Interpellation om redovisning av anläggningstillgångar m.m. för Wisby Strand Congress & Event Gotland AB

Transkript

1 Ärendenr RS 2013/655 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 25 november 2013 Interpellation om redovisning av anläggningstillgångar m.m. för Wisby Strand Congress & Event Gotland AB Ledamoten Mats Hedström (M) har i en interpellation ställt följande frågor gällande redovisningen för Wisby Strand Congress och Event Gotland AB. Vem köpte och hur bokfördes kostnader för markinköpet? När, var, från vem och hur överfördes denna mark som en anläggningstillgång till Wisby Strand? Mitt svar: I en interpellation gällande Wisby Strand /kongresshallen ställde Mats Hedström följande fråga och fick följande svar i kommunfullmäktige, 61/2011: Var och hur har markkostnaden bokförts när den inte finns upptagen som kostnad för kongresshallen? Svar: Förvärvet av fastigheten med tillhörande byggnad genomfördes och avslutades innan beslutet att bygga en kongresshall togs. När kongresshallsprojektet startades, var en av förutsättningarna för projektet en byggklar tomt. Av detta skäl har även rivningen av det f.d. Ica-lagret redovisats separat. I interpellationen av finns i princip samma fråga fast med annan lydelse. Vad som kan tillföras är att fastigheten var i kommunens ägo till ett lågt värde, kring 1 miljon kronor. Viktigt är också att det aldrig handlade om att dölja några värden över huvud taget. Det gjordes också en fastighetsreglering. För övrigt hänvisas till den slutredovisning som regionfullmäktige godkände , 129, efter votering och där främsta invändningen handlade om investeringarna i inventarier och teknisk utrustning. Åke Svensson Regionstyrelsens ordförande

2 Interpellation: Kontantfri betalning i kollektivtrafiken Till: Tekniska nämndens ordförande, Tommy Gardell skrev jag en motion om införandet av kontantfri betalning på kollektivtrafiken. Syftet med motionen var att effektivisera, förenkla och förbättra arbetsmiljön både för busschaufförer och allmänheten samt att minska rånrisk och andra kostnader som är förknippade med kontanthantering. Från och med i år finns ett nytt kortsystem på kollektivtrafikens bussar men det går fortfarande bara att betala med kontanter. När kommer de kontantlösa systemen att införas på Region Gotlands bussar? Magnus Jönsson (M) Mitt svar: Implementering av biljettsystemet ska färdigställas och justeras under hösten När detta är på plats och fungerar ska "fas 2" påbörjas där bl.a. betalning med kort, betalning på nätet och app med information snabbt utredas och plan för implementering och uppstart fastställas. Här följer i punktform vad som finns och vad som är på gång. - På busstationen Visby finns möjlighet att köpa biljett med kort. - Möjlighet att ladda busskort på nätet är en möjlighet som kostar ca kr/år och den frågan kommer att behandlas av Tekniska Nämnden under oktober månad SMS biljetter är ytterligare en möjlighet som förvaltningen utreder och som troligen kommer under senhösten /vintern. - Kortterminaler på bussarna ska köpas in och monteras på bussarna. Tidplanen för detta arbete är ännu inte helt fasställt. Ordförande i Tekniska Nämnden Tommy Gardell

3 Ärendenr RS 2013/656 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 25 november 2013 Interpellation om asylmottagning i Region Gotland Ledamoten Inger Harlevi (M) har i en interpellation ställt frågor angående asylmottagning i Region Gotland. Jag kan bara instämma i interpellantens inledning kring det självklara att Gotland skall vara en tillflykt för de mest utsatta människorna. Genom historien finns många sådana exempel. Då jag själv arbetat med frågan när inbördeskriget i f d Jugoslavien rasade och när flyktingar kom i båtar från Baltikum, så är det självklart att vi även fortsättningsvis skall ta vårt ansvar. Jag anser det som viktigt i denna diskussion att vi utgår från samma definition på flyktingar som Migrationsverket har. Varje år får flyktingar från särskilt utsatta flyktingläger runt om i världen asyl i Sverige. Processen kring uttagningarna och den organiserade överföringen av de så kallade kvotflyktingarna kallas vidarebosättning. Syftet med vidarebosättning av kvotflyktingar är att stödja FN:s flyktingorgan UNHCR i arbetet med att lösa svåra flyktingsituationer. Inriktningen på uttagningarna liksom det faktiska antalet kvotplatser bestäms av Sveriges regering. Vilka länder och flyktingläger som är aktuella bestäms i samarbete med UNHCR. Uttagningarna sker delvis genom delegationsuttagning, vilket innebär att flyktingarna intervjuas på plats i det land de befinner sig av utsänd personal från Migrationsverket. Idag tar 19 länder emot kvotflyktingar på årlig basis. (Migrationsverkets hemsida) Sedan finns de direkt asylsökande som kommer till Sverige och där det handlar om ett betydligt större antal. Ca t.o.m. oktober under 2013 och där över kommer från Syrien. Dessa placeras oftast i anläggningar för asylsökande. Sedan finns också gruppen ensamkommande flyktingbarn. Fråga 1 Anser du att regionen vidtagit tillräckliga åtgärder för att ta emot asylsökande? I den sistnämnda gruppen har vi ett mycket bra omhändertagande och där vi fullgör vad vi åtagit oss. I gruppen direkt asylsökande har vi förklarat oss villiga att bistå med anläggningar där det även finns privata initiativ. Migrationsverket har här förklarat att p.g.a. Gotlands läge är detta inte möjligt eller aktuellt. I gruppen kvotflyktingar har vi inte vidtagit de åtgärder som vi borde gjort, och främst handlar det om bristen på lägenheter, som är önskvärt. Självklart är denna situation i högsta grad otillfredsställande.

