hotad är mycket vanligt och kan leda till att osäkerhet infinner sig i familjeliv, parförhållanden och i det sociala umgänget. Känslan av hälsa och livskvalitet påverkas därmed. Författarna anser att det är av stor vikt att diskutera erektil dysfunktion med männen/paren en tid innan operationen. Detta för att de ska vara väl förbereda och införstådda i vad detta innebär, både sexuellt, emotionellt och i vardagslivet. Sjuksköterskor med specialistkompetens inom urologi bör tilldelas detta viktiga ämnesområde och lyftas fram då de är en stor tillgång och resurs som i dagsläget ej tas tillvara. Författarna anser att det även är 4

8 av stor vikt att eventuell partner bjuds in till samtal tillsammans med mannen, detta för att båda skall få samma information. Under samtalet kan sjuksköterskan läsa av parets relation och hjälpa dem i just deras nuvarande situation. Det är viktigt att försöka hjälpa paren till samtal kring detta ämne och föra upp diskussionen till ytan, då erektil dysfunktion påverkar männens livssituation och det dagliga livet. Syfte Studiens syfte är att belysa mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Metod Litteraturstudie som metod syftar till att söka redan befintlig forskning, analysera och kritiskt granska denna för att sedan sammanfatta det valda problemområdet (Forsberg & Wengström, 2003). Litteraturstudie kan användas för att ta reda på vad som är skrivet inom ett ämnesområde för att utveckla idéer och ligga som grund för ytterligare forskning (Polit & Beck, 2004). Vidare kan det ge tips och idéer om tillvägagångssätt, sökord och begrepp som kan vara till hjälp för vidare forskning inom området (Backman, 1998). Vid en allmän litteraturstudie söker forskaren forskningsstudier som är knutna till det aktuella problemområdet. Artiklarnas resultatdel granskas, sammanställs och analyseras och utgör sedan grunden i litteraturstudiens resultatdel (Polit & Beck, 2004). Datasökning och urval Inklusionskriterier Artiklarna ska vara publicerade mellan år för att få den mest aktuella forskningen. Artiklarna ska vara relevanta för studiens syfte. Artiklarna ska vara av kvalitativ karaktär och publicerade i vetenskaplig tidskrift. Artiklarna ska vara publicerade på svenska eller engelska. Artiklarna ska ha mannens perspektiv. Artiklarna ska vara etiskt godkända. Artiklarna ska ha ett omvårdnadsperspektiv. 5

9 De valda artiklarna är hämtade från databaserna: Cinahl, Pubmed, ELIN, PsycINFO, Swemed+ samt genom manuell sökning. Utifrån studiens syfte valdes sökord som kombinerades med varandra för att rama in vårt ämnesområde. Sökorden som användes var; (1) Prostatic neoplasms, (2) prostate cancer, (3) experience, (4) perception, (5) erectile dysfunction, (6) impotence, (7) sexuality, (8) intimacy, (9) prostatectomy. Dessa sökord användes i fritextsökning och/eller ämnesord, enskilt och i kombination. För att verifiera de utvalda sökorden kontrollerades dess definitioner i Pubmeds och Swemed+ Mesh ämnesordlista samt i Cinahls Thesaurus. Vidare trunkerades sökorden och booleska operatorer, AND och OR, användes för att rama in sökningen. När samma artiklar återkom gång på gång i sökningarna bedömdes sökresultatet som mättat. Totalt 54 abstrakt till artiklar vars titlar verkade överensstämma med litteraturstudiens syfte lästes igenom och av dessa valdes 32 abstrakt ut. Abstrakten lästes igenom ytterligare en gång och 21 stycken abstrakt valdes ut efter inklusionskriterierna. Dessa artiklar togs fram i fulltext. Efter att ha kritiskt granskat artiklarna mot syftet och artiklarnas vetenskapliga kvalitet, valdes nio artiklar ut för att ingå i litteraturstudien. Se bilaga 1. Kvalitetsgranskning av data Det är av största vikt att artiklarna är noggrant valda och värderade för att litteraturstudien ska ha ett högt vetenskapligt värde. För att en kvalitativ studie skall få hög trovärdighet och kvalitet skall studien vara logisk uppbyggd och ha hög läsförståelse. Syftet med studien skall vara tydligt beskrivet och urvalet skall vara relevant gentemot studiens syfte. Studien skall ha ett tydligt och utförligt metodavsnitt, välbeskriven analysmetod och ett logiskt och begripligt resultatavsnitt. Om studiens giltighet och pålitlighet hos data är hög och analysproblem diskuteras kan den vetenskapliga kvaliteten hos studien bedömas som hög (Willman & Stoltz, 2002). De utvalda artiklarna granskades enligt Willman och Stoltz (2002) mall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier, (se bilaga 2). Kvalitetsbedömningsmallen modifierades genom att fyra frågor togsbort från ursprungsmallen, detta för att de ej ansågs relevanta för vår litteraturstudie. Total nio frågor skulle besvaras, vid Ja-svar tilldelades ett poäng och Nej-svar gavs noll poäng. Den totala summan omräknades sedan till procent. För hög kvalitet skulle % av svaren vara Ja, medel 84-75% och låg 74-60%. Artiklar med 6

10 hög och medel kvalitet valdes att tas med i litteraturstudien. För att se kvaliteten på litteraturstudiens inkluderade artiklar, se Bilaga 3. Analys av data Genom att systematiskt läsa igenom artiklarna påbörjades dataanalysen. Inledningsvis lästes artiklarna var för sig och frågor ställdes till texten som svarade upp mot litteraturstudiens syfte. Frågorna som ställdes till texten var: Upplevelser av erektil dysfunktion utifrån männens perspektiv? Hur påverkades männens livssituation och vardag vid erektil dysfunktion? Hur påverkas männens upplevelse av sexualitet och maskulinitet? Understrykningar i resultattexten gjordes var för sig och därefter diskuterades dessa djupgående tillsammans. Det rådde samstämigheten mellan författarna efter de inviduella genomläsningarna. Meningar som svarade på frågeställningarna fördes samman till teman. Teman som framkom var: viljan att leva, rädsla för att misslyckas, männens syn på sig själva och männens upplevelse av sexuella relationer. Artiklarna lästes sedan igenom ytterligare en gång tillsammans med de olika temana som grund. På detta sätt fördjupades kunskapen om innehållet i artiklarna. Dessa teman utgjorde sedan rubrikerna i litteraturstudiens resultatdel. För att få artiklarna mer lättöverskådliga gjordes en artikelmatris, se bilaga 3. Etiska aspekter Enligt Forsberg och Wengström (2003) ska alla forskningsprojekt granskas av en oberoende forskningskommité innan forskningen påbörjas samt skall det påvisas att vinsterna övervinner riskerna med studien. För att fusk och ohederligheter inte skall få förekomma har vetenskapsrådet gett ur riktlinjer för god medicinsk forskning. Enligt Gustafsson, Hermerén och Petersson (2005) ska alla artiklar som ingår i en litteraturstudie redovisas. Oavsett om resultatet stödjer forskarens föreställning eller inte måste detta redovisas i forskningen, då det är oetiskt att endast presentera de delar som stödjer forskarens egna åsikter. Av de nio utvalda artiklarna var samtliga godkända av forskningskommitén. 7

11 Resultat Viljan att leva Det som framkommit i samtliga artiklar var att det viktigaste för männen var att få bort cancern, även om det innebar bieffekter som erektil dysfunktion (Bokhour, Clark, Inui, Silliman, & Talcott, 2001; Burt, Caelli, Moore & Anderson, 2005; Butler, Downe-Wamboldt, Marsh, Bell, & Jarvi, 2001; Fergus, Gray, & Fitch, 2002; Hedestig, Sandman, Tomic, & Widmark, 2005; Jakobsson, Rahm- Hallberg, & Lovén, 2000; Maliski, Heilemann, & McCorkle, 2001; Oliffe, 2004; Petry, Berry, Spichiger, Kesselring, Gasser, Sulser, & Kiss, 2004). Majoriteten av männen i Fergus et al. (2002) studie valde livet framför sexualiteten. Äldre män påtalade att erektil dysfunktion inte hade så stor betydelse med tanke på deras höga ålder. De säger att det hade varit värre om de hade varit yngre och inte hade haft några barn. De förknippade sin ålder med sjunkande potens och därmed var det lättare att acceptera (Bokhour et al., 2001). En man upplevde att sociala konstruktioner beskriver äldre män som asexuella och endast snusk gubbar är sexuellt aktiva (Oliffe, 2004). Det var många av deltagarna som inte var sexuellt aktiva innan operationen. Efter operationen lade männen större vikt vid livet, äktenskapet och hälsa (Bokhour et al., 2001; Burt et al. 2005; Butler et al., 2001; Fergus, et al., 2002; Hedestig, et al., 2005; Jakobsson et al., 2000; Maliski et al., 2001; Oliffe, 2004; Petry et al., 2004). Det var även många deltagare som uttryckte sorgsenhet och saknad av sin potens, de tyckte de var för unga för att ge upp det sexuella samlivet (Burt et al., 2005; Oliffe, 2004). Det viktigaste för männen postoperativt var att återfå kontrollen över sina liv och kirurgins biverkningar. För de män som genomförde en öppen prostatektomi var den sexuella uppoffringen inte så enkel som det först tycktes vara, även om männen innan operationen visste om riskerna (Fergus et al., 2002; Burt et al., 2005; Oliffe, 2004). Ett sätt att hantera erektil dysfunktion var att placera det i ett sammanhang av ålder, hälsa och relationer. En man uttryckte att det viktiga var att lära sig leva med en förändrad livssituation även om det inte blev som man föreställt sig; det är det som är konsten att vara människa. Männen påtalar vikten av att kommunicera med andra som genomgått samma behandling, jämföra upplevelser och känslor för att lära sig att leva med och övervinna sin oro och ängslan (Hedestig et al., 2005). En del män hade svårt att acceptera förlusten av potens och den emotionella sorgen vilket har lett till att några har behandlats för depression. Tre av fyra svarta deltagare från Karibien refererade till män de kände som avsade sig behandling vid 8

