Kallelse Föredragningslista Florence Johansson

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista 1(3) Sammanträde Socialnämnden Plats och tid Stadshuset, lokal Bäve, kl onsdagen den 15 oktober 2014 Ordförande Sekreterare Elving Andersson Florence Johansson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering I tur att justera: Fredrik Södersten alternativt Camilla Josefsson Beräknad tid: onsdagen den 22 oktober, kl Utredning enligt alkohollagen avseende Kök & Bar i Uddevalla AB Dnr SN 2014/00224 (Handlingar återfinns under sekretessdelen) 3. Överklagande av socialnämndens beslut om tillämpning av alkohollagen vid Mortens Krog AB Dnr SN 2014/00098 (Handlingar kommer senare) 4. Information om undersökning av marknaden för obeskattade cigaretter i Sverige 2014 Dnr SN 2688/52 5. Timtaxa 2015 för personlig assistans enligt LSS Dnr SN 2014/ Information, med anledning av fråga från Stefan Skoglund (S), om kostnadsutvecklingen för Sofiedals äldreboende 7. Förlängning av avtal om plock av varor i butik Dnr SN 2014/ Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden - Youth Embassy Dnr SN 2014/ Avrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag i strategisk plan och andra styrdokument, 2014 Dnr SN 2014/00223 Torbjörn Hernius Anna Svensson Torbjörn Hernius Christer Fransson Eva Andersson Bo Lundgren Bo Lundgren Bo Lundgren

2 Kallelse Föredragningslista 2(3) Föredragningslista 10. Bestämmelser för rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende Dnr SN 2014/ Vägledning och handbok enligt LSS Dnr SN 2014/ Information om kostnad per brukare - vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning 13. Förändring av Tureborgsvägens gruppbostad till servicebostad Dnr SN 2014/ Information om Äldreplan Dnr SN 2014/00214 Föredragande Victoria Call Victoria Call Anna Holmqvist från Ensolution Ralja Angelis Maria Bratt 15. Information om årets semesterrekrytering Maria Bratt 16. Socialnämndens månadsmått 2014 Dnr SN 2014/00110 (Handlingar kommer senare) 17. Ny entreprenadupphandling av Skogslyckans äldreboende enligt LOU Dnr SN 2014/00113 (Handlingar kommer senare) 18. Ombyggnation av Sofiedals äldreboende Dnr SN 2014/00137 (Handlingar kommer senare) Bo Lundgren Bo Lundgren 19. Anmälan av beslut fattade med stöd av socialnämndens delegation Dnr SN 2014/ Anmälan av inkomna skrivelser m.m. Dnr SN 2014/ Information från förvaltningen 22. Socialnämndens ärendebalanslista Dnr SN 2014/ Ev. övriga frågor INDIVIDÄRENDEN ENLIGT SÄRSKILD FÖREDRAGNINGSLISTA

3 Kallelse Föredragningslista 3(3) Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp. gruppledare.

4 1 (1) Socialnämndens ledamöter och ersättare Ledamöter Fredrik Södersten (M) Camilla Josefsson (M) Said Olsson (M), 1:e vice ordförande Elving Andersson (C), ordförande Sigvard Andersson (FP) Christina Nilsson (KD) Stefan Skoglund (S), 2:e vice ordförande Lars-Erik Ljungberg (S) Jan-Olof Andersson (S) Nora Åkare (S) Abshir Macow (S) Karin Molander (MP) Ulf Fagerberg (UP) Ersättare Ewa Tillander (C) Gerd Andersson (FP) David Sahlsten (KD) Linnéa Ellström (S) Lidija Beljic (S) Lars-Olof Laxrot (V) Sven Hassler (MP) /FMS

5 1 En undersökning av marknaden för obeskattade cigaretter i Sverige 2014 Rapporten är framtagen av Tobaksleverantörsföreningen* och Philip Morris International (PMI) i samarbete med United Minds. *Tobaksleverantörsföreningen består av Japan Tobacco International (JTI) och British American Tobacco (BAT)

6 2 Förord Ungefär var åttonde cigarett som konsumeras i Sverige är obeskattad. Det är för många den illegala handeln behöver bekämpas. Intäkterna från den illegala cigarettförsäljningen används ofta till att finansiera annan kriminell verksamhet och medför dessutom en skatteförlust för staten på cirka 1,5 1,7 miljarder kronor. Dessutom utgör illegala cigaretter flera hälsorisker, eftersom illegala produkter aldrig har kontrollerats och godkänts. Syftet med denna rapport är att synliggöra den illegala cigarettförsäljningens omfattning och konsekvenser. Målet för Tobaksleverantörsföreningen är en kontrollerad marknad för tobak. Vi svenskar reser ofta, men en stor andel av de obeskattade cigaretterna härrör inte från legal införsel i samband med utlandsresor. Prisskillnaden för cigaretter mellan olika länder är stora, vilket skapar drivkrafter för illegal handel. Metoderna för att tjäna pengar på obeskattade cigaretter är många. Tobaksleverantörsföreningen har sedan 2008 årligen undersökt hur stor marknaden för obeskattade cigaretter är. Det är nu för sjunde året i rad som vi presenterar en ny undersökning. Vi vill med rapporten visa att den illegala cigarettförsäljningen är ett stort samhällsproblem. Mer information finns på Martina Elfgren Lilja VD Tobaksleverantörsföreningen

7 3 Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Cigarettkonsumtionen i Sverige och smugglingens omfattning Prisskillnaden jämfört med andra länder Vad beror prisskillnaden på? Cigarettsmugglingens omfattning Införsel via skatteupplag ett alternativ till smuggling Kopplingar till organiserad brottslighet Andelen obeskattade cigaretter Fem kategorier cigarettpaket Beskattade cigaretter Cigaretter med utländsk varningstext Cigaretter med taxfree-märkning Illicit whites Piratkopierade cigaretter Geografisk spridning Attityden till obeskattade cigaretter Ökad acceptans för billiga cigaretter Andelen som verkligen har köpt De faktiska prisnivåerna Förekomst av rabatter Många i Sverige har en naiv syn på illegal tobak Externa kommentarer Håkan Gustafsson, polisinspektör i Malmö Pia Bergman, nationell samordnare på Skatteverket Robert Dimmlich, VD i Svensk Bensinhandel Tobaksleverantörsföreningens förslag på åtgärder Appendix Appendix 1: Metodbeskrivning Appendix 2. Beräkning av marknaden för obeskattade cigaretter Appendix 3 Frågebatteri Konsumentundersökningen Appendix 4 Frågebatteri privatimportstudien... 36

8 4 1. Sammanfattning Andelen obeskattade cigaretter uppgår enligt årets undersökning till 13,2 procent. Nivån är i princip oförändrad sedan 2013, vilket är en återspegling av att skattesatsen på tobak inte har förändrats. Det totala skattebortfallet för staten beräknas till cirka 1,5 1,7 miljarder kronor, baserat på antagandet att dessa cigaretter i stället hade kunnat beskattas. I årets undersökning märks en kraftig ökning av antalet piratkopierade cigaretter. Våra beräkningar visar att huvuddelen av de obeskattade cigaretter som konsumeras i Sverige är illegala. Mycket tyder dessutom på att den illegala andelen av de obeskattade cigaretterna har ökat. Även tullens beslag av cigaretter har ökat kraftigt under 2014, vilket indikerar att det förekommer en omfattande smuggling. Det har också blivit vanligare att kriminella ligor importerar cigaretter lagligt via skatteupplag utan avsikt att betala punktskatter. Eftersom själva importen är legal kan cigaretterna vara försedda med svensk varningstext, vilket gör att de inte går att identifiera i handeln. Av cigaretterna med utländsk varningstext kommer en stor andel från östra Europa, där cigarettpriserna är väsentligt lägre än i Sverige. De tre vanligaste ursprungsländerna är Polen, Vitryssland och Ryssland. Märket ATU står alltjämt för en mycket stor andel av de cigaretter som specialtillverkas för att säljas illegalt på den svenska marknaden, så kallade illicit whites. Förekomsten av obeskattade cigaretter varierar kraftigt mellan olika städer. I vissa städer rör det sig om var femte cigarett som konsumeras, medan det i andra städer är väsentligt mindre. I ett antal städer där andelen obeskattade cigaretter minskat har det bedrivits ett systematiskt polisiärt arbete för att bekämpa illegal tobakshandel. Enligt polisens bild är det relativt vanligt att butiker som säljer obeskattade cigaretter också säljer andra tveksamma tobaksvaror, såsom obeskattad råtobak, e-cigaretter och e-vätskor med nikotin. 6 av 10 cigarettkonsumenter kan tänka sig att köpa billiga cigaretter som kostar mindre än 40 kronor, vilket är en kraftig uppgång jämfört med tidigare år. I Sverige finns en förhållandevis naiv syn på billiga cigaretter, vilket kan bero på att många inte reflekterar över kopplingen till andra former av brottslighet. Faran med detta är bland annat att det finns en potential att öka den illegala cigarettförsäljningen.

