Årsberättelse 2013 med rapport om kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet

Transkript

1 Årsberättelse 2013 med rapport om kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet

2 Våra verksamhetsområden S:t Eriks Ögonsjukhus är unikt i Sverige genom att vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård, högkvalitativ forskning och bred utbildning i samarbete med Karolinska Institutet. Varje år har vi cirka patientbesök från Stockholms län, Sverige och utlandet. Vi bedriver verksamhet i huvudsak på Kungsholmen i Stockholm. Vi har även mottagningar på Karolinska Universitetssjukhuset. Huddinge och på Danderyds sjukhus. Förutom våra olika kliniker har vi också akutmottagning, vårdavdelning, operation och steril central samt konsultverksamhet vid andra sjukhus. Sjukhuset har cirka 370 medarbetare och drivs som ett aktiebolag med Stockholms läns landsting som ägare. För frågor om årsberättelsen, kontakta avdelningen för verksamhets utveckling eller informationsavdelningen på telefon Formgivning och produktion: Fidelity AB Foto: Johanna Hanno Tryck: Åtta.45 2 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

3 Förord Medicinska resultat och patientsäkerhet För att säkerställa att våra patienter får den bästa ögonsjukvården lägger vi stor vikt vid att mäta och jämföra medicinsk kvalitet. Under året har vi definierat ännu fler medicinska mål och rapporteringen till kvalitetsregistren är fortsatt hög. Vi har etablerat ytterligare samarbeten med ledande ögonsjukhus i världen för att jämföra medicinska resultat. Det visar sig att vi mycket väl kan mäta oss med deras kvalitet. Vi uppnår de medicinska målen i vårdavtalet. Fortsatt hög tillgänglighet Även under 2013 har vårt mål varit att kunna hjälpa så många som möjligt till en bättre syn genom att leva upp till landstingets vårdgaranti. Tillgängligheten till S:t Eriks vård är mycket god. Vi uppfyller vårdgarantin på 90 dagar till operation och behandling till 98,3 procent. Vårdgarantin för mottagningsbesök inom 30 dagar följs i 97,3 procent av alla fall. Hela 94 procent av akutens besökare hade en vistelsetid under fyra timmar, vilket överträffar både landstingets och vårt eget mål. Antalet väntande återbesök har ökat något under året. Bättre planering Vi hade en högre produktion under året jämfört med Det beror bland annat på ett stort antal extramottagningar och att vi blir allt bättre på att planera vår produktion. Vi har nu t.ex. ingen väntetid för nybesök för kataraktpatienter tack vare en framgångsrik resursplanering som också bidragit till ett jämnare patientflöde. Resultatet av den satsningen bör vi kunna se på lite längre sikt. Under 2013 har en medarbetare disputerat och en avlagt licentiatexamen. Vi publicerade drygt 50 vetenskapliga artiklar. Vid S:t Eriksdagen i början av året visade vi upp all den forskning som pågår. Våra medarbetare har som tidigare haft möjlighet att auskultera på världsledande kliniker och vi har tagit hem nya tekniker och metoder till vårt sjukhus. Vi fortsätter också den viktiga satsningen på ST-utbildningen, för att kunna trygga kompetensförsörjningen i länet. Nytt ögonsjukhus Under året har vi deltagit i den nya utredningen om länets ögonsjukvård inom ramen för planen för framtidens hälso- och sjukvård. Utredningen resulterade i ett uppdrag att återkomma med ett konkret förslag på lokalisation av S:t Eriks Ögonsjukhus i närheten av Nya Karolinska Solna och Karolinska Institutet. Vi ser fram emot ett beslut om att inrätta ett Centrum för ögonsjukvård i Hagastaden under våren Anders Boman Vd Kompetensutveckling och undervisning För att ytterligare stimulera våra läkare att forska och undervisa, gjorde vi en särskild lönesatsning under året. S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

4 Våra verksamhetsområden 4 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

5 Innehåll Händelser under året 6 Verksamheten i siffror 9 Våra verksamhetsområden Akut och allmän ögonsjukvård 12 Barnögon och skelning 13 Glaukom 13 Katarakt 14 Kirurgisk retina 14 Kornea 15 Medicinsk retina 16 Neurooftalmologi 16 Ögononkologi 17 Ögonplastik, tårvägar och orbita 17 Vår forskning och utbildning Forskning 20 Utbildning 23 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 26 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 28 Säker hälso- och sjukvård 30 Patientfokuserad vård 36 Effektiv hälso- och sjukvård 38 Jämlik vård 39 Vård i rimlig tid 41 Organisation 42 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

6 Händelser under året S:t Eriksdagen Under S:t Eriksdagen i februari gav våra forskande medarbetare en översikt över alla de olika typer av forskningsoch utvecklingsarbeten som pågår. Arrangemanget riktade sig framförallt till alla medarbetare, inbjudna privatpraktiker i länet, patientföreningar med flera. Översyn av den medicinska administrationen En översyn av organisationen för den medicinska administrationen visade på fördelarna med en sammanhållen organisation, men också behovet av att förstärka organisationen med gruppchefer för respektive klinik och för centralkassan. Nöjda medarbetare Resultatet från årets medarbetarenkät visade på fortsatt höga värden där medarbetarindex låg på 78 jämfört med förra årets 77. Hela 88 procent svarade på enkäten, vilket visar på ett stort engagemang och att många vill vara med och påverka. Internationellt utbyte För att vi ska vara ett ledande ögonsjukhus är det viktigt med ett utbyte av kunskap och erfarenhet. Exempel på det var den amerikanske ögonplastikkirurg som arbetade på S:t Erik under ett halvår. Vi hade också fyra utbytesstudenter under året samt auskulterande läkare från andra länder. Mer ögonkunskap på AT-stämman Ögonspecialisten Steffen Schulz-Key och ST-läkarna Katarina Granath och Stamatios Aslanisi medverkade på AT-stämman för att ge AT-läkarna möjlighet att testa på olika sätt att undersöka ögat på. Världsbokdagen 2013 Den 23 april uppmärksammade vi Världsbokdagen genom att vi arrangerade högläsning i väntrummet på vår mottagning på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. S:t Erik i strejkvarsel Svenska Kommunalarbetareförbundet varslade om stridsåtgärder på försommaren efter att deras förhandlingar om ett nytt kollektivavtal med Sveriges Kommuner och Landsting hade strandat. Varslet berörde S:t Erik och omfattade undersköterskor vid sterilcentralen och operationsavdelningen. Även Medicarrier var uttaget. Strejken trädde aldrig i kraft. Ny leverantör av anestesitjänster Under året slutförhandlades ett nytt avtal om anestesitjänster med Södersjukhuset. Utredning om framtidens ögonsjukvård I juni fattade Landstingsstyrelsen beslut om att göra en fördjupad utredning om S:t Eriks framtida lokalisering. Frågan om hur den landstingsdrivna ögonsjukvården kan bli än mer samlad utreddes också under året. Nya i S:t Eriks styrelse Inger Andersson tillträdde under året som ny ordförande i styrelsen. Christina Torstensson tillträdde som ny ledamot. PO Karlsson, Claes Hulting och Jan Liliemark är fortsatta ledamöter i styrelsen. Patientnöjdhet mäts med smileys Under året startade vi ett försök med att mäta den patientupplevda kvaliteten i centralkassan och på akuten med hjälp av smileys. Den övervägande majoriteten är nöjda med servicen på sjukhuset. Översyn av flöden och arbetssätt Under året har flera flöden och arbetssätt setts över för att effektivisera verksamheten och skapa en bättre arbetsmiljö. Bland annat utmärkte sig vår akuta verksamhet inom landstingsvärlden genom korta väntetider. Även främre segmentets framgångsrika resursplanering är ett bra exempel på förbättringsarbete. Landstinget 150 år När landstingen i Sverige fyllde 150 år bjöd Stockholms läns landsting in till Öppet Hus den 28 september. S:t Erik fanns på plats för att visa upp verksamheten och för att möta patienter och allmänhet. Anders Kvanta får Axel Hirsch pris Anders Kvanta tilldelades Axel Hirsch pris 2013 för att han med sin forskning lagt grunden för behandling av våra vanligaste näthinnesjukdomar. Flitiga föreläsare från S:t Erik S:t Eriks medarbetare är ofta anlitade föreläsare i många skiftande sammanhang. Exempel på sammanhang under året var Svenska ögonläkarföreningens årsmöte, patientsäkerhetsdagarna, Seniormässan samt många internationella sammanhang. 6 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

