SAMRÅDSREDOGÖRELSE UTSTÄLLNINGSHANDLING

Transkript

1 UTSTÄLLNINGSHANDLING tillhörande fördjupad översiktsplan för Orrberget Stensvedberget i Ludvika kommun Redogörelsen upprättad i april 2008 Stensvedberget från fäboden Stockgropen (fotomontage: Vindkompaniet AB) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro LUDVIKA Carlavägen exp

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMRÅDETS BEDRIVANDE INKOMNA YTTRANDEN OCH DERAS HUVUDSAKLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED MILJÖ- OCH BYGGKONTORETS KOMMENTARER SAMRÅDSMÖTE ÖVRIGT SLUTSATS FÖRSLAG TILL BESLUT MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN SAMRÅDETS BEDRIVANDE Kommunstyrelsen beslutade, , att ge kommunledningskontoret i uppdrag att ombesörja samråd. Kommunledningskontoret har anlitat miljö- och byggkontoret för att handlägga ärendet. Samrådet genomfördes från den 13 december 2007 till den 1 februari Under denna tid gavs allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera, tillfälle att yttra sig över ett förslag till fördjupad översiktsplan för Orrberget Stensvedberget. Samrådet har kungjorts i lokalpressen. Samrådshandlingar har skickats ut till 70 närboende/sakägare och 47 andra berörda remissinstanser, enligt miljö- och byggkontorets fastighetsförteckning och sändlista. Den 15 januari hölls ett samrådsmöte i Laxsjöns fritidsby. Planförslaget har även varit tillgängligt på kommunens hemsida på internet ( i Ludvika bibliotek, i Nyhammars bibliotek och på miljö- och byggkontoret (plan 6 i Ludvika Folkets hus). 29 yttranden har inkommit, varav två efter samrådstidens slut och fyra endast som e-post. 2 INKOMNA YTTRANDEN OCH DERAS HUVUDSAKLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN Yttranden har avgivits enligt följande: Av inkomna 29 yttranden var 21 med synpunkter eller krav på utredningar och åtta utan erinran. Många har haft synpunkter på vindkraftsområdenas utbredning, särskilt norrut, där nio vill se en begränsning. 2(25)

3 Inkomna yttranden Ingen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen S20 x Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Miljö- och byggnämnden S19 x Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet/gränsande till planområdet En privatperson S24 x Bergvik Skog S27 x Intresseföreningar och sammanslutningar Stockgropens fäbodägare S12 x Spånsans stugförening S14 x Övriga privatpersoner En privatperson S4 x En privatperson S5 x En privatperson S7 x En privatperson S9 x En privatperson S18 x Två privatpersoner S21 x Tre privatpersoner S22 x Två privatpersoner S23 x Två privatpersoner S26 x En privatperson S29 x Övriga Moderaterna S1 x Vägverket S2 x Dalarnas museum S3, S15 x, x Skogsstyrelsen S6 x Luftfartsstyrelsen S8 x Försvarsmakten S10 x Lantmäteriet S11 x Dalaflyget S13 x Boverket S16 x Vindkompaniet S17 x (x) Borlänge kommun S25 x Gagnefs kommun S28 x 3(25)

4 3 SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED MILJÖ- OCH BYGGKONTORETS KOMMENTARER S1 Moderaterna Inkommet yttrande , e-post 1. Inget att invända. S2 Vägverket Region Mitt Inkommet yttrande , e-post 1. Inget att erinra. S3 Dalarnas museum Inkommet yttrande , se även S15 1. De två fornlämningar som berörs, RAÄ-nr 436 och 741, har uppmärksammats i handlingarna. 2. Angående fäbodristningarna bör beaktas att de ofta förekommer i svärmar. Fler ristningar än de registrerade kan förekomma. 3. Skogsmarken är ofta dåligt inventerad vad gäller fornlämningar. Fler lämningar än de som finns i Fornminnesregistret kan beröras av vägar och övriga byggnationer. Närheten till Laxsjö hytta gör det troligt att ett stort antal kolningslämningar kan finnas i det aktuella området. 4. Namnet Gillermyran väster om Kopplaberget tyder på att fångstgropar eller någon annan typ av fångstanläggning kan finnas i närheten. 5. Kopplarönningen i sydöstra delen av området utgörs av odlingsområde enligt Laga skifteskartan av år Vid samrådsmötet framkom att det finns fäbodristningar även på Orrberget I samband med placering av vindkraftverk, vägdragning med mera, ska uppmärksammas att det är troligt att det finns fler fornlämningar i området och att Länsstyrelsen kräver en arkeologisk utredning eller en fördjupad fornlämningsinventering (se S20). Detta påpekas även i den fördjupade översiktsplanen, men utredning/inventering är olämpligt att göra innan förslag på placeringar av vindkraftverk finns. Exakta placeringar av vindkraftverk med mera regleras inte av översiktsplaner. 5. Området berörs inte av vindraftsområden och troligtvis inte heller av vägdragning eller kraftledning. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. 4(25)

5 S4 En privatperson, Laxsjön 2:13 m fl Inkommet yttrande Det finns inga invändningar av miljöskäl mot planerna. Själv är jag mycket positiv till en vindkraftpark. Det är vilsamt att se propellrarna snurra långsamt och tanken på att det spar annan mindre miljövänlig elektricitet ger ytterligare komfort. Ser fram emot projektet! S5 En privatperson, Tuna-Hästberg Inkommen e-post till Janolof Hermansson, mark- och planeringsenh, , se även S 22 E-postmeddelandet innehåller en kartskiss över Kopplaberget och fyra foton av höga naturvärden visande: 1. Tre gamla tallar på Kopplaberget, uppskattningsvis cirka 300 år. 2. Ett dött träd på Orrberget med lunglav på, en rödlistad lav. 3. En kartskiss där Kopplabergets topp markerats som ett område med höga naturvärden. Strax öster om toppen har ett rovfågelbo och en gammal bevattningskanal till Laxsjö hytta markerats Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. Kopplaberget ingick inte i naturvärdesinventeringen från oktober 2007, som därför har kompletterats till utställningen. S6 Skogsstyrelsen Inkommet yttrande Inget att invända mot att området Orrberget Stensvedberget tas i anspråk för vindkraft, om de i miljökonsekvensbeskrivningen redovisade nyckelbiotoper ej blir påverkade av vindkraftverk, ledningsdragning eller bilväg. 1. Enligt en ny karta från Stora Enso inkommen, , har en nyckelbiotop tillkommit på Stensvedbergets östra topp, se under Övrigt. Planen har anpassats så att ingen del av nyckelbiotoper eller andra avsättningar, enligt markägaren Bergvik Skog, ingår i vindkraftsområden. Detaljhänsyn tas även i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. S7 En privatperson, Långmyran 5:3 Inkommet yttrande Rent allmänt är jag för vindkraft. 2. Placeringen så nära inpå ett naturreservat som Gyllbergen är helt fel. Friluftsområdet Gyllbergen är unikt för Mellansverige, med en högplatå upp mot 5(25)

