NYHETSBREV OKTOBER 2007
|
|
- Gun Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll Ungdomar träffas för att diskutera identitet och drömmar Aktuellt i höst Intervjuer med äldre personer med synoch hörselnedsättning Hur anpassa den fysiska miljön för personer med dövblindhet Om utbildning och arbete för unga personer med dövblindhet Temadagar för ungdomar om: Identitet och framtid För tredje året i rad fick ett tiotal ungdomar med syn- hörselnedsättning tillfälle att träffas för att knyta nya kontakter samt utbyta erfarenheter under tre dagar i Stockholm. Ungdomarna fick bland annat träffa två unga vuxna från DBU med egen erfarenhet av dövblindhet, vilket resulterade i spännande diskussioner om identitet och drömmar inför framtiden. ungdomsråd. I år var det Manillaskolan som var värd och stod för det praktiska arrangemanget för dagarna. Det som var unikt för i år var att två elever deltog som inte går i specialskola utan integrerat ute i vanliga skolor. Det är vi glada för eftersom det ofta är svårt att hitta dessa ungdomar, säger Birgitta Sandberg, biträdande rektor vid Manillaskolan. Huvudsyftet med dagarna var att ungdomarna skulle få möjlighet att lära känna andra ungdomar med samma funktionshinder. Att se att det fi nns andra med liknande upplevelser. Stor vikt lades vid identitetsövningar och samtal om framtiden. Ny definition av dövblindhet antagen 3/07 VECKA 41 På eftermiddagen promenerade deltagarna till Gamla stan och tog en paus vid en av Stockhoms kajer. Ungdomarna som deltog var mellan 12 och 16 år gamla. Huvudarrangör för dagarna var SPM, Specialskolemyndigheten. I planering och genomförande deltog även SIT, Specialpedagogiska Institutet, FSDB, Föreningen Sveriges Dövblinda samt DBU, Dövblindas IDENTITETSÖVNINGAR Dag två träffades deltagarna på Dövblindas Aktivitetshus vid Norrtulls sjukhus. Henrik Brink från FSDB var där för att få igång diskussioner med ungdomarna om identitet och framtidsplaner. Till sin hjälp hade han Sara Remgren, 20 år och Daniel Olsson, 22 år från DBU som berättade hur de tycker det är att vara ung vuxen med syn- och hörselskada, dövblindhet och hur de hittat sin identitet. Deltagarna sitter samlade Forts. på nästa sida
2 Nordisk definition av dövblindhet En ny Nordiskt definition av dövblindhet antogs av Ledarforum i Reykjavik i maj Den nya definitionen lyder: Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna syn och hörsel. Det begränsar en persons aktiviteter och inskränker full delaktighet i sådan grad att samhället behöver underlätta med specifika serviceinsatser, miljömässiga förändringar och/eller tekniska lösningar. Forts. från föregående sida. på stolar i en ring. Även om många redan känner varandra sedan tidigare så börjar man dagen med en presentationsrunda och alla fick beskriva sig själva som ett djur och motivera sitt val. En del visste exakt vilket djur som passar bäst in på dem, andra ville fundera en stund och fick återkomma när de tänkt färdigt. Denna förmiddag ska vi prata om hur det är att vara ung med syn- och hörselskada. Vi ska också prata om identitet och lite om framtiden. Vad drömmer ni om? Jag och Daniel är här för att berätta om hur det var för oss och vi tror att ni kan känna igen er, säger Sara Remgren. Sara gick grundskolan på en specialskola för döva och hörselskadade i Lund och läste sedan Samhällsprogrammet på Riksgymnasiet för döva i Örebro. Nu är hon snart klar med sin lärarutbildning. Sara frågar vilka hjälpmedel ungdomarna använder. Många använder markeringskäpp för att visa att de är synskadade andra vill inte utmärka sig som synskadad. Att alltid ha med sig en ficklampa kan också vara en bra hjälp när det är mörkt. Andra exempel på vanliga hjälpmedel är förstoringsapparat som gör texten större, någon använder en speciell kamera för att kunna se klassrummet. Någon tipsar om speciella glasögon som är oranga och som ger bra kontrastseende. En flicka tycker att det är viktigt att våga be om hjälp. Hon anser att hennes viktigaste hjälpmedel är kompisar och släktingar. Det framkommer tydligt att val av hjälpmedel måste vara individuellt anpassade ett hjälpmedel som passar en person kanske inte alls är bra för en annan. Daniel berättar om sin skolgång. Han gick på en specialskola för döva i Hässleholm i grundskolan. Sedan läste han precis som Sara Samhällsprogrammet på Riksgymnasiet för döva i Örebro. Efter det läste jag på Malmö Högskola en