Pensionsenkät Anna Blomqvist, Mårten Prag Örebro läns läkarförening

Transkript

1 Pensionsenkät Anna Blomqvist, Mårten Prag Örebro läns läkarförening Våren-sommaren 1998 genomförde Örebro läns läkarförening en enkätundersökning till de medlemmar, som är anställda på RSÖ. Syftet var skapa en översikt av den framtida läkartillgången genom att göra en kartläggning av medlemmarnas önskemål om förtida pensionering och reduktion av arbetstid. Enkäten skickades ut till c:a 4 personer. Åldersfördelning Totalt svarade 192 män och 12 kvinnor, födda Medelåldern låg vid 51 år och 5% var födda mellan Det finns en snedhet i fördelningen med tyngdpunkten förskjuten åt högre medelålder. Detta orsakas bl a av en relativt hög medelålder på de läkare som studerade under 197-talet. En annan orsak är att de yngsta läkarna lämnade sjukhuset med anledning av det stora besparingsbeting som genomfördes för några år sedan. Det syns klart att det finns inte mycket att fylla på med då de stora kullarna börjar uppnå pensionsåldern om 1 år. Fig 1. Fördelning av födelseår ÅÅl Antal Std. Dev = 8,21 Mean = 51, N = 294, Födelseår 1

2 Könsfördelning Omkring 1/3 var kvinnor. Det finns en tendens till könsutjämning i de yngre åldersklasserna. Fig 2 Könsfördelning i olika åldersklasser kön Count kvinnor män Åldersklass Tabell 1. Fördelning av ålder och kön Ålder kvinnor män Total Total

3 Tjänstgöringsgrad Sammanlagt 269 personer, dvs 91,5 % uppgav att de arbetar heltid. 23 personer, varav 19 kvinnor deltid, och ytterligare en kvinna var barnledig. De flesta deltidsarbetande arbetade >75%. Fig 3. Hel-deltidsarbete uppdelat på kön Antal 2 1 kön kvinnor Barnledi deltid heltid J män hel-deltidsarbete Tabell 2. Fördelning av hel-deltidsarbete och kön hel-deltidsarbete kvinnor män Total deltid heltid Barnledi 1 1 J 1 1 Total

4 Deltidsarbete förekom i alla åldersklasser. Fig 4. Hel-deltidsarbete uppdelat på åldersklasser Antal hel-deltidsarbete Barnledi deltid 2 heltid J Åldersklass Tabell 3. Hel-deltidsarbete i olika åldersklasser Åldersklass deltid heltid Barnledig J Total (12%) 22 (88%) (5%) 8 (95%) (8%) 123 (91%) 1 (1%) (1%) 44 (88%) 1 (2%) 5 Total 23 (8%) 269 (91%) 1 (,5%) 1 (,5%) 294 4

5 Planerad tjänstgöring Mer än hälften, dvs 163 personer, uppgav att de inte planerar arbeta i samma utsträckning som de gör idag fram till 65 års ålder. 115 personer svarade att de planerar arbeta i oförändrad omfattning, två kanske och 11 personer vet ej. Fig 4. Planerar arbeta i samma utsträckning fram till 65 års ålder Antal 2 1 JA Kanske NE Arbete i samma utsträckning till 65 års ålder Vet ej Det fanns en tydlig könsskillnad när det gäller avsikten att arbeta i oförändrad utsträckning fram till pensionering. En tredjedel av kvinnorna och knappt hälften av männen avsåg att arbeta i oförändrad utsträckning tills de uppnått 65 års ålder. Antal arbete i samma utsträckning till 65 års ålder 4 ja 2 Kanske nej kön kvinnor män vet ej 5

6 En felkälla kan vara att vi inte kan se om man avser att öka eller minska sin arbetstid. Det är dock förhållandevis få som arbetar deltid redan nu (<1%), för att denna felkälla ska få någon stor genomslagskraft. Tabell 4. Önskemål om att arbeta i samma utsträckning till 65 års ålder hos män och kvinnor ja nej vet ej kanske ej svar Total kvinnor 29 (28%) 66 (65%) 6 (5%) 1 12 män 86 (45%) 97 (51%) 5 (2,5%) 3 (1,5%) Total 115 (39%) 163 (55%) 11 (4%) 3 (1%) Fig 6. Avsikt att arbeta i oförändrad utsträckning fram till 65 års ålder uppdelat på olika åldersklasser. Antal arbete i samma omfattning till 65 års ålder 4 ja 2 Kanske nej Åldersklass vet ej Tabell 5. Åldersklass och arbete till 65 års ålder födelseår ja nej vet ej kanske ej svarat Total Total

7 Pensioner Knappt en fjärdedel har angivit möjlighet att minska tjänstgöringen i önskad omfattning genom pensionsförsäkring. Ytterligare nästan 4% har uppgivit att de kanske har denna möjlighet. Förhållandet är lika mellan kvinnor och män. Däremot råder större tveksamhet om möjligheten att finansiera reducerad tjänstgöring på detta sätt i den yngsta åldersklassen. Fig 7. Om pensionsförsäkring gör det möjligt att minska arbetstiden i önskad utsträckning. Antal Pensionsförsäkring 2 Ja Kanske kvinnor män Nej kön Fig 8. Möjlighet att reducera arbetstiden med pensionsförsäkring i olika åldersklasser. Antal Pensionsförsäkring 1 Ja Kanske Åldersklass Nej 7

8 Tabell 6. Möjlighet att reducera arbetstiden med pensionsförsäkring i olika åldersklasser. Ej svarat Ja Kanske Nej Total Total Det är endast i klassen över 6 år som majoriteten avser att arbeta oförändrat fram till 65. Man kan göra den tolkningen att det är de friskaste och starkaste som blivit kvar efter 6- årsåldern (hälsoselektion). Eller att det är de till yrket mest hängivna. Värderingarna om yrkesrollens betydelse kan vara olika mellan de olika generationerna. På samma sätt kan de också komma att skifta i olika åldrar. Man kan i alla händelser inte utgå ifrån att de yngre ålderskategorierna kommer att ha samma inställning som den har idag då de uppnår 6- årsåldern. En betydelsefull faktor som påverkar valet av pensionsålder är de ekonomiska förutsättningarna. Reglerna för pensionsgrundande inkomst förändras. Sannolikt kommer pensionsvillkoren att försämras och därmed kan benägenheten att vilja arbeta längre upp i åldrarna komma att öka fr a för de yngre. Även bland de yngre är det dock många som idag inte vill arbeta i oförändrad utsträckning fram till 65 års ålder. Sammanlagt 13 personer har angivit att de önskar reducera arbetet i framtiden. En tjänstgöringsgrad mellan 5-75% är ett dominerande önskemål bland de som önskar reducera arbetstiden. Fig 9. Tjänstgöringsgrad vid minskning av arbetstiden före 65 års ålder. Antal Minskningagrad %

9 Fig 1. Ålder då man önskar minska arbetstiden Antal minskningsålder Fig 11. Ålder då man vill sluta arbete. Antal Slutålder, års ålder

10 Prognoser Tre beräknngsmodeller för skattnng av återstående arbetstid och kalenderårsavgång har använts. 1. Kalenderårsavgång baserat på 1% arbete till 65 års ålder. 2. Kalenderårsavgång baserat på aktuell tjänstgöringsgrad och uppgivet slutår. Svarsbortfall har korrigerats med medelvärde för variabeln enlig metod i det datorbaserade statistikprogrammet SPSS. 3. Kalenderårsavgång baserat på uppgivet slutår, tjänstgöringsgrad före och efter ev minskning och hänsyn taget till svarsbortfall enl ovan. Många kommer enl prognosen att sluta före 65 års ålder. Vi ser att det råder en viss skillnad i utfall mellan de olika beräkningsgrunderna, vilket visas i följande scatterdiagram. De röda markeringarna visar hur det skulle se ut om alla arbetade 1% till 65 års ålder. De gröna visar hur det skulle se ut om man tar hänsyn till uppgiven sluttid och de blå om man dessutom också lägger till ev minskning av arbetstid före pensionering. Det är ett visst overlap, så att alla markeringar visas inte i ett och samma diagram. Vi ser att önskemål om tidigareläggande av pensionering har stor betydelse och i enstaka fall kan det röra sig om omkring 5-1 år. Figur12. Plotterdiagram med utfall av alla 3 beräkningsmodellerna % till 65 år sluttid+minskning 2 1% till 65 år uppgiven sluttid 1% till 65 år % till 65 år 1

11 Nedan presenteras antalet läkaravgångar per kalenderår enligt alla tre beräkningsmodellerna i tabellform. Absoluta avgångstal för varje kalenderår och procentuell kumulativ frekvens kan studeras. Tabell 7. Kalenderårsavgångar enligt alla tre beräkningsmodellerna Årtal Frequency 65 Frequency återtid Frequency korr Cumulative Percent 65 Cumulative Percent återkal Cumulative Percent korr ,3, ,4 2, 2, ,4 3,4 3, ,7 4,8 5, ,1 6,5 6, ,5 9,5 1, ,6 13,3 14, ,2 15, 16, ,6 18,4 21, , 21,4 22, ,1 24,8 26, ,5 28,2 31, ,2 32,3 36, , 35,7 38, ,3 39,5 43, ,1 43,5 48, ,9 49,7 53, ,3 52, 56, , 56,1 59, ,1 62,2 65, ,5 66,3 69, ,9 7,7 73, ,7 75,2 77, ,8 78,9 81, ,6 82,3 84, , 85,7 86, ,4 87,8 88, ,1 89,8 9, ,8 91,5 92, ,5 92,9 93, ,6 95,9 96, ,9 96,9 98, ,3 97,3 98, ,9 98, 98, ,3 98,6 99, ,3 99,3 99, ,7 99,7 1, , 1, Total

12 Antalet kvarvarande läkare under förutsättning att ingen nyanställning sker, kommer att se ut enl följande. Fig. 13. Antalet återstående läkare under förutsättning att inga nyanställningar sker fram till år 23. Kumulativ frekvens Missing Pensionsavgång om alla arbetar 1% till 65 års ålder Pensionsavgång vid uppgiven slutålder Pensionsavgång vid uppgiven slutålder, samt med hänsyn taget till ev arbetstidsminskning och korrigerat för svarsbortfall* * Vid beräkningen av denna variabel multipliceras återstående arbetsår med den angivna procent som angivits. Det resulterar i ett tidigareläggande av pensionsår på papperet. I själva verket uppkommer behovet av en ersättre för att fylla ut deltiden tidigare, samtidigt som man kommer att arbeta några år längre än vad som framgår av grafen. I själva verket kan den blå kurvan komma att vänsterförskjutas ytterligare något. Diskussion Åldersintervallet var år med medelålder 51 år. Hälften av de som besvarat formuläret var i åldrarna år, vilket innebär ett på sikt kraftigt ökat rekryteringsbehov. Mer än hälften av de som besvarat enkäten önskar avsluta eller reducera sitt yrkesverksamma arbete som läkare före 65 års ålder. Det finns också ekonomiskt utrymme för läkarna att göra så, fr a i de stora årskullarna av 4- och 5-talister. Eventuellt kan så stor del som 6% bekosta sin pensionering före 65 års ålder. 12

13 Baserat på svarsutfallet ser man en mer kraftigt stigande tendens från år 23 med 12 avgångar för att sedan stiga raskt. Man kan följa skillnaderna genom att studera de kumulativa procentsatserna i tabell 8. Den mest markanta skillnaden mellan de tre olika beräkningsmodellerna finns mellan 1% arbete till 65 års ålder och uppgivet slutår. Tillskottet som önskemål om reducerad arbetstid medför är kanske mer marginellt men kan inte bortses ifrån. Önskemålen om arbetstidsminskning har av tekniska skäl här kommit att visa sig som tidigareläggning av avgångsår genom att det skett en beräkning av den återstående volymen av läkartid. Detta är något missvisande. Dessa personer kommer att arbeta i reducerad omfattning under ytterligare ett antal år. Arbetstidsminskningen har dock inträffat några år före beräknat slutår. Det innebär att behov av ersättare uppkommer något tidigare än vad som syns här. Även andra aspekter måste beaktas. Enligt rekommendation från läkarförbundet bör nattarbete som primärjour inte förekomma för de som är 55 år och äldre. I våra beräkningar har inte heller medtagits avgång och arbetstidsminskning orsakad av ohälsa. En stor andel av läkarkåren befinner sig i de farliga åldrarna då olika förvärvade sjukdomar börjar göra sig gällande. En trend generellt i samhället är att ohälsa pga hög arbetsbelastning och låga påverkansmöjligheter börjar märkas. Läkare kan eventuellt ha större förmåga att hantera denna typ av arbetsbelastning. Organisationen har dock slimmats betydligt under senare år, samtidigt som tekniken och behandlingsmöjligheterna har utvecklats. Detta resulterar i ökade krav, där även läkare slutligen når sin gräns. KAK-enkäterna har visat att arbetskraven stiger, liksom att tecken till utmattning ökar och detta kan i värsta fall resultera i ökad ohälsa och reducerad arbetsförmåga även i läkarkåren. Det är synnerligen angeläget att det kommer till stånd ytterligare utredning av det rekryteringsbehov som föreligger idag liksom tillskapande av resurser, inte minst klinikvis för att täcka upp de framtida vakanserna. Läkarföreningen medverkar gärna i de diskussionerna eftersom frågan är väsentlig för den framtida arbetsmiljön. 13