6 500 m som gör området snösäkert. För den stora gruppen allmänheten, som kommer hit varje vinter/vårvinter, är det likställt med fjällnära område. Förstör inte detta med synliga och ljudliga vindkraftverk. Låt oss ha ett naturreservat! 2. Vindkraftsområdena har begränsats i sin norra del. Utblickarna mot Orrberget Stensvedberget från Gyllbergen är så få och avståndet är så stort att påverkan på landskapsbild och ljudmiljö inom naturreservatet bedöms bli acceptabel. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. Se även S 12 kommentar 2, S 14 kommentar 1 med bilder och bilaga 1 med fotomontage. S8 Luftfartsstyrelsen Inkommet yttrande Planområdet berörs av riksintresset Borlänge flygplats. Kommunen bör ta kontakt med flygplatsen när konkreta förslag på vindkraftverkens placeringar finns framtagna. 2. Vindkraftverk kan påverka den luftfartsutrustning som krävs för att kunna ta sig mellan flygplatser. Reflekterade signaler, mot torn och rotorblad, kan ge upphov till felaktig information alternativt utsläckning av signalen. En noggrann utredning måste göras i varje enskilt fall. När det gäller fristående luftfartsanläggningar, som inte tillhör en flygplats, görs denna utredning av Luftfartsverket. När det gäller luftfartsanläggningar som hör till en flygplats svarar respektive flygplats för utredningen. 3. Byggnadsverk med höjd av 40 m eller högre ska anmälas och hindermarkeras i enlighet med styrelsens bestämmelser. 4. Dala Airport/Borlänge Flygplats bör få möjlighet att yttra sig över den föreslagna översiktsplanen Kontakt kommer att tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov. 3. I samband med bygganmälan ställs krav på att Luftfartsstyrelsens och Försvarets bestämmelser om hindermarkering följs. 4. Flygplatsen ingår i samrådskretsen, se S 13. S9 En privatperson, Grangärde-Hästberg Inkommet yttrande Jag har under mer än 24 år legat ute och studerat tjädern på Orrberget och har därmed god inblick och förståelse av tjäderns liv och leverne. Den tänkta ytan är den sämsta tänkbara med tanke på tjäderns fortlevnad. Dagens skogsbruk 6(25)

7 är svårt nog och inte blir det lättare med kraftverk, att kunna behålla det unika beståndet av tjäder på Orrberget. 2. Ett bifogat brev från 2001 till dåvarande Stora Enso med information om tjäder på Orrberget och en karta med föreslaget skyddsområde och markerad tjäderspelplats(?). 3. Finns det risk att TV-masten på Spånsberget störs, så att signalerna mot Grangärde-Hästberg påverkas? 4. Kan det bli störande ljud från kraftverken? 1. Erfarenheter från tidigare vindkraftsprojekt talar för att tjädern kan fortleva inom vindkraftsområden. 2. De vindkraftverk som blir aktuella är så stora att stora avstånd krävs mellan verken för att de inte ska störa varandra. Detta gör det troligt att vindkraftverken kommer att placeras i utkanten av vindkraftsområdet och därmed inte nära tjäderspelplatsen, som ligger mitt i området. Med tanke på att det är översiktsplanering är det olämpligt att i detta skede i detalj styra placeringen av vindkraftverk. 3. Eventuella störningar på TV-signalen som beror på vindkraftverken förutsätts åtgärdas. 4. Vindkraftverk alstrar ljud som kan upplevas störande. I samband med tillståndsgivning ställs krav på att Naturvårdsverkets riktvärden inte överskrids. Se även S12 kommentar 2. S10 Försvarsmakten, Högkvarteret Inkommet yttrande Inget att erinra. 2. Försvarsmakten önskar även få remisser i senare skede när exakta koordinater och höjder för verken är fastställda. Denna information förs in på flygkartorna och in i flygnavigeringssystem. 2. Exakta koordinater och höjder fastställs i projektskedet. Yttrandet har vidarebefordrats till nu aktuell projektör, Vindkompaniet AB. Försvarsmakten får även handlingar i samband med utställningen av den fördjupade översiktsplanen. S11 Lantmäteriet Inkommet yttrande Inga synpunkter. 7(25)

8 S12 Ordföranden i Stockgropens fäbodägare Inkommet yttrande Vi är positiva till vindkraft, frågan är bara hur nära vår fäbod vi vill ha den. Stockgropens Fäbod är ju klassad som en fäbod av stort kulturhistoriskt värde klass A, av Gagnefs kommun och Länsstyrelsen, och det borde ju betyda någonting även i detta sammanhang. Landskapsbilden blir ju mycket påverkad. 2. Att man ser vindkraften är inte det största problemet utan vår oro handlar mest om ljudet. Det är så tyst i vår fäbod, där kan man sitta och lyssna till vindens sus i trädtopparna, fåglarnas sång, Stockgropsåns brus och andra naturljud. Ytterst sällan hör vi billjud eller annat motorljud. Ja vi kan nog säga att just tystnaden och stillheten är fäbodens största tillgång. Vi är oerhört rädda om denna! 3. Vi vill hävda att Stockgropens Fäbod är ett särskilt tyst område och att hänsyn tas till detta. Avståndet från fäboden till närmaste vindkraftverk blir då minst 2,5 km, enligt era kriterier för särskilt tysta områden. 1. En begränsning av vindkraftsområdets nordligaste del med cirka 500 m, har gjorts för att minska påverkan på Stockgropens fäbodar. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. 2. Ljudberäkningar kommer att göras i samband med projektet. En jämförelse med ljudberäkningar gjorda för Fjällberget Saxberget visar att gränsen för 35 dba ekvivalent nivå, om man utgår från de sämsta tänkbara förhållandena, går vid cirka 1 km avstånd från änden på en rad med vindkraftverk. Avståndet till vindkraftsområdet från Stockgropens bebyggelse har ökats till cirka 1,5 km. Naturvårdsverkets riktvärde för vindkraftsljud utomhus vid bostäder är 40 dba ekvivalent nivå och för planlagda fritidshusområden, eller områden för rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor, 35 dba ekvivalent nivå. En preliminär bedömning är att detta högt ställda krav (35 dba) kommer att uppfyllas både för Stockgropen och för Gyllbergens friluftsområde. Tilläggas kan att ljudet från vindkraftverk liknar vindens sus i trädtoppar. Det som kan upplevas störande är en rytmisk förändring orsakad av rotorbladens passage av tornet. 3. Inga särskilt tysta områden har ännu pekats ut av kommunen. Frågan utreds för närvarande. Vilka områden det blir och vilka bestämmelser som ska gälla för de särskilt tysta områdena och deras närhet är inte bestämt än. Även kriteriet för avstånd till vindkraftverk kan komma att ändras. Som exempel på definition kan nämnas den som föreslås i en rapport av Västra Götalands länsstyrelse 1 : Tystnad, eller frihet från buller, har definierats som ett område där ljudnivån från mänskliga aktiviteter är högst 30 dba (ekvivalent nivå). Detta innebär ett ungefärligt avstånd till vindkraftverk på 2,5 km. Rapporten tar inte 1 Tysta områden i Västra Götalands län, Länsstyrelsen Västra Götaland 2001:18 8(25)