12 prostata cancer för att behålla sin sexuella funktion. Samlaget var för dessa män mycket vikigt och ett liv utan penetrerande sexuellt umgänge var inte möjligt (Fergus et al., 2002). Rädsla för att misslyckas I samband med kirurgi och medicinering försvann längtan efter sexuellt umgänge och många män påtalade att det var meningslöst att strida emot fakta. När ett samlag inte kunde genomföras som männen hade förväntat sig upplevde de sig handikappade i förhållande till sitt manliga ideal. Männen uttryckte att de saknade kunskap om hur sexuellt umgänge utan samlag går till och de kände sig misslyckade och handikappade (Jakbsson et al., 2000; Oliffe, 2004). Männen i Fergus et al. (2002) studie försökte finna andra sätt för att uppnå sexuellt klimax, både för sig själv och för partnern trots känslor av oro och rädsla för att misslyckas. Deltagarna skilde mellan kvalitén på deras erektion och den mer komplexa frågan kring kvalitén av deras sexualliv (Bokhour et al., 2001). Saknaden av utlösning var större än vad männen hade föreställt sig och de uttryckte behov av att samtala kring ämnet och inte enbart omkring den fysiska dysfunktionen (Butler et al., 2001). Vissa män påtalade att samlag inte var allt här i livet och även om det inte gick att genomföra en sexualakt fanns det andra sätt att visa kärlek och närhet på (Fergus et al., 2002; Oliffe, 2004). Maskulin identitet beskrivs som sexuellt umgänge och interaktion med kvinnor. Oförmågan att ha sexuellt umgänge med kvinnor och vetskapen att de förlorat sin sexuella kapacitet fick männen att känna att de förlorat sin manlighet och de kände sig mindre värda (Bokhour et al., 2001). Sexuell prestation sågs som en symbol för manlighet vilket bevisades genom att bilda familj, tillfredställa partner samt sexuell åtrå (Fergus et al., 2002). Den nedsatta förmågan till erektion och förändrat sexliv upplevdes förändra männens känsla av manlighet. Skam över att inte ha kontroll över sin kropps funktioner påverkade synen på maskulinitet negativt (Hedestig et al., 2005; Fergus et al., 2002; Maliski et al., 2001). Majoriteten av männen sade att de inte längre kände sig som en hel man (Hedestig et al., 2005). Trots detta påtalade en del att det var viktigt att fortsätta rollen som make, fader och familjeförsörjare samt fortsätta delta i sociala nätverk (Jakobsson et al., 2000). Männen anpassade sig till livet med erektil dysfunktion och hoppades att det skulle vara tillfälligt men var ändå rädda att det skulle vara bestående (Maliski et al., 2001). Deltagarna beskriver förlust av potens som avtagande förmåga att prestera ett samlag och därmed avsaknad av att njuta av intima relationer (Bokhour et al., 2001). Känslomässiga förändringar 9

13 och nya utmaningar beskrivs i samband med förlusten av potensen. Deltagarna beskrev denna förlust olika, en av männen upplevde att avsaknaden av potens gjorde honom kraftlös, då han förknippade potens med kraft. Han påtalade även att media framställer impotenta män som underordnade i den maskulina hierarkin. En annan man uttryckte att han saknade känslan av att vara en man, han kände sig som en 90 åring och upplevde sig som värdelös och osynlig (Oliffe, 2004). Enligt Maliski et al. (2001), Petry et al. (2004), Jakobsson et al. (2000) och Burt et al. (2005) hoppades deltagarna att erektionen skulle komma tillbaka naturligt efter operationen då förlusten av potens förändrade deras sexliv radikalt och gav dem en känsla av sorg. Männens syn på sig själva Deltagarna påtalade att den förändrade potensen påverkade hur de såg på sig själva och sitt förhållande med sin intima partner. Även de deltagare som inte var sexuellt aktiva innan operationen saknade känslan av att kunna ha samlag (Fergus et al., 2002; Oliffe, 2004). I Bokhour et al. (2001) studie framkommer det att sexualitet är en genomträngande aspekt av mäns liv och hur de uppfattar sig själva, även om männen inte kunde få erektion slutade de inte se sig själva som sexuella varelser. I Burt et al. (2005) och Hedestig et al. (2005) studie framkommer det att erektil dysfunktion påverkar männens självbild djupgående genom att de såg på sig själva och andra på ett nytt sätt. Männen uttryckte en känsla av kluvenhet och upplevelsen av att vara en förändrad man ledde till frustration och känsla av förändrad självbild. I Petry et al. (2004) studie framkom att trots positivt synsätt och försök till anpassning av den rådande situationen uttryckte männen osäkerhet och rädsla för vad som låg i framtiden och hur de skulle hantera det. Preoperativt föreställde sig männen att sexualitet var som en isolerad enhet, de uppgav att de efter operationen fann att samlaget och sexualitet är en integrerad komponent kring sin identitet, självbild och livsstil. Männens upplevelser av sexuella relationer En del män diskuterade risken med erektil dysfunktion med sin partner preoperativt och kom fram till att det var viktigare att männen överlevde än att de var potenta (Oliffe, 2004). Förmågan att inte återfå erektion var ett stort orosmoment för männen postoperativt. De antog att deras partner längtade efter att det sexuella umgänget skulle vara som innan operationen och en del män upplevde att de inte kunde tillgodose sin partner (Butler et al., 2001; Maliski 10

