Pensionsforumdagen 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pensionsforumdagen 2001"

Transkript

1 16 OKTOBER SALÉN KONFERENS STOCKHOLM Pensionsforumdagen 2001 KONFERENSDOKUMENTATION P ensions f orum

2 Pensionsforumdagen 2001 Hur påverkas pensionerna av oro i världen, fallande börskurser och minskad tillväxt? När sätter bromsen in? Hur länge vill svenskarna arbeta, vad anser dagens pensionärer om sina pensioner, vad tror blivande pensionärer om sina framtida pensioner? En ny Sifo-undersökning Pensionsbarometern presenteras. Varför arbetar islänningarna så mycket längre än vad man gör i övriga Europa? Nya pensionssystem i Europa och USA för att möta åldrande befolkningar. Slut på folkpensionsmodellen i Norden? Hur blev kompromissen bakom vårt nya pensionssystem möjlig? Detta var något av innehållet som diskuterades vid Pensionsforumdagen den 16 oktober P ensions f orum Pensionsforum är en förening som har till uppgift att följa det nya pensionssystemets konsekvenser för individer och samhälle, hur det förhåller sig till andra länder, arbetsmarknaden för äldre samt att analysera olika möjligheter att finansiera och organisera den framtida äldrevården. Styrelsen består av Kjell-Olof Feldt, ordf, Tommy Möller, vice ordf, statsvetare, docent, Magnus Henrekson, nationalekonom, professor, Gullan Lindblad, fd riksdagsledamot samt Joakim Palme, sociolog, docent. Verkställande direktör är Ann Lindgren. Bakom föreningen står försäkringsbolagen Alecta, KPA, Livia, Länsförsäkringar Liv, Skandia, SEB Trygg Liv och Robur Försäkring.

3 Program Moderator: Ann Lindgren Kjell-Olof Feldt, styrelseordförande Pensionsforum Vad tror svenska folket om sina pensioner? Ny Sifo-undersökning presenteras. Har informationen och marknadsföringen av det nya pensionssystemet och PPM-valet varit för optimistisk? Mikael Nyman, redaktionschef Pensioner&Förmåner Hur påverkas pensionerna och välfärden av oro i världen, fallande börskurser och minskad tillväxt? Diskussion med Kjell-Olof Feldt, Stefan Fölster, chefsekonom Svenskt Näringsliv, Hans Jacobson, generaldirektör PPM och Peter Norman, vd Sjunde AP-fonden När och hur sätter bromsen in? Ole Settergren, Riksförsäkringsverket När vill svenskarna sluta arbeta? När tror de att de kan? Hur mycket sparar de? Kristina Färm, konsult och Viveka Hirdman-Ryrberg, ansvarig välfärdsfrågor SEB Trygg Liv Varför arbetar islänningarna så mycket längre? Ny rapport presenteras. Tryggvi Thor Herbertsson, professor University of Iceland och Magnus Henrekson, professor Handelshögskolan och styrelseledamot i Pensionsforum Hur förändras pensionssystemen i Europa och i USA för att klara åldrande befolkningar? Annika Sundén, forskare vid Boston College och Joakim Palme, docent, styrelseledamot i Pensionsforum Pensionsreformerna i Norden slut på folkpensionsmodellen? Einar Øverbye, pensionsforskare, Norge och Joakim Palme Hur blev kompromissen bakom vårt pensionssystem möjlig? Kjell-Olof Feldt, Urban Lundberg, historiker, Tommy Möller, docent och vice ordförande i Pensionsforums styrelse och Joakim Palme Avslutning Kjell-Olof Feldt

4 Allt färre sparar till pensionen På Pensionsforumdagen redovisades resultaten av årets Pensionsbarometer, den årliga undersökningen av inställning och attityder till pensioner och sparande. Årets undersökning, som gjorts av Sifo, bygger på intervjuer med drygt ett tusen personer under de två sista veckorna i september. Intressanta förändringar jämfört med tidigare undersökningar är att kunskaperna om storleken på den kommande pensionen har ökat. Årets undersökning tyder dock på att färre sparar för den egna pensionen. För två år sedan uppgav 66 procent att de sparade medan årets siffra är 53 procent. Samtidigt har ingen förändring skett i när man vill gå i pension. Fortfarande vill de flesta pensioneras före 60 års ålder. Känner du oro rent ekonomiskt för att gå i pension? Känner du till den ungefärliga storleken på din pension? Känner oro Ja, känner till Känner inte oro Nej, känner inte till % % Tror du din pension räcker för att gå i pension när du vill? Tror du din pension kommer vara tillräcklig för ett bra liv? Ja Ja Nej Nej % % 2

