Protokoll: Sammanfattning möte angående internationalisering NOU 16 november 2010

Transkript

1 International Office International Coordinator Anna Beran Protokoll: Sammanfattning möte angående internationalisering NOU 16 november 2010 Närvarande: Petra Lilja Andersson Marianne Ahlner-Elmqvist Karin Björkman Björkelund Jimmie Kristensson Karin Frydenlund Elizabeth Crang Svalenius Anneli Sundberg Boel Hovde Monne Wihlborg Evelina Crona Frånvarande: Anna Beran Utveckling av engelska kurser: Vi arbetar vidare med möjligheten att erbjuda kursen som idag ges på avancerad nivå intercultural communication till utbytesstudenter och som valbar till svenska studenter på grundnivå, 7.5 hp. Elizabeth Crang Svalenius och Monne Wihlborg arbetar vidare med kursplan. En trettonveckors kurs sätts samman som kommer att spegla sjuksköterskeprogrammets nya upplägg på termin 6 (korrekt termin?) bestående av: 1 v introduktion 8 v VFU 1 v seminarium 3 v hemsjukvård Internationella kommittén arbetar vidare på en kursplan och ger den till Marianne Ahlner-Elmqvist i januari så att hon kan integrera den i sin presentation av förändringarna inom sjuksköterskeprogrammet till styrelsen i februari. ärefter tas båda kurserna till nämnden för beslut om inrättande. Utvecklingsmedel att söka därefter ser Karin Frydenlund över. Start VT Landsansvariga som modell: Ytterligare utredning krävs på denna punkt. Vi var överens om att landsansvar som är knytet till person och inte till funktion inte kan ta ansvar för placering av studenter. Vi behöver en säker och likabehandling av samtliga studenter både in- och utresande. äremot behöver vi hålla kvar engagemanget bland lärarna. Postal address: BMC H11 Visiting address: Sölvegatan 19, BMC H1128, Lund, Sweden. Phone: , Fax: anna.beran@med.lu.se, Webb:

2 Tidigare rutiner med att använda landsansvariga i samband med att placera inresande och utvärdera utresande studenters kurser upphör. Nya rutiner se nedan. 2 Hantering av inresande studenter Fram tills att vi har fått kurser på plats som ska vara öppna för utländska studenter från partneruniversitet och som då får en kursansvarig behöver vi lösa vem som tar hand om behörighet och placering av inkommande förfrågningar: eadlines måste efterföljas. Vi behöver se över en ny deadline inför 2011 som ska vara i så god tid att vi hinner ta beslut om ansökningarna före vi anmäler till Lena Hagman om klinisk placering (IA arbetar med frågan nu). et var olyckligt att vi i år pga tidsbrist fick anmäla "dummies" för att säkeställa placering innan lärare bedömt ansökan. Anna Beran kallar till möte med Anne Lundwall och Jimmie Kristensson för att diskutera koordinering av inresande studenter som främst bör ske i dialog med Anne Lundwall. Internationella Kommittén ger förslag på en person som blir den internationella koordinatorns (Anna Beran's) kontaktperson in till programmet vid behov. Samtidigt bör vissa kommunikationskanaler vara direkt mellan Anna Beran och respektive berörd ansvarig, detta behöver tydliggöras i flödesschemat. Hantering av inresande studenter på avancerad nivå sker idag programnära och rimligt lättare än på grundnivå. Anna Beran träffar Karin Björkman Björkelund och diskuterar rutiner som kan underlätta hantering av inresande. Hantering av utresande studenter Anna Beran ombeds att ta fram det flödesschema som tagits fram av henne och Jimmie Kristensson. etta behöver synliggöras inom programmet. et är viktigt att studenterna känner sig trygga och att vi inte inger falska förhoppningar. Vi följer Learning Agreement på alla avtal. Inom programmet bör en termin göras lättare att byta ut utan att det för den delen ska innehålla exakt samma kurser som på hemmaplan. etta bör ses över i samband med att programmet nu till viss del läggs om. et har diskuterats termin 6 som en termin där det ska vara lättare att resa ut, men studentkåren kritiserar detta då det kommer att bli svårt att motivera studenterna sista terminen. Vi mister också återkoppling till programmet. Hantering av utresande studenter på avancerad nivå sker idag programnära och rimligt lättare än på grundnivå. Anna Beran träffar Karin Björkman Björkelund och diskuterar rutiner som kan underlätta hantering av utresande. VEP's fortsatta utveckling VEP kommer in i ett nytt skede efter att ha brutit sig loss från de partners som tidigare ingått. Monne Wihlborg arbetar med att ta fram en kursstruktur som ska löpa över tre år via internet, model/lärplattform. Kursen som ska få annat namn (internationella kommittén diskuterar detta på nästa möte) ska ge 7.5 hp. Förslagsvis kan den ingå som del av GU programmet, vilket innebär att förslagsvis: 2 hp integreras i redan befintlig kurs under första året; 2,5 hp under andra året och 3 hp under tredje året, också i integrerad form eller utbytbar kurs inom termin 2 Hälsa och Ohälsa alternativt Global Hälsa. Eftersom man inom U21 och vid LU samt medicinska fakulteten framhåller millennium målen bör vi konstruera studentaktiviteter som är förenliga med dessa övergripande mål. Virtuell Exchange ska löpa som en röd tråd genom samtliga terminer men kan vara en egen modul inom Moodle, men länkad till respektive kurs som 'är värd för respektive aktivitet' så att säga. et bör tydliggöras att; samarbetet med Nottingham vad gäller det fysiska studentutbytet är föredömligt och de personer som ansvarar för studentutbyte och internationalisering har inget med VEP att göra, det är en mindre grupp från Nottingham som varit involverad i VEP i form av ett avgränsat projekt.

3 eltagande i IK möten Under VT 2011 inbjuds Marianne Ahlner-Elmqvist och Karin Björkman Björkelund som är Program irektörer vid GU respektive avancerad nivå vid HSC att delta i IK möten. 3

4 Always one step ahead anderyds Sjukhus På Kvalitetsdagarna i Stockholm hösten 2009 tog Marie-Louise Schult, processledare och klinik lektor vid Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken vid anderyds Sjukhus en titt på Npat s demonstration på hur man kan samla in patient feedback på ett nytt och smartare sätt. Lite senare kom hon tillbaka med ett antal kollegor. En idé tog form... C A S E S T U Y A N E R Y et är en enkel idé - och enkla idéer är ofta bäst, menar Marie-Louise som arrangerade ett möte på anderyds Sjukhus. Konceptet Smart demonstrerades och att det fanns ett intresse var uppenbart. Konceptet är enkelt - och fördelarna är många och lätta att se. Resultatet av mötet blev ett pilotprojekt på Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken under våren En digital penna levererades tillsammans med en bunt formulär och en programvara installerades på en PC. Enkelheten i Smart baseras inte bara på att man snabbt kommer i gång utan även i själva användandet. Patienten fyller i formuläret med en teknik som de är vana vid - papper och penna. Vi använde redan papper och penna för att samla in feedback - nu använder vi en digital penna istället. Ingen större förändring för någon men ett enormt lyft för hela processen med att samla in patientdata, berättar Elisabeth Rosqvist som är enhetschef Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken. Efter att patienten har fyllt i formuläret så dockar vi pennan med PC n. et är det hela! Resultatet kommer automatiskt till oss via e-post i den form vi önskade, fortsätter Elisabeth som är imponerad av tekniken bakom konceptet. Rehabiliteringsmedicinska Univeristetskliniken behandlar patienter som drabbats av hjärnskador, långvarig smärta och stroke. et är Sveriges största rehabiliteringsklinik och har verksamhet på anderyds och Huddinges Sjukhus. Att samla in patient feedback är inte så lätt som man först kan tro. En hel del utmaningar måste lösas, inte minst hur man samlar in och presenterar data. Ofta så har det krävt mycket manuellt arbete och därmed en risk för felkällor. Lösningen som Npat tagit fram, kallas Smart, löser de utmaningar och problem som kan uppstå på ett enkelt och heltäckande sätt. Kliniken samlade redan innan in feedback från patienterna och använde sjukhusets standard formulär. Vi gjorde ett par mindre ändringar i layouten men i huvudsak används deras eget formulär, säger Anders Ringnér V på Npat. Vi övervakar hela processen regelbundet och all data överförs och lagras på vår säkra server. Inledningsvis valde kliniken att få resultatet veckovis men beslutade efter ett tag att gå över till att få resultatet en gång i månaden. Om man så önskar kan man få tillgång resultatet online. Resultatrapporten visar nulägesstatus på patienternas feedback samt trender, vilket gör det lätt Npat ab Stålbrogatan 4a Lund Org nr info@npat.se

5 Always one step ahead C A S E S T U Y A N E R Y att snabbt och enkelt identifiera både positiva och negativa trender och sedan ta reda på orsaken. Rehabiliteringsmedicinska Univeristetskliniken har nu tillgång en omfattande och uppdaterad statistik som täcker patient feedback. e får en rapport månadsvis som kan distribueras och diskuteras av ledningen och bland övrig personal på kliniken. Elisabeth Rosqvist menar att det har varit enkelt att använda Smart och att de ska göra verktyget tillgängligt för fler. Klinikens personal samlar fortfarande in informationen men arbetet med att få denna i digital form, strukturerad och distribuerad utförs av Smart - smart eller hur! En digital penna ser ut och känns som en vanlig kulspetspenna. en innehåller en integrerad digital kamera, en avancerad bild microprocessor och en mobil kommunikationsenhet för sladdlös förbindelse. När du skriver så registrerar pennan de drag som pennan gör samt den exakta tiden när dessa gjordes. Papper och penna är ett naturligt sätt att samla in data med. När du börjar använda Smart så behöver du inte ändra på rutiner och utbildning behövs sällan. et går snabbt och enkelt att komma i gång! Smart är företaget Npat s lösning för att samla in och göra information, som patient feedback, tillgänglig på ett effektivt, enkelt och säkert sätt. Patienten fyller i ett formulär genom att använda en digital penna. Alla kan använda papper och penna så ifyllandet av formuläret är enkelt. Efter detta så dockas pennan med en PC och datan förs över till en säker server där den tolkas och struktureras. etta tar bara ett par sekunder. Sedan levererar Smart en rapport i det format som önskas. Resultatet kan också ses oline alternativt så kan man plocka ut rådata för analys i annan miljö, så som t ex Excel. Effektivt, enkelt och säkert! Ja tack, kontaka mig för mer information om Smart! Namn: E-postadress/telefon: Npat ab Stålbrogatan 4a Lund Org nr info@npat.se

6 Mall kartläggning av kurser. Inför HSV s granskning 2011: Inventering av alla kurser gällande hur kursplanens mål följs upp och examineras samt kartläggning av kursens del i progression inom programmet. Förutsättningar, process och resultat kommer att granskas, med fokus på resultat och på hela programmet.ansvarig kursledare fyller i mallen, inklusive litteraturbilaga tillsammans med lärarlaget och ämnes- och examinationsansvarig och laddar därefter upp den på forum eller skickar den till någon i examinationskommittén. V.g fyll i celler med vit bakgrund Kursens kod: Kursens namn: Antal hp: Kursansvarig: Examinationsansvarig: Kursens relevans och kursens betydelse i sitt sammanhang: Syftet och målsättningen med att kursen ges. Kursens anknytning i programmet. Lärandemål, dvs. kursplanens mål. Förväntade studieresultat efter avslutad kurs. Ange ett mål/rad Kunskap och förståelse (Infoga rader v.b.) Kursmål 1 Text, text Läraktiviteter: Vad gör studenten? Arbetsformer: Undervisningsform och innehåll. Vad gör läraren? Litteratur/ku rsbibliotek: Ange nr i bilaga Bedömningskriterier: Hur väl studenten skall uppnåde förväntade studieresultaten. (Om hänvisning till studieanvisning,bifoga som bilaga) Finns betygskriterier tillgängliga för studenten? Ange ja/nej Examinationsform/ provmoment. Ange hp Behov av att ändra/ diskutera: Mål, Läraktivitet, Arbetsform, Bedömning, Examinationsform? Kursmål 2 Text, text Kursmål 3 Text, text Osv Färdighet och förmåga (Infoga rader v.b.) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Infoga rader v.b.) Mallen är inspirerad från Writing and using learning outcomes: a practical guide av Kennedy,., Hyland, A., Ryan, N Tabell C s 22. Reviderad Avdelningen för omvårdnad, Lu

7 Kursens litteraturlista/mitt kursbibliotek Ange en referens/rad (Infoga rader v.b.) Bilaga Studieanvisning för: (Kursens kod) Bilaga 2 Mallen är inspirerad från Writing and using learning outcomes: a practical guide av Kennedy,., Hyland, A., Ryan, N Tabell C s 22. Reviderad Avdelningen för omvårdnad, Lu

8 MALL till NOU för önskade förändringar av lärandemål. I det pågående kvalitetssäkringsarbetet - som utförs dels på uppdrag av Med.fak. och dels inför HSV s utvärdering - har alla kurser kartlagts med hänseende till lärandemål, läraktiviteter, bedömning och examination under våren Syftet med det pågående kvalitetssäkringsarbetet är att säkra att kursplanens lärandemål följs upp och examineras samt att lärandemålen ligger in linje med programmets lärandemål. I de fall det finns behov att göra förändringar i kursmålen, skall dessa förändringar behandlas i NOU. å det kan bli många kursplaner som skall prövas i NOU under den kommande tiden, kan denna mall bidra till att förtydliga för NOU hur och varför ändringar önskas samt hur kommande bedömning och examinationer kommer att utföras. Mallen bifogas som bilaga till NOU vid eventuell ansökan om ändringar i kursplanen. Kursansvarig fyller i mallen tillsammans med lärarlaget och ämnes- och examinationsansvarig och skickar även den i word-format till examinationskommittén, GU för uppladdning på webbsidorna: Examinationskommitté - grundnivå - Forum. Kursens kod: Kursens namn: Antal hp: Kursansvarig: Examinationsansvarig: atum: Kursens relevans och kursens betydelse i sitt sammanhang (dvs Syftet och målsättningen med att kursen ges. Kursens anknytning i programmet): Lärandemål enligt nu gällande kursplan, dvs. kursplanens mål /förväntade studieresultat efter avslutad kurs. Ange ett mål/rad Önskade förändringar av lärandemål, dvs. kursplanens mål /förväntade studieresultat efter avslutad kurs. OBS Ändring prövas i NOU 1 Ange ett mål/rad Kommentar / motivering till ändring: Ange Bedömningskriterier för önskade förändrade lärandemål: Ange kort hur väl studenten skall uppnå lärandemålen Examinationsform för önskade förändrade lärandemål: Ange Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Med inspiration från: Writing and using learning outcomes: a practical guide av Kennedy,., Hyland, A., Ryan, N Tabell C s 22. Reviderad Avdelningen för omvårdnad, Lu

9 Examinationskommittén, GU Avdelningen för omvårdnad Rubrik Strimmor Litteraturmatris: Utbildningsplanens mål ssk: Utbildningsplanens mål rtg. Vetenskapsteori, forskningsmet.: Smärta: Nutrition och sår: Läkemedel: Akutsjukvård: Prekliniska övningar: Patientsäkerhet: Genus: Etik: Akademisk progression: okumentation: Internationalisering: Förändringar: Strimansvariga, dvs sköter bevakning av strimmor Lotta Anderberg Anna-Karin ykes Inga Persson, Jenny Gårdling, Erna Törnqvist Elisabeth Werntoft Gull-Britt ahlman, Monica Guné Ami Hommel + Förslag? Anders Nylén, Birgitta K-Olsson Annika Sjöström-Strand, Maria anielsson, Karin Hermansson, Marita Weslin Elisabeth Hansson, Erna Törnqvist Anneli Jönsson Anna-Karin ykes, Karin Reimegård Erna Törnqvist, Bodil Andersson Elisabeth Werntoft, Jimmie Kristensson, Bertil Lundberg Anneli Jönsson, Karin Hermansson Monne Wihlborg, Boel Hovde, Bodil Andersson Marianna Ahlner-Elmqvist Postadress Box 157, Lund. Besöksadress Baravägen 3, Lund. Internpost HS 65 Telefon dir , växel Telefax Internet 1

10 Rapport från examinationskommittén avancerad nivå för verksamhetsåret 2010 Ledamöter: Elizabeth Crang Svalenius, Ulf Jakobsson, Bengt Sivberg, Bibbi Thomé Vision inför arbetsåret 2010: Att kunna presentera rekommendationer och riktlinjer för examination av lärandemål och tydlig progression i de olika kurserna inom specialistprogrammen på avancerad nivå genom att: diskutera och arbeta fram lämpliga examinationsformer som examinerar lärandemål i dialog med lärarna diskutera och arbeta fram rekommendationer och riktlinjer för att tydliggöra progression i utbildningar och program i dialog med lärarna Framarbetade rekommendationer och riktlinjer skall sedan implementeras och utvärderas inför nästa granskning av Högskoleverket. Examination av lärandemål Enligt Högskoleförordningen examineras inte hela program utan de enskilda kurserna inom respektive program. Utgångspunkten har varit att granska specialistprogrammen utifrån att alla lärandemål i de enskilda kurserna representerar lärandemålen i utbildningsplanen. Arbetet har främst syftat till att granska att alla lärandemål examineras och att det finns en tydlig progression både i programmet som helhet och i de enskilda kurserna. Examinationskommittén granskade ett specialistprogram utifrån examinationsförfarandet. Flera frågor framträdde som kändes angelägna att utveckla gemensamma rekommendationer kring. Frågeställningar och rekommendationer (Bilaga) skickades på remiss till lärarna i de olika programmen. Merparten av lärarna lämnade kommentarer och synpunkter. Frågeställningar, rekommendationer och remissvar var sedan underlag för en gemensam dag om examinationsformer i Båstad i augusti. Syftet med Båstaddagen var att tillsammans diskutera och kritiskt granska utvalda kurser inom programmen för att utveckla examinationsformer avseende både det specifika inom respektive program och det som kan vara generellt för alla program. Målet var att identifiera vilka områden inom specialistprogrammen som lämpar sig för gemensamma rutiner, kriterier och former för examination. Efter Båstaddagen har examinationskommittén tillsammans med lärarna beslutat att prioritera tre områden att arbeta vidare med under hösten; Kriterier för bedömning av inlämningsuppgifter arbete pågår med utformning av gemensamma kriterier på olika nivåer för specialistprogrammen. Specifika kriterier får utarbetas av lärarna på respektive program. En diskussion kring utformning av kriterier för progression av generiska färdigheter pågår. När det gäller självständiga arbeten på olika nivåer har riktlinjer för statistiska analyser utarbetats. Arbete pågår med utformning av riktlinjer för val och genomförande av kvalitativa metoder pågår. Kriterier för bedömning av självständiga arbeten på olika nivåer (magister och master) är utarbetade. Examinationskommittén betonar betydelsen av att diskussion i olika fora kring tydliga kriterier för självständiga arbeten fortsätter i lärargruppen eftersom det finns en tendens till sjunkande kvalitet på arbetena.

11 Terminologi arbete pågår med att skapa en gemensam terminologi när det gäller centrala begrepp och uttryck som användes i kursplaner, studieanvisningar och examinationsuppgifter. Lärarna inom de olika programmen har uppmanats att skicka in de begrepp och uttryck som de anser att det är angeläget att skapa en gemensam definition av. Examinationskommittén avser att utarbeta ett förslag till gemensamma definitioner av utvalda begrepp och uttryck. Kurslitteraturen arbete pågår med rekommendationer kring omfattning av obligatorisk kurslitteratur i relation till artiklar och annat material som studenterna själva väljer. Vidare pågår arbete kring hur kurslitteratur skall hanteras och examineras i förhållande till lärandemål och progression. Med tanke på att kurslitteraturlistor från och med 1/ (Högskoleförordningen) inte kommer att vara obligatoriska i kursplaner är det viktigt att utarbeta en gemensam syn på hur kurslitteratur skall hanteras i de olika kurserna. Två av ledamöterna (Elizabeth Crang Svalenius, Bibbi Thomé) har gått högskolepedagogisk kurs Examination av lärandemål på Medcul. En ledamot (Elizabeth Crang Svalenius) har gått kursen Advanced Assessment Course vid St George's, University of London. Examinationskommittén/Bibbi Thomé