termin, design teori. Jag får se om jag fortsätter på universitetet. Jag har kommit på att jag är en praktiskt lagd person. Jag har fått prova på en del olika praktiska yrken och jag är just nu fast anställd lagerarbetare, säger Daniel. SITUATIONEN I SKOLAN Lite senare under förmiddagen kommer man in på skolsituationen och hur ungdomarna upplever kontakten med sina klasskamrater. De fick också berätta hur kompisarna reagerade när de berättade om sitt funktionshinder. Nedan följer några spontana kommentarer från ungdomarna: Klasskompisarna hjälper mig mycket, men de tecknar inte, därför blir det svårt att kommunicera. Alla i klassen vet att jag är dövblind, men jag tror inte att de förstår vad det innebär. En kompis hjälper mig mycket och det är bra, men ibland blir han överbeskyddande och det tycker jag inte är så kul. Jag störs av att det är så hög ljudnivå i klassen. Många upplevde att det var skönt att komma upp på högstadiet eftersom det då blev mycket lättare med den sociala biten. Ja, det känner jag igen och för mig blev det ännu bättre och lugnare på högskolan. Jag har också lärt mig att det är viktigt att tala om sina behov och att kunna be om hjälp och använde de personer som finns i ens närhet. Jag tror att det handlar mycket om att man själv accepterar att man är synskadad, säger Sara. Onsdagen avslutades med en gemensam middag på en medeltidsrestaurang i skum belysning. JOBB OCH FRAMTID Hur ser ungdomarna på sin framtid och vad har de för drömmar? Alla fick berätta vad de ville jobba med i framtiden? De flesta hade tydliga bilder om vad de ville göra och det var en brokig blandning av yrken som nämndes. Allt från att jobba med djur till att forska och hitta ett botemedel mot Usher. En pojke berättade att han ville bli fotbollsproffs, om han inte hade varit syn- och hörselskadad, en annan ville
3 jobba för FN med katastrofhjälp över hela världen. Många av ungdomarna pratade också om att de ville arbeta med något som hjälper andra människor. Kanske just för att deras funktionshinder skapar empati för andra människor som har det svårt. Ni kommer säkert att stöta på en massa hinder på vägen. Men glöm inte att det alltid finns möjligheter och olika vägar att nå sitt mål. Ge inte upp era drömmar det finns alltid en väg att nå det man vill, säger Sara. Ungdomarna fick också frågan om de tyckte att det fanns något bra med att vara synskadad. Meningarna gick isär en del. Några tyckte att det bara var negativt och att de självklart hellre skulle vilja vara seende fullt ut. Andra kunde se fördelar med sin synskada. Synskadan är en del av mig. Det är som jag är och jag har accepterat det. Det har gjort att jag fått lära mig att bry mig om andra. Jag är faktiskt ganska belåten med att vara synskadad idag och jag mår bra, säger Sara. Under eftermiddagen fick ungdomarna prova på olika sorts hjälpmedel och se vad som finns. Sedan begav sig alla till Lava, en ungdomsgård på Kulturhuset. På kvällen ska vi ta en gemensam promenad till Gamla stan för att äta på en medeltidsrestaurant där det är helt mörkt. Personalen är förvarnad om att det kommer synskadade elever, säger Birgitta Sandberg. Vill du veta mer om SPM:s verksamhet för synoch hörselskadade elever är du välkommen att kontakta Inger Börgel som är samordnare, på tel Lite av varje. Hösten har tagit fart riktigt rejält. Det är mycket att göra och många spännande saker ligger framför oss. Först vill jag slå ett litet slag för den levnadsnivåundersökning som Handu genomfört och där FSDB medverkat. Hur är det med jämlikhet och delaktighet för vår målgrupp? Resultatet är ganska nedslående! Vägen till att kunna leva ett liv som alla andra är rätt lång och det finns massor med stötestenar på vägen. Jag ska ta några exempel av resultaten av undersökningen: En majoritet har mycket låga inkomster och tre av fyra drabbas av ångest och sömnbesvär på grund av sin livssituation. En tredjedel deltar aldrig i fritidsaktiviteter utanför hemmet då deras funktionsnedsättningar försvårar för dem att delta och det är svårt att få stöd från samhället. Många har också blivit illa bemötta av handläggare inom olika förvaltningar i samhället. Tre av fyra uppger att de under de senaste två veckorna haft sömnbesvär, känt oro och ångest och känt sig trötta. Inkomsterna är dessutom väldigt låga. Totalt har 282 personer med dövblindhet besvarat enkäten som du kan hitta på vår hemsida: Läs och begrunda! KONFERENS