14 et al., 2001). Männen uttryckte en känsla av otillräcklighet när det gällde att tillfredställa sin partners sexuella behov. Med stöd av sin partner och goda vänner uppgav en del av männen att de kunde fortsätta sitt dagliga liv trots biverkningar efter kirurgin så som sexuell funktionsnedsättning. Andra dolde sin sjukdom och dess problem och upprätthöll en god fasad utåt. (Jakbsson et al., 2000; Fergus et al., 2002). Dessa män kände att de gick och dolde en mörk hemlighet om sig själva (Fergus et al., 2002). Vissa män upplevde att det var deras fel att det sexuella samlivet upphörde, snarare än att det var parets gemensamma uppgift att lösa. Ett substitut till sexlivet var att vara aktiv i organisationer, fritidsaktiviteter och hjälpa sina barn och barnbarn (Jakbsson et al., 2000). Vissa av deltagarna som var sexuellt aktiva innan operationen uttryckte en rädsla för att deras partner skulle vara otrogen när de inte längre kunde tillgodose deras sexuella behov (Burt et al., 2005). Rädsla uttrycktes för att bli för intim med sin partner då de var osäkra på att de kunde genomföra ett samlag. Rädsla för att misslyckas och pinsamheten detta kunde leda till framkom mycket tydligt. En del deltagare hittade andra sätt att bli sexuellt intima på och nå klimax men fortfarande fanns känslan av saknad kvar. Den fysiska kontakten med partnern var inte längre en bekväm och trevlig upplevelse (Bokhour et al., 2001). I Petry et al. (2004) studie ansåg många män att även om de hade permanent funktionsnedsättning påverkades inte förhållandet till partnern. En deltagare i studien uttryckte lättnad och en börda mindre att tänka på då deras sexuella relation redan innan operationen var dålig. Männen som inte var i ett förhållande uttryckte oro för att inte finna en livspartner och att inte kunna bilda familj. I Bokhour et al. (2001) studie framkom att innan männen blev diagnostiserade med prostatacancer hade de en känsla av att det kanske fanns en chans till sexuellt umgänge med kvinnor de mötte och senare fantiserade kring. Efter operationen upplevde de sociala interaktioner med kvinnor på ett nytt sätt. Männen försökte undvika potentiellt pinsamma situationer och försökte avstyra kontakten innan de sexuella anspelningarna tog fart En deltagare uttryckte att han tidigare ofta drömt sexuella dagdrömmar om kvinnor han mött. Efteråt beskriv han sig själv och sina dagdrömmar som asexuella. Männen såg inte sig själva som potentiella sexuella partners i sina fantasier kring kvinnorna de mötte. De uttryckte att de var sorgset medvetna om sina minskade upplevelser av åtrå och längtade efter att återigen känna sig som aktiva sexuella varelse i det dagliga livet (Bokhour et al., 200). 11

15 Diskussion Metoddiskussion Litteraturstudie som metod valdes för att på ett systematiskt sätt sammanställa den forskning som finns kring det valda ämnet (Polit & Beck, 2004). För att få ett trovärdigt resultat på denna studie är det viktigt att författarna till litteraturstudien har goda kunskaper kring metoden som valts och går sytematiskt tillväga. Genom att författarna först läste artiklarna var för sig, därefter tillsammans och diskuterade innehållet, jämförde likheter och skillnader, gjorde att all data fångades in. Detta för att minimera feltolkning av ursprungsdata och för att undvika att viktig information inte missades. Detta stärker studiens trovärdighet. Enligt Forsberg och Wengström (2003) är det viktigt att artiklarna som ingår i studien är vetenskapliga och av god kvalitet för att styrka studiens trovärdighet. Risk för feltolkning föreligger alltid till en viss grad, detta på grund av att människan är färgade av sin bakgrund, kunskap, erfarenhet samt föreställningar. Då författarna har kliniska erfarenheter av arbete som sjuksköterskor på en urologisk vårdavdelning präglas tolkningen av data via tidigare erfarenheter av möte med män efter öppen prostatektomi. Erfarenheter kan ha lett till att föreställningar har utvecklats kring männens upplevelser postoperativt vilket kan påverka tolkning av data. Å andra sidan kan erfarenheterna ha lett till djupare förståelse och insikt i artiklarnas resultat, eftersom författana har kunnat knyta det till verkligheten på avdelningen. Samtliga artiklar visade liknande resultat kring männens upplevelser. Viss risk för feltolkning förelåg på de engelska artiklarna då vissa begrepp var svårtolkade och svåra att översätta till fullgod svenska. Databaserna PubMed, Cinahl, SweMed+, PsychInfo och ELIN@Kalmar användes för att ta fram artiklar. Artiklar som valdes togs fram i PubMed, Cinahl och PsychInfo. I ELIN@Kalmar och SweMed+ fick författarna mycket få sökträffar och inga av dessa var relevanta för studiens syfte. Endast artiklar skrivna på engelska eller svenska valdes att inkluderas i litteraturstudien då dessa är de språk som behärskas av författarna. Artiklar publicerade mellan år 2000 och 2007 inkluderades för att få den mest aktuella forskningen. Endast kvalitativa artiklar togs med i studien då fokus låg mot männens upplevelser kring erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi. Det fanns ej många artiklar med kvalitativ ansats kring detta ämne vilket även påtalades av författarna till de utvalda artiklarna. Det fanns däremot mycket kvantitativ forskning gjord kring ämnet, men dessa valdes bort då författarna ville nå djupare förståelse för männens upplevelser, vilket ej inringas via 12

