Pensionsforumdagen 2003

Transkript

1 21 OKTOBER NÄRINGSLIVETS HUS STOCKHOLM Pensionsforumdagen 3 KONFERENSDOKUMENTATION P ensions f orum

2 Pensionsforumdagen 3 Hur mycket måste en 5-åring spara för att kunna behålla en rimlig standard även som pensionär? Behöver sparandet stimuleras? Hur säkert är vårt pensionssparande? När vill svenskarna sluta arbeta? Vid vilken ålder tror de att de kommer att gå i pension? Detta var några av de frågeställningar som belystes vid Pensionsforumdagen. Sparandet var det centrala temat i år. Hur påverkar en åldrande befolkning den ekonomiska utvecklingen? Vilka tjänster kommer de äldre att efterfråga? Vad måste det egna pensionssparandet uppgå till? Den femte Pensionsforumdagen 3 inriktades på det långsiktiga pensionssparandet. Sparar svenskarna tillräckligt? Räcker sparandet för sig en dräglig levnadsstandard efter pensioneringen? Har vi förtroende för kapitalförvaltarna? Det är inget tvivel om att insikten om de allmänna pensionssystemen sprider sig. Fler och fler kommer fram till att de behöver ett eget pensionssparande, konstaterade Pensionsforums ordförande Kjell-Olof Feldt när han hälsade välkommen. Pensionsbarometern som redovisades vid Pensionsforumsdagen, genomfördes september oktober 3. Sammanlagt 1 64 förvärvsarbetande personer i åldrarna år intervjuades av Sifo. Några av resultaten redovisas i denna dokumentation. Program Moderator: Ann Lindgren, vd Pensionsforum. Inledning av Kjell-Olof Feldt, ordförande Pensionsforum. Vad tror svenska folket om sina pensioner? När vill de sluta att arbeta? Sparar de inför sin pension? Ny Pensionsbarometer presenteras av Toivo Sjörén, Sifo. Hur långt räcker pensionerna? Pensionsforum presenterar en ny rapport om sparbehov och kapitalavkastning. Författare är docent Göran Normann. Kommentarer och diskussion kring behovet av ett privat pensionssparande med författaren, Magnus Henrekson, Viveka Hirdman-Ryrberg och Fredrik Reinfeldt. Hur säkert är pensionssparandet? Hur ska förtroendet för livbolagen återupprättas? Ingrid Bonde. Vad gör staten åt förtroendekrisen? Bör det privata pensionssparandet öka? Vilka skatteförändringar och stimulanser krävs? Gunnar Lund. Diskussion Avslutning

3 Oroväckande många bekymrade inför ålderdomen Det är uppenbart av Pensionsbarometern att många människor hyser en oro för sin egen ålderdom, konstaterade biträdande finansminister Gunnar Lund. Kommer det att finnas plats i äldreboendet, blir pensionen tillräckligt hög, kommer man att bemötas med respekt? Det är oroväckande många människor som ställer sig frågorna och det är inte heller acceptabelt. Gunnar Lund påminde om sin och regeringens politiska och ideologiska utgångspunkt. Detta kan kanske ty sig som självklarheter men det handlar om enkla ting som att välfärden i Sverige vilar på solidariteten. Inte minst solidariteten mellan generationerna. Solidariteten är och måste förbli kittet. Det handlar om att alla människor i vårt samhälle ska leva ett liv där de kan förverkliga sina förhoppningar. Det kräver att vi alla ställer upp efter förmåga. REGERINGEN KOMMER ATT ägna mycket uppmärksamhet åt de äldre, meddelade Gunnar Lund. Det handlar om kvaliteten i äldreomsorgen och förbättrade villkor för de pensionärer som lever på knappa marginaler. Framför allt måste vi identifiera potentiella problem för att kunna förfina pensionssystemen. Detta ska inte skymma att vi har nått en hel del framgångar. Vi har genomfört stora och riktiga reformer. Och det har vi anledning att vara stolta över. Alla! Pensionssystemen är basen för individens trygghet. Han konstaterade att frågorna kring sparandet och pensionerna har hamnat mitt i fokus. Det är viktigt för regeringens del att se vad som gjorts och vad som behöver göras för att åtnjuta förtroende. Det har väckts frågor kring systemens stabilitet. När det gäller det privata sparandet är detta till syvende och sist spararens eget ansvar. Men han eller hon behöver ha förutsättningar för att kunna fatta rimliga beslut. Det förutsätter att den enskilde har tillräcklig information. INFORMATIONEN BLIR dock bättre och bättre, förklarade Gunnar Lund. I mitten av februari 4 lanseras den nya pensionsportalen. Så småningom man via portalen kunna få en samlad information om sin pension. Individen ska kunna fatta kloka beslut. Det finns risk för att individerna har bristande kunskaper eller får dålig rådgivning och gör placeringar som dåligt överensstämmer med den risk som individen kan kosta på sig. Det kan visa sig i efterhand att sparandet har varit alltför riskfyllt eller för passivt. Gunnar Lund konstaterade att det finns ett sviktande förtroende för livförsäkringsbolagen. Men samtidigt kände han efter sitt möte med bolagscheferna att de har ett krismedvetande och en vilja att verkligen ta itu med situationen. Det handlar varken om en ekonomisk eller en finansiell kris. Jag kan inte se att det föreligger någon risk för att krisen äter sig in i den garanterade delen. Men det är allvarligt nog att förtroendet är skadat. För branschens försäljningsverksamhet är förtroendet A och O Konferensdokumentation Pensionsforumdagen 3