9 med hur till exempel enstaka bilar på småvägar ska bedömas utan konstaterar att detta kräver mer forskning. Sannolikt kommer dock inte områden med bebyggelse att pekas ut som särskilt tysta områden i Ludvika kommun. S13 Dalaflyget Inkommet yttrande Vindkraftverk, enligt plan, avses uppföras inom flygplatsens skyddsområde för navigationsutrustning. Detta innebär att de risker för störningar som kan förutses ska utredas i varje enskilt fall. Störningens storlek är svår att förutbestämma och beroende av ett flertal faktorer såsom typ, placering, material och omgivande terräng. 2. Utredningen genomförs i luftfartsverkets regi men bekostas av er. Vänligen kontakta oss snarast så att en utredning kan påbörjas inom kort. 1. Fördjupade översiktsplaner reglerar inte vindkraftverks placeringar och utformning i detalj. Utredningen är därför en fråga för projektet, inte för kommunens planering. 2. Utredningen bekostas av projektören och kan inte påbörjas än eftersom de nödvändiga faktorerna inte är kända i detta skede. Yttrandet vidarebefordras till aktuell projektör, Vindkompaniet AB. S14 Ordföranden i Spånsans stugförening Inkommet yttrande Styrelsen framför följande: 1. Gyllbergen är ett viktigt rekreationsområde för människor i Borlänge och angränsande kommuner. Många söker sig dit både sommar och vinter för att uppleva tystnaden och den storslagna naturen. Det vore därför beklagligt om en del av de planerade vindkraftverken kommer för nära naturreservatet eller de fantastiska skid- och vandringslederna, även om det råkar vara strax utanför kommungränsen. Inga vindkraftverk bör placeras närmare Gyllbergens naturreservat eller Vildmarksleden än 1 km. Detta motiveras såväl av den ovärderliga tystnaden som att påverkan på landskapsbilden bör minimeras. Vindkraft på Stensvedberget kan ifrågasättas. 2. Vi är positiva till vindkraft, men det är viktigt att utbyggnaden sker med varsamhet och stort omdöme så att onödiga konflikter inte uppstår. 3. Kartorna i den fördjupade översiktsplanen borde redovisa också de närområden och viktiga intressen som finns i Borlänge kommun. 4. Vi vill fortsättningsvis gärna bli informerade. 9(25)

10 1. Ett av planeringens syften är att säkerställa att vindkraftsparken inte kommer för nära naturreservatet eller området av riksintresse för friluftsliv. De bästa delarna av vindområdet 2 finns inom Gyllbergsområdet, men dessa delar föreslås inte analyseras vidare för vindkraft, varken av länsstyrelsen eller berörda kommuner. Det bedöms vara acceptabelt att vindkraftverk då och då syns eller hörs från den del av Vildmarksleden som är närmast Stensvedberget. Avståndet till Gyllbergens naturreservat blir cirka 1,3 km. Det är svårt att hitta platser inom naturreservatet med utsikt mot Stensvedberget. Bilderna nedan är från Dragberget och Stora Spånsberget. Se även S12 kommentar 1-2 och bilaga 1 med fotomontage. Stensvedberget från Dragberget inom Gyllbergens naturreservat, 70 m från vandringsled Stensvedberget från Stora Spånsberget inom Gyllbergens naturreservat, 30 m från skidspår 2 Energimyndighetens vindkartering (25)

11 2. Ludvika kommun har samma uppfattning. 3. Kartan har kompletterats. 4. Stugföreningen kommer att informeras fortsättningsvis. S15 Dalarnas museum Inkommet yttrande , se även S3 1. Vindkraftverken kommer att utgöra en viss störning för den kulturhistoriskt värdefulla fäboden Stockgropen. Museet önskar att vindkraftverken om möjligt placeras så att kulturmiljön påverkas så lite som möjligt. 1. Se S12 kommentar 1-2. S16 Boverket Inkommet yttrande Boverket avstår nu från att yttra sig i detta ärende. S17 Vindkompaniet Inkommet yttrande Vi ställer oss positiva till planförslaget. Det är viktigt att områdena inte ytterligare begränsas i detta skede. Handlingsutrymme för en optimerad placering kan annars innebära svårigheter att genomföra projektet. 2. Dock ska kriterierna för ljud- och skuggpåverkan från anläggningen uppfyllas och annan tillbörlig hänsyn visas. Placeringar och dimensioner kan avgöras först då analyser av vindförhållanden genomförts. Förslag till utformning kommer att presenteras i samband med samrådet för tillståndsprövningen enligt miljöbalken Se S12 kommentarer. S18 En privatperson, Långmyran 5:1 Inkommet yttrande Angående boende i Långmyra: Vi äger ett gammalt hus med okänd ålder, renoverat När det blåser östlig vind, hör vi hur det viner i TV-masten på Spånsberget, cirka 8 km. Ibland hör vi det in. Det är inte störande på något vis. Gör ljudet från ett antal vindkraftverk att vi måste byta fönster och vem står då för kostnaderna? Vi har idag enkelfönster sommartid och innanfönster vintertid. 11(25)

12 2. Karta över före detta Laxsjö kanal, grävd för att samla ihop vatten från berget till Laxsjö hytta, troligtvis från början av 1800-talet. Kartan är överlämnad till Anders Gottberg, Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen den 11/ Laxsjöns jaktlag arrenderar området för vindkraftverk. Detta gör oss mycket bekymrade eftersom de här bergen är höstbeten för älg. Bergen är också ett tillhåll för tjäder och orre. Framför allt är det häckningsplats, men även betesplats. Hur påverkas älgarna och jakten av vindkraftverken och hur påverkar det skogshönsen? Kan det vara så att de slås ihjäl av rotorn på vintern då de flyger högre än på sommaren. 1. Avståndet mellan ert hus och föreslaget vindkraftsområde är cirka 1,3 km, vilket gör att ljudnivåerna inte kommer att överstiga de nivåer där krav på bulleråtgärder kan ställas. Se även S12 kommentar Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. 3. Enligt erfarenheter från befintliga vindkraftverk påverkas inte viltet alls, eller bara marginellt. Det kan inte uteslutas att enstaka fåglar slås ihjäl av rotorn. Hittills har dock inga döda fåglar hittats vid Fjällbergets vindkraftsanläggning 3. Jakten påverkas på så sätt att israszoner runt vindkraftverk måste undvikas vid risk för isras och genom att man givetvis måste undvika att skjuta på vindkraftverk. Eventuella nödvändiga flyttningar av jakttorn och liknande förutsätts bekostas av vindkraftsföretaget. Jakten försämras normalt sett inte inom vindkraftsområden. Se även S9 kommentar 1-2. S19 Miljö- och byggnämnden Inkommet yttrande Nämnden ser positivt på en etablering av vindkraft inom Orrberget Stensvedberget, som ett led i att kommunen blir självförsörjande med elektrisk energi. Vindkraftsetableringen kan genomföras enligt förslaget till fördjupning av översiktsplan. 2. Den konflikt nämnden ser är de naturvärden som framkommit i kommunens inventering hösten Naturligtvis ska påverkan på naturvärdena minimeras med en så noggrann och varsam placering av vindkraftverk och vägar som möjligt. Önskvärt vore om åtminstone något av områdena med höga naturvärden bevaras i sin helhet. Lämpligen då det på Stensvedberget eftersom det är möjligt att på ett bra sätt placera vindkraftverken utanför detta område. 2. Se S6 kommentar 1. 3 Fem vindkraftverk har varit i drift sedan december (25)

13 S20 Länsstyrelsen Dalarnas län Inkommet yttrande Översiktsplanen har fått en lättläst och tydlig utformning. Kartor i planen bör dock förses med skala. 2. Inget att erinra mot att planen miljöbedöms eller omfattningen och avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen. 3. Kumulativa konsekvenser av fortsatt utbyggnad av vindkraften, påverkan på friluftsområdet Gyllbergen och eventuell påverkan på fäbodar i angränsande kommuner ska beskrivas i planen. 4. För att kunna göra en rättvis jämförelse vad avser visuell påverkan bör beskrivningen av nollalternativet kompletteras med uppgift om att det finns en 320 m hög mast inom reservatet. 5. Den tänkta vindkraftsetableringens påverkan på kulturområden och friluftsområdet bör förtydligas genom exempelvis fotomontage. 6. Ett antal fäbodar såsom Stockgropen, Gamla Spånsfäbodarna, Prästbodarna samt gårdsbildningar i planområdets närhet med höga kulturhistoriska värden kommer i olika grad att visuellt påverkas. Det är lämpligt att utbredningsområden för visuella störningar presenteras och närmare beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. 7. Indikationer på fornlämningsförekomst i området är talrika. För att vederbörlig hänsyn ska kunna tas vid placeringen av nya anläggningar ställer därför Länsstyrelsen krav på att en arkeologisk utredning enligt Kulturminneslagens 2 kap utförs inom planområdet, Alternativt kan en fördjupad fornlämningsinventering utföras. 8. Elledningar kan fordra en separat linjekoncession. 9. Sedan april 2007 finns ett regionalt planeringsmål för vindkraft fastställt (800 GWh år 2015). 1. Kartorna har kompletterats med skala. 3. Detta har utretts vidare i samarbete med Borlänge och Gagnefs kommuner. 4. Nollalternativet har kompletterats med en uppgift om masten. 5. Fotomontage finns framtagna av Vindkompaniet. En bilaga bifogas utställningshandlingarna. 6. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. Kartor över visuell påverkan brukar tas fram för projektens miljökonsekvensbeskrivningar. Värdet av dessa kartor kan dock ifrågasättas, eftersom de förutsätter att det inte finns någon skog. De fotomontage som tas fram bedöms ge en bättre bild av visuell påverkan på känsliga platser. Detta 13(25)

14 gäller även gårdsbildningar. Beträffande fäbodarna har kumulativa konsekvenser utretts i miljökonsekvensbeskrivningen 6.6. Se fotomontaget på samrådsredogörelsens försättsblad och bilagan med fotomontage. 7. Översiktsplaner föregås normalt sett inte av arkeologiska utredningar. Den fördjupade översiktsplanen kan ange att en arkeologisk utredning krävs innan den exakta placeringen av vindkraftverk, vägar med mera bestäms. Endast cirka 1 % av markytan inom planområdet berörs. Detaljhänsyn tas därför i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. 8. Linjekoncessioner är inte en fråga för översiktsplanering. S21 Två privatpersoner, Långmyran 4:1 och 4:6 Inkommet yttrande Kulturmiljöer med stort kulturhistoriskt värde: Stockgropens fäbod inklusive Hökbuan är den enda levande fäboden med lång tradition av bete (djur 2007) och slåtter så långt söderut. Närhet också till Gyllbergens naturreservat. Bildmontage vi såg i Laxsjön (samrådsmötet) verkade inte bra. Därför yrkar vi på att tre verk tas bort ur planeringen i norr. 1. Se S12 kommentar 1. S22 Tre privatpersoner Inkommet yttrande , se även S5 Yttrandet är mycket omfattande, med flera bilagor, och innehåller många värdefulla upplysningar. Det inleds med en sammanfattning: 1. Fäbodmiljön vid Stockgropen/Hökbuan påverkas negativt. 2. Det stora sammanhängande gammelskogsområdet på bergskrönen hotas direkt och indirekt. 3. Landskapsbilden från traditionella betydelsefulla utsiktspunkter påverkas mycket negativt. 4. Flera kompletterande uppgifter ges om landskapsbild, naturvärden, fornlämningar och friluftsintressen som påverkas starkt negativt. Yttrandet fortsätter med kritik av de upprättade handlingarna: 5. Befintliga miljöproblem: Försurningen saknar betydelse i sammanhanget. Bergen är naturligt sura genom sin berggrund. 6. Miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn: Det finns även ett nationellt miljökvalitetsmål som heter Levande skog. 14(25)

15 7. Landskapsbilden: Med helt öppen insyn över området finns tre reservat med huvudsakligt syfte att säkra omistliga värden för landskapsöverblick, kulturmiljö och friluftsliv: Gyllbergen, Tansväggen och Hästbergs klack. 8. Minskade utsläpp: Tendensiöst valt exempel i avsikt att ensidigt påverka en opinion. Vi vill påpeka det diskutabla i kopplingen klimatpåverkan vindkraft el från kolförbränning. Detta är inget nollsummespel. Som exempel på seriös debatt rekommenderar vi en artikel i Ny teknik 16 januari 2008, nr Hänsyn vid placeringen: Vi fick under informationsmötet i Laxsjön höra att vindkraftverk kan tänkas placeras i nyckelbiotoper. 10. Problemen bagatelliseras eller förtigs genomgående. I vilket syfte görs en MKB? 11. Geologi geoteknik: Betydande stråk av berg i dagen finns dessutom bland annat långt ner i Orrbergets sydvästsluttning. 12. Vegetation och fauna: Det vore korrekt att uttrycka saken som följer: De undersökningar som hittills gjorts i Sverige har inte visat att vindkraftverk är något större problem för fåglar. Det finns dock rapporter om problem för vissa större rovfågelarter och för fladdermöss. Hur spelande arter påverkas, bl a tjädern som har häckande stam på bergen, är okänt. Kunskapsläget är totalt sett svagt rörande vindkraftverkens inverkan på fåglarna. 13. Värdefulla naturområden: En nyckelbiotop på Stensvedberget redovisas ej. Den fastställdes av markägaren under Ny inventering: Det västra mindre området på Orrberget förefaller snävt tilltaget. Vi förvånas över att de östra, sydöstra och södra delarna av Kapplabergets krön och övre sluttningar inte är utpekade som biologiskt värdefulla. Endast en rödlistad art nämns. Vi kan lägga till lunglav (Orrberget) och vedsvamparna doftskinn (Orrberget och Stensvedberget) och stjärntagging samt signalarterna garnlav, tallticka och ullticka (alla bergen). Vi instämmer inte i nedvärderingen av artinnehållet. Vi vill betona att den här utlöparen av gammelskog in i ett biologiskt utarmat skogslandskap är ett av de objekt som vi måste skydda från ytterligare fragmentering och utarmning, om vi ska kunna förhindra ett alltför stort misslyckande med vårt miljökvalitetsmål Levande skogar. 15. Fornlämningar: På Orrbergets sydvästsluttningar har två områden med vallristningar hittats på senare år. Detaljstudier måste göras i förväg utefter stråk där markförstörelse eventuellt ska företas. Den gamla handgrävda kanalen, runt östra och södra sidan av Kapplaberget och utefter södra kanten av Orrberget, för vattenförsörjning till Laxsjö hytta, omnämns ej. Även om den till betydande delar är söndermanglad vid slutavverkningar på 1970-talet, så är även de återstående resterna i teorin lagligen skyddade. 15(25)

16 16. Kulturmiljöer: Stockgropens fäbod, inklusive Hökbuan, är den enda levande fäboden med genuin bebyggelse och nästan obruten kontinuitet av bete och gammaldags slåtter som finns kvar mellan Grangärde och Tuna. Det kulturhistoriska ansvaret att ta hänsyn till detta arv i den här fordom mest fäbodrika delen av Dalarna, borde stämma exploatörer till ödmjuk eftertanke. Det finns heliga värden som helt enkelt inte kan kompromissas bort, allra minst genom besvärjelser av typen bedöms inte allvarligt påverka. 17. Friluftsintressen: Den sorts friluftsliv som idkas i sådan här natur är ofta enskilt, oorganiserat och icke officiellt registrerat. Kommer vi enbart att få ett begränsat antal högfrekventerade, spångade och uppmärkta reservat kvar i framtiden? Även här ett ansvar att besinna! I Tuna-Hästbergs Hembygdsförenings årsskrift 2003 redogörs för en planerad, och rekognoserad, vandringsled över de tre bergen. Genomförandet finns även upptagen i den planering som har gjorts inför det EU-finansierade landsbygdsprogrammet Leader, vilket startar i år. Genom deltagande i detta program har vi sett möjligheten att här åstadkomma en lättillgänglig, naturanpassad och diskret led. Den skulle kunna ge många människor en stark upplevelse av storslagen, ostörd och levande skogsnatur. 18. Vägar: Som en följd av vägdragningar in i krönens centrala områden, får markägaren Bergvik Skog gratis väg till en råvara som hittills inte varit lönsam att exploatera. Endast nyckelbiotoperna kommer, enligt nu gällande policy, att skonas från avverkning i en nära framtid efter en eventuell vindkraftutbyggnad uppe på eller nära krönen. 19. Planområdets huvudsakliga disposition: Vi tar helt avstånd från någon som helst vindkraftutbyggnad inom planområdet, eller annorstädes däromkring. Om kommunen ändå anser att en vindkraftetablering skall ske i detta område, skulle vi vädja om följande utformning: Ett mindre antal verk, högst 5-6 st. Placering längre ner i sluttningarna mot väster och sydväst. Ingen snurra i sluttningarna mitt emot mellersta och norra delområdet för Stensvedberget. Högre torn kan ge ekonomiska förutsättningar för sådan lokalisering. 20. Kriterier: Varför skrivs dessa ut? En stor del av punkterna motsägs av dokumentets övriga delar. 21. Exempel på överväganden: Vilken är innebörden av den första punkten? Trots allt lämnar vi våra synpunkter! 22. Plangenomförande: Vad innebär De intresseavvägningar som gjorts i denna fördjupade översiktsplan bedöms vara tillräckliga som grund för bygglovprövning Se kommentarer nedan 5. Stycket har ändrats. Försurningen är främst ett regionalt problem. 16(25)