16 kvantitativa metoder. Då det var svårt att finna relevanta artiklar med kvalitativ ansats togs artiklar med partners perspektiv med, endast den del med männens upplevelser togs med i litteraturstudien. Artiklarnas fokus låg inte endast på männens upplevelser av erektil dysfunktion utan hade ett vidare perspektiv på mäns upplevelser av andra biverkningar efter prostatektomi så som analinkontinens och urinläckage. De avsnitt i artiklarna som fokuserade på erektil dysfunktion var utförligt beskrivet och därmed inkluderades artiklarna. Författarna upptäckte att sökorden sexuality och intimacy begränsade sökresultaten under sökprocessen. Dessa valdes att ta med då de var betydelsefulla för att rama in ämnesområdet, dessa orden lades dock sist i sökordningen för att minimera dess avgränsning. Författarna anser att resultatet från litteraturstudien kan överföras till att gälla män i västvärlden då fyra artiklar kommer från Kanada, två stycken från USA, två stycken från Sverige och en från Schweiz. Dessa artiklar hade alla liknande resultat vad gällde mäns upplevelser av erektil dysfunktion. Resultatdiskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Forskningsresultatet visade på att erektil dysfunktion hade stark påverkan på mäns upplevelse av hälsa och livskvalitet. I studiens resultat framkom det att det var stora skillnader på männens upplevelser av erektil dysfunktion före och efter operationen. Preoperativt föreställde sig männen att samlag var det viktigaste i sexualakten men valde bort detta i kampen mot cancern och för att bli frisk. En del män beskrev sexualitet som en fysisk prestation snarare än ett uttryck för åtrå, känslor och intimitet. Postoperativt fann männen att sambandet mellan manlighet och sexualitet var större än vad de hade föreställt sig (Bokhour et al., 2001; Butler et al., 2001; Fergus et al., 2002). Detta bekräftas av Hulter (2004) som anser att känsla av manlighet är nära förankrat med sexualitet och sexuellt välbefinnande. Gray, Fergus, Mykhalovskiy och Church (2002) menar att det är vanligt att män med erektil dysfunktion omdefinierar sina ideal och värderingar om vad som är manligt och sexuellt. Potens ses som en symbol för manlighet och att förlora denna sexuella förmåga innebär en stor förlust och männen kan känna sig otillräckliga och mindre attraktiva som sexuella partners (Hedestig et al., 2005). Upplevelsen av förlust påverkas av vilken betydelse potensen haft tidigare. Enligt Abrahamsson (2006) kan en man som innan behandlingen hade nedsatt potens inte förvänta sig att det skall bli bättre postoperativt. 13