4 Pension utan sparande ger bara halva lönen För att uppnå 8 procent av lönen efter pensioneringen måste sjuksköterskan spara 4 kronor i månaden, eller 3 6 kronor netto efter avdrag. Det var den bistra sanning som docent Göran Normann räknat fram i den rapport som presenterades vid Pensionsforumdagen. Det är tydligt att kunskaperna om pensionerna är låg, konstaterade Göran Normann. Det finns också en stor okunnighet om hur mycket man måste spara. Utgångspunkten för hans rapport är bl a den sjunkande demografiska beroendekvoten. I dag går det 3,4 personer i yrkesaktiv ålder per pensionär. Till 5 kommer denna kvot att sjunka till 2,3 aktiva per pensionär. Men redan i dag är kvoten så låg som 2,1 om man tar hänsyn till antalet personer som är faktiskt sysselsatta. Om 5 år har den sjunkit till en pensionär per faktiskt sysselsatt. Då har vi ett samhällsekonomiskt problem, framhåller Göran Normann. FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR HANS BERÄKNINGAR är att löntagaren är född Reallöneutvecklingen fram till 2 stämmer med den faktiska och därefter har han räknat med två procents real löneökning per år. Avkastningen på pensionskapitalet har han beräknat till fyra procent. Den 46-åriga sjuksköterskan har i dag en lön på kronor i månaden, vilket utifrån förutsättningarna stiger till kronor när hon eller han ska pensioneras 22. De allmänna pensionssystemen inkomstpensionen och premiepensionen uppgår enbart till 42 procent av sjuksköterskans slutlön 22. Med den totala pensionen, inklusive avtals- och tjänstepension, kan sjuksköterskan räkna med att få ut drygt hälften av sin slutlön. Jag har studerat frågan för att bringa oreda i okunskapen. Många har inte haft klart för sig situationen och inte sparat. Om man nu säger oj, jag har missat något, hur mycket måste jag då spara? Hur mycket ger pensionssystemen och hur mycket måste jag spara? Till skillnad mot Riksförsäkringsverkets normala beräkningsgrund har Göran Normann valt att jämföra pensionen med slutlönen. Riksförsäkringsverket utgår i stället från genomsnittslönen under livet vilket ge en relativt hög kompensationskvot. Detta är missledande och leder till beskvikelser. Göran Normann framhåller bestämt att jämförelsen med slutlönen är det relevanta måttet. Den genomsnittliga lönen skulle ligga på samma nivå som sjuksköterskan hade vid 45 år ålder. Det är inte den lönen man normalt jämför sin pension med utan den väsentlig högre slutlönen. FÖR ATT KOMMA UPP TILL 8 PROCENTS kompensation måste sjuksköterskan alltså lägga undan 4 kronor i månaden vilket motsvarar 27 procent av hennes eller hans lön efter skatt. Om man tar hänsyn till den avdragsgilla andelen handlar det om 24 procent. Det är fortfarande en väldigt hög andel av lönen. Beloppet ligger klart över boendekostnaderna som är omkring procent. Det är en oroande bild som träder fram. FÖR ATT ÖKA MÖJLIGHETERNA ATT SPARA till pensionen förespråkar Göran Normann sänkt avkastningskatt och vidgad avdragsrätt. Han har också utrett vad som händer när pensionssparandet ökar. Analysen tyder inte på att ett ökat pensionssparande skulle tränga undan annat sparande utan snarare att vi får en ökning av det totala sparande. Problemet är om kapitalet investeras utomlands. Sparandet måste därför matchas av kompletterande samhällsekonomiska åtgärder som leder till inhemska investeringar. Konferensdokumentation Pensionsforumdagen 3

5 Genom angreppssättet att ställa pensionen i förhållande till slutlönen får man dramatiska siffror. Jag håller med om att pensionen i förhållande till den nuvarande levnadsstandarden är det intressanta för den enskilde. Men det är orimligt att tänka att någon sparar 4 kronor i månaden. Det förutsätter ett annat skattesystem. Samtidigt handlar diskussionen inte bara om skatter m m utan om att förlänga tiden på arbetsmarknaden. Viveka Hirdman-Ryrberg, SEB Trygg Liv Jag tror att man upplever en nervositet när man ser siffrorna. För mig, liksom för många andra, är pensionens storlek oklar. Nu har vi ett delvis annat problem och fokus som gäller arbetskraften. Jag är inte lika säker att vi har kvar ett incitament för folk att jobba längre. Befolkningen går på tvärs, de vill sluta tidigare. Vem vill inte det? Vi kan inte se pensionssystemen isolerade. Vi upplever just nu ett blodflöde av människor som löst sin pensionering på annat sätt. Staten har löst det åt dem. Vi kan inte blunda för det och samtidigt säga att nu ska ni vara duktiga och spara. Att döma av sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna har vi en epidemi i landet. Den omedelbara slutsatsen som människor drar är inte att spara mer utan att gå till sin läkare och få denne att skriva ett intyg. Fredrik Reinfeldt, partiledare, Moderaterna Det ska vara mindre lönande att komma över i de statligt finansierade ersättningssystemen. Det handlar om second opinion hos läkare. Det handlar också om att skapa incitament genom att minska marginaleffekterna. Det lönar sig inte för människor att arbeta mer. Varför finns en fördelningspolitisk profil i varenda skatt? De som är 5+ måste få en signal om att inte trappa av. Vi måste få igång en diskussion om en andra karriär. Gör som Alf Svensson det är bara att fortsätta. Fredrik Reinfeldt, partiledare, Moderaterna Det är en atypisk person ni räknat utifrån. Den typiska lönetillväxten är i allmänhet lägre under de sista tio åren. Det är inte relevant att dra denna slutsats. Ole Settergren, Riksförsäkringsverket Ole Settergren, Riksförsäkringsverket, säger själv att det finns en löneskillnad mellan 45 och 64 år. Kanske det vore rimligt att anta att alla under 45 år får 4 procents löneökningar och alla över 45 år inget alls. Jag tror inte alls att våra antaganden är orealistiska. Magnus Henrekson, Professor i nationalekonomi, Handelshögskolan Problemet är den totala skattebelastningen. Vi måste dämpa beskattningen. Annars ger vi en signal till människorna att de är så högt beskattade att de lika gärna kan göra av med pengarna. Fredrik Reinfeldt, partiledare, Moderaterna Om sjuksköterskan redan har sparat kronor i månaden handlar det om ett förhållandevis mindre belopp hon måste spara framöver. Men faktum är att det bara sjunker från 4 i dag till 3 5 kronor. Det gör alltså inte så stor skillnad. Det handlar om för små belopp i dessa sammanhang. Göran Normann Tillväxt leder till problem i form av mer missnöje. Ju mer tillväxt, desto mer blir man missnöjd med omsorgen. Antagandet om tillväxt ligger till grund för alla pensionssystem. Statens beskattning av pensionssystemet motsvarar miljarder. Då har jag beaktat den fulla sociala avgiften. Netto betalar systemet skatt. Det är en enormt tung beskattning av det vi ska leva på. Enda sättet att lösa detta är att åka till Thailand eller att människor dras från Ericsson i Kista till omsorgen. Men då måste lönerna höjas och då räcker inte våra pengar så långt. Magnus Henrekson, Professor i nationalekonomi, Handelshögskolan Konferensdokumentation Pensionsforumdagen 3