4 Fråga 2 Avser du vidta några ytterligare åtgärder i närtid? Det är viktigt med en fortsatt dialog med Migrationsverket där vi visar vår tydliga vilja och ambition till att bistå Sveriges gemensamma mål i flyktingpolitiken. Samtidigt handlar det om att avhjälpa de hinder som finns på ön i form av bristen på lägenheter. Kortsiktigt bör alla aktörer, såväl privata som Gotlandshem, på bostadsmarknaden engageras i frågan för att vi gemensamt kan hitta lösningar. Åke Svensson Regionstyrelsens ordförande

5 Ledamoten Ursula Jacobsson (C) har i en interpellation till mig ställt följande frågor om ungdomars psykiska ohälsa och föreskrivning av antidepressiva medel. Vad beror det på att flera och fler ungdomar måste använda antidepressiva medel för att klara vardagen? Något enkelt svar på den frågan finns inte, sannolikt är det flera faktorer som bidrar. Det är ett ökat krav på alla människor, inklusive ungdomarna, i samhället idag. Vi förväntas prestera i skolan, på arbetet, på fritiden och därtill ha ett framgångsrikt socialt liv. Genom media matas vi med budskapet att allt är möjligt och ett ständigt informationsbrus som kan vara svårt att sortera i och förhålla sig till. För många individer innebär detta en stress som i kombination med en biologisk sårbarhet kan utlösa en depression. Flertalet ungdomar använder sig idag av olika sociala medier (facebook, instagram, bloggar etc) och dessa kan givetvis vara en tillgång men också en arena där ungdomar blir utsatta för kränkningar och mobbing vilket får konsekvenser för den psykiska hälsan. När vuxna är mer stressade, och även de drabbade av den ökade psykiska ohälsan, får de svårare att möta barnens behov vilket kan leda till ytterligare påfrestningar och en förhöjd risk för den unga att drabbas av nedstämdhet, depression eller ångest. Det finns således ingen enskild faktor som kan förklara varför användandet av antidepressiva medel ökar utan det är en komplex fråga. Borde inte fler resurser sättas in så att kombinationen medicin och samtalsterapi ska gälla? Ambitionen är att alltid erbjuda medicinering i ett sammanhang där samtalsbehandling/psykopedagogiska insatser ingår men ibland finns tyvärr inte möjlighet att möta allas behov och önskemål. Ska också tilläggas att alla ungdomar inte vill ha en samtalskontakt. Vad gör regionen för att denna insats sätter in omgående då ungdomar behöver hjälp? Inom barn- och ungdomspsykiatrin har vi en förstärkt vårdgaranti som innebär att barnet/ungdomen ska få en bedömning inom 30 dagar. Detta krav lever vi upp till på Gotland och vi har en av de mottagningar i landet som har högst tillgänglighet. Väl en ungdom har sökt vård är min bild att vi är bra på att snabbt sätta in insatser. För att kunna sätta in insatsen snabbt är det dock viktigt att andra verksamheter, som möter barnen och ungdomarna i vardagen, har kunskap om hur psykisk ohälsa kan ta sig uttryck så att ohälsan kan identifieras och tas omhand. Om lärare, fritidsledare, elevvårdspersonal, tränare och givetvis föräldrar har god kännedom om symtom på psykisk ohälsa ökar sannolikheten att ungdomen kan få hjälp i tid. Så väl skola som socialtjänst och sjukvård på Gotland följer utvecklingen av råd och metoder inom sina respektive områden och gemensamt sker även ett utvecklingsarbete i BarnSam. Ska vi kunna minska den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar räcker det inte med en god vård utan resurser bör i stor utsträckning läggas på preventivt arbete. Leif Dahlby Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden

6 Ärendenr RS 2013/657 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 25 november 2013 Interpellation om kostnader för återtagande av Pjäsen till kommunal regi Fullmäktigeledamoten Lars Thomsson (C) har i en interpellation ställt frågor till undertecknad angående äldreboendet Pjäsen. Här följer svaren: Hur stora är överkostnaderna som har uppkommit i samband återtagandet av Pjäsen till kommunal regi? Vad beror kostnaderna på? För omställningen till egen regi har förvaltningen betalat 1,1 mnkr för projektledning, inventarier, hjälpmedel, utbildning, arbetskläder och extra personal vid övergången. Det avser engångskostnader för att komma igång med verksamheten. Kostnaderna ryms inom budget och det är således inte fråga om några överkostnader. Alla verksamheter som vill göra en trygg och säker övergång från en utförare till en annan, har övergångskostnader. Det är ett sätt att värna så väl brukare som medarbetare, och således en kvalitetsparameter. För Region Gotlands del är dessa utgifter offentliga. För en privat aktör är de inte redovisningspliktiga. Hur stämmer det med de löften du gett att verksamheten skall drivas till samma kostnad och kvalitet i kommunal regi? Det är mindre än ett halvår sedan Region Gotland tog över driften av det särskilda boendet Pjäsen. På det stora hela har övergången gått väl och en stor eloge ska riktas till alla medarbetare som varit delaktiga i att göra övergången så pass lyckad. De boende uttrycker tydligt att det inte märks någon skillnad mellan föregående och nuvarande utförares sätt att sköta verksamheten. Några bitar återstår emellertid att arbeta med innan kvalitetsnivån är helt tillfredsställande. Bl.a. behövs ytterligare utbildning i t.ex. verksamhetssystem samt en del förtydliganden kring vad som gäller i Region Gotlands egenregi. En regelrätt kvalitetsmätning kommer att göras under våren Det finns emellertid ingen anledning att göra avkall på målsättningen att Pjäsen i Region Gotlands regi ska drivas till samma kvalitet och kostnad som Attendo Care tidigare gjorde. Det är också värt att nämna att det är positivt för Region Gotland att så visat sig vara möjligt; erfarenheter från nyss gjorda upphandlingar av annan sorts vård visar tendenser att hamna betydligt högre vid nya upphandlingar. I och med beslutet om att inte upphandla igen kunde kostnadsutvecklingen sannolikt hållas på en lägre nivå. Hur mycket har dygnskostnaden stigit i jämförelse med när Attendo Care skötte driften, sett i kronor och i procent? För den löpande verksamheten ligger kostnaderna lägre hittills på grund av låga matkostnader under första året samt att det har varit 5 extra platser till följd av

7 parboende. Just nu visar prognosen på ett överskott. Dygnsersättningen till Attendo Care var 1215 kr/dygn och årets kostnad i egen regi bedöms stanna på 1180 kr/dygn. Det är 35 kr (2,8 %) lägre. Inför nästa år tillkommer kostnader för årets löneöversyn som för Pjäsen trädde i kraft först 1 november i år och för matleveranserna från serviceförvaltningen som från och med 2014 uppgår till fullt pris. Beaktat dessa effekter är bedömningen att verksamheten ändå ska kunna klaras på 1257 kr/vårddygn. Det är en prishöjning på 3,5 % för två år ( ) och den ligger inom given indexuppräkning. Hanna Westerén (S) Socialnämndens ordförande