FÖR HAND- LÄGGARE I NORRLAD Kerstin Möller och undertecknad hade den augusti vid en konferens för cirka 170 handläggare i de fyra nordligaste länen möjlighet att presentera vårt Lagmaterial och vårt DVD-materialet om Usher syndrom. Det var en bra konferens med flera föreläsare som starkt betonade att handläggarens roll är att lyssna på individen och se behoven, inte att använda regler för att inte bevilja insatser! Handläggaryrket är svårt, men att vara professionell ger säkert en större tillfredställelse i arbetet. Vårt DVD material har blivit populärt, bland annat ska Audionomutbildningen i Örebro använda det i sin utbildning. Det är bra eftersom vi då kan få en utvärdering av materialet. Våra pedagoger har också genomfört en utbildning i Västra Götaland kring kommunikation för enhetschefer och resurspersoner inom kommunen och landstingets dövblindverksamhet. Det var andra gången vi anordnar denna typ av konferens. Förra hösten var vi i Skellefteå. Syftet med dagarna var att öka förståelsen för funktionshindret dövblindhet och belysa problematiken samt att ge inspiration och skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte, och kanske bilda nätverk för framtida samarbete. Den 10 september hade Skåneteamet sin avslutningskonferens kring rehabilitering i ett livslångt perspektiv. En mycket intressant och välbesökt tillställning! Jag vill åter rekommendera Lena Göranssons mycket läsvärda bok! KONFERENSER FRAMÖVER Den oktober har vi två utbildningsdagar i Stockhol. Den första dagen handlar om LSS och Dövblindhet. Den andra dagen är mer medicinskt inriktad. I november, närmare bestämt den 26:e äger en intressant Work-shop i Social-Haptic Communication with Acquired Deafblind People Incorporating Touch and Environmental Informaton. Riitta och Russ Palmer är föreläsare och guidar oss I detta spännande område. Mer information om föreläsningen finns på sidan sex i Nyhetsbrevet. Utbildning kring äldre med nedsatt syn och hörsel pågår i Örebro med omnejd. Vi ska också under hösten utbilda nyckelpersoner i Västerbotten som i sin tur kan svara för utbildning i sina kommuner. Det finns hur mycket som helst att göra på detta område. Några av oss åker också till världskonferensen i Australien för att både lyssna och föreläsa. Det är den 14:e värlsdkonferensen om Dövblindhet. Vi hoppas ha intressanta saker att delge er därifrån i nästa nummer. Lena Hammarstedt Verksamhetschef, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor
4 Föreläsning om haptisk kommunikation Det finns fortfarande platser kvar till en spännande föreläsning om Social-Haptic Communication with Acquired Deafblind People Incorporating Touch and Environmental Information. Föreläsare är: Riitta Lahtinen & Russ Palmer. Arrangörer är Nationellt Kunskapscenter för Dövblidfrågor och FSDB Föreläsningen sker den 26 november 2007, klockan på Saturnus Konferens, Hornsgatan 15 i Stockholm. Vi vänder oss till ansvariga för tolkverksamheter, tolkar, tolkutbildare och till andra som kan ha intresse av denna form av kommunikation, som ger dövblindtolkning ytterligare en dimension. Observera att all information sker på engelska! Vi kommer att ta ut en konferensavgift på 500 kronor för att täcka delar av våra kostnader. Pengarna sätts in på FSDB:S Plusgirokonto Skriv namn och varifrån ni kommer på talongen eller på Internetinbetalningen. Anmälan dig till: lena. tiderman@mogard.se senast den 7:e november. Program samt inbjudan skickas till dig vid anmälan. Äldreprojektet i Östergötland: Djupintervjuer ger en bild av vardagen Under drygt två år har hörselvården i Östergötland drivit ett projekt om äldre personer med en allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning. Målet är att synliggöra gruppen och ta reda på vilka behov dessa personer har samt att hitta sätt att tillgodose dem på. En kartläggning av antalet personer i Linköpings kommun har gjorts och nu håller man på att sammanställa och analysera de djupintervjuer som genomförts. PO Edberg, projektledare hjälper Torgny Wålander med att ställa in ljud och bild på tv:n. För att få en tydligare bild av gruppens situation och behov har tio personer med en allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning intervjuats. Man hoppas att det som framkommit vid intervjuerna sedan kan ligga till grund för förbättringar av rehabiliterings- och omsorgsinsatser för dessa personer. Förhoppningen är också