7 Guldögat till Emma Nivenius Emma Nivenius utsågs till 2013 års handledare av STläkarna och fick utmärkelsen Guldögat. Motiveringen löd: För ditt brinnande engagemang, ditt självklara sätt att alltid ta dig tid, din pedagogiska läggning och din stora kunskap. Ett föredöme för alla läkare. S:t Erik utbildar med kvalitet Även i år fick vi fina betyg av studenterna vid läkarprogrammet. Även deltagarna på våra SK-kurser var mycket nöjda. Docenturföreläsning om hornhinnetransplantation Per Montan gav sin docenturföreläsning på temat Avstötning vid hornhinnetransplantation. Titeln docent innebär att man är självständig forskare och en erkänd utbildare. Forskning och utbildning stimuleras Styrelsen fattade beslut om att göra en extrasatsning på forsknings- och utbildningsaktiva läkare i årets löneförhandlingar. Disputation och halvtidskontroll Bing Zahn disputerade den 15 mars. Hon försvarade sin avhandling Detailed analysis of slow oscillatory movements of eye position. I april presenterade David Epstein sitt hittills utförda arbete vid en halvtidskontroll. Titeln på arbetet är: Treatment with Bevacizumab for central retinal vein occlusion and its seasonal characteristics. S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

8 Våra verksamhetsområden 8 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

9 Verksamheten i siffror 2013 Stabil ekonomi S:t Erik redovisade ett operativt positivt resultat 2013 på 12,5 Mkr över budget. Sjukhuset hade en omsättning på 472 miljoner kronor. Intäkter (Mkr) Övriga intäkter 33,7 mkr Utomlänsintäkter 34,9 mkr Patientavgifter 20,0 mkr FoUU-anslag 10,7 mkr Produktion Den totala öppenvårdsproduktionen var 2,1 procent högre jämfört med föregående år. Den totala slutenvården ökade med 7,4 procent. Produktiviteten (producerat antal poäng/ justerad totalkostnad) steg med 2,4 procent mellan 2012 och Utförd vård Vårdavtal SLL 372,8 mkr Totalt antal besök varav akuta besök varav ögonbottenfotografering varav utomlänspatienter Slutenvårdstillfällen Operationer Intravitreala injektioner Personal Genomsnittsåldern vid S:t Erik var 46,3 år. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med året innan; från 12,5 till 14,1 sjukdagar per anställd och år. Till stor del är det långtidsjukfrånvaron över 90 sjukdagar som har ökat. Av 377 anställda var 82 procent kvinnor och 18 procent män. Yrkesgrupper antal Ögonläkare 68 ST-läkare 28 Ögonsjuksköterskor 58 Operationssjuksköterskor 17 Sjuksköterskor 32 Ortoptister 13 Undersköterskor 57 Optiker 17 Biomedicinska analytiker 4 Medicintekniska ingenjörer 2 Medicinska sekreterare och vårdadministratörer 56 Administrativ och övrig personal 25 Totalt antal anställda 377 God tillgänglighet 97,3 procent av patienterna fick besökstid inom 30 dagar. Behandling eller operation utfördes inom 90 dagar för 98,3 procent av patienterna. På akuten togs patienten omhand inom fyra timmar i 94 procent av fallen. Resurser Vårdplatser slutenvård 16 Vårdplatser dagkirurgi 15 Operationssalar 11 (inklusive dagkirurgiska operationssalar) S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

10 Våra verksamhetsområden 10 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

11 Våra verksamhetsområden Våra verksamhetsområden S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

12 Våra verksamhetsområden Våra verksamhetsområden Verksamheten vid S:t Eriks Ögonsjukhus består av ett antal kliniker samt operationsav delning, vårdavdelning, sterilcentral och administrativa stödfunktioner. Vår uppgift är att skydda, bevara och återställa synen hos barn, vuxna och äldre. På följande sidor presenteras de olika subspecialiteternas mål och resultat för året. Vår verksamhetsidé Helhet Vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård i egen regi eller via samarbetspartners. Nytänkande Vi är ett universitetssjukhus som håller högsta internationella kvalitet. Vi är ledande inom forskning, utveckling och utbildning i samverkan med Karolinska Institutet. Kompetens Våra patienter får ett professionellt omhänder tagande och ett respektfullt bemötande. Akut och allmän ögonsjukvård Vid ögonakuten får patienterna rådgivning, behandling eller slussas vidare för operation eller fortsatt behandling inom sjukhuset. Vi har kvällsmottagning för att kunna erbjuda en snabb tid till dem som sökt akut men som föredrar att få en bokad tid inom några dagar. Ögonakuten bemannas av ögonläkare, ögonsjuksköterskor, undersköterskor och optiker med en bred kompetens inom akut ögonsjukvård. Vi har deltagit i det riksomfattande projektet Akut förbättring som Sveriges Kommuner och Landsting bedrivit. Under året har vi granskat våra arbetsmetoder och rutiner, identifierat förbättringsområden och genomfört ett flertal konkreta förändringar. Numera arbetar vi pappersfritt genom att endast utgå från akutliggaren i vårt datasystem Take Care. Vi införde även en tydligare daglig styrning med en morgon- och eftermiddagsrapport. Vi har analyserat jourbemanningen och fattat beslut om att utöka bemanningen. Vi tog också fram ett introduktionsprogram för nyanställd personal. Vi har sett över medarbetarnas kompetens när det gäller att hantera medicinteknisk utrustning och vi har tagit fram fler så kallade apparatkör 12 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