5 Vid vilken ålder skulle du VILJA gå i pension? Vid vilken ålder tror du att du kommer att gå i pension? 55 år år år år år 55 år år år år år år 66 år % år 66 år % Har du gjort något särskilt för att förbättra din pension? Sparar du själv inför din pension? Ja Ja, sparar Ja, annat... Nej, men planerar att börja spara Nej, pengarna räcker inte till Nej, inte intresserad Nej % Nej, annan anledning % Hur mycket sparar du per månad? Tror du att du kommer att arbeta till 67 års ålder? Mindre än 200 kronor Ja kronor Nej Mer än 500 kronor % % 3

6 Fondsparande en folkbildningsinsats Oro i världen och kurserna faller finns det anledning att känna sig bekymrad över framtidens pensioner? Mikael Nyman, redaktionschef för Pensioner & Förmåner, gör det inte. Vid det första PPM-valet fick svenska folket information om att aktierna årligen ökat med 8,4 procent under de senaste åren. Det såg ut som om det var en rak avkastning på aktier. När Mikael Nyman i oktober tittade in på PPM:s hemsida, såg han att valen inte var så bra. fonder visade minus. Känner jag mig lurad? Har PPM fått oss att göra något som vi inte skulle ha gjort annars? Men han verkade inte särskilt bekymrad, utan tyckte att det snarare var bra att kurskorrigeringen kommer nu, istället för sedan, när han har sparat mer. Fondsparandet har varit en fantastisk folkbildningsinsats. Nu vet alla att aktier går ner. De som varit med tidigare vet att de inte alltid går ner. I oktober 1992 började han ett nytt jobb som reporter på A-Ekonomi. Helgen innan hade tidningskioskerna varit tapetserade med löpsedlar om att pensionsspararnas pengar var borta. Redaktörerna vädrade blod. De skulle ha ett inslag om hur livbolagen slösat bort pengarna på skrytbyggen. Mikael Nyman var väl införstådd med att räntan hade stigit och obligationsportföljerna fallit. Hans svar till cheferna var: Det inslaget får ni göra själva. Investeringarna är kanske dåliga, men det är inte det som är problemet. En månad senare sjönk räntan och obligationerna steg igen. Den tillfälliga kursförändringen saknade betydelse för pensionerna. Livbolagen hade i genomsnitt 17 år kvar till första utbetalning. Och trots höstens oro har telefonsamtalen till PPM, liksom Internetbesöken och antalet fondbyten, inte varit många fler än vanligt. Svensken lyssnar på råden och tar det lugnt. Om det blir 3,5 procents avkastning och noll procent tillväxt, som RFV räknar med i ett exempel på sin hemsida, då blir det tagelskjorta på. Men då kan man ju undra om det är pensionen vi ska oroa oss för? Om det blir tre procent avkastning och noll procent tillväxt borde vi oroa oss för jobben istället. Och pensionen ska betalas med produktion, det vet alla. Det är väldigt tidigt på dagen för att dra några slutsatser av den 11 september. Kurserna hinner gå både upp och ner innan det är dags för pensionsutbetalningar. Hans Jacobsson, generaldirektör PPM Framtidens pensioner blir inte så höga som vi trodde. Men vi fick faktiskt varningar under många år om att kurserna var uppblåsta. Den nya ekonomin var inte så bra som utlovats. Stefan Fölster, chefsekonom Svenskt Näringsliv Det är svårt att i mediabruset föra fram att vi har en långsiktig horisont. Efter en nedgång ringde många journalister och ville ha kommentarer kring utvecklingen den senaste veckan. Till sist dristade jag mig att skoja med en av dem och sa: Senaste veckan? Du skulle se siffrorna för de senaste timmarna. De är fantastiska! Jag väntade mig ett skratt, men istället blev journalisten tyst några sekunder och utbrast sedan: Faxa över dem genast! Peter Norman, vd sjunde AP-fonden Sämre tider är avgörande för om balanseringen ska träda ikraft. Kjell-Olof Feldt, ordförande Pensionsforum 4

