Förskoleavdelningen. Arbetsplan för Snigeln

Transkript

1 Förskoleavdelningen Arbetsplan för Snigeln

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 9 3 Uppföljning, utvärdering och sida 10 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Personalen får kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning Personalen samtalar om, diskuterar och reflekterar ständigt kring normer och värden i arbetslagen och på förskolan Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder och arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle Vi arbetar med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Personalen använder intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten och utformar den bl.a. utifrån dessa Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de arbetar med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas Personalen har metoder för att motverka stereotypa könsmönster Alla förskolor arbetar mot miljöcertifikatet Grön Flagg Alla förskolor har daglig utevistelse i närmiljön och deltar även i Skräpplockarveckan Varje förskola har en plan för likabehandling och mot kränkande behandling som revideras varje läsår. Metoder på Snigeln På Snigeln vill vi att alla ska trivas, må bra och utvecklas. Därför blir arbetet med normer och värden viktigt. För att alla barn ska känna sig betydelsefulla och sedda möter vi alla barn i hallen varje dag när de kommer. Vi benämner barnet vid sitt namn. Före maten har vi en samling där vi pratar om vilka barn som är här, vilka barn som är hemma och lediga eller sjuka. Vi tror att det är viktigt att barnen känner att vi pratar om dom även fast dom 4

5 inte är här. Det gör att alla känner sig betydelsefulla för gruppen och märkta även när de inte är här. Vi i personalen ser oss som förebilder för barnen på många sätt. Dels språkligt, så vi tänker på hur vi talar och försöker vara papegojor och tala om allt vi gör och benämna så mycket som möjligt inför barnen. Men vi är också förebilder socialt. Vi är vänskapliga med varandra, kramas och skrattar tillsammans. Det tror vi leder till ett fint och varmt klimat på Snigeln. Alla är olika. Därför arbetar vi med mångfald på olika sätt. På Snigeln finns barn från många olika länder och kulturer. Vi har en världskarta med trådar som visar var vi kommer ifrån och flaggor från de länder som finns representerade på avdelningen. Under året kommer vi att arbeta med de kristna och muslimska traditionerna/högtiderna genom att lyfta dem vid aktuella tillfällen. Vi äter mat i Olsboskolans matsal. Barnen lär sig att vänta på sin tur och samspela. Barnen lär sig också att se att alla är olika och att vi har olika förutsättningar och olika behov. Vi har en maskot Lilla Snigeln som är ett pedagogiskt verktyg för oss och under hösten ska Lilla Snigel få följa med varje barn hem över helgen. Med sig har hen en kamera och ett uppdragspapper. När barnen efter helgen tar med sig Snigeln tillbaka så kommer vi gå igenom bilderna med hjälp av projektorn och låta barnet berätta om vad den gjort under helgen. Uppgifterna på pappret har vi utformat så att barnets hem ska belysas. Genom detta vill vi påvisa olikheter/likheter och likabehandling. Likabehandlingsplanen kommer även att ingå i detta arbete. Snigeln är certifierad med Grön Flagg. Det innebär att vi arbetar med hållbar utveckling på olika sätt. Barnen får förståelse för vår miljö och att vi tillsammans måste ta ansvar över naturen. Vi deltar i Skräpplockarveckan varje vår. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, 5

6 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan där de beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas Genom arbetet med Portfolio arbetar personalen med varje barns identitet och utveckling Genom gruppdokumentation synliggör vi det gemensamma lärandet All personal använder data i sitt dokumentationsarbete Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera valmöjligheter och drama arbetar vi med konflikthantering. All personal arbetar språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver, symboler, böcker, sagor, rim och ramsor Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen Personalen använder medvetet fackord och dess begrepp i vardagen 6

7 Alla förskolor arbetar utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg som är ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling Personalen arbetar med media genom tidningar, böcker, ljudböcker, film, dator, lär-platta, Internet och bildprojektor Alla förskolor arbetar med Sapere som är en metod där vi arbetar med alla sinnen Förskolorna har en grupp där man reflekterar och diskuterar förskolornas fortsatta arbete kring Grön Flagg och Sapere. Alla förskolor är representerade Personalen stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjuda material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik Personalen erbjuder aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten Personalen arbetar med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom NTA (natur och teknik för alla) där man arbetar med förutsägelser, utforskar, experimenterar och undersöker Metoder på Snigeln På Snigeln tror vi på att ge barnen mycket utrymme för lek. I förskolan är leken vårt främsta verktyg för att barnen ska utvecklas och lära. Det finns så mycket att upptäcka i fantasins värld! Utrymme att leka och upptäcka tillsammans med andra eller på egen hand det får barnen här på Snigeln. Vi arbetar i projektform. För närvarande är det Snigelprojektet som genomsyrar vår verksamhet. Snigeln kom till förskolan för att väcka empati och nyfikenhet hos barnen och ge dem något att ta hand om. Häxan Amalia kom hit en samling och lämnade snigeln hos barnen. Vi får uppdrag av snigeln och Amalia, de är ett stort inslag i verksamheten. Vi planerar och utvärderar allt i verksamheten som vi gör med Snigeln varje vecka. Då diskuterar vi även våra observationer av barnens lek och deras önskemål för att de ska vara med och styra riktningen av projektet. Den här hösten ligger fokus på jämställdhet och mångfald, och givetvis är Lilla Snigel involverad. (Läs under normer och värden ) Vi har respekt för barnens pågående lekar. Vi låter dem i den mån det går att fortsätta utan att störas till leken är färdig. Vi i personalen vet att det är viktigt att vi också deltar i leken. Dels för att stötta de barn som behöver stöd men också för att få inblick i hur lekarna går till, klimatet i leken och barnens olika roller i leken. Lärandemiljön på Snigeln är ständigt under förändring. Vi möblerar om, provar nytt, köper in material, utvärderar och gör om igen. Detta efter barnens behov som vi kan observera men också efter barnens önskemål (som vi kan få fram genom samtal eller intervjuer) och våra visioner. 7

8 Vi vill att materialet för lek eller skapande ska finnas på barnens nivå. På en 1-4 års avdelning är detta inte alltid så lätt med tanke på att vissa saker kan vara farliga för de yngsta barnen. Så i den mån det går har vi sakerna framme, de äldre kan lätt ställa sig på en stol för att ta ner småpärlor, saxar m.m. Vi försöker också ha materialet i transparanta behållare så det lätt syns vad som finns. Material som ligger högt upp på hyllan, tex. saxar, har vi på bilder så att våra yngsta kan peka på vad de vill ha. Skapandet på Snigeln sker både spontant och som styrd aktivitet i verksamheten. Vi vill erbjuda barnen många olika sätt att uttrycka sig kreativt på. Med vattenfärg, acrylfärg, fingerfärg, tusch, färgpenna, blyerts, krita, lera, gips, papémaché och mera. Vi har även material som gamla tidningar, saxar, lim, paljetter, flirtkulor, fjädrar, tyg, pinnar, piprensare, kottar, papper, pärlor i olika slag. Pärlplattor, pluttar, bokstäver och mycket mer för barnen att använda i sitt kreativa skapande. Vi har också annan sorts skapande på Snigeln och det är den lite mer abstrakta typen som till exempel dans. När vi arbetar med Babblarna dansar vi till sången och varje dag dansar vi till popmusik. Vi sjunger och gör rörelser till sångerna. Vi dramatiserar sagor och låter barnen prova. Vi arbetar kontinuerligt med hållbar utveckling. Vår metod är Grön Flagg och där har vi fokuserat på Kretslopp och närmiljö. Vi sopsorterar och deltar i skräpplockarveckan. Vi pratar mycket om allt vi upplever på Snigeln. Vi pratar om sinnena och hur saker känns, luktar, smakar, hörs och ser ut. Detta sker i vardagen, i skogen, vid maten, på samlingen, i leken m.m. För språket är sagoläsning viktigt. På Snigeln läser vi saga varje dag för barnen. Efter maten har vi en läsgrupp. Vi varierar sagoläsandet med ljudböcker och dramatiseringar. De barn som sover efter maten får oftast en saga läst för sig när de vaknat. Vi har böckerna på barnens nivå och läser självklart för dem om de kommer med en bok och vill läsa. Vi har nära kontakt med biblioteket och mailar när vi vill ha nya böcker. Vi brukar också skriva lite om vad vi jobbar med så böckerna kan återspegla det också. Vi använder lärplatta som ett verktyg och komplement till verksamheten. Barnen är ofta med och söker fakta på internet. Vi fotar och dokumenterar med plattan. Vi spelar musik och dansar. Vi jobbar med pedagogiska appar. Vi äter mat i Olsboskolans matsal. Barnen lär sig att vänta på sin tur och samspela. Barnen lär sig också att se att alla är olika och att se att en del har andra förutsättningar. Under året kommer vi att arbeta med de kristna och muslimska traditionerna/högtiderna genom att lyfta dem vid aktuella tillfällen. Vi har samling varje dag där vi räknar barnen. Vi jobbar för att få en sammansvetsad barngrupp. Vi besöker skogen med jämna mellanrum. För utemiljön planerar vi att måla asfalten. Vi har blivit utvalda av LONA-projektet där vi får kr att utveckla vår utemiljö. Vi har 8

9 planerat vad vi ska köpa för våra pengar och arbetet med det kommer sättas igång nästa år. Vi erbjuder stor variation på konstruktionslek. Lego, klossar, nopper, duplo, snickarverkstaden m.m för 3D-konstruktion, men också har vi ett ljusbord med former i olika färger för att skapa något i 2D och dessutom kan man upptäcka hur de olika geometriska formerna fungerar. Vi har även pluppar och pärlor för 2D konstruktion. Vi har ett stort utbud av lekmaterial som inspirerar till rollekar. 9

10 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder på Snigeln På vår förskola är barnens önskemål och intressen viktiga! Deras önskemål och våra observationer av deras lek ligger till grund för det vi planerar varje vecka. Vi ser barnens lek som viktig och respekterar den. Vi bryter inte lek i onödan. Den aktuella barngruppen är delaktig i utformningen av miljön på förskolan. Vi anpassar lokaler efter barnens intressen och vi har allt material på barnens nivå och ger dem möjlighet att själva enkelt kan nå material och spontant göra det de känner för. Vi intervjuar barnen och styr verksamheten delvis efter deras önskemål. Vi är spontana och lyssnar på vad barnen vill göra och följer deras intresse/vilja. Vi kan dela på oss och göra olika saker med olika barn/barngrupper. 10

11 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Vårdnadshavare bjuds in till ett introduktionsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till Personalen ger vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan, digital foto-ram Personalen använder sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov Personalen kan också erbjuda inskolningsstöd till flerspråkiga familjer under introduktionsmötet, inskolningen och eventuellt barnets första tid Ca 6 8 veckor efter inskolningen bjuds barn och vårdnadshavare in till ett uppföljningssamtal Alla avdelningar har föräldramöte på hösten då personalen presenterar förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering Alla barn och vårdnadshavare bjuds in till utvecklings/portfoliosamtal på hösten och ett på våren, vid behov kan telefontolk erbjudas Vid behov finns möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och personal Alla avdelningar anordnar trivselaktiviteter under året Alla vårdnadshavare erbjuds att delta i ett föräldraråd en gång per termin. De som inte kan delta har möjlighet att lämna synpunkter inför rådet i en synpunktslåda som finns på varje förskola Vårdnadshavare har alltid möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering Vartannat år lämnas det ut en föräldraenkät till vårdnadshavarna Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka verksamheten Vid byte av verksamhet har personalen alltid överlämnandesamtal 11

12 Metoder på Snigeln: Vi möter varje barn i hallen när de kommer och nämner barnen vid namn. Vi samtalar med föräldrarna och stämmer av läget. Vid hemgång informerar vi om dagen och försöker skicka med något av det positiva som barnet gjort under dagen. Det gör vi för att föräldrarna ska känna att vi har sett deras barn idag. Vi kallar föräldrar och barn till samtal två gånger per år där vi diskuterar vår dagliga verksamhet och barnets utveckling och roll i gruppen men också barnets personliga utveckling. Vi visar alltid bilder i lärplattan och barnet är själv med och visar sina bilder. Vi fyller i blanketten språkdomäner tillsammans med föräldrar till alla flerspråkiga barn. Vi har trivseldagar, föräldramöten, firar traditioner och bjuder in till att föräldrar alltid är välkomna att vara med på förskolan. Vi ser gärna att föräldrar kommer med idéer, förslag och synpunkter på verksamheten. Vi skickar hem månadsbrev till föräldrar och barn, för att informera om aktuella och kommande händelser och verksamheten i övrigt. I hallen finns aktuella bilder och aktuell information om vår verksamhet. Vi har också en pärm Gruppdokumentation där föräldrarna kan bläddra för att se vad vi gör här på Snigeln. Barnens individuella dokumentation har vi i pärmar som också finns lättillgängliga i hallen. Vi visar föräldrarna att vi tycker mycket om deras fina barn. På hemsidan kan föräldrar gå in och läsa om Snigeln och vår verksamhet och om förskoleorganisationen. Vi försöker alltid vara trevliga och glada för att skapa fina relationer med föräldrarna. Vi är tillmötesgående och låter bli att vara paragrafryttare. Vi har SAFI. Detta så att alla föräldrar ges samma chans till inblick och delaktighet i förskolan. 12

13 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och Fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Vi har en samverkan förskola skola grupp där vi diskuterar gemensamma frågor Vi har tydliga planer för överlämnande mellan verksamheterna Vi har en tydlig plan för överlämnande av Portfoliopärmen Vi har i vår överlämnandeplan tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling Vi har ett överskolningssamtal tillsammans med föräldrar och de nya pedagogerna vid överskolning till andra förskolor. Här lämnas portfoliopärmen över. Metoder på Snigeln: På vårterminen bjuder vi in de barn som har börjat förskoleklass så de kan berätta hur det är att gå i f-klass. 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och 13

14 påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Vi använder och arbetar med individuell dokumentation för att synliggöra barnens utveckling. Vi vill göra barnen delaktiga i den individuella dokumentationen genom att låta dem knäppa kort, göra kollage i lärplattan eller på datorn och själva sätta in i deras pärmar. Vi dokumenterar det vi gör i verksamheten och fokuserar på ett område i taget. Under hösten vill vi fokusera på: Jämnställdhetsarbete, Vad man upplever i badhuset. Vi gör kollage med bilder och sätter upp i hallen. Dessa dokument sparar vi sedan i en gemensam pärm som står i hallen, som barnen och föräldrarna kan bläddra i. Vi dokumenterar Snigelprojektet på en egen tavla. Allt arbete utvärderas kontinuerligt varje vecka på den gemensamma planeringen. Vi skriver fortlöpande i ett dokument så vi enkelt kan se tillbaka på utvecklingen. Vi kallar föräldrar och barn till samtal två gånger per år där vi diskuterar vår dagliga verksamhet och barnets utveckling och lärande. Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi det individuella och gemensamma lärandet. 14

15 15