13 Våra verksamhetsområden kort. Dessutom förbättrade vi uppföljningen av undervisningen i hjärt-och lungräddning. Vi utreder och behandlar också patienter med allmänna ögonsjukdomar samt fungerar som en undervisningsmottagning där handledningen av ST-läkare är prioriterad. Vi kan erbjuda en snabb återbesökstid till patienter som varit på ögonakuten. Utöver detta ger vi botoxinjektioner för tillstånd som t.ex blefarospasm och resttillstånd efter tidigare ansiktsförlamning. Måluppfyllelse Mått Mål 85 % Resultat 94 % Andel patienter som behandlats och kan lämna akuten inom fyra timmar Produktion Akuta besök varav sjuksköterskebesök Antal allmänna besök Antal botoxinjektioner Barnögonsjukvård och skelning På kliniken undersöker och behandlar vi patienter i alla åldrar med skelning, ögonmuskelförlamningar och dubbelseende. Alla barn under åtta år med syn- och ögonproblem kontrolleras hos oss. Vi tar också hand om patienter i alla åldrar med utvecklingsförsening och problem med ögonen. Tillsammans med katarakt- och glaukomkirurgerna på sjukhuset har vi riksspecialitet för barnkatarakt och barnglaukom. Vi har också en omfattande verksamhet för små barn som behöver medicinska kontaktlinser. Som enda aktör i landstinget utför vi skelningsoperationer och nystagmusoperationer. Vi har haft många extra kvällsmottagningar för att möta den stora befolkningstillväxten i länet och klara vårdgarantin. Produktion Antal Skelningsoperationer 422 varav barn under 17 år 143 Mottagningsbesök Screeningverksamhet BVC Kontaktlinsbesök 290 Glaukom Inom glaukomområdet behandlar vi olika former av glaukom. Vi strävar efter att bromsa glaukomrelaterade synskador med individanpassad trycksänkande behandling i form av medicin, laserbehandlingar och operationer. Vi har en rad olika moderna utrustningar för diagnostik och behandling samt bedriver också forskning, utbildning och utvecklingsarbete. Vi har åstadkommit en ännu kortare eftersläpning av återbesöken så att vi kan koncentrera oss på att ge vård till de komplicerade glaukomfallen och de patienter som är mer vårdkrävande. Vi har infört en nybesökmottagning för våra nya patienter. Patienterna får en visusundersökning, tryckmätning, pachymetri, synfältsundersökning, papillbedömning och gonioskopi av ögonsjuksköterska och läkare. De får sin diagnos samt eventuell behandling vid samma tillfälle. Denna typ av mottagning gynnar våra patienter, förbättrar vårdkvaliteten och innebär en utmärkt utbildningstillfälle för våra yngre kollegor. Under året har vi introducerat en ny variant av trabekulektomi med så kallade tagbara suturer som förebygger hypotoni (för lågt tryck) i det tidiga postoperativa förloppet. Vi har också introducerat en ny shunt som heter Baerveldt som ska ge bättre trycksänkning jämfört med andra typer av ventiler. Samtidigt fortsätter vi att använda de andra typerna av glaukomkirurgi d.v.s. icke-penetrerande metoder (djup sklerektomi), Ahmed-ventil och cyklodiod samt den traditionella typen av trabekulektomi. Vi arrangerade för första gången en glaukomkurs för ST-läkare i maj Kursen har fått bra kritik från kursdeltagarna. Måluppfyllelse Mått Mål 100 % Resultat 100 % Mäta hornhinnans tjocklek på alla nya patienter Produktion Antal Mottagningsbesök (behandling och uppföljning) varav läkarbesök varav sjuksköterskebesök Operationer 394 Laserbehandlingar 588 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

14 Våra verksamhetsområden Katarakt Kataraktverksamheten vid S:t Erik är den största i Sverige. Mer än hälften av de patienter som remitteras till oss lider av någon annan synhotande ögonsjukdom, vilket är väsentligt mer än vid andra kliniker i Stockholm och Sverige i övrigt. De flesta operationerna gör vi i lokalbedövning, men vi kan också, som enda klinik i Stockholm, erbjuda operation i narkos. Under året har vårt arbete med produktionsplanering lett fram till att vi ligger helt i fas och inte har någon kö till förundersökning eller operation av katarakt i lokalbedövning. Vi har ökat möjligheten för patienten att före operation få träffa en av våra optiker som vägleder i valet av postoperativ refraktion och planering av behandlingen. Måluppfyllelse Mått Mål < 2 % Andel operationer där oavsiktlig kommunikation mellan ögats främre kammare och bakre delar (glaskroppen) uppkommit. Resultat 0,7 % (Riket: 1,1 %) Mått Mål Skillnad mellan planerad och slutlig refraktion ( glasögonbehov ) 95 % inom +/- 1,0 dioptri Resultat 91,34 % (Riket: 92,64) Mått patientupplevd kvalitet Nationella kataraktregistrets patientenkät under mars månad visade att 89,5 % av våra patienter upplevde en förbättring efter operation. (Riket: 90,2 %) Produktion Antal Mottagningsbesök Kataraktoperationer Kirurgisk retina Sektionen är Skandinaviens största för kirurgiska sjuk domar i näthinnan, gula fläcken och glaskroppen. De vanligaste operationerna utförs med anledning av näthinneavlossning, förändringar i gula fläcken samt vid diabetesförändringar. Vi behandlar även näthinnesjukdom hos för tidigt födda samt utför intraokulära biopsier som vi är ensamma om i landet. Under en tioårsperiod har antalet operationer vid enheten ökat med nästan 30 procent och under det gångna året gjordes fler ingrepp än någonsin. Ökningen är relativt jämt fördelad mellan typingreppen. Trots denna ökning har vi kunnat hålla våra korta väntetider för elektiv kirurgi samtidigt som den förhållandevis omfattande akuta kirurgin upprätthållits. De kirurgiska resultaten är fortsatt mycket goda och internationellt konkurrenskraftiga. Trenden mot att allt fler glaskroppsingrepp görs med finare instrument har förstärkts och en stor del av operationerna görs nu med så små snitt att vi helt kan undvika suturer. Under året har vi introducerat ett nytt läkemedel, Jetrea, för behandling av tidiga stadier av vissa kirurgiska sjuk domar i gula fläcken. Då en ersättningsmodell inte etablerats har läkemedlet ännu inte fått genomslag i verksamheten. Måluppfyllelse Mått Mål 85 % Resultat 90 % Andel opererade näthinneavlossningar som läker med ett ingrepp. Produktion Antal Operationer varav näthinneavlossning 479 varav glaskropp (blödning, makulahål, membran) varav övriga ingrepp S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

