Interpellation om implementering av fattade beslut

Transkript

1 Ärendenr RS 2013/550 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 14 oktober 2013 Interpellation om implementering av fattade beslut Ledamoten Anna Hrdlicka (M) har i en interpellation ställt fråga angående implementering av beslut. Mitt svar: Utifrån ovanstående fråga finns bara ett självklart svar och det är att beslut skall verkställas antingen de fattas i nämnd eller fullmäktige. Varje majoritet, men också varje ledamot, har ett ansvar för att följa upp och se till att demokratin lever och fungerar. Där beslut av olika orsaker inte kan verkställas skall återkoppling ske till nämnd eller fullmäktige. I interpellationen finns tre exempel som skall åskådliggöra att så inte har skett eller rinner ut i sanden. De två första exemplen är hämtade från tekniska nämnden, där interpellanten också är ledamot. I det första exemplet om verksamhetsavfall som tas emot på återvinningscentralerna och med innebörden att styra bort företagare från att lämna bl.a. byggavfall på ÅVC finns inget beslut varken i regionfullmäktige eller tidigare kommunfullmäktige. Det finns heller inget beslut i tekniska nämnden men väl som informationsärende (Dnr TN 2008/0784). Därför är det svårt att svara på följdfrågan då påståendet om beslut är felaktigt. I det andra exemplet om att inleda diskussion om begränsning av bilstorlek och tidsstyrning av leveranser i Visby innerstad så är det inte heller ett beslut fattat av fullmäktige utan i tekniska nämnden i dess egenskap av trafiknämnd. Det gjordes under den förra mandatperioden (TN 2008, 145) men det finns inget om att införa tidsstyrning i beslutet. Det som kan beklagas är att återkopplingen skedde enbart muntligt. Begränsningen av bilstorlek har därefter skett på frivillig väg och hur detta utfallit är en fråga för tekniska nämnden. Det sista exemplet är kring ledsagare i missbrukarvården. En motion från Inger Harlevi (M) som bifölls i regionfullmäktige (Rf 156). Detta med ledsagare har prövats vid ett tillfälle men där klienten tackade nej. Detta kan komma att prövas även fortsättningsvis men det är självklart alltid upp till klienten då förslaget bygger på att klienten har ett förtroende för den som skall resa med och ger sitt samtycke utifrån sekretess. Socialtjänsten kan även behöva göra en bedömning av klientens hela situation. Ett beslut i fullmäktige som verkställts så långt som det är möjligt. Sammanfattningsvis finns det inget intresse för nuvarande majoritet, eller vilken majoritet som helst, att förhindra, försena eller negligera beslut fattade i fullmäktige. Åke Svensson (S) Regionstyrelsens ordförande

2 Interpellation: Kontantfri betalning i kollektivtrafiken Till: Tekniska nämndens ordförande, Tommy Gardell skrev jag en motion om införandet av kontantfri betalning på kollektivtrafiken. Syftet med motionen var att effektivisera, förenkla och förbättra arbetsmiljön både för busschaufförer och allmänheten samt att minska rånrisk och andra kostnader som är förknippade med kontanthantering. Från och med i år finns ett nytt kortsystem på kollektivtrafikens bussar men det går fortfarande bara att betala med kontanter. När kommer de kontantlösa systemen att införas på Region Gotlands bussar? Magnus Jönsson (M) Mitt svar: Implementering av biljettsystemet ska färdigställas och justeras under hösten När detta är på plats och fungerar ska "fas 2" påbörjas där bl.a. betalning med kort, betalning på nätet och app med information snabbt utredas och plan för implementering och uppstart fastställas. Här följer i punktform vad som finns och vad som är på gång. - På busstationen Visby finns möjlighet att köpa biljett med kort. - Möjlighet att ladda busskort på nätet är en möjlighet som kostar ca kr/år och den frågan kommer att behandlas av Tekniska Nämnden under oktober månad SMS biljetter är ytterligare en möjlighet som förvaltningen utreder och som troligen kommer under senhösten /vintern. - Kortterminaler på bussarna ska köpas in och monteras på bussarna. Tidplanen för detta arbete är ännu inte helt fasställt. Ordförande i Tekniska Nämnden Tommy Gardell