17 6. Miljökvalitetsmålet Levande skog har nu tagits med i miljökonsekvensbeskrivningen. Det bedöms inte motverkas av en varsam placering av vindkraftverk och vägar inom planområdets vindkraftsområden. 7. Enligt länsstyrelsen är huvudsyftena med de nämnda reservaten följande. Gyllbergen: Att låta skogen utvecklas fritt med så liten påverkan som möjligt frånsett de leder och andra anordningar som behövs för friluftslivets skull. Tansvägga: Att bevara naturen i området. Hästbergs klack: Att skydda de rikliga ristningarna kring toppen. I beskrivningarna nämns Hästbergs klack och Tansvägga som utsiktspunkter, men inte Gyllbergen, se även S14 kommentar 1. Fotomontage av hur vindkraftverk inom planområdet kan te sig från Hästbergs klack och Gyllbergen finns framtagna och ingår i bilaga 1. Oavsett placering kommer vindkraftverk att synas från utsiktspunkter. 8. Ja, exemplet är valt med tanke på klimatdebatten. Klimatförändringen är dock inte bara en tendens i media, utan ett reellt hot mot natur och människor på många platser i världen. Det valda exemplet är relevant eftersom det är importerad el, vanligtvis producerad i kolkraftverk, som minskas när vindkraftselen ökar. Klimatförändringen är inte ett isolerat problem för Sverige. Om energieffektiviseringar och vindkraftsutbyggnad skulle medföra ett elöverskott kan detta exporteras till länder som inte har samma möjligheter till förnybar elproduktion. 9. En ny karta med nyckelbiotoper, inkom från Bergvik Skog En komplettering av den inkom från Stora Enso Enligt kompletteringen har en nyckelbiotop tillkommit på Stensvedberget. Vindkraftsområdet har justerats, se S6 kommentar 1. Vindkraft inom nyckelbiotoper kan bara komma ifråga om delar av nyckelbiotopen har lägre naturvärden och vindförhållandena är mycket gynnsamma, i enlighet med kriterierna i den fördjupade översiktsplanen. Se även S Syftet med MKB:n är att göra en översiktlig miljöbedömning. Mer tekniska aspekter och detaljutredningar av vindkraftverkens placeringar och miljöpåverkan, utreds inom ramen för projektet. MKB:n är ett levande dokument som utvecklas under planarbetets gång, bland annat som en följd av detta samrådsyttrande. 11. Stycket kompletteras med denna uppgift om berg i dagen. 12. Detta stämmer i stort sett. Den erfarenhet som finns av vindkraftsprojekt i områden med mycket orre och tjäder, är dock att vindkraft inte har medfört problem för fåglarna. Se även S9 kommentar 1-2 och S18 kommentar Handlingar som bekräftar detta inkom Kartan revideras så att nyckelbiotopen redovisas. 14. Bedömningen kvarstår att området är förvånansvärt artfattigt för att vara en så gammal skog. Kopplaberget ingick inte i inventeringen, som därför har 17(25)

18 kompletterats. Vindkraft på bergen innebär i sig inte något större hot mot gammelskogen Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. Motiven till bedömningarna kan redovisas bättre, så att de inte framstår som besvärjelser. Det är dock grundläggande i en miljökonsekvensbeskrivning att redovisa vilka bedömningar kommunen gör. 17. Det är bara ett fåtal berg i skogslandskap som är lämpliga för vindkraft. Den planerade vandringsleden får en annan karaktär och kan jämföras med vindkraftsspåret på Ljungåsen, där vindkraftverken är en attraktion längs spåret. Det är viktigt att vandringsleden planeras så att den inte passerar genom områden med risk för isras. 18. Detta och övriga yttranden som berör naturvärden, skickas vidare till Skogsstyrelsen, som är tillståndsmyndighet för avverkningar. Den fördjupade översiktsplanen kan inte förbjuda modernt skogsbruk. 19. Kommunen anser att vindkraftsetablering kan ske inom detta område. Det är viktigt att vindkraftverken kan placeras där det blåser tillräckligt bra, vilket kommer att utredas vidare av vindmätningar och detaljerade vindberäkningar. 20. Dokumentets övriga delar motsäger inte kriterierna. Kriterierna är en viktig del i det styrdokument som den fördjupade översiktsplanen utgör. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. 21. Detta är fråga om översiktsplanering. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. Vi är tacksamma för era synpunkter. 22. Bedömningen är att detaljplaneläggning inte behövs och är olämpligt för stora skogsområden. Miljötillståndet/miljöanmälan, med dess utredningar, kommer också att utgöra ett underlag för bygglovprövning. S23 Två privatpersoner Inkommet yttrande (sammanfattat och översatt från danska) 1. Som närboende i Saxhyttan och Hästberg Flatnan kommer vi ofta till området norr om Laxsjön, Gyllbergen, Hästbergs Klack, Långmyran och Predikstolen och från alla ställena njuter vi av den tjusiga och enastående utsikten som fortfarande har prägel av vildmark. Vi tycker det är mycket trist om detta område ska domineras av stora vindkraftverk, som totalt kommer att ändra områdets karaktär. Skogslandskapet, bergkullterrängen och faunan kommer utan tvivel att lida stor skada. Alternativ energi, bland annat vindkraft, är givetvis bra för miljön. Vi menar dock att man bör tänka i helheter. Vi förstår att en del svensk vildmark kan vara frestande att ta i anspråk när placering av vindkraftverk ska beslutas. Naturen, bergen och djuren är i såda- 18(25)

19 na ärenden lätta att offra, då de ju inte har möjlighet att protestera. Och det är inte så många boende i sådana områden som skriver yttranden. Men vi kräver att ni som ansvariga politiker värnar om de naturvärden som finns i kommunen. Vi vet att det är riktigt många, både fastboende och fritidsfolk, som använder området. Vi menar att det är bättre att placera vindkraftverk i områden som redan är naturmässigt förstörda, till exempel längs motorvägar, vid stora fabriksanläggningar och vid kärnkraftverk. Vindkraftsanläggningar till havs är ju också en möjlighet, där det är förenligt med natur- och kulturmiljön. Tänk om och bevara era naturrikedomar. Ta en tur till Predikstolen, fäboden Stockgropen eller Hästbergs klack och se området med nya ögon. Det är vårt hopp att detta inlägg kan medverka till att planerna på vindkraft på Orrberget Stensvedberget släpps och att hela området, inklusive Gyllbergen och området vid och nordost om Predikstolen (Tansväggen), istället bevaras som ett sammanhängande stort naturområde, varför den vidare planläggningen bör ske i ett konstruktivt samarbete med Borlänge och Gagnefs kommuner. 1. Sverige består till största delen av skogslandskap och bergkullterräng, som ofta upplevs som vildmark även om modernt skogsbruk bedrivs. Om Sverige ska ha någon möjlighet till en större utbyggnad av vindkraft måste delar av denna landskapstyp tas i anspråk. Det är bara vissa av bergen i skogslandskapet som är tillräckligt bra vindområden. Landskapsbilden i skogslandskap har bedömts vara tålig för stora vindkraftverk, eftersom skogen oftast skymmer sikten och man sällan har bebyggelse att jämföra med, men givetvis är det så att vindkraftverk placerade på berg kommer att bli synliga från utsiktspunkter. Beträffande faunan finns inget som tyder på att den skulle lida någon större skada på grund av vindkraftanläggningar. Se även S14 kommentar 1. S24 En privatperson, Laxsjön 2:31 Inkommet Jag flyttade till Sturkberget 1997 för det fria och stillsamma läget och den vackra naturen. Jag har renoverat i stort sett hela huset. Mina intressen är bland annat draghundar, jakt, fiske och friluftsliv och min sambo har hästar. De flesta boende i området är mycket jakt- och naturintresserade. 2. Enligt plan- och bygglagen tror jag att alternativa lösningar ska redovisas och ställas mot varandra. I detta fall har inte det gjorts. 3. Om vindkraftsparken skulle bli verklighet kommer mycket unika naturområden att försvinna. Tillsammans med Gyllbergen utgör dessa områden lungan i det mest tätbefolkade området i Dalarna. Vindkraften ger mindre än 1 % av Sveriges energi. Denna miljövinst måste ställas mot den miljöförlust i naturvärden som inte kan återskapas. I området 19(25)

20 finns skogsbestånd av tallar och granar som är äldre än 300 år samt unika vallristningar. 4. Gyllbergen är ett natura-2000-område. Borlänge kommun har vid ett flertal tillfällen försökt få även de södra delarna, som ingår i Ludvika kommun, att fredas. Det snörika Gyllbergen är Falun/Borlänges största friluftsområde. 5. Inom området, som är mycket viltrikt, finns örn, fjällvråk, berguv, slaguggla. Enligt länsstyrelsen måste hänsyn tas till (ett område iordningställt för) vitryggig hackspett. Det åkommer kommunen/exploatören att inventera vilt och fågelbestånd samt påvisa den eventuella skada som vindkraftsparken kan orsaka. Orrberget heter inte så utan anledning. 6. Det är inte 1 % av planområdet som berörs utan mycket större areal. När vägar är på plats öppnas stora områden för avverkning, med mycket allvarliga miljökonsekvenser. 7. Den fördjupade översiktsplanen kan ifrågasättas då varken vägar eller kabelsträckning redovisats. 8. På mötet den redovisades att medelvinden måste vara 6,5 m/s för lönsamhet och att områdets medelvind är 6,5 m/s. Senare angavs att inga mätningar är gjorda, men ska göras i Spånsmasten. Spånsmasten ligger högre än de redovisade områdena. 9. Vindkraftverken kommer att störa min fastighet såväl synligt, blinkande ljus samt troligen buller. 10. Vindkraftsparker borde istället anläggas på redan störda områden, till exempel vid skidbackar eller där vindförhållandena är bättre. 2. Lagens krav på redovisning av alternativa placeringar i en översiktsplan är inte lika omfattande som miljöbalkens krav på detta är för en projekt-mkb. Miljökonsekvensbeskrivningen har ändå utvecklats så att alternativen redovisas bättre, se miljökonsekvensbeskrivningen kapitel Endast cirka 1 % av planområdets markyta kommer att tas i anspråk för vindkraftsanläggningen, inklusive vägar. I övrigt kan naturområden vara kvar och nyttjas för friluftsändamål, med inskränkningen att man vintertid måste hålla sig utanför israsområden. Beträffande vindkraftens påverkan av området som lunga, se miljökonsekvensbeskrivningen 6.4. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. Det föreslagna planeringsmålet för år 2020 är 30 TWh vindkraftsel. Detta kan jämföras med Sveriges totala elproduktion år 2005, som var 155 TWh, varav 72,2 TWh var vattenkraft och 69,9 TWh var kärnkraft. Se även S 23 kommentar I december 2007 utvidgades Gyllbergens naturreservat så att även Ludvikas del av natura-2000-området ingår. Se även S (25)

21 5. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. Se även S 9 kommentar 1-2, S 18 kommentar 3 och 5 Övrigt, sista stycket. 6. Se S 22 kommentar Detta är fråga om översiktsplanering. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. 8. Årsmedelvind på 6,5 m/s på 72 m höjd är ett av energimyndighetens kriterier för riksintresse för vindkraft. Detta uppfylls i området enligt energimyndighetens vindberäkningar. Efter mätningar i en närliggande mast kan betydligt mera tillförlitliga vindberäkningar göras för området. 9. Ditt hus är beläget cirka 700 m söder om närmaste vindkraftsområde. Det är möjligt att något enstaka vindkraftverk kommer att bli delvis synligt därifrån. Beträffande buller och rörliga skuggor, se miljökonsekvensbeskrivningen Se även S 12 kommentar 2. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. S25 Borlänge kommun Inkommet yttrande Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott beslutar: 1. att förhålla sig positiv till planförslaget med reservation för den norra delen av området varifrån vindkraftverk är synliga från lederna inom Gyllbergens friluftsområde 2. att förutsätta att kommunen ges tillfälle till ytterligare samråd när underlag för bedömning av visuell påverkan på Gyllbergsområdet tagits fram. 1. Av allt att döma blir synligheten från lederna inom Gyllbergen mycket begränsad. Se S12 kommentar 1 och S14 kommentar 1 med bilder. 2. Utställningshandlingar, med bilaga med fotomontage, kommer att sändas till Borlänge kommun. Dessutom förs en dialog på tjänstemannanivå. S26 Två privatpersoner, Laxsjön 2:30, Rämshyttan 1:20 Inkommet yttrande Vi anser inte att den översiktliga inventeringen stämmer. Vi har inte upplevt att antalet arter är förvånansvärt lågt. 2. Utbyggnaden av vindkraften innebär stor påverkan på naturen. Bland annat krävs nya vägar, etableringsplatser och anslutningar till kraftnät. 3. Skogsbruket kommer att få utökat intresse i området då fler vägar underlättar för skogstrafiken. 21(25)

22 4. Området hyser värdefulla natur- och kulturintressen som kommer att påverkas negativt. 5. Området nyttjas flitigt för friluftsliv av såväl boende som turister. Vandringsleder kommer att förstöras. Även jaktmarker kommer att påverkas. 6. Vindkraftverken kan medföra bullerstörningar även på långt håll vid vissa vindriktningar. Skyddsavståndet 700 meter till bostäder är därmed inte tillräckligt. 7. Vindkraftverken blir visuellt störande i landskapet. 8. Skogarna bör bevaras och inte utsättas för exploatering. Vi motsätter oss en utbyggnad av vindkraft i området. Kommunen bör söka efter alternativa placeringar. 1. Se S 22 kommentar Se S 24 kommentar Se S 22 kommentar Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. Se även S6 kommentar 1 och S12 kommentar Inga vandringsleder kommer att förstöras. Se även S 18 kommentar 3 och S 24 kommentar Se S 12 kommentar 2 och miljökonsekvensbeskrivningen Se S 23 kommentar De värden som finns i och runt Orrberget Stensvedberget är normala för bergsområden. I skogslandskap är det endast bergsområden som har tillräckligt bra vindförhållanden. De bästa vindområdena i kommunen är Fjällberget Saxberget, där vindkraft byggs och Lejbergen Kullerbergen, som har mycket höga naturvärden och därför undantas från vindkraft. Samma sak gäller Gyllbergen, huvudsakligen i Borlänge kommun. Se även miljökonsekvensbeskrivningen kapitel 8. S27 Bergvik Skog Väst AB, Laxsjön 2:16 Inkommet yttrande På bifogad karta sammanfattas de av Bergvik kända naturvärdena och de restriktioner som företaget frivilligt åtagit sig. Röda områden har nyckelbiotopskvaliteter och ett relevant skydd av dessa ingår som ett grundkrav i företagets miljöcertifieringar. Skogsstyrelsen anser också att åtgärder i nyckelbiotoper, som kan försämra deras kvalitet, alltid ska föregås av samråd enligt miljöbalken. För orange områden finns naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. Områdena är 22(25)