15 Våra verksamhetsområden Kornea Korneasektionen håller alltjämt ställningen som ledande i landet vad gäller antal transplantationer och spektrum av behandlingsalternativ. Under det gångna året har docent Per Montan med framgång utfört den första operationen med hornhinneprotes som är ett sista synräddande behandlingsalternativ för patienter där det inte är möjligt att transplantera. Den senaste typen av endotelcellstransplantation, DMEK, har införlivats bland våra metoder. Med denna teknik kan skilda delar av ett enda transplantat användas till två patienter, vilket har kunnat utnyttjas i ett par fall. Ytterligare utvecklingsarbete i hornhinnebanken har lagts på färdigställning av transplantat, med positivt utfall på kliniska resultat, liksom på kvalitetssäkring av bankens arbetsrutiner. En ny hornhinnespecialist, utbildad i USA och en nybliven specialistutbildad på sjukhuset har rekryterats till läkarteamet. Flera kliniska studier och två kvalitetsregister har sjösatts under det gångna året. Sektionens medarbetare fortsätter vara mycket föreläsningsaktiva både inom riket och internationellt. Måluppfyllelse Samtliga hornhinnetransplantationer rapporteras till det svenska hornhinneregistret med tvåårsdata som slutuppföljning. Nedanstående data avser tvåårsuppföljningen av 2011 års operationer och visar ytterligare förbättring inom samtliga målgrupper. Alla fall oavsett annan syninskränkande sjukdom är inkluderade. Mått Andelen patienter med synskärpa 0,5 efter transplantation Keratokonus; mål: 60 %, resultat: 65 % Fuchs dystrofi; mål: 50 %, resultat: 75 % Omtransplantation; mål: 25 %, resultat: 45 % Produktion Transplantationer 175 varav endotelcellstransplantationer 108 Crosslinkingbehandlingar 215 Medicinska laserbehandlingar 83 Övriga operationer 200 Kontaktlinsmottagningen Mottagningsbesök kontaktlinser varav vuxna varav barn 208 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

16 Våra verksamhetsområden Medicinsk retina Hos oss finns Skandinaviens största centrum för utredning och medicinsk behandling av sjukdomar i näthinnan och gula fläcken. Här finns också uveamottagningen, där vi tar hand om patienter med inflammatoriska tillstånd i ögat. De största sjukdomsgrupperna på medicinsk retina är patienter med åldersförändringar i gula fläcken, diabetesförändringar samt venproppar i ögat. Behandling består till viss del av laser, men flertalet tillstånd behandlas idag med läkemedel som injiceras in i ögat. Dessa läkemedel har inneburit ett stort genombrott i möjligheten att förhindra allvarlig permanent synnedsättning hos kroniskt progressiva sjukdomstillstånd i ögat. Alla patienter med diabetes erbjuds regelbunden fotografering av ögonbotten. Sjuttio procent fotograferas av våra mobila team på patientens vårdcentral. Övriga patienter fotograferas på mottagningen på Kungsholmen eller vår filial på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Under 2013 infördes en gemensam mottagning på både uvea- och den medicinska retinamottagningen. Det innebär att patienter inte kallas till en namngiven läkare. Istället är det ST-läkarna som gör en första undersökning och bedömning av de flesta patienterna. En specialist finns tillgänglig för frågor och diskussion. Denna mottagningsform har fungerat väl och uppskattas mycket av läkarna som är under utbildning. Under 2013 infördes det nya läkemedlet Eylea för att behandla våt åldersförändring i gula fläcken. Till skillnad från läkemedlet Lucentis, som ges vid behov, får patienten en injektion varannan månad under första året. Det underlättar för patienten och gör injektionsverksamheten enklare att planera. De preliminära synresultaten ser lovande ut. Undersökningsutrustningen har förbättrats under året med inköp av två nya digitala kameror. Ett toppmodernt kamerasystem (så kallat SLO Scanning laser opthalmoscopy) för samtidig kontrastfotografering och OCT (näthinnetomografi) upphandlades också under hösten. Inom medicinsk retina behandlas många kroniska sjukdomstillstånd som kräver kontinuerliga kontroller och injektionsbehandlingar. Trots ökade krav och en större patienttillströmning har vi kunnat upprätthålla en god produktion, genom bland annat extramottagningar och regelbundna kvällsmottagningar. Måluppfyllelse Mått Mål Resultat 47 % Andel förbättrade patienter efter behandling 12 månader vid makuladegeneration >43 % (rikssnittet ur Nationella makularegistret) Produktion Antal Mottagningsbesök Intravitreala injektioner Kontrollbesök i samband med injektioner Laserbehandling av diabetesretinopati 900 Ögonbottenfotografering Mottagningsbesök uvea Neurooftalmologi Ögonläkarna med specialkunskap inom neurooftalmologi utreder och behandlar patienter med synsymtom som kan kopplas till sjukdomar i nervsystemet, exempelvis stroke, inflammatoriska tillstånd och tumörer i hjärnan. I uppdraget ingår också konsultverksamheten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. För att göra korrekt bedömning av en patient med ett neurooftalmologiskt sjukdomstillstånd behövs ofta många kringundersökningar. Exempel på sådana är synfältsundersökning, OCT av synnerv och näthinna samt mätning av ögonrörligheten. Ett av målen under det gångna året har varit att utveckla mottagningsrutinerna för att samtliga undersökningar ska kunna utföras vid ett och samma tillfälle. Dels för att undvika onödiga återbesök, dels för att patienten ska få besked om sitt tillstånd så snabbt som möjligt. En mätning under första halvåret 2013 visade 100 procents måluppfyllelse för klinisk neurooftalmologisk utredning ett vårdtillfälle. För att effektivisera logistiken kring patientens väg från kassa till utgång har ett datajournalbaserat projekt genomförts, som har förbättrat kommunikationen mellan kassa och mottagning samt mellan de olika vårdgivarna på mottagningen. Produktion Mottagningsbesök Besök ögonsköterska/optiker 780 Konsult S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