17 I Hulter (2004) beskrivs upplevelsen av den manliga kraften. Den ligger symboliskt i förmågan att få stånd och sädesuttömning och sexuellt är manligheten knuten till penis. För männen kan det ha stor betydelse i att känna glädje och lycka i och med att få uttrycka sig sexuellt. Att kunna tillfredställa sin partner sexuellt kan också innebära stor stolthet för männen. Dessa roller verkar vara djupt förankrade i vårt förflutna och speglar den värld vi lever i och stämmer väl överens med det resultat som framkommit i denna studie. Författarna tror att om människor skulle ha mer kunskap om detta skulle det kunna leda till större förståelse för varandras känslor och upplevelser. Författarna har noterat att det är stor åldersskillnad mellan deltagarna som deltog i artiklarna, den yngsta var 46 år och äldsta 79 år. I två av artiklarna där yngre män deltog framkom det att det var extra svårt för dem att acceptera och lära sig leva med sin erektila dysfunktion. De uttryckte att de kände sig som halva män (Butler et al., 2001; Oliffe, 2004). Reitan och Schölberg (2003) att om individen inte kan ge uttryck för sin sexualitet kan känslan av den sexuella identiteten, maskulinitet och självbilden hotas. Män som förlorar förmågan att känna lust eller förmågan till erektion kan uppleva att han förlorar en del av sig själv och lider svårt på grund av detta. I Burt et al. (2005) och Hedestig et al. (2005) studie framkom det att erektil dysfunktion påverkar männens självbild djupgående genom att de såg sig själva och andra på ett nytt sätt. Männen uttryckte en känsla av kluvenhet och upplevelsen av att vara en förändrad man ledde till frustration. Enligt Reitan och Schölberg (2003) påverkas självkänslan och självbilden av hur motiverade männen är att anpassa sig till sin nya situation. Att få en cancerdiagnos kan innebära en påminnelse om att vi inte lever för evigt. För att kunna bearbeta denna kris måste männen kunna se en mening med den situation de befinner sig i. Människans känsla av ordning störs då han påminns om att han inte är odödliga. Människan kan inte förställa sig dödligheten och måste skapa sig en ny plattform där han iakttar världen och sin omgivning utifrån. I samtliga artiklar i litteraturstudien framkom det att männen accepterar sin erektila dysfunktion med tanke på sin höga ålder. Enligt Reitan och Schölberg (2003) uttryckte äldre män att det är svårt att samtala kring sexualitet och de kände sig generade över att ta upp sådana frågor och urskuldade sig med att sexualitet inte är lika viktigt för dem längre. Enligt en sexualvaneundersökning av Folkhälsoinstitutet 1996 visade statistiken på att samlagsaktiviteten aldrig upphörde trots stigande ålder men den avtar i frekvens. Hälften av de tillfrågade männen över 70 års ålder hade haft samlag det senaste halvåret. Sexualitet är en 14

18 betydelsefull del av människans identitet, alla människor är sexuella vare sig individen är sexuellt aktiv eller ej (Hulter, 2004). Under livets gång varierar den sexuella lusten och total olust förekommer sällan men nedsatt sexuell lust är inte ovanligt och ökar med stigande ålder (Abrahamsson, 2006). Erektil dysfunktion påverkar alla män och dess partners oavsett ålder och sexuell aktivitet (Hedestig et al., 2005). Vissa män uttryckte att de hade svårt att samtala kring sin erektila dysfunktion och sexualitet med sin partner och höll därmed sina känslor för sig själv (Butler et al., 2001; Maliski et al., 2001). Enligt Johnson och Klein (1994) upplevde männen att deras kropp förändrats och att de kände sig mindre attraktiva och mindre värda att älskas. Detta fick dem att dra sig undan sociala sammanhang och sexuella situationer för att undvika risken att bli negligerade och undanstötta. Enligt Hulter (2004) är kommunikationssvårigheter oundvikliga om partnerna inte verbalt kommunicerar med varandra, då den sexuella kommunikationen främst sker via kroppsspråk och signaler. Hur partnerna hanterar de uppkommande känslorna är avgörande för hur relationen utvecklas vidare. Reitan och Schölberg (2003) anser att det är viktigt att både männen och kvinnorna är med vid informationstillfällena innan och efter operationen. Detta är en förutsättning för en öppen dialog mellan partnerna och för att de skall våga närma sig varandra igen efter ingreppet. Männen i artiklarna ansåg att det viktigaste var överlevnad och uttryckte att de lärde sig att uppskatta saker och upplevelser som de tidigare tog för givet (Hedestig et al., 2005; Fergus et al., 2002; Jakobsson et al., 2000). Vissa män hade svårare att förlika sig med den förändrade livssituationen. De uttryckte att efter cancerdiagnosen var det svårt att se meningen med livet och funderingar kring varför just de drabbades av cancer fanns (Burt et al., 2005; Fergus et al., 2002; Oliffe, 2004). Vid upplevelse av sviktande hälsa och att känsla av att förlora kontrollen över sin framtid, börjar människan ifrågasätta sitt egenvärde. En vanlig reaktion är att utveckla nedstämdhet och depression (Johnson och Klein, 1994). Enligt Skaff, Pearlin och Mullan (1996) är känslan av kontroll över sitt liv viktig för att orka leva med en förändrad livssituation. Att känna att man har kontroll är en psykologisk resurs som gör det möjligt att gå vidare i livet och fungerar som en buffert som minskar tendensen att utveckla depression. Enligt Kirkevold (2000) anser Travelbee att lidande är en ofrånkomlig del av att vara människa. Lidande kan visa sig på olika sätt och en vanlig reaktion är Varför just jag? reaktionen. Detta sätt att reagera på innebär att individen inte förstår och har svårt att acceptera varför just han drabbades av sjukdom. Lidandet upplevs som meningslöst och 15