3 Ärendenr RS 2013/551 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 14 oktober 2013 Interpellation om Region Gotlands uppdrag till inflyttarservice Ledamoten Gustaf Hoffstedt (M) har i en interpellation ställt ett antal frågor angående regionens uppdrag till inflyttarservice. Hur har de intresserade holländarna följts upp? Svar: Vi har haft kontakt med alla som har visat intresse för Gotland på mässan och bett om att de också registrerar sig på vår hemsida, de har samtidigt blivit uppmanade att vända sig till Inflyttarbyrån om de vill komma hit på besök eller få hjälp med kontakter m.m. Av de som varit intresserade har fem stycken registrerat sig på hemsidan för fortsatt dialog med oss, där en överväger att komma över och hälsa på. Även andra organisationer och projekt, t.ex. Provgute, har bearbetat de intresserade holländarna. Vilket underlag och strategiskt ställningstagande ligger bakom beslutet att (inte? Min anm.) fortsätta bearbetningen av den holländska marknaden? Svar: Vi bearbetar inte den holländska marknaden specifikt därför att vi har i uppdrag att arbeta med internationalisering genom styrkortet och utifrån regionens internationella strategi. Strategin för Inspiration Gotland är att hitta synergier på de marknader vi är närvarande på i form av besökare, inflyttare och företag. Detta innebär att det pågående projektet med besöksnäringen och med Visit Sweden prioriteras och som har fokus på marknaderna i Tyskland, Finland och Norge. Jag tror att det är viktigt att vara uthållig och inte försöka skifta fokus alltför ofta. Det är ca 130 kommuner i Sverige som åker till Utrecht och vi har letat efter goda exempel i övriga landet och försökt hitta något underlag som visar på att detta är den bästa strategin för internationell inflyttning men inte hittat någon. Invandringen från Holland till Sverige handlar om ca 1200 personer per år. Jag tror därför att våra insatser måste vägas på möjligheten till inflyttning och kostnaden i relation till detta. Gäller det generellt att region Gotland inte är intresserade av internationell inflyttning efterson Inflyttarbyråns hemsida endast finns på svenska? Svar: Nej, generellt vill vi ha både nationella och internationella inflyttare, men i ett uppstartskede har vi fokuserat på den svenska hemsidan för att få den på plats. Under hösten pågår arbetet med den engelska versionen som beräknas vara klar vid årsskiftet. Det har aldrig tidigare funnits någon hemsida för internationella inflyttare när inflyttarservicen låg inom regionen så starten med Inflyttarbyrån gör att vår service ökar. Åke Svensson Regionstyrelsens ordförande

4 Ledamoten Ursula Jacobsson (C) har i en interpellation till mig ställt följande frågor om ungdomars psykiska ohälsa och föreskrivning av antidepressiva medel. Vad beror det på att flera och fler ungdomar måste använda antidepressiva medel för att klara vardagen? Något enkelt svar på den frågan finns inte, sannolikt är det flera faktorer som bidrar. Det är ett ökat krav på alla människor, inklusive ungdomarna, i samhället idag. Vi förväntas prestera i skolan, på arbetet, på fritiden och därtill ha ett framgångsrikt socialt liv. Genom media matas vi med budskapet att allt är möjligt och ett ständigt informationsbrus som kan vara svårt att sortera i och förhålla sig till. För många individer innebär detta en stress som i kombination med en biologisk sårbarhet kan utlösa en depression. Flertalet ungdomar använder sig idag av olika sociala medier (facebook, instagram, bloggar etc) och dessa kan givetvis vara en tillgång men också en arena där ungdomar blir utsatta för kränkningar och mobbing vilket får konsekvenser för den psykiska hälsan. När vuxna är mer stressade, och även de drabbade av den ökade psykiska ohälsan, får de svårare att möta barnens behov vilket kan leda till ytterligare påfrestningar och en förhöjd risk för den unga att drabbas av nedstämdhet, depression eller ångest. Det finns således ingen enskild faktor som kan förklara varför användandet av antidepressiva medel ökar utan det är en komplex fråga. Borde inte fler resurser sättas in så att kombinationen medicin och samtalsterapi ska gälla? Ambitionen är att alltid erbjuda medicinering i ett sammanhang där samtalsbehandling/psykopedagogiska insatser ingår men ibland finns tyvärr inte möjlighet att möta allas behov och önskemål. Ska också tilläggas att alla ungdomar inte vill ha en samtalskontakt. Vad gör regionen för att denna insats sätter in omgående då ungdomar behöver hjälp? Inom barn- och ungdomspsykiatrin har vi en förstärkt vårdgaranti som innebär att barnet/ungdomen ska få en bedömning inom 30 dagar. Detta krav lever vi upp till på Gotland och vi har en av de mottagningar i landet som har högst tillgänglighet. Väl en ungdom har sökt vård är min bild att vi är bra på att snabbt sätta in insatser. För att kunna sätta in insatsen snabbt är det dock viktigt att andra verksamheter, som möter barnen och ungdomarna i vardagen, har kunskap om hur psykisk ohälsa kan ta sig uttryck så att ohälsan kan identifieras och tas omhand. Om lärare, fritidsledare, elevvårdspersonal, tränare och givetvis föräldrar har god kännedom om symtom på psykisk ohälsa ökar sannolikheten att ungdomen kan få hjälp i tid. Så väl skola som socialtjänst och sjukvård på Gotland följer utvecklingen av råd och metoder inom sina respektive områden och gemensamt sker även ett utvecklingsarbete i BarnSam. Ska vi kunna minska den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar räcker det inte med en god vård utan resurser bör i stor utsträckning läggas på preventivt arbete. Leif Dahlby Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden

5 Ärendenr RS 2013/552 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 14 oktober 2013 Interpellation om tidigare ställd motion avseende busstrafik på landsbygden under Almedalsveckan Ledamoten Håkan Onsjö (M) har i en interpellation ställt följande fråga till mig. Hur går det med behandlingen av denna motion? Mitt svar: Regelbundet redovisas i fullmäktige hanteringen av inkomna motioner. Det kan i dagsläget påpekas att hanteringen sker skyndsamt och med mycket få undantag. Ett lämpligt forum att också fråga om fler detaljer än vad som finns i fullmäktiges underlag. Hanteringen av den aktuella motionen har varit följande: Motionen inkom den 25 mars. Ärendet internremitterades till tekniska nämnden och serviceförvaltningen/kansliet för Almedalsveckan i april. Med hänsyn taget till tekniska nämndens sammanträdesordning och när ärendet därefter kunde behandlas av RS/RF, så sattes remisstiden till och med den 16 september. Tekniska nämnden höll sammanträden den 29 april, 29 maj och 27 juni. Att de skulle kunna hinna behandla motionen på sammanträdet i maj bedömdes som orimligt (arbetsutskott ca tio dagar före nämnd och innan dess ska ärendet beredas). Möjligen skulle tekniska nämnden kunnat behandla ärendet på sitt sammanträde i juni, vilket inneburit behandling av ärendet i oktober av fullmäktige. Sammanfattning: När beslut i ärendet, av tidsmässiga skäl, inte kunde fattas före Almedalsveckan i år, så får vi se till att beslut fattas i god tid före Almedalsveckan Ärendet var inplanerat till regionstyrelsens arbetsutskott respektive regionstyrelsen i oktober och med behandling i fullmäktige 25 november. Ärendet är numera inplanerat till arbetsutskottet respektive regionstyrelsen i november och med behandling i fullmäktige den 16 december. (Ärendet har flyttats fram dels för att yttrande från tekniska nämnden och kansliet för Almedalsveckan inte inkommit och dels för att undvika ytterligare ärenden i Budgetavstämningen). Således, med den planering som föreligger, så kommer ärendet att vara avgjort före Almedalsvecakn 2014 och inom den tidfrist, ett år, som motioner ska avgöras. Åke Svensson Regionstyrelsens ordförande

6 Ledamoten Pär Stenegärd (C) har i en interpellation till mig ställt följande frågor om kontroll av kompetens av hyrläkare/vikarie. Vem kontrollerar hyrläkare/vikariers kompetens? De hyrbolag som Region Gotland har upphandlat är skyldiga att under avtalstiden genomföra regelbundna behörighets och kompetenskontroller, inklusive uppdatering av CV och referenstagning av läkare. När hyrbolagen presenterar läkare bifogas uppgifter. Uppgifterna granskas och värderas av den som lägger beställningen på hyrläkare innan beställningen godkänns. Vilka krav ställs? Läkarna skall ha godkänd svensk legitimation, godkänd svensk specialistutbildning i allmänmedicin eller i undantagsfall likvärdig samt vana från svensk primärvård. Goda kunskaper i svenska språket, personlig lämplighet god social kompetens och samarbetsförmåga. Vad gör man för att få fast bemanning på tjänsterna? Under 2013 har den kommunala primärvården rekryterat 3 ST läkare och 5 specialister i allmänmedicin varav 2 tillträder sina tjänster under oktober. De 2 specialister som tillträder sina tjänster under oktober är utländska läkare som är rekryterade via rekryteringsbolag. Riktade rekryterings insatser har bland annat varit att besöka jobb och kärriärmässa för läkare. Profilering på nationella AT och ST dagar. Annonsering på Gotlandsbåten samt annonsering i dagspress och facktidningar. Riktad rekrytering av AT läkare där intresse för primärvård samt psykiatri har varit meriterade. Diskussion pågår att starta ett samarbete med Semelweiss universitetet i Budapest för att rekrytera svenskar som studerar där. Leif Dahlby Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden