Vad fick du i julklapp? En rapport om barn och ekonomisk utsatthet i jultid och om brister i barnperspektiv vid beslut om ekonomiskt bistånd.

Transkript

1 Vad fick du i julklapp? En rapport om barn och ekonomisk utsatthet i jultid och om brister i barnperspektiv vid beslut om ekonomiskt bistånd. Majblommans Riksförbund Rapport nr 2007:

2 Innehåll Den ojämlika julen...3 Bidrag till julklappar och mat...4 Barnfattigdom i Sverige...5 Problemen med jul diskuteras bland föräldrar...6 Socialstyrelsen uppmärksammar brister i barnperspektivet...7 Majblommans roll i barnets nätverk över hela Sverige...8 Bilagor: Majblommans bidrag och barns aktuella behov 2006 Majblommans rapportsamling 2

3 Den sagolika, ojämlika julen Var tredje ensamstående förälder kan inte ta ledigt under barnens jullov. Och de har inte möjlighet att ge sina barn särskilt många julklappar. Det visar en undersökning Majblommans Riksförbund har låtit göra med drygt tusen mammor och pappor procent av alla mammor och pappor svarar att de inte kunde ta ut semester alls för att vara med sina barn under helgerna. Minst möjlighet att ta ledigt har ensamstående föräldrar, där svarar 34 procent att de inte kan vara lediga. De flesta mammor och pappor, sex av tio, ger julklappar för mellan 500 och kronor per barn: mellan 500 och kronor (29 procent) till kronor (16 procent) till kronor (16 procent) Totalt 13 procent av föräldrarna gav julklappar för högst 500 kronor. Var tionde barn fick presenter för minst kronor. Att barn inte får några julklappar alls är mycket ovanligt, bara en procent av föräldrarna lade inte ner pengar på detta. Detta skulle kunna förklaras med det som forskaren Torbjörn Hjort kallar kompensation; föräldrar ger barnen då och då något som alla andra barn får trots att det egentligen inte ryms i budgeten. Av de barn som fick mindre dyra julklappar (för mellan 500 och kronor) var 37 procent barn till ensamstående föräldrar mot 28 procent av barnen till gifta eller sammanboende. 1 Av dem som deltog i undersökningen hade 52 procent ett barn i grundskoleåldern, 40 procent hade två, 6 procent tre och 2 procent fyra barn. Av de intervjuade var 558 gifta, 265 bodde ihop och 206 var ensamstående. Frågorna ställdes av Sifo. 3

4 Bidrag till julklappar och julmat Av de ekonomiska bidrag som Majblomman delade ut i fjol gick 10 procent till jul eller andra högtider. Drygt barn fick bidrag. Lokalföreningarna i Norrbotten gav mest till jul, 20 procent av de insamlade medlen. Inför jul söker man bidrag till julklappar och julmat. Förra året delade Majblommans lokalföreningar ut 1,1 miljoner kronor till enskilda barn vid jul och andra högtider. Citat ur bidragsansökningar till Majblomman: Barnen har en stor längtan att få fira jul tillsammans hos morfar och mormor uppe i Umeå där de bott i tre år. Deras stora önskan till denna jul är att vi skulle kunna åka dit. Jag har under mina år som missbrukare dragit på mig massvis med skulder och skall få skuldsanering. Mina tvillingpojkar har kraftig nersatt syn och brytningsfel. Båda måste byta glas och bågar. Det skulle innebära en mycket stor hjälp om dom kan få bidrag till nya glasögon. Julen kommer ju med, och det är mycket som skall köpas som mat julklappar och vinterkläder. Jag har fyra barn, två av dem har funktionshinder. Barnen har svårt att komma ut, de är mycket ensamma och slår sönder mycket i hemmet. Anledningen till att jag söker hos er är att jag är ensamstående och min ekonomi är inte den bästa. Därför undrar jag om ni kan hjälpa mig på något vis med pengar så att barnen komma ut mer på aktiviteter och få julklappar. Sedan mitten av 1990-talet har de flesta socialförvaltningar dragit in den tidigare så kallade julpengen till barnen. Dagens regler för försörjningsstöd blir allt tuffare och vittnar om en total brist på förståelse för barns villkor. Numera måste barnfamiljer lita helt till ideella organisationer som Majblomman. Publicerad / E24:privatekonomisajt Inga socialbidrag före jul Flera kommuner i Skåne har beslutat att betala ut socialbidrag först efter julen, den 27 december. Någon särskild hänsyn till barnfamiljer tas inte, skriver Helsingborgs Dagblad. Beslutet har tagits av tjänstemän och gäller Landskrona, Klippan och Ängelholm. I Landskrona är 940 hushåll beroende av socialbidrag. - Vi har beslutat att vi alltid ska betala ut den 27. Och vi ser ingen anledning till att vi ska betala ut pengar före jul. Tvärtom är det ju många som har försörjningsstöd som har svårt att hushålla med sina pengar. Det blir svårare att få pengarna att räcka till om man får dem före jul, säger Johanna Nilsson, samordnare av försörjningsstöd i Landskrona kommun, till tidningen. 4

5 Barnfattigdom i Sverige Det var en gång en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna. På den tiden var det ingen skam att vara fattig, så trashankar och avsigkomna stackare behövde inte hålla sig borta ur folks åsyn utan strövade fritt omkring. Så inleds Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Den handlar om Karl-Bertil Jonsson, 14, som sorterar inkommande paket samtidigt som han tänkte på sin idol Robin Hood. Att ta från de rika och ge åt de fattiga blev den ledstjärna som Karl-Bertil följde. Han lade undan julklappar till direktörer och paket vilkas adressater hade en taxerad inkomst på mer än kronor. Paketen gav han till fattiga människor. Också i dag har vi behov av godhjärtade barn och okända välgörare. Omkring en kvarts miljon barn i Sverige beräknas växa upp i fattiga familjer där brist på pengar är ett ständigt problem. Känsla av skam och rädsla I Sverige i dag är ekonomisk utsatthet förknippad med känslor av skam och rädsla. Familjer med knapp ekonomi försöker undvika situationer där föräldrar eller barn löper risken att bli betraktade som fattiga eller avvikande. Detta har forskaren Torbjörn Hjort visat i sin forskning. Det kan innebära att man tackar nej till julfirande med släkten eftersom det saknas pengar till att köpa julklappar. Det kan också innebära att sjukanmäla barnet vid en skolresa som föräldrarna inte har råd med. Samtidigt som det går bra för Sverige har gapet mellan de med hög och de med låg inkomst aldrig varit större. Hushållens ekonomiska standard har höjts från mitten av 1990-talet, men skillnaderna har ökat. Vad fick du i julklapp? Ett förhållningssätt är då att försöka kompensera barnen. Föräldrarna köper saker som de egentligen inte har råd med varor och aktiviteter som inte ryms inom familjens budget och de får i stället prioritera bort annat som hemförsäkring eller tandläkarbesök. En möjlighet är att använda krediter. Föräldrarna ser inte dessa varor och aktiviteter som lyx, det är snarare en fråga om att barnen då och då ska kunna få eller göra samma saker som andra barn. Gör fattigdomen pratbar! Enligt Torbjörn Hjort har fattiga hushålls konsumtionsmönster varit satt under lupp sedan minst hundra år tillbaka. De fattiga anses prioritera fel, kortsiktigt och slösaktigt. De behöver fostran och vägledning för att lära sig konsumera rätt och hushålla med knappa resurser. Majblomman arbetar för att göra fattigdom pratbar. Om vi pratade öppet om barnfattigdom i Sverige, i stället för att moralisera, skulle det underlätta för de barn som lever under sådana villkor. Då skulle vi också se att fattigdom inte är ett moraliskt problem utan har i huvudsak strukturella orsaker. I många av de familjer som söker bidrag från Majblomman finns en kombination av sjukdom, funktionshinder och ekonomisk utsatthet. 5

6 Föräldrar diskuterar problem med julen I inlägg på Familjeliv.se, en webbplats för alla som är intresserade av familjelivet, diskuteras frågan om jul just nu: Thor Nyfiken fråga kommer här, att ta dem som lever på soc. Man får en summa varje månad som motsvarar en existens minimum med enkla ord dem pengar man får bör räcka till att sätta mat på bordet och kläder på ryggen. Och nu börjar julen närma sig, får man nått extra för att köpa klappar till barnen? Im Fabulous Även existensminimum räcker till både julklappar och julmat om man spelar sina kort rätt. Men att skattepengar ska finansiera julklappar är ju helt sjukt. Det finns så mycket orättvisor i vårat samhälle, och säkerligen värre situationer för barn än att få billiga/lite julklappar. Varför inte koncentrera sig på sådant som faktiskt är VIKTIGT? För materiella saker ÄR inte viktigt! Anonym Jag och mitt barn får försörjningsstöd för tillfället. (Allt annat än självvalt för er som undrar!) Har läst i olika trådar att vissa som uppbär försörjningsstöd får extra pengar vid juletid. (Dessa personer har haft barn). Jag har flera ggr ansökt om 'extra pengar' vid dotterns födelsedag, juletid osv. Alltid fått avslag, endast 'särskilda skäl' som ger än det. VAD är då 'särskilda skäl'? Hur får man igenom en sån sak? soc sa till mig angående presienter å julklappar att jag ska va glad att min son inte får så fina saker å mest begangnat, då lär han sig värdet av sakerna å blir mer tacksam över det han får..att han inte blir bortskämd å ta allt för givet..att han komma klara sig bättre i livet..en 5 åring??? inte tänker dom så..de vill ju ha saker av tomten som vännerna får 6

7 Socialstyrelsen uppmärksammar brister i barnperspektivet Socialstyrelsen föreslår, i syfte att förstärka barnperspektivet, att det införs en ny behovspost för barns särskilda behov i försörjningsstödet. Barnkonventionens principer om barnets bästa och om barnets rätt att få uttrycka sina åsikter och få dem beaktade är införda i socialtjänstlagen. Även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. Vid ansökan om ekonomiskt bistånd är det i första hand föräldrarnas situation som utreds och prövas. Det innebär att handläggaren aktivt måste vinnlägga sig om att lägga barnperspektivet till det självklara vuxenperspektivet. Hur stor vikt som ska läggas vid barnens situation måste bedömas från fall till fall. Så beskriver Socialstyrelsen situationen, och tillägger att länsstyrelserna i sin tillsyn har uppmärksammat att kommunerna alltför ofta låter normerna styra mer än de individuella behoven och att barnens situation och särskilda behov inte framkommer tillräckligt i utredningarna. Det sker förbättringar, men utvecklingen är långsam. Barns behov är nu. Barnperspektiv i utredningar om ekonomiskt bistånd bör stärkas Socialstyrelsen föreslår att barnperspektivet förstärks genom att barnens situation lyfts fram ytterligare i lagstiftningen. Barn till föräldrar med försörjningsproblem bör ha möjlighet leva som andra barn. Det kan gälla till exempel kostnader för aktiviteter som hör ihop med förskola eller skola, födelsedagspresenter eller kalas, kolonivistelser samt särskilda kostnader vid andra kulturellt eller religiöst betingade högtider. 7

8 Majblomman, Sveriges största barnhjälpsorganisation sedan 100 år Sedan 1907 arbetar Majblomman för att förbättra barns villkor i Sverige. Verksamheten bygger på att barn hjälper barn genom att sälja majblommor. Majblommans lokalföreningar utgör en viktig del i barns nätverk på närmare 700 orter i Sverige. Genom att samarbeta med lärare, skolhälsovården och socialtjänsten kan vi bidra där samhället brister. Idén med Majblomman är densamma som för 100 år sedan: blomman säljs av barn och de insamlade pengarna går till ekonomiskt utsatta barn på orten. I år har barn i hela landet samlat in 46 miljoner genom att sälja majblommor, men behoven är ännu större. Pengarna går till bidrag till kläder, gympaskor, glasögon och aktiviteter under jul- och sommarlovet. Ansökningarna kommer direkt från föräldrar med knappa resurser, eller genom skolan. Omkring en kvarts miljon barn i Sverige beräknas växa upp i fattiga familjer. Majblomman uppmärksammar och bekämpar barnfattigdom i Sverige. Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation med drygt 700 lokalföreningar. Majblommans vision är att alla barn ska få vara med och dela gemenskapen med sina kamrater i skolan och på fritiden. Majblomman beviljar varje år 1 Mkr till forskningsprojekt som syftar till att förbättra livskvalitén för barn och ungdom i Sverige genom att förebygga ohälsa eller bota och lindra sjukdom och funktionsstörning. 8

9 Bilaga 1 Majblommans bidrag och analyser av barns aktuella behov Bidrag till enskilda barn från Majblommans lokalföreningar 2006 Beskrivning Summa kronor Andel kronor Nöjen och kultur % Hjälpmedel i skolan % Behandling % Fritidsaktiviteter % Skolaktiviteter % Jul och andra högtider % Utrustning för delaktighet och utveckling % Semester med familjen/utflykter/sommaraktiviteter % Dyra och nödvändiga saker % Läger och koloni % Totalt % Delegerade bidrag till barn genom skolan Summa kronor Handkassa till skolsköterska/kurator Skolprojekt Totalt Majblommepengar till skolans är 3,5 miljoner kronor och används till: Utflykter/skolresor/klasskassa/studieresa/läger 39% Lekredskap/musikinstrument 17% Trivsleåtgärder/klassfest 17% Gruppaktiviteter/elevråd 10% Ytterligare 10% till barnens klasskassa 6% Scoutverksamhet 6% Hjälpmedel (datorer, andra hjälpmedel, läsprojekt) 5% Behov som lokalföreningar har sett öka under 2006 Kläder 18% Semesterresor, läger på fritiden 17% Fritidsaktiviteter, idrott 14% Hjälp till barn med särskilda behov 10% Skolaktiviteter (t ex skolresor) 9% Övrigt 8% Glasögon 7% Dyra och nödvändiga saker 6% Jul 5% Datorer 3% Medicin 2% 9

10 Majblommans rapporter och PM Har barnkonventionen tagit sommarlov? En rapport om barns röster och rättigheter Sommar, sommar och sol En rapport om barns olika villkor på sommarlovet Man måste bry sig om hur ungarna mår En rapport om barns villkor och svenskars attityd till barnfattigdom i Sverige Barns glasögon -behov, bidrag och brister. Rapport om skillnaden i synen på synnedsättning och andra funktionshinder och sjukdomar Barns ojämlika villkor i Sverige. PM om Majblommans syn på avgifter i skolan och vår roll i barnets nätverk Dyra julklappar och svårt ta ledigt drabbar barn Därför skapar Majblomman debatt om avgifter i skolan. PM om avgifter i skolan under pågående förhandling om ny skollag. Innehåller sammanfattning av doktorsavhandlingen "Nödvändighetens pris" Knattereporter ställde politiker till svars i Visby Rapport om politikers syn på obligatoriska klasskassor i skolan När kassan är skral Rapport om klasskassan och andra olagliga avgifter i skolan Du ska inte tro det blir sommar Rapport om hur ekonomisk utsatthet drabbar barn på sommarlovet Klassresan Rapport om hur olagliga avgifter drabbar fattiga barn i skolan Discon, plastpåsar, majblommor (och ett och annat lagbrott). Rapport om goda råd om hur aktiviteter och hjälpmedel finansieras i skolan Politiker svarar om avgiftsbelagda skolaktiviteter. Rapport från politikerveckan i Visby den 4-10 juli Vem har råd att gå i skolan? Rapport om avgiftsbelagda skolaktiviteter och kommuner som bryter mot lagen Barns behov tar inte sommarlov Rapport om kommuners minskade satsningar på skollovsaktiviteter Majblommans syn på barnfattigdom i Sverige. PM om Majblommans erfarenheter om villkoren för barn som lever i en fattig familj. Bilaga i Ds 2004:41, Ekonomiskt utsatta barn. 10