Arbetslöshet och löneförhandlingar

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen C uppsats vt 2007 Arbetslöshet och löneförhandlingar - en empirisk undersökning av sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av koordinering av löneförhandlingarna i 20 OECD-länder Författare: Olivia Hellberg Handledare: Bertil Holmlund

2 Sammandrag Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna. Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet. Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt. Nyckelord: Arbetslöshet, löneförhandlingar, fackföreningar, koordinering, centralisering. 2

3 Innehåll Sammandrag Inledning. 4 2 Teori och tidigare forskning Jämviktsarbetslöshetens bestämningsfaktorer Korporativism, centralisering och koordinering Sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av samarbete Hypotesen om en monoton relation Hypotesen om en puckelformad relation Betydelsen av den fackliga strukturen i övrigt Datamaterial Val av variabler En översikt Arbetslöshet Koordinering och centralisering Metod Undersökningens utformning Statistisk metod Empiriska resultat Direkta effekter Indirekta effekter Avslutande kommentarer.. 22 Referenser Bilaga 1 Variabler. 25 Bilaga 2 Deskriptiv statistik. 28 Bilaga 3 Fullständiga regressionsresultat. 30 3

4 1 Inledning Under de senaste åren har ökad decentralisering av löneförhandlingarna varit en genomgående trend i många länder. 1 Även i Sverige argumenterar allt oftare organisationer såväl som enskilda individer för en mer flexibel lönesättning. Det viktigaste skälet sägs vara att företagsförlagda förhandlingar ger lägre arbetslöshet. Inom den nationalekonomiska forskningen är verklighetsbilden något mer komplex. Även om forskarna inte är helt överens om effekterna av ökat samarbete mellan olika förhandlingsparter tyder emellertid de flesta empiriska undersökningar på att en hög grad av centralisering leder till lägre arbetslöshet. Denna uppsats har som syfte att undersöka sambandet mellan jämviktsarbetslöshet och löneförhandlingssystemets utformning. Fokus ligger på hur graden av samarbete mellan olika förhandlingsparter påverkar sysselsättningen. Jag kommer dels att ge en översikt över de viktigaste teorierna och dels genomföra en empirisk undersökning. Ett antal avgränsningar har gjorts. Den första avser valet att approximera graden av samarbete med begreppet koordinering. 2 En annan viktig avgränsning gäller de indirekta samband som studeras. Dessa begränsas till effekter relaterade till de fackliga systemen. Således diskuteras inte potentiella interaktioner med exempelvis skattetryck eller ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. Jag har även valt att bortse från i vilken mån makroekonomiska chocker påverkar sambandet mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. De två ledande hypoteserna vad gäller relationen mellan arbetslöshetsnivå och graden av samarbete i löneförhandlingarna utgörs av det negativa respektive puckelformade sambandet. Enligt den första teorin leder ökad koordinering av förhandlingarna till lägre arbetslöshet, eftersom fackföreningarna då i allt högre grad tar hänsyn till konsekvenser för de löntagare som inte omfattas av en viss löneökning. Den andra teorin tar även hänsyn till att företag i medelcentraliserade ekonomier kan antas mer villiga att höja lönerna, då de har en möjlighet att skjuta över kostnaderna på konsumenterna. Eftersom effekten av koordinerade förhandlingar inte kan antas vara oberoende av den fackliga strukturen i övrigt kompletteras i denna uppsats de båda hypoteserna med en diskussion om vikten av indirekta effekter. 1 Calmfors et al 2001, sid Begreppet förklaras mer utförligt i kommande avsnitt. 4

5 I den ekonometriska undersökningen används paneldata för 20 OECD-länder under perioden Valet av variabler har gjorts med utgångspunkt i liknande studier, för att i så hög grad som möjligt få jämförbara resultat. Den empiriska studien ger visst stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering i löneförhandlingarna. Resultaten visar sig emellertid vara känsliga för introducerandet av interaktionstermer som rör övriga aspekter av löneförhandlingssystemets uppbyggnad. I nästa avsnitt beskrivs bakomliggande teorier och tidigare forskning inom området. Olika sätt att mäta graden av samarbete i löneförhandlingarna diskuteras och de två hypoteserna presenteras utförligt. Därutöver kommenteras vikten av eventuella interaktionseffekter. I uppsatsens tredje del presenteras datamaterialet och avsnitt fyra består av ett metodkapitel. Efter detta följer den empiriska analysen och slutligen ett par avslutande kommentarer. 2 Teori och tidigare forskning 2.1 Jämviktsarbetslöshetens bestämningsfaktorer Den långsiktiga arbetslöshetsnivån beror enligt nationalekonomisk teori på en rad olika faktorer vilka kan sammanfattas med begreppet arbetsmarknadens institutioner. 3 Exempel på denna typ av institutioner är skattesystemets och arbetsmarknadspolitikens utformning samt hur höga ersättningsnivåerna är vid arbetslöshet. 4 Även olika aspekter relaterade till det fackliga systemet är av betydelse. Detta gäller bland annat graden av anställningsskydd och hur stor andel av löntagarna som omfattas av kollektivavtal. Fokus i denna uppsats ligger emellertid på hur samarbete mellan olika parter i löneförhandlingarna kan väntas påverka jämviktsarbetslösheten. Denna variabel har visat sig vara en viktig bestämningsfaktor i tidigare empiriska undersökningar. 5 3 Fri översättning av begreppet labour market institutions. 4 Enligt Nickell & Layard 1999, sid. 3037, existerar ingen exakt definition av arbetsmarknadens institutioner. Jag kommer därför i enlighet med dem att använda begreppet som en samlingsterm för de olika faktorer som kan väntas påverka jämviktsarbetslösheten. 5 Calmfors et al 2001, sid. 8. 5

6 2.2 Korporativism, centralisering och koordinering De forskare som i början av 70-talet intresserade sig för betydelsen av löneförhandlingssystemens utformning fokuserade på begreppet korporativism. Graden av korporativism tänktes mäta i vilken grad yttre intressen påverkade lönesättningen. Den exakta definitionen varierade dock mellan olika författare. 6 När Lars Calmfors och John Driffill 1988 valde att presentera sin hypotes i termer av det mindre omfattande begreppet centralisering, kan det därför ses som ett försök att skapa ordning i forskningen. De definierade centralisering som graden av samarbete mellan olika fackförbund respektive arbetsgivare i löneförhandlingar med den motsatta sidan, och menade att definitionen kunde approximeras med förhandlingsnivån. 7 Därmed innebär fullständig centralisering att förhandlingarna sker exempelvis mellan centralorganisationer eller med statlig inblandning, medan decentraliserade förhandlingar är förlagda på respektive företag. Ett flertal forskare argumenterade emellertid för att de forskningsresultat som Calmfors och Driffill presenterade byggde på en alltför exkluderande definition av begreppet. 8 De menade att man även måste ta hänsyn till andra former av samarbete i löneförhandlingarna, och fokuserade istället på graden av koordinering. Koordinerade löneförhandlingar kan, förutom att innebära centralisering, exempelvis syfta på synkronisering mellan olika branscher genom frivilliga avtal. Ett illustrativt sätt att se på koordineringsbegreppet är som ett (omvänt) mått på antalet fristående förhandlingsenheter i ekonomin. 9 Jag kommer i den empiriska delen av denna uppsats att fokusera enbart på graden av koordinering. Det är därför viktigt att ha i åtanke att centralisering per definition kan inrymmas i det vidare koordineringsbegreppet Calmfors & Driffill 1988, sid Fri översättning av the extent of inter-union and inter-employer cooperation in wage bargaining with the other side. Calmfors & Driffill 1988, sid Lindgren 2006, sid Lindgren 2006, sid Om man använder sig av Calmfors och Driffills ursprungliga definition av centralisering, i stället för den mer utbredda approximationen, skiljer sig dessutom inte begreppen speciellt mycket åt. Jag anser mig därför kunna göra denna avgränsning i den empiriska studien. 6

7 2.3 Sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av samarbete Enligt klassisk nationalekonomisk teori ger stelheter i lönebildningen högre arbetslöshet. Då fackföreningar kan antas minska flexibiliteten i lönesättningen är ökat fackligt samarbete därför negativt för sysselsättningen. Detta resonemang har ofta använts för att förklara den låga arbetslösheten i Japan, Schweiz och USA. 11 Teorin kan emellertid inte förklara de historiskt sett framgångsrika arbetsmarknaderna i exempelvis de skandinaviska länderna. Med utgångspunkt i detta har mer komplexa hypoteser utvecklats Hypotesen om en monoton relation Den vanligaste hypotesen avseende sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning är att mer koordinerade system leder till lägre arbetslöshet. Detta innebär med andra ord en negativ monoton relation mellan de två variablerna. Flera olika mekanismer via vilka ökad koordinering anses leda till lägre löneökningar har föreslagits i litteraturen. 12 Gemensamt för de flesta är att de beskriver olika former av negativa konsekvenser (externaliteter) vilka drabbar de löntagare i ekonomin som inte omfattas av en viss löneökning. Ökat samarbete fackförbund emellan antas ge lägre löneökningar eftersom det möjliggör en helhetssyn över fler löntagares situation (externaliteterna internaliseras). Ett exempel är den externalitet som verkar via relativlönerna. Tanken är att löntagare inte enbart bryr sig om sin faktiska lönenivå utan även om nivån i förhållande till andra. 13 Andra externaliteter är relaterade till arbetslöshets- och skattenivåer. Högre löner, och därmed arbetslöshet, för en viss grupp löntagare påverkar i förlängningen även andra individers chanser att få arbete. Dessutom leder den ökade arbetslösheten sannolikt till högre skatter. 14 Slutligen kan nämnas den externalitet som verkar via relativpriserna. Höjda löner antas här leda till stigande varupriser i de företag som omfattas av löneökningarna, vilket höjer levnadskostnaderna för andra individer. 15 (Under antagande om fri konkurrens på varumarknaden krävs förstås att samtliga företag som tillverkar en viss vara påverkas av 11 Calmfors & Driffill 1988, sid För exempel på olika mekanismer se Calmfors 1993, sid eller Calmfors et al 2001, sid Wallerstein 1990, sid (Calmfors och Driffill är dock tveksamma till förekomsten av sådan avundsjukeexternalitet. Calmfors & Driffill 1988, sid ) 14 Calmfors 1993, sid. 163 och Wallerstein 1990, sid

8 löneökningen för att en prishöjning ska vara möjlig, varför denna externalitet inte existerar vid helt decentraliserade löneförhandlingar.) Ytterligare en internaliseringsmekanism kan tänkas verka via skatterna. Fackföreningarna har som mål att höja nettolönen för sina medlemmar, och tar därför hänsyn till hur höga skatterna är i landet. I tack med ökad centralisering är det emellertid även troligt att fackförbunden tar med transfereringar från staten i beräkningarna. 16 I det extrema fallet med helt centraliserade förhandlingar blir skatterna enligt detta resonemang inte längre en kostnad för medlemmarna, utan endast ett medel för omfördelning. Därmed bör centraliserade förhandlingar leda till lägre löneökningar, särskilt i länder med höga skatter. Fram till slutet av 80-talet var det kring hypotesen om ett monotont samband mellan graden av koordinering och arbetslöshet forskningen i första hand koncentrerades. Många empiriska undersökningar gav också stöd för teorin Hypotesen om en puckelformad relation 1988 lade Lars Calmfors och John Driffill fram sin hypotes om ett puckelformat samband mellan reallönenivå och graden av centralisering. 18 Enligt Calmfors och Driffills modell kan ökad centralisering genom sin påverkan på relativpriserna ge två olika resultat. Dels ger den internaliseringsprocess som diskuterats ovan ett negativt samband mellan graden av centralisering och arbetslöshetsnivå för högre centraliseringsgrader. Samtidigt antas emellertid en motsatt positiv effekt dra arbetslösheten uppåt. Den positiva effekten beror på att de stigande priserna leder till ökad efterfrågan på varusubstitut. Resultatet blir ökad arbetskraftefterfrågan och höjda löner i de substitutvaruproducerande företagen. 19 Styrkan av den positiva effekten beror på de substitutionsmöjligheter som finns tillgängliga. Calmfors och Driffill menade att en mycket hög grad av centralisering medför få möjligheter till substitution, eftersom samtliga företag omfattas av löneökningarna. Medelcentraliserade förhandlingar innebär däremot fler möjligheter för individer att anpassa sitt konsumtionsbeteende Calmfors et al 2001, sid Wallerstein 1990, sid Fri översättning av hump-shaped. Calmfors & Driffill 1988, sid Wallerstein 1990, sid samt Calmfors 1993, sid Calmfors & Driffill 1988, sid 39. 8

9 Slutsatsen vad gäller relationen mellan reallönenivå och graden av centralisering blir ett samband enligt figuren nedan. Vid fullständigt decentraliserade förhandlingar påverkas som redan nämnts inte varupriserna av eventuella löneökningar. Medelcentraliserade förhandlingar innebär emellertid att företagen kan skjuta över kostnaderna för löneökningar på konsumenterna, samtidigt som incitamenten för fackförbunden att ta hänsyn till den negativa externaliteten är svaga. Vid centraliserade förhandlingar ger internaliseringsprocessen låga löneökningar. Figur 1: Puckelformat samband mellan reallönenivå och centraliseringsgrad Kurvan i figur 1 är ritad så att centraliserade förhandlingar ger lägre reallöner än fullständig decentralisering. Lars Calmfors (1993) menar att detta samband är det mest troliga så snart hänsyn tas även till andra former av externaliteter, så som de från föregående avsnitt. 21 Det är värt att kommentera några av de antaganden som ligger till grund för ovanstående slutsatser, samt vilken effekt det har för modellen om dessa inte är uppfyllda. Ett antagande som redan nämnts är fri konkurrens på varumarknaden. Om istället monopolistisk konkurrens råder kan den positiva relativpriseffekten väntas ha en viss betydelse även vid helt decentraliserade förhandlingar. 22 Ett annat viktigt antagande är att ekonomin är sluten. När hänsyn tas till förekomsten av internationell handel förändras resultaten markant. Detta beror på att företagen i den medelcentraliserade ekonomin får färre möjligheter att höja 21 Calmfors 1993, sid Calmfors 1993, sid

10 varupriserna. I det extrema fallet där de utländska varorna utgör perfekta substitut till de inhemska kommer den positiva relativpriseffekten helt att utebli ( puckeln försvinner). 23 De empiriska undersökningar som gjorts i försök att avgöra om relationen mellan arbetslöshet och centralisering är monoton eller puckelformad har gett skiftande resultat. En genomgående slutsats har varit att starkt centraliserade system ger lägre arbetslöshet än företagsförlagda förhandlingar, medan effekten av att ha ett medelcentraliserat system förblir oklar Betydelsen av den fackliga strukturen i övrigt Enligt Robert Flanagan (1999) tyder den empiriska forskning som bedrivits under 90-talet på att särskilda kombinationer av arbetsmarknadsinstitutioner kan vara av större betydelse för arbetslöshetsnivån i ett land än enskilda variabler. 25 Bland annat bör övriga aspekter av löneförhandlingssystemets utformning påverka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av koordinering. Anledningen är att dessa faktorer kan väntas vara av betydelse för fackförbundens möjligheter att utöva makt över arbetskraftsutbudet, vilket ju är en förutsättning för att de två hypoteserna ska vara intressanta. Calmfors et al (2001) nämner här kollektivavtalens täckningsgrad, andelen löntagare som är fackligt anslutna samt graden av anställningsskydd som viktiga faktorer. 26 Då medlemsantal och täckningsgrad kan ses som approximationer av graden av facklig förhandlingsstyrka kan de väntas ha en negativ direkt effekt på sysselsättningen. Det intressanta i detta sammanhang är emellertid på vilket sätt interaktioner mellan dessa faktorer och graden av koordinering kan väntas påverka arbetslöshetsnivån. En trolig mekanism är att fackföreningarnas vilja att ta hänsyn till de olika externaliteterna minskar i takt med att den del av arbetskraften som arbetar utanför kollektivavtal ökar. 27 Detta skulle alltså innebära att ett eventuellt negativt samband mellan arbetslöshet och koordinering är beroende av höga medlemstal respektive täckningsgrader. Enligt ett flertal empiriska undersökningar ger kombinationen av hög täckningsgrad eller höga medlemsantal och starkt koordinerade förhandlingar lägre arbetslöshet än motsatt 23 Calmfors 1993, sid Calmfors et al 2001, sid Flanagan 1999, sid Calmfors et al 2001, sid Flanagan 1999, sid

11 kombination. 28 Calmfors et al (2001) påpekar emellertid att dessa studier i första hand undersökt faktorerna separat, utan att ta hänsyn till sättet på vilket de samverkar. 29 Studier som fokuserar på just interaktionseffekter har bland annat genomförts av Michèle Belot och Jan van Ours (2000). Deras resultat tyder på ett negativt samband mellan arbetslöshet och koordineringsgrad i länder där fackföreningarnas medlemstal är höga, medan ingen signifikant effekt påvisas för kombinationen av hög täckningsgrad och stark koordinering. 30 I en liknande studie påvisas en negativ effekt på sysselsättningen av höga medlemstal i decentraliserade länder, medan inga signifikanta effekter uppnås för högre centraliseringsgrader. 31 Den tredje faktorn av intresse är graden av anställningsskydd. Här är riktningen av den direkta effekten inte lika uppenbar. Å ena sidan kan anställningstryggheten ses som ett komplement till löneökningar, vilket innebär att ett starkt anställningsskydd kan väntas ge lägre arbetslöshet. Å andra sidan bör de ökade kostnaderna för företagen ge motsatt effekt, till följd av minskad arbetskraftsefterfrågan. 32 Anställningstryggheten kan dessutom i likhet med ovanstående variabler antas öka fackförbundens makt i löneförhandlingarna, då den gör strejkhotet mer trovärdigt. 33 Vilken effekt en ökad grad av anställningstrygghet kan väntas ha för relationen mellan arbetslöshetsnivån och graden av koordinering är därmed osäkert. De empiriska resultat som presenteras av Belot och van Ours (2001) tyder på ett negativt samband mellan arbetslöshetsnivå och förekomsten av stark anställningstrygghet i decentraliserade ekonomier. I den tidigare studien ser kombinationen av mer koordinering och högre anställningstrygghet ut att ge högre arbetslöshet Calmfors et al 2001, sid Calmfors et al 2001, sid Belot & van Ours 2000, sid Belot & van Ours 2001, sid Belot & van Ours 2000, sid Calmfors et al 2001, sid Belot & van Ours 2000, sid

