Arbets- och organisationspsykologi (P4-ARB) Grundnivå (7.5 hp) HT 2016 Anvisningar

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Arbets- och organisationspsykologi Arbets- och organisationspsykologi (P4-ARB) Grundnivå (7.5 hp) HT 2016 Anvisningar Kursansvarig: Anders Sjöberg

2 Innehåll Kursens syfte är att ge en teoretisk grund inom området arbets- och organisationspsykologi (AO) och att presentera aktuella frågeställningar i denna disciplin av psykologin. Kursen börjar med att ge en historisk beskrivning av AO psykologins framväxt för att sedan beskriva metodologiska överväganden inom AO forskningen. Föreläsningarna och kurslitteraturen presenterar strukturer och processer vilka gagnar individens/gruppens lärande, initiativkraft, hälsa och organisationens produktivitet och effektivitet. Under kursen belyses teorier och metoder som är av särskild relevans för psykologer som kommer vara verksamma inom AO-området. Psykologens arbetsuppgift är att driva på utvecklingen inom en mängd olika områden som berörs på kursen. Psykologens arbete får konsekvenser utifrån tre nivåer, individ, grupp och organisation. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan de olika nivåerna och dess effekter på individ, grupp och organisation. Blivande psykologer har nytta av kunskaper om arbets- och organisationspsykologin av flera skäl: Psykologer arbetar ofta i stora och komplexa organisationer. Förståelse av hur dessa fungerar underlättar utförandet av det egna arbetet. Utvecklings- och förändringsarbete sker i samspel och inom en organisatorisk ram. För att du ska kunna medverka i att utveckla arbetet och verksamheten oavsett vilken uppgift du kommer att arbeta med krävs kunskaper om den organisatoriska ramen och vilka frihetsgrader den bjuder. Kunskaper om arbets- och organisationspsykologin är förstås basen för att kunna arbeta som praktiskt verksam inom området. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas deltagarna: Kunna redogöra för centrala teorier om hur arbetets innehåll, utformning och organisation påverkar individers och grupper av individers hälsa, motivation, lärande, personliga utvecklingsmöjligheter samt långsiktiga anställbarhet och organisationens effektivitet Ha en orientering om och teoretiska kunskaper rörande de fenomen som ligger i fronten inom det arbets- och organisationspsykologiska forskningsfältet. Visa prov på kunskap om centrala arbetsuppgifter för legitimerade arbets- och organisationspsykologer. Litteratur Wood, S. A., & West, M. (2015). The Psychology of Work and Organizations (Second Edition). Andover, Hampshire, UK: Cengage Learning. Artiklar Hollnagel, E. (2003). Att förstå olyckor. Nuclus, 1, Finns tillgängligt via Fastreg. Kjellberg, A. (2009). The Swedish Ghent system and trade unions under pressure. Transfer, 3-4,

3 Läsanvisningar Föreläsning 1. (Ch 2) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 2. (Ch 6,8) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 3. (Ch 6,8) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 4. (Ch 2) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 5. (Ch 13) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 6. (Ch 9) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 7. (Ch 12) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 8. (Ch 2,15) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 9. (Ch 10) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 10. (Ch 4,5) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 11. (Ch 14) Wood, S. A., & West, M. (2015). Föreläsning 12. (Ch 10) Wood, S. A., & West, M. (2015). Hollnagel, E. (2003). Att förstå olyckor. Nuclus, 1, Finns tillgängligt via Fastreg. Föreläsning 13. (Ch 2) Wood, S. A., & West, M. (2015). Kjellberg, A (2009), The Swedish Ghent system and trade unions under pressure. Transfer no , pp Kursens uppläggning Som hjälp till självstudierna ges undervisning i form av föreläsningar. Inläsningstiden är intensiv, vilket kräver att man hänger med redan från början genom att läsa in aktuell litteratur inför varje undervisningstillfälle. Lärare kommer att göra (ett urval av) sina bilder (i form av pdf) tillgängliga på kurshemsidan i anslutning till undervisningstillfället. Lärarna kommer att anknyta till litteraturen, men syftet med undervisningen är också att ge ett bredare perspektiv på ämnesinnehållet och inte enbart redogöra för litteraturen. Schema Se schema i Fastreg för uppdateringar. Observera att eventuella ändringar redovisas i Fastreg. Examination och betygskriterier Examinationen sker individuellt. Den består av två moment, en individuell skriftlig tentamen och en fallbeskrivning (se bilaga). Individuell skriftlig tentamen Tentamen behandlar de teoretiska aspekterna av kursen och examinerar lärandemål 1 4 enligt ovan. Observera att saker som tas upp på föreläsningen kan komma på den skriftliga tentamen. Tentamen kan omfatta både kortsvarsfrågor och essäfrågor. Resultat på denna tentamen ger underlag för betyg på en sjugradig målrelaterad skala enligt följande kriterier: A. Utmärkt Studenten kan självständigt koppla ihop centrala begrepp, teorier och modeller. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till kurslitteraturen samt integrerar på ett förtjänstfullt sätt relevanta principer och problematiseringar på ett övergripande teoretiskt plan. Studenten har uppnått 90% rätt på tentamen. B. Mycket bra Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader och likheter mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt resonera kring de centrala begreppens relevans, tillkortakommanden och giltighet. Studenten har uppnått 80% rätt på tentamen.