23 frivilligt avsatta och skötta av företaget för att gynna den vitryggiga hackspetten. Gula och gröna områden är frivilligt avsatta för att uppfylla certifieringskrav och miljöpolitiska förväntningar från statsmakterna. Bergvik utgår ifrån att allt nyttjande av skogsmarkerna, även för annat ändamål än skogsbruk, ska kunna ske utan att dessa utpekade områden ska behöva bli påverkade. 2. Det har även kommit till vår kännedom att det inom planområdet kan finnas ytterligare ett par områden som kan hålla nyckelbiotopsklass. Utvärdering pågår Kartan med naturområden i den fördjupade översiktsplanen revideras enligt kartor inkomna och Se även S6 kommentar 1. S28 Gagnefs kommun Inkommet yttrande , sent inkommet, Gagnefs kommun meddelade att yttrandet skulle komma sent 1. Föreslaget område för vindkraft på Stensvedberget ligger fritt exponerat och med betydande påverkan på landskapsbilden från Stockgropens fäbod. Fäboden har stort kulturhistoriskt värde, klass A, enligt Gagnefs kommuns översiktsplan. 2. Vindkraftsområdet bör minskas i den norra delen för att påverkan på landskapsbilden ej ska bli betydande. Ett fördjupat resonemang bör föras kring påverkan på utblickar från Stockgropen med sina särskilda förutsättningar och öppna exponerade läge. 3. Storleken på vindkraftverken har även betydelse för påverkan på landskapsbilden. Med tanke på utvecklingen mot allt större verk så kan detta vara avgörande för påverkan. Denna fördjupade översiktsplan kan inte anses tillräcklig för en bygglovprövning om inte storleken diskuteras. 4. Översiktsplanen bör även kompletteras med ett fotomontage. 2. Se S12 kommentar 1 och miljökonsekvensbeskrivningen Maxstorlek fastställs i miljötillståndet/miljöanmälan, som också kommer att utgöra ett underlag för bygglovprövning. Den tekniska utvecklingen gör det olämpligt att fastställa en maxstorlek i en fördjupad översiktsplan. 4. En bilaga med fotomontage bifogas utställningshandlingarna. Se även samrådsredogörelsens försättsblad. 23(25)

24 S29 En privatperson Inkommet yttrande , sent inkommet, e-post 1. Jag har sommarstuga vid Stora Spånsan och ligger i och med det näst närmast en utbyggnad på Stensvedberget. Jag hoppas innerligt att ni inte bygger ut just Stensvedberget, men Orrberget gör ju ingenting för min del. Med mindre än 1 km till 150 m höga vindkraftverk så försvinner mycket av tjusningen med en stuga i vildmarken i synnerhet som jag lagt ned mycket arbete och pengar på stugan de sista 5 åren. Det blir ju både en synlig och auditiv förorening av området. De tre stugor som ligger på andra sidan sjön kommer att drabbas än mer av den visuella störningen. 1. Avståndet till närmaste stuga vid Stora Spånsan är mer än 1 km. Detaljhänsyn tas i samband med miljötillstånd/miljöanmälan och bygglov/bygganmälan. Se även S 12 kommentar 2 och miljökonsekvensbeskrivningen 6.2-3, där stycke 6.2 nu har korrigerats med uppgift om stugorna vid Stora Spånsan. 4 SAMRÅDSMÖTE Vid samrådsmötet i Laxsjöns fritidsby närvarade ett 40-tal personer från allmänhet och sakägare. Främst diskuterades vindkraftanläggningens påverkan på naturvärden, viltet, friluftsintressen, fornlämningar samt ljudpåverkan och utbredningen norrut. Mötesanteckningar skrevs och förvaras i akten. Några närvarande vid samrådsmötet uppgav att de inte fått något brev med samrådshandlingar, trots att de står med på sändlistan. Detta gäller vissa boende/fritidshusägare i Borlänge kommun. 5 ÖVRIGT Telefonsamtal från en privatperson, Borlänge, : Gyllbergen är ett störningskänsligt friluftsområde bakom vindkraftsområdena, som inte bör utsättas för ljudnivåer högre än 35 dba enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Miljö- och byggkontorets kommentar: Naturvårdsverkets riktlinje bedöms klaras för riksintresseområdet för friluftsliv. Se även S12 kommentar 2. Sedan samrådshandlingarna blev klara har naturreservatet för Gyllbergen utvidgats. Kartan i planhandlingen har kompletterats med det nya naturreservatet. Nyckelbiotoper En ny karta med nyckelbiotoper inkom från Bergvik Skog En karta med ytterligare en nyckelbiotop som berör ett vindkraftsområde inkom från Stora Enso Kartan om nyckelbiotoper i planhandlingen kompletteras. En 24(25)

25 av nyckelbiotoperna berör Stensvedbergets vindkraftsområde. I övrigt har en del nyckelbiotoper minskats, andra har utökats och några har tillkommit. Ungefärliga avstånd mellan nyckelbiotoper (enligt nya kartor) och vindkraftsområden enligt utställningshandlingen: På Stensvedbergets östra topp: gränsar Nordost om Stensvedberget: 380 m Norr om Stensvedberget: 650 m Mellan Orrberget och Kopplaberget: 60 m Några förstärkningszoner (lägre klassning) har tillkommit: Stensvedbergets västsluttning: gränsar Stensvedbergets nordostsluttning: 270 m Stensvedbergets nordvästsluttning: 630 m En vitryggsbiotop (lägre klassning än nyckelbiotop för vitrygg) har tillkommit söder om Orrberget: 400 m I planområdets norra utkant har tillkommit en korridor mellan nyckelbiotoper, på 800 m avstånd från närmaste vindkraftsområde. 6 SLUTSATS Utredningar föranledda av samrådsyttranden har gjort att tidplanen förskjutits. Beslut om utställning kan inte tas förrän i juni Med justeringar och kompletteringar bedöms ärendet kunna gå vidare till utställning. 7 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås godkänna handlingarna och besluta om utställning. 8 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Samrådsredogörelsen har upprättats av miljö- och byggkontoret, på uppdrag av kommunledningskontoret. Jan-Erik Eriksson planeringschef Torkel Berg planarkitekt 25(25)