att intervjuerna ska skapa underlag för kommande planering av insatser i landsting och kommun samt samverkansformer dem emellan. Vi vill att personerna berättar om sin vardag, vilka svårigheter de har och vad som fungerar bra. Gemensamt för alla vi talat med är att de upplevt att synproblemet varit det primära. Åtta av tio hade hörapparat, men det är anmärkningsvärt att endast en av dem använde hörapparaten regelbundet och bara tre av dem kände att de fick förståelse för sin syn- och hörselnedsättning, berättar PO Edberg, projektledare. Något som också framkom under intervjuerna och som personerna hade gemensamt var att deras autonomi var begränsad och ingen av dem kände till att de kunde få tillgång till tolkar som skulle kunna hjälpa dem. Många klarar sig ändå förvånansvärt bra och blir fenomenala på att lösa problem. Personerna verkade i stor utsträckning ha accepterat sin situation, men deras möjligheter till att aktivera sig och delta i olika sammanhang var starkt begränsad. Detta i sin tur kan leda till social isolering och deprivationsproblematik, vilket är allvarligt, säger PO Edberg. MISSFÖRSTÅS LÄTT En av de äldre personer som ställde upp på en djupintervju var Torgny Wålander från Linköping. Han lever ensam sedan hans fru gick bort för nio år sedan, i en stor vacker våning i centrala Linköping. Han klarar sig i princip helt själv, men får viss hjälp från hemtjänsten och har larm från ett privat omsorgsboende. Väggarna i hans hem är fyllda med vackra målningar
5 Torgny använder en tv-kikare när han tittar på tv. som han själv målat, många av dem föreställer flygplan vilket kanske inte är så konstigt eftersom han i hela sitt yrkesverksamma liv arbetet med att utveckla patent i egenskap av ingenjör och uppfinnare på Försvarets försökscentral i Linköping. Han har också arbetat privat med uppfinningsverksamhet inom flyget. Torgny började höra sämre för cirka 20 år sedan. Eftersom han arbetet inom flygförsvaret så har han blivit utsatt för mycket buller vilket troligtvis bidragit till detta. Idag använder han hörapparat för det mesta. Men han glömmer att ha den på ibland och han tycker att det är svårt att handskas med hörapparaten eftersom alla knappar är så små. Jag upplever svårigheterna med hörseln som mycket varierande, det beror mycket på situationen. I samtal kan det till exempel vara svårt att uppfatta kvinnoröster eller om jag är ute och det är mycket ljud runtomkring. Ofta är det också svårt att hänga med i vad som sägs på tv, säger Torgny. Torgny berättar att synnedsättningen kom plötsligt för några år sedan. Han uppskattar den själv som allvarlig och känner sig ofta nedstämd av detta eftersom det hindrar honom från att göra så många saker. Han har glasögon, förstorings-tv och kikare som han använder dagligen. När han är utomhus använder han markeringskäpp. Han tycker det är svårt att läsa och lyssnar därför hellre på radio och tv. Jag satt vid min dator och helt plötsligt hände det något med synen. En tid efter gick jag ut i solljuset och då hände något igen med synen, för plötsligt såg jag schackrutor framför vänster öga, berättar Torgny. Torgny har inte funderat så mycket på kombinationen av sin syn- och hörselnedsättning. Men han funderar ibland på hur han blir bemött av andra. Jag tycker ofta att det är svårt att få förståelse för att jag ser dåligt och det uppstår ofta missförstånd. Ibland känns det som om jag blir bedömd som dement, eller gammal och glömsk, fast det egentligen handlar om att jag ser och hör dåligt. Torgny började måla tavlor på äldre dagar, fast hans syn var god när han började med sitt nya intresse. Han visar några teckningar han gjort både före synen sviktade och efter. Visst ser man skillnad, men teckningarna han gör nu är fortfarande otroligt bra. Jag tänkte ett tag att jag skulle sluta måla eftersom jag började se så dåligt. Men jag fortsätter nog ett tag till eftersom jag tycker så mycket om att måla, säger Torgny. UTBILDNING P O Edberg, projektledare och Ulla Peterzén Wahlquist, projektsamordnare har hunnit utbilda sammanlagt cirka 250 personer i Östergötland. Utbildningen har i första hand varit riktad mot de personer som jobbar direkt mot målgruppen, hörselombud och personal inom äldreomsorgen. Men även nyckelpersoner som chefer och politiker har fått ta del av utbildningen som omfattat tio timmar. Vi vill visa på vad man med enkla medel kan göra för de här personerna. Det finns inga generella lösningar eftersom varje person har sitt eget specifika utgångsläge och sina egna förutsättningar. Vi hoppas ändå kunna samla ett antal goda verktyg som kan bidra till en utveckling som på sikt gynnar äldre personer med denna problematik, säger Per Olof Edberg. Denna grupp möter ofta hälso- och sjukvården utifrån det faktum att deras dubbla funktionsnedsättning inte betraktas ur ett helhetsperspektiv. Därför utgår utbildningen just vid helhetsperspektivet. Att bli syn- och hörselnedsatt i kombination innebär att man måste finna nya vägar och strategier för att klara vardagen. Inte minst vad gäller kommunikation. Det krävs att man själv och omgivningen betraktar kombinationen av syn- och hörselnedsättningen som ett eget funktionshinder. Detta eftersom särskilda behov av rehabilitering och service uppstår vilka i sin tur kräver särskild kompetens och samverkan, inte minst i samband med rehabiliterings och omvårdnadsinsatser. INFORMERA NATIONELLT Projektet som är ett pilotprojekt kommer att avslutas i mars Nu håller man på att sammanställa resultaten och dokumentera det som framkommit samt skriva en projektsammanställning. Ett avslutande seminarium kommer också att hållas våren 2008 då man bland andra bjuder in dövblindteamen i landet för att sprida de man lärt. Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor kommer att fortsätta utbildning runt om i landet för personer som arbetar med äldre med syn- och hörselnedsättning. I Umeå, Forts. på nästa sida
6 Forts. från föregående sida. Örebro och Göteborg har utbildningen påbörjats. Vi hoppas att projektet kommer att sätta sina spår när kommunerna planerar. Vi har visat vad man kan göra för den här stora gruppen äldre personer. Tio procent av alla personer över 65 år i Linköpings kommun lider av en allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning. Det är en stor grupp och vi hoppas och tror att både landsting och kommuner har fått upp ögonen för gruppens behov. Primärt är att använda de hjälpmedel som finns samt identifiera personerna med denna problematik och förstå kombinationen, säger PO Edberg. Projektet sker i samverkan med Linköpings Kommun, föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) och Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor och beräknas pågå till och med Finansiärer är Allmänna Arvsfonden och Landstinget i Östergötland. Små anpassningar förbättrar boendet För personer med dövblindhet ställer funktionsnedsättningen upp många hinder för att man ska kunna leva ett aktivt och delaktigt liv, men också samhället och den omgivande miljön är ofta hindrande. Vissa hinder är svåra att göra något åt, andra kan med rätt kunskap lätt åtgärdas. Till de saker som mycket väl går att förändra hör den fysiska miljön. En ledstång kan markeras med färgade ringar som är lätta att känna av taktilt. Framför allt är anpassning av boende- och närmiljö möjlig att göra tillgängligare med förhållandevis enkla medel. Därför har FSDB, Nationellt kunskapscenter för Dövblindfrågor och Mo Gård under det senaste året arbetat med en skrift som beskriver hur man med både enkla och mer avancerade medel kan anpassa byggnader för personer med nedsatt syn- och hörsel. Med skriften hoppas vi kunna förmedla det speciella med funktionsnedsättningen dövblindhet. Vi ger tips och råd hur man på ett enkelt sätt kan göra miljön bättre. Vi vill lyfta frågan och göra personal och anhöriga medvetna om betydelsen av en bra miljö för den här gruppen, säger Lena Josefsson, arkitekt i projektet. Projektet är finansierat med medel från Allmänna Arvsfonden. De som arbetat aktivt med att ta fram skriften är arkitekten Lena Josefsson, GKAK AB samt Gunnar Johansson och Ingrid Axelhed från Mo Gård. Processen har letts av en styrgrupp där FSDB, Nationellt kunskapscenter för Dövblindfrågor och Mo Gård, Hjälpmedelsinstitutet, Handisam och GKAK ingår. Arkitekten Lena Josefsson har under flera år samverkat med Resurscenter Mo Gård för att anpassa boendemiljö och övrig närmiljö till de behov personer med dövblindhet har. Mo Gård har bidragit med att konkretisera de behov som i första hand personer med tidigt erhållen dövblindhet har och Lena Josefsson bidragit med den estetiska utformningen. På Mo Gård har det samarbetet gällt såväl nybyggnation som renoveringsprojekt. Lena Josefsson har också samarbetet med Specialfastigheter när Åsbackaskolan byggts till och när man byggt nya elevboenden för elever med dövblindhet. Hon har också varit konsult vid en rad olika projekt som har med anpassning av lokaler i miljöer där många personer med dövblindhet vistas. Genom mitt arbeta har jag och Mo Gård samlat kunskap kring de lösningar som är intressanta i dövblindsammanhang. Dessa kunskaper