4 C. Bra Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt applicera centrala begrepp på egna exempel. Studenten har uppnått 70% rätt på tentamen. D. Tillfredsställande Studenten kan redogöra för centrala begrepp, teorier och modeller med egna ord. Studenten har uppnått 60% rätt på tentamen. E. Tillräckligt Studenten kan definiera centrala begrepp och redogöra för huvuddragen i relevanta teorier och modeller. Studenten har uppnått 50% rätt på tentamen. Fx. Komplettering krävs Komplettering krävs för att de förväntade studieresultaten ska ha uppnåtts. F. Otillräckligt De förväntade studieresultaten har inte uppnåtts. Studenten har inte uppnått 50% rätt på tentamen. Kurskrav I syfte att fördjupa förståelsen av litteraturen löser studenterna med hjälp av litteraturen problem hämtat från en fallbeskrivning. Detta inslag är ett kurskrav och bedöms med kriterierna godkänt/underkänt (vid underkänt krävs komplettering). Närmare anvisningar för projektarbetet ges vid särskilt tillfälle (se schema). Fallbeskrivningen redovisas i bilaga. Momentansvarig är Anders Sjöberg som finns i rum 358, Frescati Hagväg 14, plan 3. Postadress: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm. Lärare Titel Tel E-post Anders Sjöberg Docent anders.sjoberg@psychology.su.se Annika Lantz Professor annika.lantz@psychology.su.se Johnny Hellgren Docent jhn@psychology.su.se Petra Lindfors Professor petra.lindfors@psychoogy.su.se Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog sara.henrysson.eidvall@psychology.su.se

5 Bilaga Fallbeskrivning och uppgift till kursen Arbets- och Organisationspsykologi I. Termin 4 Psykologprogrammet, HT 2016 Syftet med uppgiften är att du ska visa att du tillgodogjort dig litteraturen och kan tillämpa kunskaperna för att genomföra en inledande organisationsanalys. Det innebär att du förväntas visa att du har teoretiska kunskaper om organisatoriska strukturer och processer som påverkar organisationens långsiktiga konkurrenskraft, medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsrelaterade attityder och beteenden. Uppgiften består i att göra en teoretisk belysning av ett fall. Frågeställningen; Vilka organisatoriska strukturer, processer och arbetsutformning gagnar särskilt skolans måluppfyllelse avseende elevers lärande och lärares arbetsvillkor? Fallet redovisas nedan. Skriv komprimerat om teorier/modeller och utan redogörelser för fallet. Du får ingen individuell återkoppling på din examinationsuppgift. Uppgiften ska redovisas på max 8 sidor, normalt radavstånd (Times), laddas upp på FASTREG (i word eller pdf format). Sista inlämningstid (se schemat). Dokumentet ska heta studentens namn (tex Anders Sjöberg). I dokumentet ska rubriken vara Fallbeskrivningen (försättssidan). Efter rubriken ska studentens namn finnas tillsammans med en mail-adress som kursledaren kan nå studenten på. Fallbeskrivning Du får nu ett fall som avidentifierats. Organisationen är en kommunal gymnasieskola i Storstockholm. Du själv arbetar i ett konsultföretag som inriktar sig både på att analysera problemet och sedan föreslå och genomföra interventioner (även om detta inte ingår i uppgiften nedan). Du har inledningsvis fått uppdraget av Rektorn för skolan att göra en probleminventering utifrån din psykologiska kunskapsbas om organisationer. Skolan Skolan har en rektor som rapporterar direkt till kommunstyrelsen. Under rektor finns tre programrektorer för de ekonomiska och juridiska, de naturvetenskapliga, respektive de samhällsvetenskapliga och estetiska utbildningarna. Det finns även en programchef för särskolan (som rapporterar direkt till styrelsen) samt en administrativ chef. Programrektorerna har lärarna inom sina ämnen under sig och den administrative chefen ansvarar för sin personal. Skolan erbjuder åtta utbildningsprogram som förgrenar sig i olika inriktningar. Styrelsen följer att skolan har att möta både Skolverkets regler som gäller i Sverige och styrelsens egna mål med skolverksamheten. Styrelsens mål är dels att eleverna är nöjda med verksamheten, tryggheten, arbetsro, internationella kunskapsjämförelser, fullständiga betyg, inflytande samt välmående/stress. För att nå dessa mål är det verkställande direktörens uppgift att verka för nöjda kunder (föräldrar), nöjda medarbetare, goda resultat och ekonomi i balans. Elevantalet ligger kring elever, jämnt spridda över årskurserna.