17 Våra verksamhetsområden Ögononkologi Vi har ansvar för den nationella ögononkologiska och ögonpatologiska verksamheten i Sverige. Vi är specialiserade på diagnostik och behandling av framförallt retinoblastom och ögonmelanom. Här finns även Sveriges enda ögonpatologi-laboratorium. Under året har vi infört två nya behandlingsmöjligheter för barn med retinoblastom. I samarbete med neurokirurgiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset har vi startat med intraarteriell cytostatikabehandling och vi har nu också möjlighet att ge intravitreala injektioner med cytostatika på S:t Eriks Ögonsjukhus. Nästa år kommer vårt nya webb-baserade kvalitetsregister för uvealt melanom att tas i bruk. Detta sker i samarbete med EyeNet Sweden. Måluppfyllelse Mått Mål <10 % Resultat 3 % Mått Mål <20 % Resultat 12 % Andel patienter med intraokulär tumör som har enukleerats inom ett år efter strålbehandling utförd Andel patienter med intraokulär tumör som har enukleerats inom fem år efter strålbehandling utförd Produktion Antal Mottagningsbesök Operationer 521 Patologipreparat 944 Ögonplastik, tårvägar och orbita Ögonplastiksektionen vid S:t Eriks Ögonsjukhus är den största ögonplastikenheten i Sverige. Patienter från hela landet remitteras till oss. Vi bedriver en mottagningsverksamhet samt kirurgi av patienter med sjuk domar, missbildningar och skador i ögonlock, tårvägar samt ögonhåla. Vi håller årligen tillsammans med onkologsektionen en mycket uppskattad veckokurs för blivande ögonspecialister. En av våra läkartjänster är en så kallad fellowtjänst vilket innebär att en läkare som oftast kommer från en annan ort i Sverige får en subspecialistutbildning hos oss. Under året har flera av sektionens specialistläkare varit föräldralediga. Vi har fått söka vikarier från utlandet och lyckats rekrytera erfarna ögonplastikkirurger från USA och Island. Detta har inneburit att vi introducerat nya kirurgiska tekniker som bland annat pannlyft vid avancerade ögonbrynsptoser (hängande ögonbryn) samt mellanansiktslyft vid avancerat ektropion (hängande undre ögonlock). Vi har införskaffat en videokamera till en av de polikliniska operationssalarna som gör operationerna lättare att se för auskultanter och operationspersonal samt även möjliggör inspelning av polikliniska operationer. Två nya vårdprogram har upprättats: kliniska riktlinjer för periorbitalt ödem (svullnad runt ögonen) och riktlinjer för genetisk screening vid talgkörtelcancer. Vi har via patien tenkäter följt upp resultatet av två olika tårvägsoperationer ett år efter operationen. Vi har haft en låg frekvens (0,58 procent) av postoperativa infektioner. Som kvalitetsmått under året har vi räknat antalet patienter som opererats för basalcellscancer där den patologiska undersökningen (PAD) visat att tumören var radikalt borttagen primärt. Måluppfyllelse Mått Radikalt PAD vid primärslutning. Mål > 95 % Resultat 90 % Produktion Antal Mottagningsbesök Operationer varav bilaterala 256 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

18 Våra verksamhetsområden Vår forskning och utbildning 18 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

19 Våra verksamhetsområden S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

20 Vår forskning och utbildning Forskning Våra fyra forskargrupper bedriver en bred syn- och ögonforskning från glasögon och avancerade synhjälpmedel över kirurgisk utveckling till hur hjärnan uppfattar synintryck. Forskargrupperna är knutna till Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Under 2013 har en medarbetare disputerat och en avlagt licentiatexamen. Vi publicerade drygt 50 vetenskapliga artiklar under året. Grupp Seregard/Kvanta I forskargrupp Seregard/Kvanta finns två inriktningar, dels forskar man om ögontumörer och dels om näthinnans sjukdomar. Ögontumörer Professor Stefan Seregard leder en forskargrupp med inriktning mot tumörer i uvea (främst uvealt melanom), retina (främst retinoblastom) och konjunktiva (främst konjunktivalt melanom). Arbetet inbegriper huvudsakligen molekylära, epidemiologiska och kliniska aspekter och sker i samarbete med såväl nationella som internationella forskargrupper. Tillgängliga tekniker sträcker sig från histopatologi och cellodling till epidemiologi och radiofysik. Arbetet innefattar basalvetenskapliga aspekter men har till stor del diagnostisk och klinisk inriktning. I forskargruppen ingår en professor, en docent, två disputerade forskare och två doktorander. Under verksamhetsåret har medlemmar av gruppen deltagit i the American Brachytherapy Ophthalmic Oncology Task Force samt Svenska Melanomstudiegruppen för att utarbeta nationella och internationella riktlinjer inom ögononkologi. Företrädare för gruppen är flitigt anlitade som författare av kapitel i internationella textböcker. Ett urval aktuella publikationer : Radberger P, Radberger A, Bykov V, Seregard S, Economou M. JARID1B protein expression and prognostic implications in uveal melanoma Invest Ophthalmol Vis Sci 2012;53: Seregard S, All-Eriksson C, Hjelmqvist L, Berglin L, Kvanta A. Diagnostic incisional biopsies in clinically indeterminate choroidal tumours. Eye 2013;27: Seregard S, Pelayes D, Singh AD. Radiation therapy: posterior segment complications Dev Ophthalmol 2013;52: Näthinnans sjukdomar Professor Anders Kvantas forskargrupp studerar näthinnan och dess sjukdomar. De kliniska studierna är omfattande och i huvudsak inriktade mot att hitta nya och förbättrade behandlingar vid våra vanligaste näthinnesjukdomar. Flera studier drivs med syfte att bromsa skadlig kärlnybildning vid makuladegeneration, retinal ventrombos och diabetesretinopati. I ett translationellt samarbetsprojekt vill vi med differentierade embryonala stamceller ersätta döda celler med målsättningen att behandla den vanliga och allvarliga torra formen av makuladegeneration. Våra experimentella projekt inbegriper molekyläroch cellbiologiska studier och prekliniska djurmodeller och har som mål att identifiera nya molekyler av betydelse för uppkomsten av kärlnybildning och celldöd vid ovanstående näthinnesjukdomar. Forskargruppen är translationell med såväl kliniskt verksamma läkare som grundforskare och innefattar en adjungerad professor, fyra disputerade forskare, två doktorander och två gästforskare. Ett urval aktuella publikationer Epstein D, Algvere PV, von Wendt G, Seregard S, Kvanta A. Bevacizumab for macular edema in central retinal vein occlusion. A prospective, double-masked, randomized clinical study. Ophthalmology 2012;119: Epstein D, Algvere PV, von Wendt G, Seregard S, Kvanta A. Long-term benefit from bevaczizumab for macular edema in central retinal vein occlusion. Twelve month results of a prospective randomized clinical study. Ophthalmology 2012;119: Odlade humana blodkärlsceller från näthinnan (höger) respektive åderhinnan (vänster) DAPI Cy3 Merge anti-egfr anti-her3 Negative Control Uttryck av proteinerna EGFR och HER3 i tumör-celler från uvealt melanom. 20 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