7 Balans följer inkomstutveckling När sätter den automatiska balanseringen, den s k bromsen, in i det nya pensionssystemet? Det enkla svaret är att balanseringen aktiveras om och när pensionssytemetsskulder överstiger systemets beräknade tillgångar. Under hela livet samlar yrkesarbetare men även värnpliktiga och barnlediga föräldrar pensionsrätt. Av deras pensionsgrundande inkomst avgår 16 procent i inkomstpensionsrätt och 2,5 procent i premiepensionsrätt. Hur pensionsbehållningen kommer att utvecklas bestäms därför av storleken på de pensionsavgifter som betalas in till systemet och den förväntades återstående livslängd när pensionen så småningom ska betalas ut. För närvarande är den genomsnittliga återstående medellivslängden 18,5 år efter 65 år. Indexeringen i pensionssystemet är helt enkelt räntan på pensionsskulden. Räntan bestäms av inkomstutvecklingen, dvs. hur mycket genomsnittsinkomsten ökar. Varje års ränta beräknas som ett medelvärde av inkomstutvecklingen under tre år. När det gäller den del av räntan på pensionsskulden som avser pensioner sker ett avdrag från inkomstutvecklingen med 1,6 procent (den s k normen). Denna norm gäller oavsett hur hög tillväxten i inkomst har varit. Balanseringen utgörs bl a av regler för att beräkna systemets pensionsskuld och för att beräkna systemets tillgångar. Ungefär 90 procent av tillgångarna utgörs av avgiftsflödet och ungefär 10 procent av 1 4:e och 6 APfonderna. Balanseringen aktiveras och minskar räntan i systemet om skulderna blivit större än tillgångarna. Hur skulderna utvecklas i förhållande till tillgångarna beror bl a på arbetskraftsdelatagandet, medellivslängdens utveckling och på AP-fondernas avkastning. Om systemets skulder ett år precis motsvarar tillgångarna och tillgångarna under året ökat med t ex 2 procent och snittinkomsten med 3 procent, då aktiveras balanseringen. Balanseringen gör då så att räntan i systemet inte blir 3 procent utan 2 procent, förklarar Ole Settergren, Riksförsäkringsverket. Äldre kvinnor sparar mest Kvinnor har förstått villkoren för sina framtida pensioner. Det konstaterade Viveka Hirdman-Ryrberg, ansvarig för välfärdsfrågor på SEB Trygg Liv. Pensionsforums Pensionsbarometer visar att kvinnor har sämre tilltro till systemet. De har förstått att pensionen baseras på livsinkomsten. Kvinnor är också mer benägna än män att jobba längre, 25 procent mot 21 procent. Det speglar att de vet hur pensionsbilden ser ut. Undersökningen visar också att kvinnor gått upp i arbetstid för att förbättra sina pensioner. De flitigaste pensionsspararna är äldre kvinnor och kvinnor med barn, men de sparar inte lika mycket. Totalt sett spar kvinnor mindre än män. En gång om året bör man gå över sina risktaganden. Fundamentala förändringar i tillvaron, som till exempel köp av hus och arbetslöshet, ska leda fram till fondbyten. Men fondsystemet är inte till för att man ska spekulera i hur det går för Kina, Japan och Ryssland. Peter Norman 5

8 Vemod efter pensionering En rimlig hypotes är att 40-talisterna kommer att upptäcka att det inte är så jäkla roligt att vara pensionär oavsett ekonomisk situation. Den slutsatsen drar Seniornätverkets Hellen Ohlin efter en fokusgruppundersökning bland 44 personer som nyligen pensionerats. Det fanns ett underliggande vemod över livssituationen; att inte längre behövas och över förlusten av yrkesidentiteten. En tredjedel hade deltidsjobb och fler skulle vilja ha jobb. Men de hindras av regelsystemet och arbetsgivarnas attityder. Isländskt system stimulerar långt arbetsliv På Island är den genomsnittliga åldern för pensionering 69,5 år eller ungefär tio år senare än i Sverige. Med tanke på de stora likheterna i den nordiska länderna i fråga om välstånd, hälsa, dödlighet och fertilitet är det intressant att studera varför Island så tydligt avviker från mönstret. Eftersom islänningarna arbetar längre i livet och har längre arbetstid men inte blir sjukare än andra finns all anledning att studera det isländska exemplet, säger professor Magnus Henrekson. Det är lätt att bli hemmablind och även om vi tidigare studerat det amerikanska exemplet kan det finns fördelar med att titta på mer näraliggande länder. Pensionsforum tog därför initiativ till att be docent Tryggvi Thor Herbertsson, chef för Institute of Economic Studies och biträdande professor vid Islands universitet, skriva en rapport om varför islänningarna väljer att pensioneras sent. Tryggvi Thor Herbertsson konstaterade på Pensionsforumdagen att arbetskraftsdeltagande i alla nordiska länder med undantag för Island sjunkit de senaste 20 åren. Däremot har tendensen förutom i Finland inte varit lika kraftig som i resten av OECD-länderna där förtids- och garantipensioner ofta utnyttjats av arbetsmarknadsskäl. Denna utveckling mot tidig pensionering sätter ett hårt tryck mot det politiska systemet, säger Tryggvi Thor Herbertsson. På Island går 3,3 procent av BNP till pensioner jämfört med elva procent i Sverige. Tidiga pensioneringar innebär ett ekonomiskt inkomstbortfall som motsvarar sex procent av BNP och i Finland ligger siffran så högt som tio procent. Detta är alltså ett fenomen som knappast ens existerar på Island. Varför sker dessa förtida pensioneringar? Tryggvi Thor Herbertsson hänvisat till en brittisk regeringsstudie som visade att bara en tredjedel av de förtida pensioneringar är frivilliga och planerade. Resten sker av arbetsmarknadspolitiska orsaker. Det isländska pensionssystemet vilar på tre grunder: Ett statligt icke-fonderat minimipensionssystem Ett fullt finansierat fondsystem Ett nytt pensionssystem liknande svenska PPM där en tredjedel av islänningarna sedan två år tillbaka sparar med bidrag från arbetsgivarna och skatteförmåner. Inget av dessa pensionssystem premierar förtida pensioneringar och det statliga minimisystemet träder exempelvis i kraft först vid 67 års ålder. En anledning till att islänningarna arbetar längre är att de sociala systemen ger ett begränsat skydd. Den främsta förklaringen ligger emellertid i den mycket låga arbetslösheten på Island. Arbetslösheten steg visserligen under 90-talet men är nu åter under två procent. Utformningen av förtida pensionssystem hänger alltså samman med en strävan att skapa utrymme på arbetsmarknaden. Med tanke på de stora likheterna mellan de nordiska länderna är det svårt att tro att hälften av åringarna i Finland är utslitna och sjuka. Tryggvi Thor Herbertsson tror att förtidspensioneringar även på Island kommer i stiga i takt med att befolkningen åldras. Men en omständighet talar emot att utvecklingen sker snabbt. Med de flesta äldre i arbete är det svårt att hitta någon samvaro bland jämnåriga utanför arbetsmarknaden. Inställningen till arbete skiljer sig också på Island och ligger närmare landets grannar i väster än i öster. Den viktigaste lärdomen är att inte främja förtida pensioneringar. När normsystemet en gång ändrats, är det svårt att sedan återvända till tidigare normer. 6