6 Organisation Lärarna är indelade i programarbetslag indelade efter de tre huvudsakliga programområdena (natur, ekonomi och juridik samt samhälle och estet). Programarbetslagen träffas varannan månad, mötena är i praktiken programövergripande informationsträffar. Dessa lag är vidare, i vissa fall, indelade i mindre arbetslag bestående av åtta till nio lärare. Indelningen är baserad på inriktningar inom ett program och innehåller exempelvis lärarna för Naturvetenskaplig internationell inriktning, osv. Varje arbetslag innehåller alltså lärare som undervisar i olika ämnen. Vissa arbetslag innehåller alla lärare som eleverna på en viss inriktning möter under sin utbildning, medan andra arbetslag saknar vissa av lärarna som undervisar elever som valt en viss inriktning. Exempelvis saknar många av arbetslagen på samhälle- och estetinriktningen fysiklärare. Arbetet och samarbetet i dessa arbetslag är inte formaliserat utan utgörs framförallt av informellt informationsutbyte lärarna emellan. Informationsutbytet rör allt som oftast enskilda elever. Några av arbetslagen har under avgränsade perioder haft en schemalagd mötestid i veckan, men detta är således inte frekvent förekommande. På vissa inriktningar existerar dock inte dessa arbetslag varken formellt eller i praktiken. Slutligen är lärarna också indelade i ämnesarbetslag där ämnestekniska spörsmål och bedömningsgrunder diskuteras. Dessa grupper träffas två till tre gånger per termin. På skolan finns 98,5 helårslärartjänster. Det ger en lärartäthet på 6,3 lärare per hundra elever. 96% av lärarna har pedagogisk högskoleexamen. Som jämförelse är, på kommunala gymnasieskolor i hela landet, lärartätheten 8,5 lärare på hundra elever och 81 % av lärarna pedagogisk högskoleexamen (Skolverket, 2012). Lärarna på skolan har anställningsformen ferietjänst, vilket är den gängse inom svenska skolan. Tjänsten innebär 45 timmars arbetsvecka som kompensation för de lov då lärarna har ledigt. Tio av de 45 timmarna är så kallad förtroendetid. Dessa timmar är den enskilde läraren ansvarig för och bestämmer när, var och hur de ska användas. Årsarbetstiden är 1 360, av dessa är 510 undervisningstimmar, lika många timmar är förberedelsetid och 104 timmar per år är avsatta till kompetensutveckling. Skolans kvalitetsredovisning sker dels genom statistik hämtad från Skolverkets statistikverktyg, dels från intern statistikhantering. Elevers synpunkter hämtas in genom elevenkäter, kursutvärderingar, klassråd, programråd, elevråd och skolkonferens. Utifrån de framkomna resultaten utarbetas en plan för arbetet med prioriterade förbättringsåtgärder. Under det senaste året har denna skola också mottagit ett 50-tal flyktingelever, en utmaning är att integrera dessa och samtidigt ta höjd för att flera flyktingelever kommer att närmaste åren. Rektorns problembeskrivning I ditt inledande samtal med Rektorn beskriver hen att många lärare inte hinner med att utföra arbetet på det sätt som de önskar, och att många uppgifter som de sysselsätter sig med ligger utanför deras kärnuppgifter. Situationen har inte blivit bättre av de nya uppgifter som den nya läroplanen inneburit. Speciellt nämns som särskilt tidskrävande och därmed stressande, det nya kravet på att lärare skall utforma en individuell åtgärdsplan för alla elever som riskerar underkänt i lärarens ämne. Rektorn upplever också att många lärare använder mycket tid till kommunikation med föräldrar. Programrektorerna, enligt rektorn, ser också oroande på lärarnas upplevelse av tidsbrist och förutspår att det kan leda till en mer mekanisk syn på arbetet, exempelvis en fokus på att bocka av sina åtaganden och arbeta sina timmar snarare än att utforma den bästa möjliga lektionen. Rektorn spår att detta i slutändan kommer att innebära minskad målupp-