6 Konsumenterna har blivit maktfaktor Det svenska pensionssystemet är tryggt, framför allt sett i ett europeiskt perspektiv, förklarade Finansinspektionens generaldirektör Ingrid Bonde. Jag vill se oron från en annan dimension, i den totala tryggheten. När den stora pensionsreformen genomfördes i mitten av 199-talet handlade det också om trygghetsaspekten. Ingrid Bonde konstaterade att det finns tre sätt att hantera tryggheten i tjänstepensionerna: Att företagen överlåter förvaltningen till en annan professionell part som erbjuder god trygghet. Som skuldföring i balansräkningen. Detta kan i sig vara tryggt men dessutom krävs en kreditförsäkring som täcker åtagandet för pensionerna. Att bilda en stiftelse som åtar sig uppgiften. Tryggheten säkras bl a genom bestämmelser om kapitaltillskott om stiftelsen är underfinansierad. NÄR DET GÄLLER DET PRIVATA pensionssparandet sker procent av sparandet i traditionell livförsäkring. Livsbolaget har ett ansträngt läge. Men de garanterade åtagandena klarar man. Ur trygghetsperspektiv vilar bolagen på en solid bas och står sig väl i ett europeiskt perspektiv. Samtidigt går det inte att bortse från att vi har en förtroendedebatt, påpekade Ingrid Bonde. Bolagen har en bra solvens men försäljningen kommer att påverkas till följd av förtroendedebatten. Det finns alltså en stark konsumenteffekt av att oron sprider sig. Finansinspektionen har i uppgift att säkra konsumentskyddet och konsumentaspekterna har blivit viktigare på senare år. Med den ökade kollektiva kraften blir konsumenternas påverkan större. När konsumenterna rör sig kan de finansiella systemen hotas. Det kommer att påverka utvecklingen starkt och vi har funderat mycket över denna fråga på senare tid. Vad är en rimlig ambitionsnivå? Hur lång kan vi gå i skyddsaspekten? Ingrid Bonde välkomnade livsbolagens egna granskningar och räknade med att diskussionerna skulle leda till en positiv utveckling. Jag tror att det positiva lär bli något gott. Det är helt klart att många inte förstår skillnaden mellan solvens och kollektiv konsolidering. Bolagen måste kommunicera på ett helt annat sätt. Det krävs en genomlysning inte bara från Finansinspektionen utan från alla kunder och alla konkurrenter. Det bör också leda till en strukturförändring med andra produkter. Därmed inte sagt att det är något fel på traditionell livförsäkring. Men bevisligen har många inte förstått informationsmomenten. SOM TILLSYNSMYNDIGHET måste Finansinspektionen vara mycket mer proaktiv, enligt generaldirektören. Att vänta på lagar blir för sent, det gäller att stävja ett beteende innan det har tagit fart. Det är viktigt att stänga historien och titta framåt och att bygga strukturer för framtiden Män 1 Män 2 Män 3 Kvinnor 1 Kvinnor 2 Kvinnor 3 Män 1 Män 2 Män 3 Kvinnor 1 Kvinnor 2 Kvinnor 3 Konferensdokumentation Pensionsforumdagen 3

7 Livbolagens granskningsinitiativ välkomnas Den avslutande diskussionen under Pensionsforumdagen kom att präglas av kritiken mot livförsäkringsbolagen. Frågan var bl a om det behövs en granskningskommission. Vi har redan gjort åtskilligt, meddelade biträdande finansminister Gunnar Lund. Finansinspektionen har redan granskat bolagen. Nu står det faktum att bolagen gjort transaktioner som har gått ut över försäkringstagarnas intressen i fokus. Det är utmärkt att bolagen med ett undantag själva tagit initiativ i frågan. Jag föredrar den lösningen. Sedan ska vi inte glömma att vi har en stående kommission i form av Finansinspektionen. Finansinspektionens generaldirektor Ingrid Bonde konstaterade att det har funnits en aggressiv säljkultur inom försäkringsbranschen. De har konkurrerat med varandra om vem som kan ge extra pengar. EN ANNAN FRÅGA i diskussionen var vilka stimulanser som krävs för ett högre sparande eller stimulanser för att vi ska arbeta längre? Kjell-Olof Feldt gjorde iakttagelsen att vi kräver mycket av pensionssparandet såväl trygghet som risktagande. Att regeringen aviserat sänka bolagsskatter uppfattas som konstigt av näringslivet. Det näringslivet efterfrågar är totalt sett sänkta kapitalskatter, enligt Kjell-Olof Feldt. Om det ska bli något av det privata sparandet, om den ska ha en chans, måste belöningsfaktorn bli en bra bit större. Gunnar Lund förnekade dock att regeringen lovat sänkta bolagsskatter: Vi har faktiskt inte sagt att vi till varje pris ska sänka den. Men vi måste noga följa vad som händer i vår omvärld. När Finland sänker bolagsskatten måste vi ha beredskap. Det är viktigt att titta på kapitalbeskattningen i stort. Det finns nu en större vilja i näringslivet och hos oppositionen att diskutera hur sänkningar av skatter som är till men för konkurrensen eller för ekonomin ska finansieras. Kjell-Olof Feldt svarade med att påpeka att Finland också har lägre förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt. Det finns inga förbjudna områden. Kapitalbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen bör bli föremål för diskussion, sade Gunnar Lund. AVSLUTNINGSVIS konstaterade Pensionsforums ordförande Kjell-Olof Feldt att organisationen har gjort sig känd för rapporter som väcker debatt. Än en gång har vi provocerat Riksförsäkringsverket. Att vi får bassning från det verket betyder att vi kommit ganska rätt Konferensdokumentation Pensionsforumdagen 3

8 Pensionsforumdagen fick ett brett genomslag i press, radio och TV. Några av citaten: Hur stor blir min pension? Får jag sänkt levnadsstandard som pensionär? Det är inte bara livbolagens sätt att hantera spararnas pengar som väcker ilska och oro. Även den ekonomiska oron inför pensionsdagen ökar i Sverige. I dag känner nära procent av de blivande pensionärerna oro Biträdande finansminister Gunnar Lund var bekymrad över Pensionsbarometern som tydligt visar människors ekonomiska oro inför pensioneringen och menade att det handlar inte om en finansiell kris utan om en förtroendekris som även regeringen måste göra något åt. Han pekade på att pensionssparandet redan stimuleras med gynnsamma skatteregler men att regeringen också är igång med olika nya åtgärder. (Lena Rainer Sydsvenska Dagbladet) I dagens Sverige och morgondagens, måste medborgarna själva tänka på tryggheten under sin ålderdom och börja spara för den i så god tid som möjligt om de inte vill riskera att gå ned i standard. Staten borde byta spår och göra det gynnsammare att pensionsspara sedan det nu blivit nödvändigt eller i alla fall önskvärt att de flesta sparar på egen hand för sin ålderdom. Det privata sparandet måste ges rimligt generösa villkor. På det baseras nämligen en viktig och växande andel av de äldres välfärd. (Vestmanlands Läns Tidning) Vi måste sätta fokus på arbetsutbudet, menade Fredrik Reinfeldt. Och ge signaler till dem som är över 5 år: trappa inte ner, gör en andra karriär i stället. Eller gör som Alf Svenssson, fortsätt jobba. (Leif Petersen, Svenska Dagbladet). Den som vill bo kvar i sin lägenhet efter pensionen, eller ha kvar bilen, eller åka på semester får gräva djupt i plånboken. Därför är det absurt att otidsenliga skatteregler belastar pensionssparandet. Tak för belopp, ingen flytträtt för dem som har vanlig pensionsförsäkring, hinder för att spara i utlandet. Att befria pensionssparandet från skattepålagor är nödvändigt. Eller vill vi att morgondagens pensionärer ska behöva leva på socialhjälp? (Barometern) Receptet på ett bra pensionssystem heter att fler människor arbetar mer och att fler människor sparar mer. För att uppnå det krävs förändringar av de statliga regelsystemen på flera områden. Om ingenting görs kommer förtroendet minska även för den statliga pensionen inte bara för livbolagen. (Upsala Nya Tidning) Det är bra att marginalspara till sin pension. Men det finns goda skäl att lita till det offentliga pensionssystemets förmåga att fånga upp och parera framtida spänningar samt att ta försäkringsbolagens larmrapporter med två nypor salt. (Expressen) Det är således dessa livbolag som står bakom Pensionsforum. Undertecknad och säkert många med mig har nog inte uppfattat att det finns ett partsintresse bakom Pensionsforum. Men lobbyorganisation? Det är ett starkt ord som få förknippar med Pensionsforums strävan att öka svenskarnas kunskap på området. Och inte har väl statsmakterna varit särskilt framgångsrika när det gäller att höja intresset för pensionsfrågorna de orange kuverten till trots. (Gunilla Rune, Sydsvenska Dagbladet) P ensions f orum 3 29 Stockholm Tel: Fax: E-post: ann.lindgren@pensionsforum.nu Pensionsforum är en förening som har till uppgift att följa det nya pensionssystemets konsekvenser för individer och samhälle, hur det förhåller sig till andra länder, arbetsmarknaden för äldre samt att analysera olika möjligheter att finansiera och organisera den framtida äldrevården. Styrelsen består av Kjell-Olof Feldt, ordf, Tommy Möller, vice ordf, statsvetare, professor, Magnus Henrekson, nationalekonom, professor och Gullan Lindblad, fd riksdagsledamot. Verkställande direktör är Ann Lindgren. Bakom föreningen står försäkringsbolagen Alecta, Livia, Länsförsäkringar Liv, Skandia, SEB Trygg Liv och Robur Försäkring. Associerade medlemmar är Första AP-fonden, Andra AP-fonden och Fjärde AP-fonden.