9 USA sneglar på svenska systemet När USA ska reformera sitt pensionssystem, så sneglar man på den svenska premiepensionen. Annika Sundén, forskare vid Boston College, har studerat likheter och olikheter mellan den svenska och amerikanska pensionsdebatten. Precis som ATP i Sverige riskerar det amerikanska pensionssystemet att haverera. Om inget görs kan bara 70 procent av pensionerna betalas ut år Då är buffertfonden slut. För pensionärerna skulle det innebära en ekonomisk katastrof, eftersom ersättningsgraden redan från början bara är i genomsnitt 42 procent. Och enbart hälften av amerikanerna har företagspensioner. För att jämförelsen ska vara rättvis måste man samtidigt beakta att en stor andel av amerikanerna äger sina bostäder, vilket innebär att de har mycket låga boendekostnader på äldre dagar. Men många pensionärer är fattiga. Det amerikanska systemet saknar ett grundskydd. Något måste göras åt pensionssystemet. Det är alla överens om. Frågan är bara hur mycket. Demokraterna tycker att systemet i grunden är bra och att problemen kan lösas med mindre förändringar. Republikanerna vill ta till mer radikala grepp. När president George W Bush i våras tillsatte en kommission, som ska utreda och föreslå ändringar i systemet, fick den mycket snäva direktiv. Till exempel får avgifterna till systemet inte öka. Inte heller får det ske någon statlig investering i aktier. Dessutom måste individuellt sparande vara en del av det nya systemet. Till skillnad från det svenska reformarbetet verkar det som om en kompromiss omöjliggjorts redan från början. I Sverige var det väldigt viktigt att få politisk stabilitet kring reformen. Annars har den svenska premiepensionen fått mycket uppmärksamhet i USA. Den har använts som ett exempel på hur ett individuellt fondsparande kan införas i ett allmänt system. Det svenska systemets rätt att dela på pensionspoäng och få tillgodoräkna sig år då man är hemma med barn har man särskilt lagt märke till. En viktig del i den blivande reformen i USA är att den ska stimulera sparandet. Hittills har hushållssparandet varit mycket lågt. Nu, efter kursrasen och den 11 september, tror jag att fler är tveksamma till en premiepensionsmodell. Det allmänna stödet för individuellt fondsparande har sjunkit. Det finns inget pensionssystem som kan försäkra oss från förändringar i makroekonomin. måste ha klart för sig att vi har skapat ett riskmoment genom att systemet vilar på avkastning av kapital. Kjell-Olof Feldt Det blir allt längre sjukskrivningar och det görs lite för att minska problemet. Regeringen har tagit ett handlingsprogram om 11 punkter. 5 punkter handlar om utredningar, 5 punkter handlar om möjliga åtgärder som ska utredas. Den elfte och sista punkten handlar om att pytsa in pengar till sjukvården. Stefan Fölster Varför inte? När man presenterar systemet för amerikaner brukar de utbrista: Låter ni pengar ligga oinvesterade i ett och ett halvt år? Vi skulle till exempel kunna ta 2,5 procent på aktuella månadslönen, istället för att vänta. Men just nu finns det andra saker vi prioriterar högre än denna fråga, vi utvecklar webben, bland annat. Hans Jacobsson (Apropå att Mikael Nyman, chefredaktör Pensioner&Förmåner, efterlyst möjligheten att oftare sätta in på PPM) 7