7 fyllelse, dvs. elevernas betyg kommer att sjunka. Idag är måluppfyllelsen god i jämförelse med andra kommunala gymnasieskolor, men den är inte lika hög som genomsnittet för skolor i riket med samma elevunderlag (antagningspoäng/betyg från grundskolan och socioekonomiska förhållanden). Övrig personals och fackets problembeskrivning Den fackliga organisationen som är stark på skolan beskriver situationen som helt ohållbar. Den enorma arbetsbelastningen som ålagts personalen har inneburit flera långtidssjukskrivningar och att en vaktmästare och två lärare sagt upp sig. Om inte något görs åt situationen funderar skyddsansvarig att stänga skolan. Vid intervju bland personalen framkom att många trivs med sina kollegor och att det råder ett gott klimat men att det finns en tendens att några av arbetslagen isolerar sig från övriga kollegor. Det framkom också att några av lärarna är rädda för vissa elever då de visat aggressivitet i både klassrum och på raster. Vidare tycker de att ledarskapet många gånger är osynligt. De önskar sig ett tydligare ledarskap där ledningen på skolan visar intresse för deras situation. De är också osäkra på den kommande strategin skolan ska ha när elevantalet sjunker de kommande åren och att konkurrensen om eleverna kommer därmed att öka. Din uppgift Inför ett fortsatt arbete är det värdefullt att göra en genomlysning av de aspekter som teoretiskt har påverkan på det problem man vill lösa. Man kan sammanfatta att målet för det kommande utvecklingsarbetet mycket förenklat som ökad måluppfyllelse (elevernas betyg) och minskad arbetsbelastning. Uppgiften är att beskriva tänkbara orsaker/påverkansfaktorer till problemet. Det kräver att du med redovisning av stöd i kurslitteraturen och föreläsningarna kan motivera val av teoretiska modeller och begrepp. Begrepp ska definieras första gången de nämns och du ska redovisa de psykologiska orsakerna till varför samband finns (t.ex. de psykologiska orsakerna till att sambandet mellan autonomi i arbetet och möjligheten att utföra ett ändamålsenligt arbete). Din text ska kunna användas som underlag i ett organisatoriskt utvecklingsarbete (interventioner) grundat på psykologisk teori och empiri, och det ska ge en utveckling av lärarnas möjligheter att göra ett gott arbete. Tänk dig att du skriver till rektorn som är din uppdragsgivare, detta ska sedan utgöra ett diskussionsunderlag hur ett kommande utvecklingsarbete kan bedrivas. I uppgiftens lösning ska du för ett godkänt betyg (E) behandla 1. arbetsanalys 2. rekrytering 3. arbetsorganisation/teams, 4. ledarskap, 5. performance management, 6. arbete, stress & hälsa 7. kultur/klimat 8. motivation, (tex OCB, commitment, arbetstillfredsställelse) 9. facklig organisering

8 Det är ett krav för betyg E att alla orsaker till varför samband finns redovisas precist och vad sambandet innebär. Ett exempel på en skrivning som bedöms som Fx: ett gott ledarskap, att chefen är delaktig och bryr sig om sin personal är betydelsefullt för medarbetarnas motivation. Ett exempel på en skrivning som bedöms som E: Ett gott ledarskap innebär att chefen tillsammans med personalen formulerar mål och inbjuder till delaktighet och inflytande i att skapa arbetsrutiner (s.k. participativt ledarskap). Detta i sin tur skapar förståelse för uppgiften, vilket gör att medarbetare ser sin del i flödet (helhet) och ökar personalens motivation. Du kan redovisa i slutet av uppgiften (eller i början) en figur där väsentliga parametrar/ variabler/orsakande faktorer framgår, centrala begrepp nämns och sambanden mellan variabler redovisas som pilar (enkelriktade för kausala samband). Figuren kan vara en visualisering av din mindmap över hur det hänger samman. Din uppgift är alltså att utifrån litteraturen göra en s.k. orsaksanalys. Ett första led kan vara att göra en s.k. mindmap där du listar olika aspekter som kan påverka medarbetares delaktighet i utvecklings- och förändringsarbete. Se nedan för inspiration. Gör din egen mindmap och för in relevanta aspekter/teorier. Arbetets Innehåll och utformning Motivation o attityder Ledarskap Kultur o klimat Prestation Beslutsfattande Samspel i och mellan grupper Ett andra led är att i text koncist beskriva a) logiken i din mindmap och b) koncist i löpande text beskriva vad som avses med olika teorier som förklarar t.ex. hur motivation skapas. I din mindmap ska du alltså ex. ange centrala aspekter hämtade från olika teorier om hur tex motivation och andra arbetsrelaterade attityder skapas och i texten förklara vad som avses. (Den ovala ringen runt motivation avser visa att detta är en medierande/modererande variabel). På samma sätt bör du beskriva olika ledarskapsteorier etc. Lycka till med din uppgift