21 Vår forskning och utbildning Grupp Ygge (Bernadottelaboratorierna) Inom denna forskargrupp som leds av professor Jan Ygge bearbetar vi frågeställningar om hur hjärnan fungerar i sjukt och friskt tillstånd med hjälp av detaljerade ögonrörelseanalyser och läsning som ett mått på högre kognitiv förmåga och synfunktion. Vi har under det senaste året intresserat oss mer och mer för läsfunktion som en indikator på funktionell syn. Detta har fört oss in på dyslexi och vi har utarbetat ett screeningverktyg för att upptäcka dyslexi i ett tidigt skede för att kunna sätta in adekvata remedieringsinsatser. Vi försöker också förstå samarbetet mellan innerörat och synfunktion genom att använda en translations- och rotationsstol som vi konstruerat på labbet. Med stolens hjälp kan vi stimulera innerörats balansorgan på ett kontrollerat sätt och utläsa svaret av ögonrörelserna som kompenserar för de rörelser som utförs med stolen. Ett doktorandprojekt behandlar traumatiska hjärnskadors effekt på synfunktionen och hur man kan hjälpa dessa patienter med glasögon och ögonträning. Ett annat doktorandprojekt går ut på att utvärdera ett kliniskt instrument för en enkel kvantitativ analys av ögonrörelseförmågan. Barn med cerebral pares har en försämrad närinställning, vilket leder till en suddigare bild vid exempelvis läsning. Exakt hur suddigheten påverkar läsning avser vi att fortsatt studera under Den långsamma darrningen av ögonpositionen kring ett fixationsobjekt som vi tidigare beskrivit påverkas av fixationsavståndet. Ett fixationsobjekt på nära avstånd ökar frekvensen på darrningen. Vår hypotes är att muskeltonus har en effekt på hastigheten (frekvensen) medan amplituden (storleken), som tidigare visats, kontrolleras perceptuellt av synen. Labbets medarbetare är engagerade i den s.k. Expressstudien som utvärderar synfunktion hos extremt prematurfödda barn. Denna studie sker i samarbete med barnögonläkarna vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Forskargruppen består av två professorer, fyra docenter, en medicine doktor, två filosofie doktorer, två doktorander samt ett par gästforskare. Vi har olika professioner som inkluderar ögonläkare, optiker, datorlingvister, ortoptister och neuropsykologer. Nya apparater och tekniker som gruppen har introducerat under året Under året har vi bland annat utvecklat en webbaserad metod för insamling av ögonrörelsedata vid multicenterstudier. Eye trackers kan placeras på exempelvis skolor eller ögonkliniker där inspelningen av ögonrörelser automatiskt laddas upp till en server för en direkt och delvis automatiserad analys av ögonrörelseförmågan. Ett urval aktuella publikationer Pansell T, Hellgren K, Jacobson L, Brautaset R, Tedroff K. The accommodative process in children with cerebral palsy different strategies to obtain clear vision at near. Dev Med Child Neurol. 2013;56: Zhang B, Bolzani R, Öqvist Seimyr G, Ygge J, Pansell T. The influence of horizontal convergence on slow oscillatory eye movements during visual fixation. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2013;54: Grupp Kugelberg Forskargrupp Kugelberg forskar huvudsakligen om katarakt (grå starr) men även om barnögonsjukdomar och glaukom. Vi bedriver forskning om olika intraokulära linser som implanteras i ögat vid gråstarrskirurgi, för att förbättra kvaliteten vid och resultaten efter kirurgin. I dessa studier använder vi bland annat Sirius kamera och Optec 6500 Vision Tester. Vi använder också data från det svenska nationella kataraktregistret för att titta på utfallet och patientnöjdheten efter gråstarrskirurgi. Efter gråstarrsoperationen får man en lättare inflammation i ögat som brukar behandlas med ögondroppar. Vi har precis påbörjat studier av ett nytt ögonläkemedel som kanske kan förenkla denna behandling betydligt. Detta vore en fördel då många av gråstarrspatienterna är gamla och har svårt att få in droppar i ögonen. Barn med synnedsättning på ett öga på grund av brytningsfel eller skelning kan behöva täcka för det friska ögat för att träna upp det sämre ögat. Vi bedriver studier av hur lång tid och hur mycket barnen behöver behandlas. Barn med juvenil idiopatisk artrit kan få inflammation i ögat, så kallad uveit. Hos dessa barn ger det inga smärtsamma symtom och sjukdomen kan därför ha gått långt innan man upptäcker den. Stor skada kan då vara skedd vilket kan vara synhotande för barnen. Dessa barn S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