12 3 Datamaterial 3.1 Val av variabler I valet av variabler har jag i första hand haft en empirisk undersökning gjord av Stephen Nickell och Richard Layard som utgångspunkt. 35 Vad gäller de tidsperioder som använts har jag även där utgått från Nickell och Layards analys, men kompletterar med ytterligare en period ( ). Variablerna sammanfattas kort i tabellen nedan (för närmare information se bilaga 1 och 2). Variabel Arbetslöshet (%) 36 Förändring i inflation (%) Koordinering {index: 1-5} Graden av anställningsskydd {index: 0-5} Medlemskap (%) Täckningsgrad (%) Ersättningsnivå (%) Ersättningslängd {index: 0-1} Ägande av eget boende (%) Arbetsmarknadspolitik (BNP per heltidsarbetande) Skatter (%) Kommentar Ökar med graden av koordinering Ökar med graden av anställningsskydd Andel fackligt anslutna löntagare Andel löntagare som omfattas av kollektivavtal Arbetslöshetsersättning under det första året Arbetslöshetsersättning under år 2-5 som andel av första årets nivå Andel invånare som äger sitt eget boende 37 Utgifter för aktiv arbetsmarknadspolitik per arbetslös individ 38 Total skattekil Tabell 1: Variabelförteckning. 35 Nickell & Layard 1999, sid (tabell 15). 36 I den empiriska analysen används i enlighet med Nickell och Layard (1999) logaritmerad arbetslöshetsnivå. 37 Anledningen till att variabeln inkluderas är att arbetskraftens rörlighet anses vara en förklaringsfaktor av jämviktsarbetslösheten. Se exempelvis Nickell & Layard (1999). 38 Eftersom variabeln arbetsmarknadspolitik mäter utgifter per arbetslös individ är den starkt endogen. Nickell och Layard (1999) löser detta problem genom att instrumentera variabeln på genomsnittlig arbetslöshetsnivå under perioden I mitt fall fungerar emellertid motsvarande instrument dåligt, särskilt för de senare perioderna. (Skattning av arbetsmarknadspolitik som funktion av instrument och övriga variabler ger för period 1, 2 och 3 p-värden 0.10, 0.53 respektive 0.65 vid test av nollhypotesen att instrumentet har koefficienten noll.) Jag har därför valt att, i likhet med en studie utförd av Stefano Scarpetta (1996), använda mig av en konstant genomsnittsvariabel för respektive land. 12

13 För att kunna utgå från en balanserad panel har jag interpolerat vissa variabler och i enstaka fall approximerat med data från andra länder. Det är uppenbart att denna typ av inblandning i datamaterialet leder till problem vad gäller de slutsatser som kan dras. Jag hoppas emellertid att de redogörelser som lämnas i bilagorna 1-2 gör det möjligt för läsaren att själv avgöra hur pass allvarligt problemet är. 3.2 En översikt Arbetslöshet Fram till 1980-talet ökade arbetslösheten över lag i samtliga OECD-länder, medan utvecklingen varit mer spridd under de perioder jag kommer att undersöka. 39 Tabellen nedan Genomsnittlig arbetslöshetsnivå över tiden Österrike 3,8 4,7 5,3 Belgien 10,1 7,6 8,9 Danmark 6,4 7,9 5,4 Finland 5,1 10,9 12,8 Frankrike 10,0 10,3 11,2 Tyskland 6,9 5,9 7,6 Irland 16,7 15,0 8,8 Italien 9,2 9,6 11,2 Nederländerna 8,8 6,0 4,9 Norge 2,7 5,5 3,9 Portugal 7,9 5,1 5,8 Spanien 16,2 14,5 15,0 Sverige 2,7 4,6 6,8 Schweiz 0,8 2,2 3,3 Storbritannien 10,8 8,8 6,9 Australien 8,3 8,7 7,6 Kanada 10,0 9,8 8,5 Japan 2,7 2,3 3,9 Nya Zeeland 4,6 8,9 6,5 USA 7,2 6,4 4,8 Medelvärde 7,5 7,7 7,5 Standardavvikelse 4,2 3,4 3,1 Tabell 2: Genomsnittlig arbetslöshetsnivå för de tre perioderna 39 Belot & van Ours 2001, sid

14 visar att arbetslöshetsnivåerna totalt sett ökade något mellan period 1 och 2 för att sedan återigen minska. Spridningen mellan olika länder ser ut att ha minskat över tiden. De länder som utmärker sig i den senare perioden är framför allt USA, Japan, Schweiz, Norge och Nederländerna vilka samliga har en genomsnittlig arbetslöshetsnivå under fem procent. Finland, Frankrike, Italien och Spanien är länder med ovanligt hög arbetslöshet, över tio procentenheter. Om Sverige kan nämnas att vi historiskt sett haft mycket låg arbetslöshet och i den senaste perioden placerar oss strax under genomsnittet Koordinering och centralisering I figuren nedan syns den genomsnittliga utvecklingen över de tre perioderna vad gäller graden av koordinering och centralisering av löneförhandlingarna. 40 Centraliseringen har minskat betydligt till förmån för viss ökad koordinering under den senare perioden. 41 Genomsnittlig grad av koordinering / centralisering Koordinering / centralisering (index 1-5) 3,5 3,0 2,5 2, Period Koordinering Centralisering Figur 2: Koordinering och centralisering över tiden 40 För närmare information om variabeln centralisering se bilagorna 1 och I de europeiska länderna har detta ofta skett genom att decentraliseringen motverkats av inrättandet av olika former av avtal (liknande det svenska industriavtalet). Calmfors et al 2001, sid

15 För att få en bild av hur pass mycket länderna skiljer sig åt i fråga om koordineringsrespektive centraliseringsgrad visas i figur 3 och 4 spridningen för den senare perioden. Utmärker sig gör bland annat Japan, som har extremt låg grad av centralisering men hög grad av koordinering i löneförhandlingarna. Storbritannien, Kanada, Nya Zeeland och USA är exempel på länder med låga värden både vad gäller graden av koordinering och centralisering. Genomsnittlig koordineringsgrad Koordinering (index 1-5) Österrike Belgien Danmark Finland Frankrike Tyskland Irland Italien Nederländerna Norge Portugal Spanien Sverige Schweiz Storbrittanie Australien Kanada Japan Nya Zeeland USA Figur 3: Koordinering av löneförhandlingarna år Genomsnittlig centraliseringsgrad Centralisering (index 1-5) Österrike Belgien Danmark Finland Frankrike Tyskland Irland Italien Nederländerna Norge Portugal Spanien Sverige Schweiz Storbrittanie Australien Kanada Japan Nya Zeeland USA Figur 4: Centralisering av löneförhandlingarna år

16 4 Metod 4.1 Undersökningens utformning För att kunna pröva de olika teorierna mot varandra kommer jag att genomföra en ekonometrisk analys i två delar. Den första delen bygger på Nickell och Layards studie. 42 I den andra delen introduceras interaktionstermer mellan graden av koordinering och övriga variabler relaterade till löneförhandlingssystemet. Denna analys liknar därmed till viss del den undersökning som gjorts av Belot och van Ours (2001). 43 Eftersom validiteten i de resultat som fås ökar om de visar sig stödja slutsatser från tidigare studier har jag haft målsättningen att i så hög grad som möjligt göra min undersökning jämförbar med ovanstående. 44 Syftet med undersökningen är i första hand att undersöka huruvida datamaterialet stödjer hypoteserna om ett monotont eller puckelformat samband mellan arbetslöshetsnivå och graden av koordinering i löneförhandlingarna. Detta åstadkoms enklast genom att inkludera en kvadrerad koordineringsvariabel i analysen. Eftersom risken för multikollinearitet kan väntas vara relativt stor genomförs även en analys byggd på användandet av dummyvariabler. 45 Dessa är konstruerade utifrån ursprungsvariabeln för att representera tre olika nivåer av koordinering. 46 För att undersöka i vilken mån andra aspekter av löneförhandlingssystemet påverkar sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av koordinering introduceras i undersökningens andra del ett antal interaktionstermer. Av samma anledning som tidigare används dels de ursprungliga koordineringsvariablerna och dels de tre dummyvariablerna. 42 Jag har valt att bortse från de variabler som inte uppvisar signifikans i Nickell & Layards (1999). 43 Belot och van Ours (2001) använder sig emellertid av en variabel som mäter graden av centralisering i stället för koordinering. 44 Stock & Watson 2003, sid Korrelationen mellan variablerna koordinering respektive koordinering 2 är 0,98. (Eftersom variablerna utgörs av ordinala variabler med endast 5 kategorier är det dessutom troligt att den egentliga korrelationen underskattas. Se Rigdon 1991, sid. 491.) 46 Låg koordinering motsvarar koordinering = 1, Medelkoordinering motsvarar koordinering = 2 eller 3, och Hög koordinering innebär värdena 4 eller 5 på variabeln koordinering. (Genomsnittsvärdena har först avrundats till närmaste heltal.) 16

17 4.2 Statistisk metod Den empiriska analysen har gjorts på sexåriga genomsnittsvärden, för att sålla bort en del av de kortsiktiga fluktuationer som finns i arbetslöshetsnivån. Detta, tillsammans med inkluderandet av en inflationsvariabel, gör det troligt att det är den långsiktiga jämviktsarbetslösheten som bestäms av modellen. Med utgångspunkt i Nickell och Layard (1999) har jag använt mig av en random effects - modell skattad med generalized least squares (GLS). Valet av modell skulle kunna ifrågasättas utifrån ett antal punkter. Bland annat bygger den på ett antagande om att stickprovet utgör ett slumpmässigt urval från en mycket större population. 47 I detta fall består urvalet emellertid av 20 (av totalt 30) OECD-länder. Ett alternativt sätt att se på begreppet population är emellertid som antalet möjliga beslut, snarare än antalet länder. 48 Detta innebär dock att resultaten inte kan generaliseras till andra länder än de som ingår i studien. Ett alternativ till random effects - metoden hade kunnat vara att använda en fixed effects modell. Denna kräver emellertid tidsmässig variation hos de oberoende variablerna. 49 Enligt Calmfors et al (2001) är just bristen på variation över tiden ett av de större problemen i denna typ av undersökningar. 50 Det faktum att jag använder mig av genomsnittsvärden lär dessutom minska den tidsmässiga variationen ytterligare. För varje analys genomförs Hausmantest, vilka i samtliga fall tyder på att random effects inte är en olämplig metod att använda på det aktuella materialet. Det är även värt att nämna riskerna för multikollinearitet och omvänd kausalitet i denna typ av studier. Kulturella och politiska skillnader mellan länderna kan fungera som en sorts latent faktor som påverkar flera av de oberoende variablerna. Detta skulle i så fall leda till hög multikollinearitet. Enligt Calmfors et al (2001) tenderar mycket riktigt länder med starka fackföreningar även att ha höga skatter, generösa arbetslöshetsförsäkringar och starkt anställningsskydd. 51 Dessutom finns förstås möjligheten att arbetslöshetsnivån påverkar de 47 Gujarati 2003, sid Baltagi 2001, sid Gujarati 2003, sid Calmfors et al 2001, sid Calmfors et al 2001, sid

18 oberoende variablerna genom det politiska systemet, vilket i så fall innebär problem med omvänd kausalitet. 52 Rent praktiskt har de två regressionsanalyserna genomförts som iterativa processer. Jag har till att börja med introducerat samtliga variabler och i turordning avlägsnat de minst signifikanta. Sedan har övriga variabler testats en och en för att återupptas i analysen om de uppvisat signifikans. Proceduren har fortsatt tills samtliga variabler antingen är inkluderade i modellen eller starkt icke-signifikanta. 5 Empiriska resultat 5.1 Direkta effekter I tabell 3 presenteras resultaten av de regressioner som innehåller endast direkta effekter. I den första kolumnen har den ursprungliga koordineringsvariabeln används. R 2 -värdet tyder på att ungefär 55 % av variationen i materialet kan förklaras med hjälp av modellen. Signifikant resultat fås för fyra så kallade arbetsmarknadsinstitutioner, bland annat för graden av koordinering. Den negativa koefficienten ger stöd för teorin om ett monotont samband mellan arbetslöshetsnivå och koordineringsgrad. I kolumn (2) återfinns resultaten av den regression där dummyvariabler använts för att representera olika grader av koordinering i löneförhandlingarna. Av de tre dummyvariablerna visar sig endast den som representerar en hög grad av koordinering bli signifikant. R 2 -värdet är något lägre än i den tidigare modellen, vilket troligtvis beror på att denna specifikation inte tar hänsyn till hur olika lägre koordineringsgrader påverkar arbetslösheten. Även här blir tolkningen ett stöd för teorin om ett monotont samband. 52 För att undersöka hur pass stort problemet med omvänd kausalitet kan väntas vara har separata regressioner av de oberoende variablerna som funktion av arbetslöshetsnivån under samma period genomförts. Resultatet blev signifikant endast för variabeln skatter (p-värde 0.04). Motsvarande instrumentvariabelregression där en laggad arbetslöshetsvariabel för föregående sexårsperiod används som instrument gav dock högst icke-signifikant resultat (p-värde 0.95), vilket tyder på att omvänd kausalitet inte bör vara något problem (se Lindgren 2006, sid. 92). 18