7 vill vi nu sprida, säger Lena Josefsson. BÖRJADE MED SMÅ SAKER Det var Gunnar Johanssons stora intresse för byggfrågor som gjorde att jag fick börja jobba med dessa frågor på Mo Gård. Vi började med småsaker och sedan fick vi genom byggandet av Broder Pehr i Hägersten verkligen tillfälle att jobba igenom ett projekt från början till slut. Tack vare samarbetet med Mo Gård fick jag upp intresset för denna grupp och jag lär mig nytt hela tiden, säger Lena Josefsson. Lena Josefsson jobbar även med anpassningar av byggnader för andra grupper av funktionshindrade. Hon har till exempel gjort en liknande skrift tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet om psykiska funktionshinder. EFTERFRÅGAT MATERIAL Ett material om anpassning av boende- och närmiljö för personer med dövblindhet har länge varit efterfrågat. Mo Gård får ofta förfrågningar från sina kunder och samarbetspartners om detta. Det kan vara kommuner och landsting, syn- eller hörcentraler, dövblindteam samt de som behöver stödet. Vi har sett att den kunskap som vi samlat behöver dokumenteras och spridas så att den också kommer andra till del. Idag finns inget samlat material inom detta område, säger Lena Josefsson. Andra målgrupper för skriften är personal i till exempel gruppbostäder, arkitekter, byggare och andra konsulter. Vi har även varit och pratat om boendemiljön hos Badrummet har försetts med färgade detaljer som blandare och toalettlock. Hörn och tak är också markerat med kakel i en stark färg mot det vita. olika anhörigföreningar. Det här materialet kommer även att passa dem eftersom allt bygger på enkla metoder alla kan göra dessa anpassningar hemma, säger Lena Josefsson. BRIST PÅ KUNSKAP Kunskapen om hur man kan anpassa boendemiljön för personer med dövblindhet är bristfälligt på många boenden och även anhöriga har dålig kunskap om vad som är en god miljö. Det går att göra så mycket, till exempel bara en sådan sak som att välja rätt gardiner eller duka på rätt sätt för en person som ser dåligt. Det här är saker som många inte tänker på eftersom de aldrig fått lära sig. Det finns en massa enkla saker att ta fasta på som kommer att beskrivas i skriften, säger Lena Josefsson. Andra exempel på vad man ska tänka på är att inte ha möbler i samma färg som väggar och golv. I skriften tar man upp enkla saker som att byta handtag markera trappor och hörn, med mera. Tanken är att man inte behöver göra om allt utan att man ska kunna använda och utveckla det man har. Vi vill få personal och anhöriga att förstå behovet av enkla miljöer. Små förändringar kan göra stora skillnader i vardagen för personer som ser och hör dåligt, säger Lena Josefsson. Materialet kommer att vara klart före årsskiftet och kommer att kunna beställas från Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. Lagöversikt om samhällets stöd till personer med dövblindhet Nationellt Kunskapscenter har tillsammans med Stockholms Dövblindteam sammanställt ett materialet om sammhällets stöd till personer med dövblindhet. Bakgrunden är att det har visat sig att de som beslutar om insatser har mycket svårt att förstå innebörden av en kombinerad förlust av syn och hörsel och att det därmed blir svårt att få adekvat stöd. Olikheterna vid bedömning av rätten till insatser är stora, vilket medför rättsosäkerhet för den enskilde. Kompendium innehåller argument från förarbeten till lagstiftning och regelverk som kan användas som stöd för de rättigheter som personer med dövblindhet bör ha rätt till i vissa situationer. Vi har också exemplifierat vad som kan sägas vara dövblindspecifikt och hur man kan förklara begrepp som kommunikation, information, isolering och liknande svårigheter som lagen är till för att överbrygga. Det vill säga viktiga faktorer där personer med dövblindhet behöver ett särskilt utformat stöd för att kunna delta i samhällslivet på samma villkor som alla andra. Materialet innehåller också exempel på hur man kan gå tillväga när man kartlägger behov samt viktiga saker som man bör inhämta när man gör individuella planer. Materialet kan kostnadsfritt beställas från oss.
8 B Sverige Porto betalt Ny Handikappombudsman, HO utsedd Regeringen har utsett Torbjörn Andersson till ny vikarierande handikappsombudsman. Torbjörn Andersson är född 1965 och har sedan 1997 arbetat på HO:s kansli, senast som verksamhetschef. Han har lång erfarenhet av frågor kring diskriminering på grund av funktionshinder och har även arbetat på Länsrätten, Invandrarverket och Jämställdhetsombudsmannen. Unga vuxna berättar Fem unga vuxna personer med dövblindhet berättar om sina upplevelser runt skolgång och arbetsliv. Deras berättelser är sammanställda i en skrift som vi hoppas kan ge inspiration till yngre ungdomar när de väljer utbildning och yrke. Ett av målen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken är full delaktighet i samhället för personer med funktionshinder. Möjligheter till utbildning och arbete är viktigt för alla. Människor med funktionshinder har generellt sett i mindre omfattning tillgång till arbete och lägre utbildningsnivå än andra. Detta gäller också i hög grad personer med dövblindhet och särskilt drabbade är ungdomar. Att få göra nytta och känna sig behövd är grundläggande för alla människor och personer med dövblindhet är naturligtvis inget undantag. Men för att de ska lyckas behövs ett samordnat stöd från samhället. Och framför allt är det viktigt att ungdomarna möter människor som tror på och tar tillvara de möjligheter som ungdomarna själva har. Idag finns stora brister i samverkan mellan olika huvudmän, trots att det finns resurser. I broschyren har vi lyft fram goda exempel som visar att det är möjligt att förverkliga sina drömmar om att ta sig in på arbetsmarknaden även om man lever med ett svårt funktionshinder. Fem unga personer berättar om sina erfarenheter av utbildning och arbetsliv, vilket stöd de fått på vägen och vad de saknat. Deras historier visar att även om det finns många hinder på vägen så är det inte omöjligt att förverkliga sina drömmar. Vår förhoppning är att broschyren ska entusiasmera, inspirera och visa på möjligheter att etablerar sig på arbetsmarknaden. Broschyren vänder sig till unga personer med dövblindhet och deras anhöriga. Den vänder sig också till alla som kommer i kontakt med ungdomar med kombinerad syn-/hörselnedsättning, dövblindhet. De vi tänker på är bland annat skolpersonal, syokonsulenter, arbetsförmedlare, kuratorer, och psykologer. Skriften som även finns i punktskriftsversion kan kostnadsfritt beställas från Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. NYHETSBREV Redaktör: Lena Tiderman Ansvarig utgivare: Lena Hammarstedt Adress: Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor Svärdvägen 21, Box 570, Danderyd Tel Fax se Tryck: Paper Talk AB ISSN
Ett projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter
Uppstartsdagar i projektet: NGU-s Ett projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter Ett 30-tal personer samlades vid Marieborgs Folkhögskola två dagar under vecka 40 för
Läs merLena Göransson. Verksamhetschef Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor
Lena Göransson Verksamhetschef Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Är en statsbidragsfinansierad verksamhet med medel från Socialdepartementet Socialstyrelsen
Läs merFSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015
Fastställd av FSDB:s kongress 2013 FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Inledning och bakgrund Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa
Läs merRemissyttrande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
YTTRANDE SOU 2008:77 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Inledning Förbundet
Läs merSyn och hörselinstruktörer i länets kommuner
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 61/71 42 Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner I skrivelse till Kommunförbundet Norrbotten har Synskadades Riksförbund (SRF)
Läs merHar Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?
Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta
Läs merSatsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping
Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv
Läs merUppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009
2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare
Läs merFöräldrakurs dövblind
Föräldrakurs dövblind Aktivitets ID: 161751 Tid: 14 september 2018, kl 13:00-21:00 Tid: 15 september 2018, kl 09:00-21:00 Tid: 16 september 2018, kl 09:00-13:00 Plats: Ekerö, Sånga-Säby Hotell & konferens,
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat
Läs merIKT-hjälpmedel i landstingen
Artikel IKT-hjälpmedel i landstingen Av Ole E. Mortensen, projektledare, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor För lite tid och för lite kunskap. Det ser landstingen som sina största utmaningar
Läs merLinköpings Handikapp-politiska handlings-program
Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och
Läs merteckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.
Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.
Läs merÖkad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-04-01 Handläggare: Agneta Palmqvist Telefon: 08-508 33 006 Till Utbildningsnämnden 2008 04 17 Ökad likvärdighet för elever
Läs merGör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning
Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största
Läs merVad händer när man börjar se dåligt?
Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,
Läs merHelhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning. Program
Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning Program Innehåll Kursen innehåller sex olika teman, som alla hör ihop med varandra och skapar ett helhetsperspektiv. Under dagarna berör föreläsarna
Läs merMAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Valplattform för Synskadades Riksförbund
MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Valplattform för Synskadades Riksförbund Vi har väntat länge nog! STAT, LANDSTING OCH KOMMUNER - nu är det dags att öka tempot rejält för att leva upp till era mål och åtaganden. Den
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merHan som älskade vinden
Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden
Läs merDelaktighet i forskning
Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
Läs merNyhetsblad januari 2012
Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merTecken. för livskvalitet projektet äldrevägledare för teckenspråkiga
Tecken för livskvalitet projektet äldrevägledare för teckenspråkiga Att bli gammal och vara teckenspråkig Vi är alla olika, och våra behov varierar. Varje människa har sin högst personliga uppfattning
Läs merNyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0
Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nu är hösten här och alla börjar så smått komma tillbaka från sina sommarsemestrar. Som många av er säkert redan hört kommer internutbildningarna i Nyfiken på
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Läs merGruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som
Läs merANHÖRIGÅRET 2016. Det händer hos oss i vår och sommar! PROGRAM VÅR/SOMMAR. Anhörigstödsverksamhet Sektor vård och omsorg
ANHÖRIGÅRET 2016 Det händer hos oss i vår och sommar! PROGRAM VÅR/SOMMAR 2016 Anhörigstödsverksamhet Sektor vård och omsorg Vem berörs av anhörigstöd? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd,
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merIndividuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merHANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Läs merGruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet
Läs merServicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merFöräldrautbildning Almåsa 1
Föräldrautbildning Almåsa 1 Aktivitets ID: 39108 Tid: 18 september 2015, kl 13:30-19:00 Plats: Västerhaninge, Almåsa konferens Tid: 19 september 2015, kl 09:00-16:30 Plats: Västerhaninge, Almåsa konferens
Läs merKjell-Olof Karlsson Stadsdirektör
Lika men olika. 2 Alla arbetsplatser inom Lidingö stad ska vara fria från diskriminering. Som medarbetare ska du känna dig välkommen oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning
Läs merVårprogram för anhörigstödsverksamheten
Socialtjänsten Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Extra fokus kommer vi under våren lägga på gruppen anhöriga till person med psykisk funktionsnedsättning. Detta gör vi med en serie föreläsningar,
Läs merInnehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25
Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merEn enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före
PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merSammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen
Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall
Läs merKontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva
Läs merHur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se
Läs merServicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge
Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och
Läs merVI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar
VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning
Läs merTillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt
Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett
Läs merBoka en ambassadör från (H)järnkoll
Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du
Läs merANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun
ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska
Läs merSammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014
Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första
Läs merBarns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merLevnadsvillkor för människor med funktionshinder
Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur
Läs merenspr k h tec Barn oc
Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar
Läs merLikabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016
Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Vision Ugglemoskolan vill att alla inom skolan ska känna samma rättvisa, likvärdighet och trygghet. Arbetslaget ska utveckla en skola
Läs merBakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre
nationell grundutbildning, (NGU) inom dövblindområdet Bakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre Nationellt Kunskapscenter för
Läs merAlla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun
Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merServicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merTill dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet
Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merServicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merHungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål
Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för
Läs merskola och arbetsliv i samverkan
skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är
Läs merDu har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Läs merInbjudan. Inspirationsdag Hälsofrämjande skolutveckling. Konferens den 27 mars 2003 kl 09.00-16.00
Inbjudan Inspirationsdag Hälsofrämjande skolutveckling Konferens den 27 mars 2003 kl 09.00-16.00 Biograf Draken Olof Palmes plats, Järntorget Folkets Hus, Göteborg Registrering och kaffe från kl 08.30
Läs merKostnader och begränsningar ger minskad frihet för individen. Sammanfattning och slutsatser om två undersökningar om kommunal ledsagning
Kostnader och begränsningar ger minskad frihet för individen Sammanfattning och slutsatser om två undersökningar om kommunal ledsagning 1 INNEHÅLL 1. Inledning...4 2. Genomförande...4 3. Resultat kommunenkät
Läs merResultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar
1 Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar 2012-06-11 Projektets premiärdagar inledande utbildningstillfällen med fokus på två av målgruppens mest efterfrågade utvecklingsområden ägde
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merSamordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46)
Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-28 Handläggare Sara Lidegran Telefon: 08 50833741 Till Utbildningsnämnden 2016-10-20 Samordning, ansvar och kommunikation
Läs merFå en bra start med hörapparat
Få en bra start med hörapparat Vad kan du förvänta dig? Gratulerar till din nya hörapparat. För att du skall veta vad du kan förvänta dig och kunna få ut så mycket som möjligt av din nya hörapparat rekommender
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merTaktilt teckenspråk är en del av det svenska teckenspråket!
Taktilt teckenspråk är en del av det svenska teckenspråket! En förstudie kring läromedelsbehov avseende taktilt teckenspråk, socialhaptisk kommunikation och dövblindhet Med stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten
Läs merKTH. Företagskatalog Stockholm
11111011100 KTH Företagskatalog Stockholm Innehållsförteckning Välkomna 3 Datatjej konferens 4 Sponsorpaketen 6 Sponsortabell 7 Förtydliganden 8 Övrig spons 10 Intresseanmälan 11 Projektgruppen 12 Välkomna
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merBrukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd
sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX
Läs merProtokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg
Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Närvarande: Lisa Hoflin Bodebeck, Linnea Cliffordson, Tove Wrånge, Paula Larsson, Roland Califf och Maria Hjellström 1. Genomgång av förra protokollet
Läs merJag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018
Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 BAKGRUND Statlig satsning Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Regional handlingsplan
Läs merLika Unikas skolplattform
Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling
Läs merHandikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor
Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
Läs merOmvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten
Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens
Läs merUtvärdering av Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2015
Utvärdering av Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2015 Information om utbildningsdagen kom ut i tid. Instämmer... Helt 75 98,7 Delvis 1 1,3 Inte alls 0 0 Innehållet i utbildningsdagen motsvarade dina förväntningar.
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merGruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs mer