10 Slutna rum bäddade för kompromiss Hur blev den stora kompromissen kring pensionsreformen möjlig? Kanske finner man förklaringen i den ekonomiska kris som i början av 1990-talet drabbade landet. Uppgörelsen slöts mot en svart fond av kris som gav legitimitet åt detta sätta att arbeta säger statsvetaren Tommy Möller. Historikern Urban Lundberg vid Stockholms universitet har studerat socialdemokratin och pensionsreformen och bl a forskat i varför socialdemokratin över huvud taget engagerade sig i pensionsgruppen och partiledningens handlingsutrymme och strategiska överväganden åren Bakgrunden var ju insikten om att pensionsandelen höll på att bli en allt större belastning för systemet, konstaterar Urban Lundberg. Vi ser hur partiet kläms mellan larm om systemets kris samtidigt som man håller fast vid sina åtaganden. Den pensionsberedning som arbetade under sex år resulterade i en enda stor probleminventering. Då handlade det fortfarande om att lappa och laga pensionssystemet och 1991 talade partiet fortfarande om att tillföra löntagarfondsmedel och att ändra AP-fondernas placeringsregler. Men det blev en borgerlig valseger och frågorna föll då. När Pensionsarbetsgruppen tillsattes 1991 blev den tidigt inriktad på att få till stånd en överenskommelse, en överordnad ambition. Resultatet blev omvänt när det sedan handlade om att förankra kompromissen i partiledningen som sedan skulle förankra den vidare i partiorganisationen. Det är förvånande eftersom det trots allt handlade om en väldig symbolförlust för socialdemokratin. När den första utredningsrapporten kom och blev föremål för en internremiss var många kritiska. Men partiledningen hade inga möjligheter att ta hänsyn till några kritiska synpunkter. Tommy Möller konstaterar att många ur demokratisk synvinkel är kritiska till liknande uppgörelser. De slutna rummen är inga bra demokratiska förebilder. Pensionsuppgörelsen var inte först. Det började med skatteuppgörelsen som allmänt betraktades som en stor seger för den svenska modellen. Vi hade sedan försvarsoch energiuppgörelser samt krisuppgörelsen från Det hade talats om kompromisser med mersmak och ansågs visa vitalitet. Den allmänna bilden var alltså av ett framgångrikt samarbete. Får man verkligen göra så här? Svaret är att man gör det! Det måste alltid finnas arenor för förtroliga förhandlingar inom den politiska eliten. Kontrasten i förhållande till den ATP-reformen är stor, enligt Urban Lundberg. Det var svårt att göra sig av med ett system som man hade kämpat på barrikaderna för. Dessutom fattades beslutet mellan två val. ATP-reformen i slutet av 50-talet räddade socialdemokraterna som parti, konstaterar Tommy Möller. hade tur när partiet inte hade vunnit folkomröstningen och sedan i riksdagen räddades av en enda nedlagd röst. De borgerliga partierna var hela tiden inne på att riva upp beslutet om de hade kommit till makten. Nu hade vi ett annat politiskt system och man kunde inte räkna med samma tur. Förra riksdagsledamoten Gullan Lindblad ser stolt tillbaka på att partierna lyckades nå uppgörelsen. Det brukar sägas att politik är det möjligas konst och visst är det så. Pensionsuppgörelsen är något att hedras åt. Det var positivt att vi fick en premiepensionsandel även om många av våra tyckte att det borde vara större. Det tog lång tid att utforma bromsen. Vi måste vara öppna för att det finns bitar som inte fungerar och då får vi inte vara så rigida. Sagan som behandlats är 0 procent tillväxt och 2 procent tillväxt. Ole Settergren, Riksförsäkringsverket Sagan är inte det som står i de röda kuverten, utan sagan är det som dominerar nyhetsflödet. Där har vi fått höra om stor tillväxt att det är normalt med avkastning på aktier med procent om året. Stefan Fölster Vi är billigast och har bra avkastning. Därför är det tråkigt att PPM-spararna inte kan få välja oss någon gång. Folk blir arga när vi försöker att förklara det här för dem. Jag kan bara hoppas att det blir en ändring i regelsystemet. Peter Norman 8

11 Oljepengar kan öronmärkas för pensioner Den enhetliga nordiska pensionsmodellen, som fanns i slutet av 1950-talet, har gradvis splittrats. Norge har, å sin sida, valt en modell som ligger någonstans mellan den svenska och danska, en icke ovanlig lösning sedan 500 år tillbaka, konstaterade forskaren Einar Øverbye som är verksam vid det samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet NOVA. Nu ser Norge över sitt pensionssystem och det är inte osannolikt att landet än en gång sneglar på grannlandet Sverige. Inom socialpolitiken brukar Norge kopiera tio år gamla svenska reformer, men till två tredjedelar av priset, citerade Einar Øverbye en ledande norsk tjänsteman. I mitten av 1960-talet införde Norge ett pensionssystem som var en blåkopia av den svenska. Att systemet, till skillnad mot i Sverige, levt kvar beror främst på den starkare norska ekonomin. Den huvudsakliga skillnaden mellan det tidigare svenska och norska systemet gäller indexeringen, basbeloppet. I Norge är det stortinget som justerar basbeloppet. En historisk skillnad är också att det rådde full politisk enighet när pensionssystemet infördes Efter hand har folkpensionerna höjts även i högre takt än löneökningarna medan tilläggpensionerna har gått tillbaka. Nu ligger Norge mitt emellan de svenska och danska systemen tilläggspensionen är högre än i Danmark men lägre än i Sverige medan folkpensionen är högre än i Sverige men lägre än i Danmark. Tillbakagången är tilläggspensionerna kan innebära att Norge gradvis utvecklas mer mot den danska pensionsmodellen, enligt Einar Øverbye. Han räknar inte med att det kommer att ske några dramatiska förändringar av det norska systemet. Samtidigt saknas inte förslag på förändringar där den mest radikala är en knytning mellan tilläggspensionen och den norska oljefonden. Problemet i Norge är snarast att vi har för mycket pengar. Just därför talas om att öronmärka oljepengar till pensioner. Min gissning är dock att en stabilisering av dagens system är det mest sannolika utfallet. Stortinget kommer att justera basbeloppet i takt med löneökningarna medan det är osäkert om man också kommer att fortsätta räkna upp folkpensionen mer än löneökningen. Vi har en så pass god ekonomi att den klarar att bära dagens system. Pensionsgranskning fortsätter Att Pensionsforum fortsätter att diskutera det nya pensionssystemet, möts med ett visst vemod, konstaterade Kjell-Olof Feldt när han avslutade mötet. Trots att alla inte är odelat entusiastiska kommer Pensionsforum att fortsätta sin granskning. Den kritiska hållningen är viktig i alla sammanhang. Om vi kan bidra med kunskap på området blir diskussionerna mer levande. När det gäller ATP så är alla som var med och konstruerade systemet nu borta. Jag är väl den enda kvar i kraft att jag var sekreterare i kommittén. Det är viktigt att det finns en politikergeneration som behåller kunskapen. Och att det finns en aktiv generation som är beredd att försvara och förklara vad som låg bakom.

12 Drygt ett 100-tal tidningar och etermedier uppmärksammade Pensionsforumdagen. Här följer några av citaten från artiklar och inslag: Nästan hälften av svenska folket tvivlar på att pensionen kommer att ge dem ett bra liv. Det visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Pensionsforum (Västerbottningen, Upplands Nyheter, Läns-Posten m fl) Jobba till 65 år? Nej, vid 60 räcker det, tycker de flesta svenskar, enligt en undersökning från Pensionsforum. De allra flesta, sju av tio, räknar med att nedgången i ekonomin kommer att försämra deras pensioner. Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv kommenterade undersökningen: Att folk slutar jobba före 65 år är förmodligen en viktigare fråga för pensionerna, än avkastningen på börsen. (TT) Det var inte bättre förr. Allt fler är nu också medvetna om att de nog inte kommer att ha råd att gå i pension vid års ålder, som många egentligen önskar. Det är ett iskallt men nödvändigt uppvaknande från det gamla ATPsystemet, som lovat saker det inte hade kunnat hålla (Ledare i bl a Bohuslänningen, Västgöta-Bladet, Skaraborgs Läns Tidning, Falköpings Tidning) Svenskarna är oroliga för sina pensioner. Varannan svensk tvivlar på att pensionen kommer att räcka för ett bra liv. Det visar den senaste Pensionsbarometern. Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att många har sig själva att skylla tilltron till börsen har varit för stor. Alltför många har trott att det är normalt med avkastning på mellan 15 och 20 procent per år. De som litade på att sagorna om PPM och ny teknik från yttre rymden skulle rädda oss har förmodligen blivit mycket besvikna, säger Stefan Fölster. (Dagens Industri) Svenska arbetsgivare, och det gäller både inom näringslivet och offentliga sektorn, är nog sämst i världen på att uppskatta den äldre arbetskraftens erfarenhet, kunnighet och pålitlighet. Om den rätta viljan fanns borde det vara möjligt för arbetsgivare och arbetstagare och deras fackliga organisationer att tillsammans finna en lösning där man kan ta tillvara denna väldiga resurs. (Krönika av Hans Davidson i en rad borgerliga tidningar) P ensions f orum