22 Vår forskning och utbildning screenas därför regelbundet hos ögonläkare, om man upptäcker uveit är den ofta svårbehandlad. I ett projekt studerar vi dessa patienter, hur de reagerar på olika behandlingar med mera, och vi har också utökat barnreumaregistret med en ögondel för att lättare kunna följa uveitaktiviteten över tid. Gruppen bedriver också forskning kring glaukom hos vuxna och barn. Frågeställningar inom detta område är exempelvis om glaukompatienter kan hantera en mobil ögontryckmätare (icare One) själv. Vi vill ta reda på hur mycket ögontrycket varierar under ett dygn och hur mycket en trycksänkning påverkar laserbehandlingen. I denna studie använder vi nya apparater; icare One och Trygger Fish. Vi undersöker också om en 90 graders SLTbehandling ger lika bra trycksänkande effekt som en 360 gradersbehandling. Vi jämför även känslighet mellan en funktionell undersökningsmetod (synfältsundersökning) och en morfologisk metod (Heidelberg Retina Tomograf HRT) vid glaukomuppföljning för att se om HRT är lika känslig som synfältsundersökningen för att upptäcka glaukom försämringar. Maria Kugelberg är forskargruppsledare. I gruppen ingår i övrigt sex docenter, sju medicine doktorer, tre registrerade doktorander och fem blivande doktorander. Ett urval aktuella publikationer Agervi P, Kugelberg U, Kugelberg M, Zetterström C. Two-year follow-up of a randomized trial of spectacles plus alternate-day patching to treat strabismic amblyopia. Acta Ophthalmol. 2013; 91: Chang A, Behndig A, Rønbeck M, Kugelberg M.Comparison of posterior capsule opacification and glistenings with 2 hydrophobic acrylic intraocular lenses: 5- to 7-year follow-up. J Cataract Refract Surg. 2013;39: Grupp Montan Forskningen inom gruppen är inriktad på ögats främre delar såsom ögonlocken, tårapparaten, tårvätskan, hornhinnan och linsen. Epidemiologi, sjukdomsorsaker, behandlingseffekter och komplikationer är vårt fokus. Mer precist studerar vi inflammationsmekanismer vid kronisk ögonallergi, kärlnybildning i hornhinnan, tillväxtfaktorer i tårar och deras betydelse för sårläkningsprocesser på ögats yta, produktion av så kallade fria radikaler som orsak till gråstarr, tänkbar prevention av gråstarr, ärrbildningsprevention efter glaukomoperationer samt infektionskomplikationer till ögonoperationer. Vidare gör vi prospektiva studier med långtidsuppföljning av olika tårvägsoperationer. Vi har påbörjat incidensstudier av elakartade hudcancrar i ögonlocken samt utvecklingen av en biosyntetisk tarsalplatta. Ett utvecklingsarbete pågår på diagnossidan inom torra ögon-området och i fråga om sjukdomstillstånd i ögonhålan. Gruppen består totalt av tre docenter, fyra disputerade överläkare samt sex specialist- eller ST-läkare som kommit olika långt i sin forskning. Vi har ett samarbete med kvalitetsregister inom landet samt universiteten i Uppsala, Umeå, Lincoln och Gainesville i USA samt Bonn. Bland årets viktigaste forskningsrön märks att man kan se gråstarrsutveckling i båda ögon hos försöksdjur som bestrålats med ultraviolett ljus i endast ett öga vilket tyder på en inflammationskomponent i denna typ av experimentell gråstarr (se ref) att synhotande infektioner efter gråstarrsoperation kan undvikas genom att operera tidigt i förloppet eftersom ingreppen då sker på yngre patienter vilka tycks ha lägre bakterietal på ögats yta än riktigt gamla individer. Gråstarr i tidig fas är också lättare att operera och det finns ett tydligt samband mellan komplikation vid operationen och efterföljande infektion Ett urval av aktuella publikationer Friling E, Lundström M, Stenevi U, Montan P. Six-year incidence of endophthalmitis after cataract surgery: Swedish national study. J Cataract Refract Surg 2013; 39: Meyer L, Löfgren S, Holz F, Wegener A, Söderberg P. Bilateral cataract induced by unilateral UVR-B exposure evidence for an inflammatory response. Acta Ophthalmol 2013;91: Grupp Brautaset Gruppen bedriver forskning inom områden relaterade till fysiologisk optik. Forskargruppen har åtta aktiva medarbetare. Förutom doktoranderna inom gruppen så undervisar övriga medlemmar heltid inom KI:s optikerprogram. Exempel på pågående projekt (som delvis även görs i samarbete med andra forskargrupper och universitet) är: Objektiv automatiserad kataraktgradering Näthinnans struktur hos för tidigt födda (NEOBIG) Visibilitet av näthinnestrukturer med OCT OCT som parameter i svensk MS-vård Synergonomi Makulapigment och kosttillskott i relation till AMD Torra ögon Binokulärseende Under 2013 hade gruppen tio publicerade och accepterade publikationer. 22 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

23 Vår forskning och utbildning Utbildning Foto Eva Tov. Utbildning av ST-läkare S:t Eriks Ögonsjukhus har som uppdrag att utbilda specialistläkare inom oftalmologi. Vi utbildar inom oftalmologins alla olika subspecialiteter. Detta innebär att ST-läkarna hos oss cirkulerar på tio olika stationer under sin fem år långa specialistutbildning. Allmänmottagningen fungerar som en undervisningsmottagning. Här handleds ST-läkare av erfarna ögonspecialister och dessutom deltar ögonspecialister från andra sektioner i handledningen. Vi har flera föreläsningstillfällen per vecka samt kunskapskontroller på respektive sektion. Återkoppling sker regelbundet i form av handledarkontakt, sit-in och specialistkollegium. Varje fredagsmorgon presenterar ST-läkarna patientfall som diskuteras och kommenteras av samtliga läkare vid sjukhuset. ST-läkarna kan öva sina kirurgiska färdigheter i ett träningscentrum där det finns tillgång till sju mikroskop samt två apparater för simulerad kataraktkirurgi. Läkarutbildning S:t Erik har ett stort utbildningsuppdrag och 310 läkarstudenter gjorde sin kurs i oftalmologi. Kursen är två veckor lång och ges fyra gånger per termin. Varje kursomgång utvärderas både avseende på vad studenterna anser om kursen men också avseende lärandemål. Under 2013 har 93 procent av studenterna svarat att kursen i hög grad hjälpt dem att nå lärandemålen och 80 procent av studenterna anser att deras intresse för ögonspecialiteten ökat efter kursen. På en tiogradig skala gav studenterna kursen medelbetyget 8,8. Ögonsköterske- och ortoptistutbildning En uppdragsutbildning tillsammans med KI för blivande ögonsjuksköterskor genomfördes vid sjukhuset under året. I juni 2013 examinerades 17 ögonsköterskor varav två är anställda på S:t Erik. Utbildningen löper under ett läsår, består av fem delkurser och bedrivs som distansutbildning med sju kursträffar på S:t Erik samt praktik på hemorten. En kurs för blivande ortoptister har också genomförts under året. 13 studenter blev ortoptister i oktober Kursen genomförs som en distanskurs. Optikerutbildning I anslutning till S:t Eriks Ögonsjukhus bedrivs också i Karolinska Institutets regi utbildningsprogrammet för blivande legitimerade optiker (tre års utbildning) samt magisterutbildningen i klinisk optometri (ett års utbildning). Vid vårterminens slut var det 40 studenter som blev legitimerade optiker och 20 studenter hade genomgått magisterutbildningen. Några av de magisterutbildade optikerna har anställts på sjukhuset och utgör ett värdefullt komplement till övrig personal inom ögonsjukvården. S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

24 Våra verksamhetsområden 24 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

25 Våra verksamhetsområden Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

26 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete S:t Eriks Ögonsjukhus svarar för säker sjukvård med rätt kvalitet för dagens och morgondagens patienter. Genom att kontinuerligt och systematiskt utvärdera våra mål, metoder och arbetssätt utvecklar och säkrar vi ögonsjukvården. Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete följer vi kontinuerligt upp och analyserar verksamhetens mål och resultat samt återför resultat till medarbetarna. Ledningsmöten, verksamhetsuppföljningsmöten, kvalitetsrådsmöten och arbetsplatsträffar är forum där resultat och effekter av åtgärder diskuteras och följs upp. Några viktiga områden som vi arbetar med Riskbedömningar och riskanalyser för att identifiera och värdera risker i verksamheten, analysera orsaker, vidta åtgärder och följa upp Händelseanalyser för att analysera avvikelsernas orsaker, vidta åtgärder och följa upp åtgärdernas effekt Avvikelserapportering för att identifiera tillbud, risker och negativa händelser och få underlag för att minska risker och förbättra verksamheten Patientenkäter för att identifiera förbättringsområden i vården Uppföljning av basala hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner Mätningar av patientsäkerhetskulturen för att utveckla riskmedvetenhet och utveckla en icke skuldbeläggande kultur Kompetens och kompetensutveckling för en säker vård Patientsäkerheten är allas ansvar Alla medarbetare har ett ansvar att bidra till ökad patientsäkerhet. Vårt kvalitetsråd med kvalitetsombud finns som stöd för verksamhetscheferna och utsedda avvikelsehandläggare finns inom varje verksamhetsområde. Läs mer i vår patientsäkerhetsberättelse på 26 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

27 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

28 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården ska bygga på evidensbaserad kunskap samt formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Kvalitetsregister S:t Erik deltar i sju nationella kvalitetsregister. Tabell 1. S:t Eriks deltagande i kvalitetsregister 2013, procent. Nationella register Täckningsgrad Nationella kataraktregistret 99 Barnkataraktregistret 100 Svenska cornearegistret 100 Endoftalmitregistret 100 Nationellt ROP-register Swedrop 96 Makularegistret 95 Registret för ögontumörer och brachyterapi 100 Resultat och rapporter från registren Nationella kataraktregistret S:t Eriks resultat är i stort samma som riksgenomsnittet i alla variabler. Dock har vi en högre andel patienter med annan ögonsjukdom förutom katarakt än riksgenomsnittet. Tabell 2. Data ur kataraktregistret, procent års resultat inom parentes Variabel Resultat Oavsiktlig kommunikation mellan ögats 0,7 (1,1) främre kammare (riksgenomsnitt 1,1) och bakre delarna av ögat Andel som uppnått avsedd refraktion 91,3 (91,6) (riksgenomsnitt 92,6) Barnkataraktregistret Barnkataraktregistret startade 2007 och uppföljning av de opererade patienterna sker vid ett, två, fem och tio års ålder. Synskärpan har hittills endast registrerats vid ett mindre antal besök vid fem respektive tio års ålder i Sverige. Därför går det ännu inte att göra en meningsfull utvärdering av resultaten. Svenska cornearegistret Samtliga hornhinnetransplantationer rapporteras till det svenska cornearegistret, med tvåårsdata som slutuppföljning. Nedanstående data avser tvåårsuppföljningen av 2011 års operationer. Alla fall oavsett annan syninskränkande sjukdom är inkluderade. Tabell 3. Data ur cornearegistret, procent. Preoperativ och postoperativ synskärpa vid några diagnoser. Keratokonus innebär spontan förtunning av hornhinnan. Fuchs dystrofi innebär en förlust av endotelvävnad i hornhinnan. Mått Mål Resultat Keratokonus: andelen (54) patienter med synskärpa 0,5 efter transplantationen Fuchs dystrofi: andelen (60) patienter med synskärpa 0,5 efter transplantationen Omtransplantation: andelen (22) patienter med synskärpa 0,5 efter transplantationen Endoftalmitregistret Sedan 1998 rapporterar i stort sett alla ögonkliniker i landet endoftalmit till det nationella kataraktregistret. Förekomsten av endoftalmit i hela landet ligger idag på ett fall av (0,3 promille) kataraktoperationer, en mycket låg frekvens internationellt sett. ROP-registret I ROP-registret registreras ögonskador hos för tidigt födda barn (ROP = nyföddhetsretinopati). Vi undersöker alla prematurfödda barn födda före vecka 31 (t.o.m. vecka 30+6). Makularegistret Till makularegistret rapporteras alla patienter som får behandling för makuladegeneration. I tabellen nedan redovisas data från samtliga rapporterade patienter sedan starten av registret fram till och med Andelen patienter som uppnår synskärpa >0,5 (Snellenvisus) ligger på 50 procent efter 12 månaders uppföljning (även 50 procent för hela riket) vilket är gränsen för körkort. 28 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2013

29 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Tabell 4. Data ur makularegistret. ETDRS ändring i antal bokstäver från ursprungsbesök jämfört med efter 12 månader, procent. Resultat för 2012 visas inom parentes. S:t Erik Riket Minst 15 bokstävers försämring 10 (11) 11.3 (11) 5 14 bokstävers försämring 18 (17) 16 (16) Stabilt 31 (33) 29 (29) 5 14 bokstävers förbättring 27 (24) 28 (28) Minst 15 bokstävers förbättring 15 (15) 16 (16) Registret för ögontumörer S:t Erik bedriver rikssjukvård inom ögononkologi. Patienter med intraokulära tumörer behandlas med brachyterapi (strålbehandling med kort räckvidd) och vi följer upp hur många av dessa patienter som genomgått enukleation (borttagande av ögonbulben) ett respektive fem år efter brachyterapin. Tabell 5. Uppföljning av enukleation efter brachyterapi, procent. Resultat för 2012 visas inom parentes. Variabel Resultat Målvärde Andel patienter med 3 procent <10 procent intraokulär tumör som (1 procent) har enukleerats inom ett år efter strålbehandling utförd år Andel patienter med 12 procent <20 procent intraokulär tumör som (10 procent) har enukleerats inom fem år efter strålbehandling utförd år S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse