Uppföljning av RUC Uppsala Olof Linde maj 2010
|
|
- Henrik Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av RUC Uppsala Olof Linde maj
2 En intern självvärdering Enkät Ställd till 200 personer som ingår i RUC:s olika nätverk och arbetsgrupper, eller som på annat sätt medverkat i verksamheten Analysen baseras på de som svarat - 50 procents svarsfrekvens - Fördelning, 60 % kommun och 40 % universitet Intervjuer / Gruppsamtal Projektledare Arbetsutskott Skolchefsgrupp, Universitetets ledamöter i rådet Utvecklingsledargruppen 2
3 Innehåll 1. Centrala delar i RUCs uppdrag 4 2. RUCs utvecklingsgrupper.9 3. RUCs aktiviteter RUCs sammantagna nytta Framtida behov och förslag till åtgärder. 21 3
4 1. Centrala delar i RUCs uppdrag Att möjligöra samverkan på lika villkor möten i ögonhöjd Att bygga mötesarenor mellan universitetet och kommuner Att påverka utvecklingen av utbildning inom universitetet och kommuner 4
5 RUC ska möjliggöra samverkan på lika villkor Ett mål inom RUC är att samverkan mellan kommuner och universitet ska ske i "ögonhöjd", det vill säga att alla deltagares åsikter och erfarenheter väger lika tungt i diskussioner och beslut. Sker samverkan i "ögonhöjd"? 60 % positivt inställd (instämmer helt ganska hög grad) Den form av samarbete som sker nu leder till en samverkan inte bara mellan kommuner och universitet i ögonhöjd - utan också mellan kommunerna. Dessa båda former av samverkan fungerar - från en liten kommuns perspektiv - mycket bättre nu än vid förra försöket 7 % negativt inställd (instämmer inte alls ganska liten grad) Vi har kommit en bit på vägen; men har långt kvar att färdas; men det är en bra början till ett närmande och större samsyn. Universitetets tredje uppgift måste få synas mer. 5
6 Kommunerna ser i större grad att mötet sker i ögonhöjd I kommentarer framkommer att RUC skapat en möjlighet för kommuner att nå in i universitetsvärlden och att mötas i ögonhöjd samtidigt ges signaler om att det kanske svängt för långt vilket istället givit kommunerna för stor tyngd och därmed en obalans åt andra hållet 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Sker samverkan i "ögonhöjd"? 0% 3% 4% 8% 20% 11% 30% 26% 34% 24% 13% 29% Universitet Det är en ganska tung kommundominans; inte alltid tydligt att universitetsdelen är lika stor eller vilken nytta den har av RUC. 1 - Stämmer inte alls Stämmer helt Kommunanställd Universitetsanställd Vet ej Kommunerna Det har tidigare ofta varit så att universitetet haft både problemformulerings och lösningsföreträde och sett på kommunföreträdarna som mottagare. I samarbetet inom RUC Uppsala har detta förhållande upphävts i hög grad - åtminstone bland dem som deltar i RUC samarbetet från båda håll. Ibland är kommunerna så många så att det känns att universitet hamnar i underläge. 6
7 RUC ska bygga mötesarenor mellan universitetet och kommunen - Sammantaget anser 6 av 10 att RUC lyckats bra med att skapa mötesarenor mellan universitetet och kommunerna - Noterbart är att det är något större andel från universitetet som anser att RUC lyckats mycket bra med denna uppgift. 50% 45% 40% 35% Hur väl har RUC har lyckats bygga sådana mötesplatser? 45% 37% 30% 25% 20% 15% 24% 13% 21% 16% 21% 13% 10% 5% 0% 2% 0% 4% 5% 1 - väldigt dåligt mycket bra vet ej Kommunanställd Universitetsanställd 7
8 RUC ska påverka utvecklingen av utbildning inom universitetet och kommuner - Kommunerna ser i högre grad att man lyckas påverka utvecklingen av utbildningen inom sin grupp - Universitetet mer osäkra med en stor andel som inte vet - Kommentarerna ger också signaler att det är en svår uppgift och att det är en bit kvar att gå.. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Har din grupp lyckats med detta? 2% 0% 1 - Stämmer inte alls 7% 5% 18% 16% 38% 16% 11% 18% Stämmer helt Kommunanställd Universitetsanställd 27% 42% Vet ej Universitet Svårt att säga vilket inflytande RUC har när det gäller påverkan på utbildningar inom universitetet. Dock har man kunnat skönja ett allt större inflytande med tiden. Vi har inte nått dit ( i gruppen där jag ingår) med det är ett mål som vi strävar efter Kommunerna Vi är i början och det vore förödande att inte fortsätta.. Det är många beslut och aktörer som påverkar utveckling av utbildning, både lokalt och nationellt. De olika grupperna har bidragit till utveckling lokalt i alla fall. 8
9 2. RUCs utvecklingsgrupper Medverkan Relevans & Nytta 9
10 Medverkan i RUCs utvecklingsgrupper Grupper Mattenätverket VFUsamor dnarna Andra samverkans grupper Tankesmedjan i TekNat Rådsmöten Arbetsgruppen för Lärarutbildardagen Utvecklingsledarträffar Bobgruppen Examensarbetes -gruppen 8 av 10 svarande ingår i någon av följande grupper Ingår man i någon grupp ingår man också ofta i andra: Uppskattningsvis procent i varje grupp deltar också andra nätverken. Således en rätt liten och lika skara som är aktiva i RUCs olika utvecklingsgrupper 10
11 Nyttan av RUCs utvecklingsgrupper Har du haft nytta av att ingå i någon av dessa grupper? Mattenätverket 47% 21% En klar majoritet upplever en god nytta inom de allra flesta grupper Tankesmedjan i TekNat VFU-samordnarna Annan samverkansgrupp Utvecklingsledarträffar 53% 47% 36% 33% 13% 25% 7% 29% Störst nytta ser deltagare inom Mattenätverket, Tankesmedjan i TekNat, samt VFUsamordnarna Arb.grupp Lärarutbildardagen Rådsmöten Bob-gruppen Examensarbetesgruppen 24% 48% 19% 35% 23% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 5 - Mycket stor nytta Ingen nytta Bob-gruppen och Examensarbetesgruppen upplever minst nytta Samtidigt rätt tydliga skillnader beroende på om man representerar kommun eller universitet 11
12 Störst nytta av RUCs grupper ser kommunerna Andel som har mycket stor eller ganska stor nytta - fördelat på kommun- och universitetsrepresentanter Mattenätverket Tankesmedjan i TekNat VFU-samordnarna 43% 43% 63% 75% 83% 83% Kommunerna utgör majoritet i de flesta grupperna och är också de som generellt får ut mest av deltagandet Annan samverkansgrupp Arb.gruppen för Lärarutbildardagen Rådsmöten Utvecklingsledarträffar Bob-gruppen 25% 28% 45% 41% 41% 60% 67% 67% 64% 75% De grupper där universitetet har en stor medverkan som Arbetsgruppen för Lärarutbildardagen VFU-samordnarna samt Annan grupp är också de som universitetet uppskattar mest Examensarbetesgruppen 0% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Universitet Kommun 12
13 Att ta del av andras erfarenheter är den mest konkreta nyttan Andel som upplever att de haft mycket stor eller ganska stor konkret nytta utifrån olika aspekter - fördelat på kommun- och universitetsrepresentanter 100% 90% 80% 70% 60% Vilken konkret nytta av du haft av medverkan i grupperna? 53% 70% 54% 76% 57% 58% 83% 83% 61% 86% 79% Kommun och Universitet ense om rangordningen av de mervärden som RUCs grupper ger.. men kommunerna rankar samtliga högre 50% 40% 30% 20% 10% 32% Enklast och störst konkret nytta är att ta del av andras erfarenheter och svårast är att överföra nyttan till ökad måluppfyllelse i den egna organisationen. 0% Kunnat bidra till ökad måluppfyllelse i min organisation Kunnat sprida erfarenheter från gruppen Fått inspiration/idéer Kommun Fått ny kunskap Universitet Fått nya, värdefulla kontakter Fått ta del av andras erfarenheter Det har gett mig legitimitet att fortsätta engagemanget lokalt 13
14 3. RUCs olika aktiviteter Medverkan Relevans & Nytta 14
15 Medverkan i RUCs olika aktiviteter Aktiviteter Seminarieserien om diskriminering Tankesmedjan TekNat Flest medverkande har Forskning pågår, Lärarutbildardagen, Knivstadagen med ca 2/3 av svarande RUC-dagen Knivstadagen Nätverket för Bedömning spiloter Forskning pågår Matematik nätverket En eftermiddag om lärarutbildning Seminarieserien Utbilnding i en förändlig tid Mångfaldssatsningen Lärarutbildar dagen Tekno bussen Generellt sett finns ett större medverkande från kommunerna Undantagen är Knivstadagen och En eftermiddag om lärarutbildningen med större andel medverkande från universitetet bland de svarande 15
16 Aktiviteternas nytta för den egna organisationen Vilken relevans har RUC aktiviteter haft för utvecklingen av verksamheten i din organisation? Lärarutbildardagen 46% 26% Forskning pågår 27% 36% Matematiknätverket 26% 33% En eftermiddag om lärarutbildning 23% 27% Tankesmedjan TekNat 19% 29% "Knivstadagen" 13% 33% Nätverket för Bedömningspiloter 21% 21% Mångfaldssatsningen 26% 13% Seminarieserien om diskriminering 17% 21% Sem.serien "Utbildning i en föränderlig tid" 11% 25% Teknobussen 18% 12% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% 5 - Mycket stor nytta Ingen nytta Fler än hälften av medverkande i Lärarutbildningsdagen, Forskning pågår och Matematiknätverket upplever en god nytta (5 eller 4) för den egna verksamhetens utveckling De två seminarieserierna och Teknobussen får lägst relevans och nytta. Vissa skillnader syns beroende på om man representerar kommun eller universitet 16
17 Olika relevans för kommunens och universitetets organisationer Andel som ser mycket stor eller ganska stor nytta av RUCs aktiviteter för utvecklingen av den egna organisationens verksamhet - fördelat på kommun- och universitetsrepresentanter Lärarutbildardagen Forskning pågår Matematiknätverket En eftermiddag om lärarutbildning Tankesmedjan TekNat "Knivstadagen" Nätverket för Bedömningspiloter Mångfaldssatsningen Seminarieserien om diskriminering 17% 39% 33% 38% 38% 52% 57% De två Lärarutbildardagarna och Forskning pågår ger allra mest tillbaka till den egna organisationen för de som deltagit från universitetet Dessa får också högst betyg från kommunerna tillsammans med Matematiknätverket och Teknobussen. Sem.serien "Utbildning i en föränderlig tid" 25% 34% Noterbart är att Knivstadagen anses Teknobussen 27% 55% skapa större nytta för den egna organisationen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% hos universitetet än hos Universitet Kommun kommunerna % 40% 50% 50% 66% 68% 59% 67% 64% 64% 80%
18 4. RUCs sammantagna nytta Ger RUC det som kommuner och universitet vill få ut av RUC? 1. Vad är viktigast att få ut av RUC? - Att jag kan få ny inspiration och nya idéer? (a) - Att jag kan bidra med ny kunskap? (b) - Att kunna ta del av andras/dela med mig av egna erfarenheter? (c) - Att knyta nya kontakter? (d) - Att kunna sprida erfarenheter från RUC till den egna verksamheten? (e) - Att bidra till utveckling av den egna verksamheten? (f) - Att vara med och påverka utveckling av utbildning inom universitet/kommun? (g) 2. I vilken utsträckning har RUC uppnått detta? UPPFYLLELSE I vilken mån har RUC levererat motsvarande nyttor BEHOV Vikten av att RUC kan erbjuder Olika nyttor 18
19 RUC uppfyller både kommunernas behov i ganska hög utsträckning Stämmer Mycket väl 5 och universitetets Den generella bilden är att RUC rätt väl lyckas leverera det som deltagarna upplever som viktigt UPPFYLLELSE I den mån RUC har levererat motsvarande nytta Stämmer Inte alls 3 1 D B C C D F A BA F G BEHOV Oviktigt Mycket Vikten av att RUC Viktigt kan erbjuda en specifik nytta E G Kommunerna ligger generellt något högre både avseende behov och upplevd uppfyllelse För kommunerna och Universitetet hamnar erfarenhetsutbyte och nya kontakter högst i uppfyllelse medan den viktiga frågan om att påverka utveckling av utbildningen inom den egna organisationen har varit svårast att uppnå För universitetet framkommer också att de upplever det något svårare sprida erfarenheter från RUC till den egna verksamheten 19
20 Och totalt sett är både kommun och universitet nöjda med RUC Hur nöjd är du totalt sett med den verksamhet som bedrivs inom RUC? Två tredjedelar är sammantaget nöjda med den verksamhet som RUC bedriver Endast 5 procent mer negativt inställda Det är ingen signifikant skillnad mellan kommun och universitet avseende nöjdheten med RUC 20
21 5. Om framtiden för RUC Brister och behov Förslag till åtgärder 21
22 Att ta steget från nytta och nöjdhet mot strategisk påverkan.. Å ena sidan finns en nöjdhet med RUC och det jobb som utförts hittills Men å andra sidan anser de flesta att det finns mycket kvar att göra: för att uppnå en bra och likvärdig samverkan mellan kommunerna och universitetet, för att påverka utvecklingen av utbildning inom universitetet och kommunen, och för att sprida nya erfarenheter och kunskaper inom den egna verksamheten RUC har en viktig roll i detta arbete och många anser att det är tid att ta ett nytt steg i RUCs utveckling RUCs roll och verksamhet kan utvecklas och bli mer strategisk! Rådets funktion kan stärkas och tydliggöras! Balansen i RUC mellan kommun och universitet kan förbättras! VP:n kan bli ett bättre verktyg för styrning, genomförande och uppföljning! Att skapa arenor, kanaler och tid för möten mellan universitetet och kommunerna är och förblir ett grundläggande och prioriterat område! 22
23 RUCs roll och verksamhet kan utvecklas och bli mer strategisk RUC har präglats av en hög aktivitet, men också upplevts yvigt och spretigt (ofta svårt både för utomstående och inre krets att ha full insyn och grepp över). Många menar att detta har varit en uppbyggnadsperiod som motiverat detta arbetssätt. RUC utförande har samtidigt varit starkt beroende av projektledarens engagemang och drivkraft, vilket delvis upplevts ha minskat behovet utifrån av tydlig styrning och struktur på verksamheten. RUC har i mycket varit synonymt med Ingalill - på gott och ont. RUC bör också fortsatt vara en liten snabb organisation med stor kapacitet men inte längre springa på alla bollar, mindre detaljfokus och strävan efter kortsiktiga resultat Det är tid för RUC att fokusera, göra färre saker, men saker med möjlighet till mer systemsyn och strategisk påverkan: -RUC behövs för samspelet mellan universitetsvärlden och kommunerna -RUC behövs för samspelet mellan den nationella och lokala nivån -RUC behövs i den nya lärarutbildningen 23
24 Rådets funktion kan stärkas och tydliggöras Rådet upplevs ha en rätt svag och otydlig roll idag, och fungerar inte tillräckligt väl som styrande och vägledande funktion för RUC. Genom att lyckas stärka Rådets roll och status i bägge världarna stärks också RUCs möjligheter att agera rätt och strategiskt. Det upplevs också vara ett problem att kommun och universitet inte möts på samma nivåer i Rådet. Det är olika funktioner från kommunerna som representeras i rådet. Universitetet saknar gemensam nivå i sin representation, vilket i sin tur ger ett splittrat intryck i Rådet. Många vill också se ett mer aktivt arbetande råd med mer diskussion och dialog. Idag menar man att det är för mycket ren information och reaktivt. Ett förslag som kommit fram är bl a att flytta vissa frågor från AU till Rådet. Andra förslag handlar om att ha fler rådsmöten, men kortare och mer förberedda! Både universitet - och kommunerna - upplever idag att kommunerna är mer samordnade och tar mest plats i rådet. Det upplevs ibland otydligt på vems mandat som universitetets representanter agerar i Rådet? Rådet skulle behöva få ökad legitimitet inom universitetet och Universitetet behöver bli mer tydliga och samordnade i Rådet. 24
25 Balansen i RUC mellan kommunerna och universitetet kan förbättras! Att mötas i ögonhöjd myntades med utgångspunkt att universitet historiskt sett ansetts haft ett övertag över kommuner i dialogen detta har bl a medfört att kommunerna är i numerärt övertag i RUCs representation, rådet etc. Idag upplevs snarare att pendeln svängt över till att kommunerna är den dominerande parten och styr agendan. Detta inte bara pga sitt numerära övertag utan också att kommunerna anses vara mer samordnade och samspelta med mer gemensam agenda i Rådet. Universitetet påverkas av att man i Rådet representeras av olika funktioner och nivåer från universitetet. Det anses ge en svag gemensam plattform för samlat agerande i rådet. Samtidigt ses inte lösningen vara att universitetet skulle representeras av en enhetlig nivå/profession. Ett förslag är istället att bl a skapa en vidare grupp från universitetet som kan fungera som en diskussionsarena för universitetets frågor i RUC och som en förankringsgrupp och stöd för universitetets medlemmar i Rådet. Kommunernas Utvecklingsledargrupp saknar motsvarighet inom Universitetet och ses snarare som en operativ stödgrupp för projektledaren. Detta bidrar också till att kommunerna får en naturlig ingång och påverkan på RUCs verksamhet och innehåll Behöver kommunerna fortfarande vara i majoritet i rådet? Ska ordförande alltid vara en kommunrepresentant? Läge för syntes efter tes och antites? 25
26 VP:n kan bli ett bättre verktyg för styrning, genomförande och uppföljning av RUCs verksamhet En utvecklad roll för RUC behöver en utvecklad verksamhetsplan En ny VP ska vara mer tydlig, peka ut riktning och strategi, och innehålla mål som är möjliga att följa upp efteråt En VP ska både kunna fungera som karta och kompass för projektledningen i det operativa genomförandet, och som styrinstrument för Rådet för att se om man styr åt rätt håll och med rätt fart - samt inte minst för att efteråt kunna värdera om man hamnat rätt! Samtidigt är det viktigt att hitta en bra kombination av tydlig strategi och riktning som ändå tillåts vara öppen, snabbfotad och flexibel nog att ändra kurs och ta en annan väg när det bedöms vara motiverat! 26
27 Att skapa arenor, kanaler och tid för möten mellan universitetet och kommunerna är och förblir ett grundläggande och prioriterat område! Det är helt grundläggande för RUC funktion att det skapas tid och kanaler både för kommunerna och universitetet att delta i RUCs olika grupper och aktiviteter. Om det inte prioriteras blir det svårt att uppnå en likvärdig samverkan och en gemensam förståelse mellan världarna vilket utgör ett fundament för att kunna arbeta mot de mål som RUC har. Det handlar om att det ges tid och skapas kanaler för möten och deltagande En fortsatt gemensam arena där människor från olika verksamheter kan träffas är mycket viktigt Det här ger möjligheter för oss som arbetar ute i kommunerna att både kunna ta del av bl a ny forskning och ge vår syn på hur det fungerar hos oss Arbetet med att upprätta kanaler in i verksamheten i kommunerna och särskilt inom universitetet är centralt Det är viktigt att vi har möten där utbyte sker; det måste vara personliga möten där vi kan ta del av och få inblick i varandras vardag Att min institution stödjer RUC:s verksamhet och vår personals medverkan där Få nyckelpersoner på universitetsinstitutioner att inse vikten av samverkan. Att integrera samverkan inom lärarutbildningen 27
28 Samverkan tar tid; låt den samlade kraften och arbetet som lagts ner i arbetet med RUC fram till nu bli en tillgång för framtiden 28
RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet. och. den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå
RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet och den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå NCM 11 04 07 RUC UU Vision Samverkan i ögonhöjd för att utveckla
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Utvärdering projekt Fenix
Utvärdering projekt Fenix EN KVANTITATIV UTVÄRDERING BLAND PERSONAL Strandska Utvecklingshuset AB 21 mars, Katarina Åkesson Innehållsförteckning Introduktion Bakgrund & syfte Metod och målgrupp Resultat
LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun
LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra
Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.
Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands
ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling
Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
eworkbarometern VÅREN 2013
eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens
Kursrapport kurs SC131B VT 2018
Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Delkurs 1: Humanjuridik, 7,5 hp Kursansvarig: Mikael Matteson Antal registrerade studenter: 82 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 28 Svarsfrekvens:
Kompetensrådsträff 2011-03-17
Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,
Reflektioner kring enkätsvaren för kompetensistaten.se samt synpunkter som samlades in vid nätverksträffen i augusti 2015
Reflektioner kring enkätsvaren för kompetensistaten.se samt synpunkter som samlades in vid nätverksträffen i augusti 2015 En tredjedel av mottagarna har svarat (29 personer). Av dem har: - Hälften bara
Resultat av utvärdering av råd för regionalt LPA
Resultat av utvärdering av råd för regionalt LPA Det regionala lärlingsrådet följdes upp av en enkät för att utvärdera deltagarnas åsikter och för att få feedback för att kunna få lärdom av dessa för att
COACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014
Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,
Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT
Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...
Slutrapportering Myndighetsgemensam brukarsamverkan
Slutrapportering Myndighetsgemensam brukarsamverkan Sophie Werkö 2018-12-04 Rådet för styrning med kunskap är: Metod Två parallella grupper som samordnas Viss avspegling Externa aktörer Medverkande brukarorganisationer:
Partnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg
Partnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg Syftet med dagen var att förankra vad partnerskapet kan komma att innebära för Fyrbodal. Var det tydligt?
Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge
Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar
ia.envall@skolutveckling.se Myndighetens uppdrag Initiera och genomföra utvecklingsinsatser för att höja kvaliteten i matematikundervisningen Med syfte att nå en ökad måluppfyllelse inom förskola, skola
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet
Verksamhetsberättelse BarnSam 2013
2014-01-02 Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 Medarbetare i fem av Region Gotlands förvaltningar möter dagligen barn och ungdomar i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt barnen inom sin egen verksamhet,
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 217/218 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING
KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som
Arbetsformer. 1 Arbetsformer vattenråd
Arbetsformer Sangisälvens och Keräsjokis vattenråd 1 Arbetsformer vattenråd Vattenrådet har rollen som samverkansorgan inom avrinningsområdet i relation till ansvariga myndigheter, berörda intressenter
Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling
1/8 Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling Bakgrund I samband med att Region Östergötland övertog det regionala utvecklingsansvaret
UTVÄRDERING HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE
Avsedd för Hållbar Mobilitet Skåne Dokumenttyp Rapport Datum September, 2011 UTVÄRDERING HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE [Dubbelklicka för att infoga bild (storlek 18,6 cm x 10,1 cm) eller radera detta fält] UTVÄRDERING
De viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
Kvalitetsrapport Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati
Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)
STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som
Lärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Vilken ort? Medlemmar i föreningen
Kursutvärdering Kompetenta Anordnare - omgång 3 De flesta deltagarna kommer från Blekinge och från Värmland. Diagram (n=45) Vilken ort? 2 6 7 6 Blekinge Umeå Vara Värmland Västerås Det är i huvudsak större
styrdokument i botkyrka kommun
styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan
Resultat från seminarium 2
Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå
Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus
1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012
Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5
Överenskommelsen ur de idéburna organisationernas synvinkel. En uppföljning av Överenskommelsen
Överenskommelsen ur de idéburna organisationernas synvinkel En uppföljning av Överenskommelsen 1. Inledning Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL
Företagarens vardag i Linköping 2015
En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och
Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen
Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen Gunilla Henningsson Social resursförvaltning, enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Jag kommer berätta om
Västerbottens Skidförbund har vid Skidtinget 2012 i Umeå arbetat med de strategiska områden SSF pekat ut för att nå visionen.
För kommande verksamhetsår, 2012-2013, föreslås att skall arbeta med huvudinriktning enligt denna verksamhetsplan. Förbundets båda kommittéer, alpint och längd, är de delar av förbundets organisation som
Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA
Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.
Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.
2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över
Strategierna som styrinstrument
Strategierna som styrinstrument Reglabs RUS-nätverk, 180424 Intro, Susanne Rosendahl, Region Örebro län Nationella betraktelser och en internationell utblick, Göran Hallin, Kontigo Enkätsvar och dialog,
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen.
Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017
Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017 Lina Collin Ahlgren Innehåll Inledning...3 Datainsamling...4 Resultat...6 Barntillsyn och boende...6 Barntillsyn... 6 Boende... 8
Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten
Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal
Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010
RAPPORT 1 (7) DNR: HANDLÄGGARE Bibliotekschef Karin Ivarsson TELEFON 0522-69 65 23 karin.ivarsson@uddevalla.se Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 1. Bakgrund och syfte Uddevalla
Du gör skillnad för människan i vardagen!
Medarbetarplan Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning 1. Medarbetarsamtal 2. Uppföljningssamtal 3. Resultatsamtal 4. Lönesamtal Du gör skillnad för människan i vardagen! Innehållsförteckning Min medarbetarplan
Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet
Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet En del av Vård- och omsorgscollege Nationella Kompetensrådet NKR bildades 2010 och på initiativ
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
KVALITETSSAMMANFATTNING FRIDASROSKOLAN LÄSÅR
1. Kunskaper Generellt sett ser vi att eleverna nått goda resultat. Nästan alla elever i årskurs 1 har nått kommunens läsmål. Dock är resultatet något sämre för årets ettor än för förra årets trots den
SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården
SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 5 9 november 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: september 2012-oktober
Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123
Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden
Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen
Medborgardialog Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-09-28 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen
Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2014-11-07 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden 2013 11 01-2015 03 01 Inlämnas senast 2015 03 01 Dokumentets namn: Kommun Årlig rapport
Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun
Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING
Haningeborna tycker om stadskärnan 2014
Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar
Boende för äldre - från en vård- och omsorgsfråga till en fråga om hur vi bygger ett samhälle
Boende för äldre - från en vård- och omsorgsfråga till en fråga om hur vi bygger ett samhälle En utvärdering av projektet Bo bra på äldre dar i Mjölby kommun April 2012 Sofia Wistus, Institutionen för
Samhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer Förskolan
Brukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Uppdraget som ordförande i ett samordningsförbund
1 (7) Uppdraget som ordförande i ett samordningsförbund Redovisning av enkätundersökning 2016 Denna rapport bygger på resultat av en enkät utskickad till ordförande i samordningsförbund. Syftet med enkäten
Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun
UTVECKLINGSPLAN FÖR MORA BYARÅD
UTVECKLINGSPLAN FÖR MORA BYARÅD Utvecklingsplanen antagen av årsmötet 2010-03-31 Meningen med föreningen Mora byaråds uppgifter Mora byaråd ska enligt sina stadgar medverka till en positiv och hållbar
Rapport, förslag politisk organisation
Rapport, förslag politisk organisation Robertsfors kommun 2019 Översyn politisk organisation Det fattades i början av mandatperioden 2015-2018 beslut om att göra en utvärdering av den politiska organisationen
Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober
Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober Maria Jarl, Göteborgs universitet Nina Thelander, Karlstads universitet Johan Lithner, Umeå universitet
Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2016-01-18 Diarienummer KSN-2016-0063 Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Verksamhetsberättelse juni juni 2017
[Ange dnr] LSS-rådet [Ange namn och funktion] 1(5) Verksamhetsberättelse 2016- LSS-rådet LSS-rådet drivs i projektform sedan beslut i nämnd i april 2016 och ska utvärderas under. Vid LSS-rådets möte 19
Institutionen för psykologi. Psykologprogrammet. Rapport. Mattias Emgård, Josefin Glantz & Jasmine Tuovinen,
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Rapport Mattias Emgård, Josefin Glantz & smine Tuovinen, 013-1-0. Innehållsförteckning Sida INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD RESULTAT 3 ENKÄTSAMMANSTÄLLNING
Nationell organisering för kunskapsutveckling i socialtjänsten. Dialogkonferens FoU Välfärd 6 februari 2016 Anna Lilja Qvarlander SKL
Nationell organisering för kunskapsutveckling i socialtjänsten Dialogkonferens FoU Välfärd 6 februari 2016 Anna Lilja Qvarlander SKL Systemet för kunskapsstyrning Kommuner/lands -ting/region Regionala
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet
Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet Katarina Eckerberg Anna Zachrisson Gunilla Mårald Statsvetenskapliga institutionen/centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet
Statusrapport. Digital Mognad i Offentlig Sektor
Statusrapport Digital Mognad i Offentlig Sektor 2019 02 Statusrapport 2019 Om Digital Förvaltning Digital Förvaltning är ett forskningskonsortium inom ramen för Swedish Center for Digital Innovation. Målsättningen
Reglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald
Reglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald Jag hade förväntat lite mer struktur på processen Ibland betyg 5 ibland betyg 2. Ojämnt, men väl värt deltagande för det som var givande. Respondenter:
1 (7) Forum för samverkan. Verksamhetsberättelse Organisationsnr:
1 (7) Forum för samverkan Verksamhetsberättelse 2015 Organisationsnr: 2 (7) 1. FoSam under 2015 Syftet med Forum för samverkan (i det följande förkortad FoSam) är att fungera som en stödorganisation för
Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 2009
Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 9 Plats: Quality Airport Hotel Arlanda personer av sammanlagt 7 tillfrågade har besvarat enkäten. 1=dåligt 2=mindre bra 3=genomsnittligt 4=bra =mycket bra
PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD
PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD 2019-03-21 Agenda Om Rambolls uppdrag Genomförande av kartläggningen Resultat a) Våra iakttagelser för ett urval av kartläggningens temaområden
Trivselundersökning fritidshem 2019
Utbildningsförvaltningen Christian Tegnvallius 0476-642 479 christian.tegnvallius@almhult.se Resultatrapport Trivselundersökning 2019 1 SAMMANFATTNING... 2 INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN... 3 ANTAL SVAR...
Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet
Utvecklingsarbete 2012-2013 1 Bakgrund I och med nya läroplaner och kursplaner från 1 juli 2011 tydliggörs behovet av fördjupade kunskaper när det gäller bedömning av elevernas kunskaper i skolformen Grundsärskola:
Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10987 Uppsala kommun Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Uppsala kommun Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Dnr 43 2016:10987 2(5) s beslut Föreläggande
Metoder: Centrumbildningar, open science, involvera parter i processen
Hur få till samverkan för hållbar utveckling Metoder: Centrumbildningar, open science, involvera parter i processen Se utbildning som samverkan. Studenter är impact!! Hinder/ möjligheter: Svårigheter att
Nätverk. för blivande bibliotekschefer. SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015
Nätverk för blivande bibliotekschefer SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015 Bakgrund Framtida chefsförsörjning till universitets- och högskolebiblioteken Biblioteksledningarna genomgår nu en generationsväxling
Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016
Mångfald inte bara en fråga om rättvisa Kajsa Rives 11 november 2016 Mångfald handlar om likheter och olikheter Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Måltidsvän rapport. Projekt Måltidsvän rapport
Måltidsvän rapport Projekt Måltidsvän rapport -- Projektet måltidsvän startade i maj. Sedan starten har antalet seniorer som haft måltidsvän stadigt ökat. Hittills har 8 personer haft en måltidsvän som
Utbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper
Utbildningsförvaltningen Bilaga 14 Ledningsstaben Sida 1 (6) 2013-12-30 Handläggare Monica Söderman Telefon: 08-508 33 889 Till Utbildningsnämnden 2014-01-16 Förvaltningens förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden
Uppföljning av Reglabs lärprojekt
Uppföljning av Reglabs lärprojekt 2017-08-17 1. Bakgrund Vid styrelsens möte i november 2016 diskuterades frågan om halvtidsutvärdering av Reglab-projektet 2015-19. Eftersom Reglab genomfört två tidigare