19 Regressionsresultat (direkta effekter) Beroende variabel: ln (arbetslöshet (%)) (1) (2) (Konstant) 0,00 1,00-0,06 0,91 Medlemskap Täckningsgrad Graden av anställningsskydd Ersättningsnivå Ersättningslängd Arbetsmarknadspolitik -0,02 0,03-0,02 0,02 Skatter 0,03 0,00 0,03 0,00 Ägande av eget boende 0,01 0,04 0,01 0,07 Dummy ,24 0,03 0,23 0,04 Dummy ,26 0,05 0,26 0,05 Förändring i inflation -0,28 0,00-0,27 0,00 Koordinering -0,11 0,04 Koordinering 2 Låg koordinering Medelkoordinering Hög koordinering -0,20 0,06 Hausmantest av re mot fe (p-värde) 0,97 0,92 R 2 0,56 0,55 Tabell 3: Regressionsresultat (endast direkta effekter). Samtliga variabler är signifikanta på 10%-nivån (p-värden kursiverade). Värden för ej signifikanta variabler då de introduceras en och en återfinns i bilaga 3. I övrigt kan nämnas att aktiv arbetsmarknadspolitik enligt analysen leder till minskad jämviktsarbetslöshet medan högre skatter höjer arbetslösheten. Detta stämmer väl överens med de resultat som presenteras av Nickell och Layard (1999). I motsats till dem får jag emellertid inget signifikant resultat för variablerna medlemsantal eller täckningsgrad Belot och van Ours (2001) får heller inget signifikant resultat för dessa variabler när de tar hänsyn till konstanta effekter mellan olika tidsperioder och länder. 19

20 5.2 Indirekta effekter I tabell 4 på nästa sida presenteras resultaten av de båda känslighetsanalyserna. Kolumn (3) motsvarar den regression som innehåller interaktionstermer för koordineringsvariabeln och den kvadrerade koordineringsvariabeln. Detta är den modell som uppvisar högst förklaringsvärde (57 %). I kolumn (4) återfinns regressionsresultaten från den analys där dummyvariabler använts. I förhållande till tidigare modeller uppvisar fler variabler signifikans när hänsyn tas även till interaktionstermerna, vilket tyder på att sättet på vilket variablerna samverkar är av betydelse. Resultaten i kolumn (3) visar på en positiv direkt effekt av högre medlemsantal och en negativ effekt av ökat anställningsskydd. Resultaten med avseende på interaktionstermerna ser till viss del ut att stödja hypotesen om ett puckelformat samband. Detta för ekonomier med starkt anställningsskydd. En alternativ tolkning är emellertid att den negativa effekten av ökat anställningsskydd (vilken kommer av att variabeln fungerar som ett komplement till löneökningar) överväger vid låga respektive höga koordineringsgrader. I medelkoordinerade ekonomier ser den positiva effekten av ökad facklig utbudsmakt ut att vara starkare. Interaktionseffekterna mellan variabeln täckningsgrad och koordineringsvariablerna ger motsatt relation mellan arbetslöshet och graden av koordinering. Eftersom hög multikollinearitet mellan variabler kan få som följd att vissa koefficienter får omvänt tecken kan det emellertid vara mer intressant att analysera resultaten i kolumn (4). I likhet med Belot och van Ours (2001) visar kolumn (4) på en positiv effekt på arbetslösheten av höga medlemsantal i ekonomier med låg koordineringsgrad. Detta motsvaras av en situation där fackförbunden har stor makt att påverka lönenivåerna, men få motiv för att vilja dämpa utvecklingen. Det innebär med andra ord ett stöd för den monotona hypotesen och mot Calmfors och Driffills hypotes. Effekten av ett starkt anställningsskydd i en okoordinerad ekonomi ger signifikant negativt resultat. Även detta resultat överensstämmer med de som presenteras av Belot och van Ours (2001). En genomgående slutsats av de olika regressionerna är att sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av koordinering av löneförhandlingarna är mer komplext än vad som först verkar vara fallet. Det starka stödet för ett monotont samband som uppvisades i analysens första del visar sig inte stabilt vid introducerandet av interaktionstermer. 20

21 Regressionsresultat (direkta och indirekta effekter) Beroende variabel: ln (arbetslöshet (%)) (3) (4) (Konstant) 0,15 0,70-0,37 0,52 Medlemskap - Täckningsgrad 0,06 0,00 Graden av anställningsskydd -2,36 0,00 Ersättningsnivå - - Ersättningslängd 0,61 0,06 - Arbetsmarknadspolitik -0,03 0,00-0,02 0,04 Skatter 0,04 0,00 0,03 0,00 Ägande av eget boende - 0,01 0,01 Dummy ,43 0,00 0,39 0,00 Dummy ,52 0,00 0,44 0,00 Förändring i inflation -0,44 0,00-0,36 0,00 Koordinering - Koordinering 2 - Koordinering * Graden av anställningsskydd 1,76 0,00 Koordinering * Medlemskap - Koordinering * Täckningsgrad -0,05 0,00 Koordinering 2 * Graden av anställningsskydd -0,29 0,00 Koordinering 2 * Medlemskap - Koordinering 2 * Täckningsgrad 0,01 0,00 Medlemskap * Låg koordinering 0,04 0,00 Medlemskap * Medelkoordinering - Medlemskap * Hög koordinering - Täckningsgrad * Låg koordinering - Täckningsgrad * Medelkoordinering - Täckningsgrad * Hög koordinering - Graden av anställningsskydd * Låg koordinering -0,95 0,02 Graden av anställningsskydd * Medelkoordinering - Graden av anställningsskydd * Hög koordinering - Hausmantest av re mot fe (p-värde) 1,00 0,97 R 2 0,57 0,55 Tabell 4: Regressionsresultat (direkta och indirekta effekter). Samtliga variabler är signifikanta på 10%-nivån (pvärden kursiverade). Värden för ej signifikanta variabler då de introduceras en och en återfinns i bilaga 3. 21

22 6 Avslutande kommentarer Det viktigaste resultatet av den empiriska undersökningen var vikten av samverkan mellan olika aspekter av löneförhandlingssystemet. I en första delanalys påvisades stöd för att en hög grad av koordinering i förhandlingar kan väntas ge lägre arbetslöshet. Dessa resultat visade sig emellertid vara känsliga för introducerandet av interaktionstermer. I den andra delen av analysen var det de interaktioner som representerade låga koordineringsgrader som gav signifikant resultat. Dessa tydde på ett positivt samband mellan svag koordinering och hög arbetslöshet i länder med höga fackliga medlemstal, medan motsatt samband framkom med avseende på graden av anställningsskydd. För att kunna dra mer generella slutsatser om sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av koordinering krävs en mer ingående analys av de antaganden som ligger bakom hypoteserna. Detta skulle bland annat kunnat genomföras genom att inkludera variabler som mäter mängden utrikeshandel och konkurrenssituationen i respektive land. 54 Studiet av interaktioner mellan dessa variabler och graden av koordinering skulle eventuellt kunna kasta mer ljus över de verkliga sambanden. 54 Dels kan dessa variabler i likhet med de aspekter av de fackliga systemen som studerats antas påverka fackförbundens möjligheter att utöva makt över arbetskraftutbudet. Konkurrenssituationen påverkar dessutom storleken av det ekonomiska överskott som finns att förhandla om. (Se Calmfors et al 2001, sid ) Som redan nämnts bygger också hypotesen om det puckelformade sambandet på ett antagande om att ekonomin är stängd. 22

23 Referenser Litteratur: Belot, Michèle & Jan van Ours Does the recent success of some OECD countries in lowering their unemployment rates lie in the clever design of their labour market reforms? Center for Economic Research 40:1-29 Belot, Michèle & Jan C. van Ours Unemployment and labour market institutions: An empirical analysis. Journal of the Japanese and International Economies 15: Baltagi, Badi H Econometric analysis of Panel Data. West Sussex: John Wiley & Sons Calmfors, Lars Centralisation of wage bargaining and macroeconomic performance A survey. OECD Economic studies 21: Calmfors, Lars, Alison Booth, Michael Burda, Daniele Checchi, Robin Naylor & Jelle Visser The future of collective bargaining in Europe. I The role of unions in the twenty-first Century A report for the Fondazione Rodolfo Debenedetti, ed. Tito Boeri, Agar Brugiavini & Lars Calmfors. Oxford: Oxford university press Calmfors, Lars & John Driffill Bargaining structure, corporatism and macroeconomic performance. Economic Policy 3:6:13-61 Flanagan, Robert J Macroeconomic performance and collective baragaining: an international perspective. Journal of Economic Literature 37:3: Goudswaard, Kees & Koen Caminada Convergence of Social Protection Reviewed. I Ontwikkeling en overheid, ed. A.R. Ros & H.R.J. Vollenbergh. Haag: Sdu uitgevers Gujarati, Damodar N Basic Econometrics. New York: McGraw-Hill Higher Education Lindgren, Karl-Oskar 2006; Roads from unemployment Institutional complementaries in product and labour markets. Uppsala: Universitetstryckeriet 23

24 Nickell, Stephen & Richard Layard Labour market institutions and economic performance. I Handbook of labor economics, Volume 3, ed. Ashenfelter, Orley & David Card. London: Elsevier science B.V. Rigdon, Edward E The performance of the polychoric correlation coefficient and selected fitting functions in confirmatory factor analysis with ordinal data. Journal of Marketing Research 28:4: Scarpetta, Stefano Assessing the role of labour market policies and institutional settings on unemployment a cross-country study. OECD Economic studies 26:43-98 Stock, James H. & Mark W. Watson Introduction to econometrics. Boston: Addison Wesley. Wallerstein, Michael Centralized bargaining and wage restraint. American journal of political science 34: Datakällor: Nickell, William The CEP-OECD Institutions data set ( ). CEP. LSE. September 2006 OECD OECD Economic Outlook no 80 Volume Paris: OECD OECD OECD Factbook 2007: Economic, environmental and social statistics. Paris: OECD 24

25 Bilaga 1 - Variabelförteckning Arbetslöshet OECD standardiserad arbetslöshet (%) hämtad från OECD (2006). För Tyskland används data från Nickell (2006). Förändring i inflation Förändringen i inflation framräknad ur data över konsumentprisindex hämtad från OECD (2007). Koordinering Index {1,5} som mäter graden av koordinering i löneförhandlingarna (både på arbetsgivarnas och löntagarnas sida) hämtat från Nickell (2006). Kort beskrivning av variabeln 55 : 1: Ingen eller mycket liten koordinering 2: Viss koordinering på industrinivå 3: Oregelbundna avtalsformer mellan olika industrier 4: Avtal mellan industrier, statlig medling, etc. 5: Hög koordinering av industrinivåförhandlingar, centraliserade förhandlingar, etc. Centralisering Index {1,5} som mäter graden av centralisering i löneförhandlingarna hämtat från Nickell (2006). Kort beskrivning av variabeln 56 : 1: Företrädesvis förhandlingar på företagsnivå 2: Blandning av förhandlingar på företags- respektive industrinivå 3: Förhandlingar företrädesvis på industrinivå 4: Företrädesvis industrinivåförhandlingar, men med inslag av avtal på central nivå 5: Centraliserade avtal av stor betydelse 55 För exakta definitioner se Nickell 2006; sid För exakta definitioner se Nickell 2006; sid