19 orättvist och reaktionen kan ta sig uttryck i förvirring, depression, vrede, självmedlidande eller uppgivenhet. Travelbee menar att människor i denna situation behöver hjälp med att finna en mening i den rådande situationen. Slutsats och kliniska implikationer Lite forskning är gjord kring männens upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi (Morrison, MacNeill, Miller, Levy, Xie, & Mao, 1995). Detta påtalas även av Bokhour et al. (2001) som menar att det finns mycket forskning kring den patologiska förekomsten av prostata cancer och dess behandling och hur många som utvecklar erektil dysfunktion, men ytterst lite finns skrivet kring upplevelsen av att leva med funktionsnedsättningen. Författarna anser att detta område behöver få större uppmärksamhet och vidare forskning är av stor vikt. Som det framkommit i vår studie påverkas männens upplevelse av livskvalitet och hälsa i hög grad, männen lider i det tysta. Oliffe (2004) uppmanar vårdpersonal att belysa denna fråga. Våga fråga och samtala kring sexuallitet med männen och dess partner, då inte enbart om den sexuella funktionen utan om sexualitet och gemenskap. Det är viktigt att innan operation noga diskutera igenom operationens alla bieffekter och vad det kommer att innebära i det dagliga livet. I den postoperativa omvårdnaden bör männen och dess partner uppmanas till att samtala kring sin sexualitet med vårdpersonal för att få ventilera känslor och få den hjälp som finns att erbjuda. Det är viktigt att vårdpersonal som möter dessa män/par har kunskap och mod att möta dem i deras nya livssituation. Enligt Reitan och Schölberg (2003) har sjuksköterskan som uppgift att se till att kommunikationen mellan männen och deras partner upprätthålls så att de gemensamt kan finna nya vägar att uttrycka och visa kärlek på. Gustafsson (1997) anser att svår sjukdom kan medföra ett ifrågasättande av männens existens och självbild. Det är då viktigt med en bekräftande dialog mellan männen och vårdgivaren för att öka och stärka självkänslan och minska hans sårbarhet. Detta har stor betydelse för männens vilja att lyssna, ha tillit och utveckla en insikt och förmåga att hantera de problem som den nya situationen innebär. På vissa sjukhus i Sverige finns det kontaktpersoner för cancerpatienter dit männen och deras anhöriga kan vända sig och få svar på frågor. Kontaktpersonerna som är sjuksköterskor kan bidra med information och samtal, stå för tillgänglighet och erbjuda männen kontinuerlig kontakt. Det finns även patientföreningar för män med prostatacancer och deras anhöriga. Patientföreningarna har jourtelefoner som är öppna dygnet runt och informationsträffar anordnas där människor i samma situation möts. 16

20 Förslag till vidare forskning Kvalitativ forskning kring mäns upplevelse av erektil dysfunktion för att ytterligare fördjupa kunskapen kring dessa upplevelser. Partnerns upplevelse kring att leva med en man som har erektil dysfunktion. Hur man från sjukvårdens sida bäst bemöter dessa patienter och deras anhöriga? 17

21 Litteraturförteckning Abrahamsson, P-A. (2006). Prostatacancer, -information för patienter och anhöriga. Södertälje: AstraZeneca. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Beck-Friis, B., & Strang, P. (1999). Palliativ medicin. Stockholm: Liber. Bokhour, B., Clark, J., Inui, T., Silliman, R., & Talcott, J. (2001). Sexuality after treatment for early prostate cancer: exploring the meanings of erectile dysfunction. Journal of General Internal Medicin, 16, (10), Burt, J., Caelli, K., Moore, K., & Anderson, M. (2005). Radical prostatectomy: men s experiences and post operative needs. Journal of Clinical Nursing, 7, (14), Butler, L., Downe-Wamboldt, B., Marsh, S., Bell, D., & Jarvi, K. (2001). Quality of life post radical prostatectomy: a male perspective. Urological Nursing, 21, (4), Damber, J-E., & Peeker, R. (2006). Urologi. Lund: Studentlitteratur. Fergus, K., Gray, R., & Fitch, M. (2002). Sexual dysfunction and the preservation of manhood: experiences of men with prostate cancer. Journal of Health Psychology, 7, (3), Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur. Gray, R., Fergus, M., Mykhalovskiy, E., & Church, K. (2002). Hegemonic masculinity and the experience of prostate cancer: a narrative approach. Journal of Aging and identity, 7, (1), Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petersson, B. (2005). Vad är det för forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet. Gustavsson, B. (1997). Bekräftande omvårdnad, SAUK-modellen för vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur. Hedestig, O., Sandman, P-O., Tomic, R., & Widmark, A. (2005). Living after radical prostatectomy for localized prostate cancer: A Qualitative analysis of patient narratives. Acta Oncologic, 44, (7),