8 Ärendenr RS 2013/658 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 25 november 2013 Interpellation om användandet av elbilar inom Region Gotland Jag har fått en interpellation från ledamoten Eva Gahnström (C) i ett viktigt ärende och i en fråga som berör de verkligt långsiktiga miljömålen. Fråga 1 På vilket sätt arbetar Region Gotland för att främja användandet av elbilar? För att nå målet en fossiloberoende fordonsflotta 2030 behövs åtgärder i närtid, eftersom fordonen på Gotland är i bruk år kommer dagens nya fordon också att finnas på vägarna år Detta är ett energi- och klimatproblem som även orsakar stora kostnader genom trängsel, partikelutsläpp, buller samt parkeringsbehov vilket minskar städernas attraktivitet för boende och arbetande. Laddfordon är en aktivitet för att skapa en fossilfri storskalig fordonsflotta. Långsam tillväxt av både laddfordon och laddinfrastruktur hotar målsättningen. Det finns ett pågående projekt som vi följer nära. Projektkonsortiet har deltagare som driver Elbilsupphandlingen, Kista Commute, KTHs transportprojekt och Cero-processen för minskad miljöpåverkan i stora organisationer, inköpare och leverantörer av laddfordon. Samverkan söks med internationella och nationella projekt samt stöd från Energimyndigheten. Hittills står stora organisationer och kommuner för merparten av laddfordonen i Sverige och har störst förutsättning att driva fortsatt utveckling. Störst potential är inom segmenten tjänstebilar och verksamhetsfordon. Dessa fordon står även för största delen av CO2-utsläppen för företag och organisationer samt orsakar trängsel i våra städer. Projektet omfattar även fordon som kör många timmar per dygn, något som kommuner och organisationer kan råda över genom upphandling och policys (t ex taxi, distributions- och servicefordon och personals privata bilar som används i tjänsten). Projektet handlar om en förstudie och sedan ett demonstrationsprojekt med det gemensamma målet att skapa förutsättningar för en ökad andel s.k. laddfordon. Vi kan redan nu konstatera att el är särskilt lämpligt för kortare persontransporter och avstånden på Gotland är inte långa. Fråga 2 Vilken strategi har region Gotland när det gäller köp och leasing av elbilar? Det finns i nuläget ingen direkt strategi kring just elbilar. Resultatet av det tidigare beskrivna projektet bör avvaktas samtidigt som fokus nu finns på biogasbilar leasades 25 bilar och innevarande tillkommer ca 60 bilar. Kostnaden för elbilar är något som hindrar att också det blir ett alternativ. Även om priset kan sänkas drastiskt finns en betydligt högre kostnad som i dagsläget, med tanke på att vi också gör en biogassatsning, inte kan vara försvarbar. Men detta utesluter naturligtvis inte att det kan bli ett alternativ i framtiden och att vi samtidigt kan underlätta för de privata initiativen. Åke Svensson Regionstyrelsens ordförande

9 Ärendenr RS 2013/659 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 25 november 2013 Interpellation om karriärtjänster för lärare Ledamoten Johan Malmros (FP) har i en interpellation ställt frågor om karriärtjänster för lärare. Han har ställt tre mer konkreta frågor, som jag besvara var för sig, men jag vill också svara lite övergripande. Att inrätta karriärtjänster är en bra möjlighet för skolhuvudmännen som vi ville utnyttja, men formerna var till en början oklara och det var ganska bråttom både att ge besked om medverkan och att sedan utforma tjänsterna. Vad vill vi med våra förstelärare? Hur gör de bäst nytta? Den analysen och diskussionen blev ganska snabb. Inom barn- och utbildningsnämnden vill vi därför se första året som ett prövoår som ger möjlighet till reflektion och utvärdering av uppdraget innan vi går vidare. Varför är förstelärartjänsterna som tillsatts tidsbegränsade anställningar? I denna första omgång av Förstelärare har vi valt att tidsbegränsa uppdraget så att uppföljning och utvärdering ger utrymme för eventuella justeringar inför fortsatta rekryteringar. Intentionen är att premiera yrkesskickliga lärare och i förlängningen ska det leda till ett högre löneläge för dem. Vilket uppdrag har förstelärarna? I region Gotland har vi definierat uppdraget för våra fjorton förstelärare på följande sätt: Förstelärarens främsta uppgift är undervisning samt att leda pedagogiska samtal i syfte att förbättra lärares undervisning utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet att aktivt bidra till skolutveckling och ha en ledande roll i att driva skolutvecklingen framåt att utvärdera, omvärdera och utveckla sin egen undervisning och undervisningens effekter på lärandet att stödja kolleger i deras undervisning och sprida goda exempel att bidra till att skolområdets/linjens/regionens lärare utvecklas professionellt samt bidra till utveckling av undervisningen på skolnivå/ skolområdesnivå och på regionens nivå.

10 Har förstelärarna fått tid avsatt för att jobba med det utökade uppdraget? I den årliga uppdragsdialogen fastställs tidsåtgången för medarbetarnas olika uppdrag, inkl. förstelärarnas. Det är alltid rektor som leder och fördelar arbetet på sin skola. Det betyder att uppdragen för en skolas personal kan se olika ut vad gäller undervisning och andra gemensamma eller individuella uppdrag. Lärares arbetstid är 45,5 h/v varav 35 är arbetsplatsförlagd. Rektor ska bygga en organisation som verkar för ett gemensamt lärande för personalen, t.ex. i form av gemensam planering, utvärdering och analys. Det är exempel på forum då en förstelärares kompetens och erfarenhet kan utnyttjas till att sprida goda exempel och stötta rektors uppdrag att utveckla den pedagogiska verksamheten. Brittis Benzler Barn- och utbildningsnämndens ordförande