26 Graden av anställningsskydd Index {0,5} som bygger på OECDs metodik för att mäta lagar om anställningsskydd i olika länder, hämtat från Nickell (2006). Medlemskap Andel fackligt anslutna löntagare (%). Data hämtad från Nickell (2006). Täckningsgrad Kollektivavtalens täckningsgrad (andel löntagare som omfattas av avtalen) (%) hämtad från Nickell (2006). 57 Ersättningsnivå Arbetslöshetsersättning (%) under det första året. 58 Data från Nickell (2006). Ersättningslängd Index {0,1} som mäter ersättningsnivåerna år 2-5 i förhållande till det första årets nivå. Data från Nickell (2006). Ägande av eget boende Data över andelen invånare som äger sitt eget boende hämtat från Nickell (2006). 59 Arbetsmarknadspolitik Utgifter för aktiv arbetsmarknadspolitik i termer av BNP per kapita, dividerat med arbetslöshetsnivån. (I analysen används genomsnittsvärden för respektive land.) Data från Nickell (2006) Data för denna variabel saknas för Irland. Jag har valt att approximera genom att använda data för variabeln medlemskap i stället vilket sannolikt skapar två problem: Dels eventuell multikollinearitet mellan variablerna täckning och medlemskap, dels en grov underskattning av täckningsgraden i Irland. (Irland är ett av de länder som har hög täckningsgrad trots relativt låga medlemsantal. Se exempelvis Nickell & Layard 1999, sid ) 58 Indexet mäter ett vägt genomsnitt för olika typer av arbetslösa med hänsyn tagen till exempelvis familjesituation, skatter och övriga förmåner i landet (bostadsbidrag etc.). För en utförlig förklaring se exempelvis Goudswaard & Caminada 2003; sid För Portugal saknas värden på denna variabel, varför jag istället valt att använda 2001 års OECD-värde (även det hämtat ur Nickell 2006) för samtliga år. För Schweiz används 1990 års värde. 60 För samtliga länder saknas observationer för år 1983 och 1984 varför om möjligt 1985 års värden använts. För Schweiz saknas dessutom värden för , varför 1991 års värden använts. För Nya Zeeland har år approximerats med 1986 års värden och för Österrike har approximerats med 1994 års värden. För Italien har approximerats med 1993 år värden och med 1998 års värden. 26

27 Skatter Total skattekil (gapet mellan kostnaden för arbetsgivaren av att ha en anställd och den inkomst löntagaren har att konsumera). Data från Nickell (2006). 61 Dummy Dummyvariabel för tidsperiod Dummy Dummyvariabel för tidsperiod För Australien används 1985 års värden. För Irland används 1987 års värden. För Nya Zeeland saknas data varför jag valt att använda de australiensiska värdena även för Nya Zeeland. För Schweiz används 1990 års data. 27

28 Bilaga 2 Deskriptiv statistik Arbetslöshet Medelvärde: 7,6 (Min: 0,8. Max: 16,7) Standardavvikelse: 3,6 (Mellan länder: 3,3. Inom länder: 1,5) Koordinering Medelvärde: 3,2 (Min: 1,0. Max: 5,0) Standardavvikelse: 1,2 (Mellan länder: 1,2. Inom länder: 0,4) Centralisering Medelvärde: 2,6 (Min: 1,0. Max: 5,0) Standardavvikelse: 1,1 (Mellan länder: 1,1. Inom länder: 0,4) Graden av anställningsskydd Medelvärde: 2,0 (Min: 0,1. Max: 3,8) Standardavvikelse: 0,98 (Mellan länder: 0,97. Inom länder: 0,22) Medlemskap Medelvärde: 40,7 (Min: 9,0. Max: 84,5) Standardavvikelse: 20,8 (Mellan länder: 20,5. Inom länder: 5,2) Täckningsgrad Medelvärde: 68,1 (Min: 15,3. Max: 98,7) Standardavvikelse: 24,3 (Mellan länder: 24,3. Inom länder: 4,7) Ersättningsnivå Medelvärde: 48,3 (Min: 1,8. Max: 87,3) Standardavvikelse: 19,8 (Mellan länder: 19,6. Inom länder: 4,7) 28

29 Ersättningslängd Medelvärde: 0,5 (Min: 0,0. Max: 1,0) Standardavvikelse: 0,3 (Mellan länder: 0,3. Inom länder: 0,1) Ägande av eget boende Medelvärde: 60,2 (Min: 30,0. Max: 80,8) Standardavvikelse: 13,0 (Mellan länder: 13,0. Inom länder: 2,0) Arbetsmarknadspolitik Medelvärde: 14,4 (Min: 3,2. Max: 54,1) Standardavvikelse: 11,1 (Mellan länder: 11,3. Inom länder: 0,0) Skatter Medelvärde: 49,8 (Min: 31,0. Max: 80,1) Standardavvikelse: 12,1 (Mellan länder: 11,9. Inom länder: 3,2) Dummy Medelvärde: 0,3 (Min: 0,0. Max: 1,0) Standardavvikelse: 0,5 (Mellan länder: 0. Inom länder: 0,5) Dummy Medelvärde: 0,3 (Min: 0,0. Max: 1,0) Standardavvikelse: 0,5 (Mellan länder: 0. Inom länder: 0,5) Förändring i inflation Medelvärde: -0,4 (Min: -2,5. Max: 0,56) Standardavvikelse: 0,6 (Mellan länder: 0,2. Inom länder: 0,6) 29

30 Bilaga 3 Fullständiga regressionsresultat Nedan presenteras resultaten för ej signifikanta variabler då de introduceras en och en i respektive modell. (P-värden kursiverade). Tabell 3: Kolumn (1) Kolumn (2) Medlemskap 0,00 0,93 Medlemskap 0,00 0,80 Täckningsgrad 0,00 0,43 Täckningsgrad 0,00 0,82 Graden av anställningsskydd 0,00 0,98 Graden av anställningsskydd -0,01 0,90 Ersättningsnivå 0,00 0,59 Ersättningsnivå 0,00 0,51 Ersättningslängd 0,29 0,21 Ersättningslängd 0,31 0,19 Koordinering 2 0,01 0,81 Låg koordinering 0,15 0,49 Medelkoordinering -0,15 0,49 Tabell 4: Kolumn (3) Medlemskap 0,00 0,73 Ersättningsnivå 0,00 0,60 Ägande av eget boende 0,01 0,27 Koordinering Koordinering 2-0,02 Koordinering * Medlemskap 0,00 Koordinering 2 * Medlemskap 0,00-0,10 0,57 0,57 0,96 0,81 Kolumn (4) Ersättningsnivå 0,00 0,97 Ersättningslängd 0,23 0,34 Medlemskap * Medelkoordinering 0,00 0,18 Medlemskap * Hög koordinering 0,00 0,18 Täckningsgrad * Låg koordinering 0,02 0,70 Täckningsgrad * Medelkoordinering 0,00 0,25 Täckningsgrad * Hög koordinering 0,00 0,27 Graden av anställningsskydd * Medelkoordinering 0,05 0,23 Graden av anställningsskydd * Hög koordinering -0,04 0,40 30