22 Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur. Jakobsson, L., Rahm- Hallberg, I., & Lovén, L. (2000). Experiences of micturition problems, indwelling catheter tretment and sexuel life consequences in men with prostate cancer. Journal of Advanced Nursing, 31, (1), Johnson, J., & Klein, L. (1994). Leva med cancer. Lund: Studentlitteratur. Kaasa, S., Wist, E., & Hölst, H. (1996). Palliativ strålbehandling. Lund: Studentlitteratur. Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier, -analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Maliski, S., Heilemann, M., & McCorkle, R. (2001). Mastery of postprostatectomy incontenece and impotence: His work, her work, our work. Oncology Nursing Society, 28, (6), Morrison, H. I., MacNeill, I. B., Miller, D., Levy, I., Xie, L., & Mao, Y. (1995). The impending Canadian prostate cancer epidemic. Canadian Journal of Public Health, 86, Oliffe, J. (2004). Constructions of masculinity following prostatectomy- inducing impotence. Social Science & Medicine, 60, Petry, H., Berry, D., Spichiger, E., Kesselring, A., Gasser, T., Sulser, T., & Kiss, A. (2004). Responses and experiences after radical prostatectomy: perceptions of married couples in Switzerland. International Journal of Nursing Studies, 41, (5), Polit, D., & Beck, C. (2004). Nursing research- Principals and methods. Philadelphia: Lippincott. Reitan, A. M., & Schölberg, T. (2003). (red). Onkologisk omvårdnad, patient-problemåtgärd. Stockholm: Liber. Skaff, M., Pearlin, L., & Mullan, J. (1996). Transitions in the caregiving career: effects on sense of mastery. Psychology and Aging, 11,

23 Ternestedt, M. B. (1998). Livet pågår! Om vård av döende. Stockholm: Vårdförbundet. Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. 20

24 Bilaga, 1. Sökvägar. Sökvägar SweMed+ PubMed Cinahl PsykInfo 1. Prostatectomy 73 (M) (M) Prostatic Neoplasms 274 (M) (M) Prostate cancer Impotence (M) Erectile dysfunction Experience 219 (M) (M) Perception Sexuality 298 (M) Intimacy AND (2 OR 3) AND (2 OR 3) AND (4 OR 5) (9) 74 (4) AND (2 OR 3) AND (4 OR 5) AND (6 OR 7) 0 87 (4) 71 (9) 50 (2) AND (2 OR 3) AND (4 OR 5) AND (6 OR 7) AND (8 OR 9) 0 5 (1) 33 (9) 30 (2) 0 * M= MESH * I PubMed användes ej trunkering i sökvägarna utan endast MESH termer. * Inom parentes visas antalet utvalda artiklar.

25 Bilaga, 2. Kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar, modifierad utifrån Willman och Stoltz (2002). Patientkarakteristiska Antal deltagare och dess ålder:... Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Är kontexten presenterad? Ja Nej Etiskt resonemang? Ja Nej Är urvalet relevant för studien? Ja Nej Är urvalsförfarande tydligt beskrivet i metoddelen? Ja Nej Är datainsamling tydligt beskriven i metoddelen? Ja Nej Är dataanalys tydligt beskriven i metoddelen? Ja Nej Är resultatet logiskt och begripligt? Ja Nej Redovisas resultatet klar och tydligt? Ja Nej Sammanfattande bedömning av studiens kvalitet. Hög Medel Låg JA = 1 poäng NEJ = 0 poäng HÖG = %, MEDEL = 75-84%, LÅG = 60-74%.

26 Bilaga, 3. FÖRFATTARE, ÅR, TITEL SYFTE URVAL METOD, ANALYS RESULTAT KVALITETS- BEDÖMNING Bokhour, B., Clark, J., Inui, T., Silliman, R., & Talcott,J. (Mellanslag) (2001). Sexuality after treatment for early prostate cancer: Exploring the meanings of erectile dysfunction. Att utforska mäns upplevelse av erektil dysfunktion efter genomgången behandling av icke metastaserad prostatacancer 48 deltagare deltog i studien. Alla utom en hade gjort prostatektomi. Ålder på deltagarna var år. Semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades, analyserades via Grounded Theory Männen upplevde att erektil dysfunktion påverkade deras livskvalitet, både i förhållande till partnern och i övriga livet. Det påverkade även hur de såg på sin egen sexualitet. Hög Burt, J., Caelli, K., Moore, K., & Anderson, M. (2005). Radical prostatectomy: men s experiences and post operative needs. Undersöka mäns upplevelser efter prostatektomi och om den preoperativa informationen beredde dem på den postoperativa återhämtningen. 17 deltagare deltog i studien. Ålder år. Semistrukturerade telefon intervjuer med de 17 deltagarna. Face- to- face intervjuer skedde med 5 av deltagarna 12 mån efter ingreppet. Mönster och teman arbetades fram. Samtliga män påtalade att den skriftliga och muntliga info inte var tillräcklig preoperativt för att kunna handskas med komplikationerna efter operationen. Hög Butler, L., Downe- Wamboldt, B., Marsh, S., Bell, D., & Jarvi, K. (2001). Quality of life post radical prostatectomy: a male perspective. Undersöka män med prostatacancer upplevelser av livskvalitet och strategi vid urininkontinens och impotens 21 deltagare deltog i studien. Ålder Semistrukturerade intervjuer. Texten transkriberades. För att kategorisera data användes Innehållsanalys. Männen upplevde att de inte längre kunde tillfredställa sin parter sexuellt, samtidigt som de hade den sexuella åtrån kvar. Männen ansåg att de behövde mer stöd för självhjälp. Hög