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Pensionsforumdagen 2003

Pensionsforumdagen 2003 21 OKTOBER NÄRINGSLIVETS HUS STOCKHOLM Pensionsforumdagen 3 KONFERENSDOKUMENTATION P ensions f orum Pensionsforumdagen 3 Hur mycket måste en 5-åring spara för att kunna behålla en rimlig standard även

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden Konjunkturläget mars 2018 85 FÖRDJUPNING Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden I december 2017 presenterade pensionsgruppen en uppgörelse om vissa ändringar i pensionssystemet i syfte att

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv Partnerskap för välfärd 1 Krisen och välfärden 2 Svenskens perspektiv - Längre tid som pensionär - Ökade krav på valfrihet Konsekvenser: - Allt högre krav på levnadsstandarden

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Myter och sanningar om pensionen

Myter och sanningar om pensionen Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad

Läs mer

För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga Sidhuvud och sidfot.

För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga Sidhuvud och sidfot. InputAnge dokument- och versionsbeteckning samt namn på presentationen.&cr&&cr&(redigera foten i efterhand genom att välja Infoga, Sidhuvud och sidfot) 2015-12-16 1 Pensionsgruppens förslag om ny pensionsålder

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Ett bättre pensionssystem

Ett bättre pensionssystem Partimotion Motion till riksdagen 2016/17:2470 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Ett bättre pensionssystem 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Behovet av ett rättvist pensionssystem 2 3.1

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Splittrad marknad och lågt risktagande

Splittrad marknad och lågt risktagande Splittrad marknad och lågt risktagande Svenskarnas sparande och pension 2019 Inledning Vikten av privat sparande för att trygga sin egen framtid och sitt liv som pensionär ökar. Trots politiska initiativ

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

2015-02-20 Av Christer Wikström

2015-02-20 Av Christer Wikström 2015-02-20 Av Christer Wikström Det orangea kuvertet Förfäras ej du lilla hop, så lyder inledningen till en psalmtext bearbetad av Johan Olof Wallin. Det kan också vara inledningen till artikeln om det

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM PM59100 PM59009 2.1 1.0 2 (12) Sammanfattning De allmänna pensionsfonderna (utom den Sjunde AP-fonden) är tillsammans en buffertfond i ett så kallat fördelningssystem. Tidigare ingick de i ATP-systemet,

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010 En rapport från SEB Trygg Liv, juni Dags att tala om eget ansvar i välfärden Framtidstron och optimismen har återvänt. I förra årets Välfärdsbarometer kunde vi tydligt se att många människor var oroliga

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Finansdepartementet Fi2005/5690 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 21 Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Sammanfattning: Aktiespararna är

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Under perioden har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under

Under perioden har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under Under perioden 2001 2018 har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under den finansiella krisen 2009 har fram till 2018 fått

Läs mer

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25 Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

PTK:s heldag om pensioner och försäkringar

PTK:s heldag om pensioner och försäkringar PTK:s heldag om pensioner och försäkringar 1. Detta är Pensionsmyndigheten 2. Detta är pensionssystemet (i korthet) 3. Detta händer med pensionerna 2009/2010 4. Hur skulle pensionssystem och pensionsnivåer

Läs mer

Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Pensionsgruppen 1

Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Pensionsgruppen 1 Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner Pensionsgruppen 1 Det svenska pensionssystemet Principöverenskommelse 1994, beslutades 1998 och infördes 1999 till 2003 Politiskt hållbart, stöd

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Allemanspension för att fler ska få 80 procent av lönen i pension

Allemanspension för att fler ska få 80 procent av lönen i pension Allemanspension för att fler ska få procent av lönen i pension Förord Vi på Skandia vill spänna bågen för bättre pensioner för alla, gärna procent av lönen. För att uppnå detta behövs en sparform för ändamålet,

Läs mer

Det handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Innehållsförteckning Välkommen till KPA Pension... 3 Din allmänna pension... 4 Din tjänstepension - ålderspension...

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

För dig som är född 1954 eller senare

För dig som är född 1954 eller senare Så funkar det din ålderspension För dig som är född 1954 eller senare + = Din samlade pension + broschyr_janne.indd 1 privat sparande Allmän pension Vi vill ge dig en bild av hur pensionssystemet fungerar.

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Kvinnor och pensionen En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Utgiven maj 2013 Riksförbundet PensionärsGemenskap Svenska KommunalPensionärernas Förbund Förord Sverige är stolt över att vara ett av de

Läs mer

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005 Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005 Innehållsförteckning 1. Förord...4 2. Svenska pensioner...5 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen...5 2.2 Tjänstepension och

Läs mer

Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87)

Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Fi2005/5690 Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) Inledning (Aktiespararna) har inbjudits att lämna synpunkter på Svårnavigerat?

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

2009-04. Välj din pension själv

2009-04. Välj din pension själv 6 2009-04 Välj din pension själv Välj din pension själv När du så småningom går i pension kommer den ålderspension som betalas ut till dig att komma från två håll: Allmän pension och avtals-/tjänstepension.

Läs mer

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa 1 Sveriges pensioner Premier Förvaltat kapital Utbetalningar Allmän pension 237 1 309 222 Tjänstepension 128 1 509 65 15 423 16 380 3 240 303 Privat pension Summa 2 1 En utgångspunkt och ett förslag i

Läs mer

AP-staten och kapitalet. Fabian Wallen, Hans Gidhagen Juni, 2009

AP-staten och kapitalet. Fabian Wallen, Hans Gidhagen Juni, 2009 AP-staten och kapitalet Fabian Wallen, Hans Gidhagen Juni, 2009 1 Sammanfattning Regeringen har nyligen infört ett direktiv som innebär att AP-fonderna aktivt bör motarbeta rörliga ersättningssystem till

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Fondbarometern Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Risken på börsen har ökat, och Asien har minskat kraftigt i popularitet sedan årsskiftet. SBAB 10 JULI 2013

Läs mer

YTTRANDE. Dnr Fi2017/04798/FPM. Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm. Stockholm den 19 februari 2018

YTTRANDE. Dnr Fi2017/04798/FPM. Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm. Stockholm den 19 februari 2018 YTTRANDE Dnr Fi2017/04798/FPM Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 19 februari 2018 Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem Sammanfattning SPF Seniorerna stöder

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Friplan Länsplan Basplan Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension

Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension Försäkringskassan Sveriges län Snitt Svensson Vägen 1 123 45 Orten Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension Förändringar i pensionsbehållningen för din inkomstpension under 2003 Belopp (kronor)

Läs mer

Anställda i staten synen på pension och information

Anställda i staten synen på pension och information Anställda i staten synen på pension och information FÖRORD Pensioner är på flera sätt ett aktuellt ämne. Många funderar på när man skulle vilja pensionera sig och vad olika val kan betyda för privatekonomin.

Läs mer

Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män

Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:10 Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män En analys av utträdesåldrar och utträdesvägar för olika grupper på arbetsmarknaden Detta är en sammanfattning av en

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

Nordeas börsbarometer Januari 2015

Nordeas börsbarometer Januari 2015 Nordeas börsbarometer Januari 2015 Ingela Gabrielsson, privatekonom Fredrik Wilander, chefstrateg Andelen börsoptimister minskar Vad tror du om Stockholmsbörsen kommande 12 månader? Genomsnitt: +6,82%

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer Pressmeddelande 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010 454 21 78 Mobil 0736 27 53 83 Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer 2013 blev ett av de bästa åren för

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

Terminsstart Pension Stockholm, 12 september 2012

Terminsstart Pension Stockholm, 12 september 2012 Terminsstart Pension Stockholm, 12 september 2012 Ulf Kristersson Socialförsäkringsminister Milstolpar i svensk välfärdspolitik Allmän pensionsförsäkring 1913 Försäkring mot olycksfall i arbetet 1918 skapas

Läs mer

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Undersökningen syftar bl a till att ta reda

Läs mer

Frilansande journalister (SJF) - arbetsvillkor, förändringar och framtidsutsikter. 24 september 2015 Sonja von Lochow & Martin Ahlqvist

Frilansande journalister (SJF) - arbetsvillkor, förändringar och framtidsutsikter. 24 september 2015 Sonja von Lochow & Martin Ahlqvist - arbetsvillkor, förändringar och framtidsutsikter 24 september 2015 Sonja von Lochow & Martin Ahlqvist Om undersökningen Fältperiod: 10 augusti 16 september 2015 Omfattning och urval: Totalundersökning

Läs mer

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare. Det

Läs mer