9 5 1. Inledning Obeskattade cigaretter utgör omkring 13 procent av cigarettkonsumtionen i Sverige. Handeln med obeskattade cigaretter bidrar till kriminell verksamhet och medför ett skattebortfall på uppskattningsvis 1,5 1,7 miljarder kronor. Detta är rapportens huvudsakliga resultat. Jämfört med förra året har antalet piratkopierade cigaretter ökat kraftigt, vilket är illavarslande. Rapporten visar också på korrelationen mellan förändrad beskattning av cigaretter och storleken av marknaden för obeskattade cigaretter, samt att 6 av 10 rökare i Sverige tycker det är okej att köpa billiga cigaretter för under 40 kronor per paket. För att förstå den totala rökningens utveckling behöver den konsumtion som sker i oregistrerade kanaler, det vill säga utanför den legala försäljningen, uppskattas. Delar av den obeskattade cigarettkonsumtionen härrör från laglig införsel i samband med utlandsresor, men huvuddelen är olaglig och kopplad till kriminell verksamhet. Denna andel tycks dessutom ha ökat. I rapporten används begreppet obeskattade cigaretter för att beskriva de cigaretter som inte säljs inom ramen för den kontrollerade marknaden och som inte heller genererar skatteintäkter till staten. Arbetet med att kartlägga den obeskattade sektorn för cigaretter är ett omfattande arbete som sker med hjälp av flera delundersökningar, som var och en skapar underlag för beräkningen av den obeskattade sektorns storlek. Totalt har fyra delundersökningar genomförts: En fältstudie tillsammans med CPM där cigarettpaket plockats i 29 svenska städer. Fortsättningsvis benämns denna studie som paketundersökning. Ytterligare en fältstudie där Securitas har besökt 314 butiker i syfte att kartlägga namnen på billiga cigarettmärken. HUI Research har genomfört en privatimportstudie för att uppskatta den legala andelen av den obeskattade sektorn. Concilia har genomfört en telefonundersökning med rökare för att kartlägga deras attityder till billiga cigaretter. Rapporten beskriver inledningsvis cigarettmarknaden i Sverige. Därefter beräknas storleken av marknaden för obeskattade cigaretter och i avsnitt tre redovisas resultaten från attitydundersökningen med rökare. Rapporten avrundas med kommentarer från tre externa experter med inblick i frågor om var de obeskattade cigaretterna kommer ifrån. Den avslutas med samlade slutsatser och Tobaksleverantörsföreningens krav på åtgärder samt ett metodavsnitt.

10 6 2. Cigarettkonsumtionen i Sverige och smugglingens omfattning Andelen dagliga rökare har minskat kraftigt i Sverige, från 33 procent av den vuxna befolkningen 1980 till cirka 11 procent idag. Även i ett internationellt perspektiv har Sverige en låg andel dagliga rökare. I EU-länder som Italien, Frankrike, Polen och Grekland är andelen dagliga rökare, enligt OECD, mer än dubbelt så stor som i Sverige. För tio år sedan rökte kvinnor i högre grad än män, men enligt Folkhälsomyndigheten har skillnaden mellan könen utjämnats i detta avseende. Män snusar däremot fortfarande i väsentligt högre grad än kvinnor. Tabell 1. Ändrade rökvanor i Sverige 1946 Röker regelbundet Män 50 % Kvinnor 9 % 1963 Andel dagliga rökare Män 49 % Kvinnor 23 % 1980 Andel dagliga rökare Män 36 % Kvinnor 29 % 2004 Andel dagliga rökare Män 14 % Kvinnor 19 % 2013 Andel dagliga rökare Män 11 % Kvinnor 11 % Källor: CAN (2012), Drogutvecklingen i Sverige 2011, CAN rapport 130 samt Folkhälsomyndigheten (2013)

11 Den totala registrerade cigarettförsäljningen har också minskat såldes cigaretter per person över 15 år, medan motsvarande antal 2010 var 781 alltså mer än en halvering. Dock finns ett stort mörkertal som utgörs av illegala och obeskattade cigaretter, vilka av naturliga skäl inte finns med i statistiken. Jämförs utvecklingen av den legala cigarettförsäljningen med utvecklingen av andelen dagliga rökare märks vissa avvikelser sjönk den legala cigarettförsäljningen med mer än 20 procent, medan andelen dagliga rökare inte minskade lika drastiskt. En ännu större avvikelse syns , då den legala cigarettförsäljningen minskade med nästan en tredjedel. Andelen dagliga rökare sjönk också fast i mindre omfattning. Båda dessa avvikelser sammanföll med skattehöjningar som gjorde att priserna på cigaretter höjdes kraftigt. Diagram Årlig cigarettförsäljning per person över 15 år Källor: CAN (202), befolkningsstatisk från SCB. För åren egna beräkningar av Tobaksleverantörsföreningen. Kommentar: Det är förbjudet i Sverige att sälja tobak till personer som är under 18 år, vilket alla seriösa handlare följer. Den offentliga statistik som finns att tillgå visar dock av historiska skäl cigarettförsäljningen per person över 15 år.

12 8 Under höjdes punktskatten på cigaretter vid tre tillfällen. Den totala skattehöjningen på över 60 procent bidrog till att den illegala cigarettförsäljningen sköt i höjden. Prisskillnaden gentemot omvärlden skapade starka drivkrafter för illegal import beslutade riksdagen därför att sänka tobaksskatten igen med motiveringen att omfattningen av cigarettsmugglingen ökat kraftigt under senare tid (Proposition 1997/98:150D6). Den politiska reträtten medförde att den legala cigarettförsäljningen ökade med 20 procent mellan 1998 och 1999, utan att andelen dagliga rökare förändrades markant. Den illegala cigarettförsäljningen pressades tillbaka, men sannolikt inte till den nivå som rådde innan den tilltagna tobaksskattehöjningen. Sedan 2002 har den legala cigarettförsäljningen stegvis minskat, vilket delvis kan förklaras med minskad rökning. Men det finns också skäl att misstänka att de skattehöjningar på cigaretter som genomförts i olika omgångar har bidragit till att stärka den illegala marknaden. Från och med den 1 januari 2008 höjdes tobaksskatten med drygt tio procent för cigaretter. Detta följdes av att den legala cigarettförsäljningen under 2008 minskade med 4,9 procent. Samtidigt var den uppskattade marknadsandelen för obeskattade cigaretter under 2008 och 2009 förhållandevis stor, vilket indikerar att det även under dessa år kan ha skett en övergång till illegal cigarettförsäljning. I början av 2012 höjdes skatten på cigaretter återigen, denna gång åter med drygt tio procent. Höjningen följdes av en ökning av den uppskattade marknadsandelen för obeskattade cigaretter under Prisskillnaden jämfört med andra länder Den bakomliggande drivkraften för den illegala cigarettimporten är prisskillnaden mellan Sverige och andra länder. Av tabell 2 nedan framgår det ungefärliga genomsnittspriset i handeln för ett paket cigaretter i olika europeiska länder. Cigarettpriserna är högst i Norge, där ett paket cigaretter i genomsnitt kostar ungefär 11,1 euro. Sverige har också jämförelsevis höga priser, fast inte på norsk nivå. I grannländerna Finland, Danmark, Tyskland och Polen är cigaretter billigare än i Sverige. Det lönar sig således att importera och sälja cigaretter från dessa länder. Länder med väsentligt lägre cigarettpriser än Sverige är Polen, Rumänien, Bulgarien och de baltiska staterna. Ännu lägre är cigarettpriserna i Ryssland, Vitryssland och Ukraina, där priset på ett paket cigaretter är ungefär en femtedel av motsvarande pris i en svensk butik. Många av de cigarettpaket med utländsk varningstext som dyker upp på den svenska marknaden kommer från just Vitryssland och Ryssland, de länder i närområdet där skillnaden jämfört med det svenska detaljhandelspriset för cigaretter är som störst. De genonsnittliga priser som anges i tabell 2 avser enbart registrerade cigaretter, den illegala försäljning som förekommer ofta till lägre priser är inte medräknad.

13 9 Tabell 2. Land Genomsnittligt pris (Euro) Land Genomsnittligt pris (Euro) Norge 11,1 Portugal 3,7 Irland 8,7 Grekland 3,3 Storbritannien 7,4 Slovenien 3,1 Frankrike 6,2 Ungern 3,0 Schweiz 6,0 Slovakien 2,9 Sverige 5,8 Rumänien 2,8 Holland 5,5 Tjeckien 2,7 Danmark 5,1 Estland 2,7 Tyskland 4,8 Polen 2,7 Finland 4,6 Kroatien 2,6 Belgien 4,6 Lettland 2,5 Italien 4,4 Litauen 2,3 Spanien 4,1 Bulgarien 2,3 Österrike 4,0 Ryssland 1,5* Luxemburg 4,0 Vitryssland 1,2* Cypern 3,9 Ukraina 1,1* Malta 3,9 Källa: PMI (2013) * Uppgifterna för Ryssland, Vitryssland och Ukraina bygger på inrapporterade genomsnittspriser från april 2014, där vissa avvikelser kan förekomma baserat på kursdifferenser i omräkningen från lokal valuta till euro. 2.2 Vad beror prisskillnaden på? Prisskillnaden på cigaretter styrs förstås delvis av köpkraften i olika länder, men en helt avgörande faktor är skatteuttaget. I Sverige är skatteuttaget på registrerade cigaretter 74,6 procent (2014). Det betyder att om butikspriset för ett paket cigaretter är 50 kronor får handlaren en intäkt på 12 kronor och 70 öre.

14 10 Detta belopp ska täcka handlarens alla omkostnader, inklusive vad det kostar att köpa in cigaretterna, inkluderat råvaror, produktions- och distributionskostnader. Som framgår av tabell 3 består skatteuttaget på cigaretter av tre delar. Den största delen är den fasta tobaksskatten. Därutöver tillkommer en mindre värderelaterad tobaksskatt. Slutligen uppgår momsen till 25 procent, vilket blir 20 procent av priset ute i handeln. Det höga skatteuttaget gör det lönsamt att sälja obeskattade cigaretter. Obeskattade cigaretter säljs ofta till lägre priser än vanliga, lagliga cigaretter, men vinstmarginalerna för de brottslingar som ägnar sig åt illegal cigarettförsäljning är sannolikt stora. Eftersom de inte betalar skatterna kan de tjäna mycket mer på sin cigarettförsäljning än vad seriösa handlare gör. Tabell 3. SEK Procent Pris exkl. skatt 12,7 25,4 Fast tobaksskatt 26,8 53,6 Värderelaterad tobaksskatt 0,5 1,0 Moms 10,0 20,0 Pris i handeln 50,0 100,0 Källa: Skatteverket 2013 och Svenska Tobaksleverantörsföreningen 2.3 Cigarettsmugglingens omfattning Enligt den paketundersökning som årligen genomförs har många av de insamlade cigarettpaketen utländska varningstexter, vilket innebär att de har förts in i Sverige från något annat land. En del av dessa cigarettpaket har förts in lagligt av privatpersoner i samband med resor, men enligt de beräkningar som redovisas i denna rapport har huvuddelen av dessa blivit smugglade till Sverige. Det är väldokumenterat att det förekommer en omfattande cigarettsmuggling från länder med lägre tobaksskatter än Sverige. Bakom cigarettsmugglingen står ofta ligor som även bedriver annan kriminell verksamhet, se exempelvis de externa kommentarerna i avsnitt 5. Tullverket för statistik över antalet cigaretter som beslagtas i samband med olika tillslag. Beslagen varierar kraftigt över tiden. År 2007 beslagtogs till exempel 10,4 miljoner cigaretter, men tre år senare beslagtogs mer än sju gånger så många 76,7 miljoner. Detta berodde på att tullen var lyckosam och fångade upp ett flertal containers med cigaretter från Kina. Det är fel att tro att antalet beslagtagna cigaretter under ett visst år proportionerligt avspeglar smugglingens omfattning. Ett enskilt beslag kan direkt göra en skillnad på ett antal miljoner cigaretter. Smugglarna ändrar tillvägagångssätt och byter transportvägar för att minska riskerna att åka fast. Tullen får tillgång till nya hjälpmedel och ändrar också sina metoder i syfte att försvåra illegal införsel. Sökandet efter tobak prioriteras dock ofta ner till förmån för sökande efter narkotika och annat som bedöms vara mer samhällsfarligt.

15 11 Cigarettsmugglingen från Kina tycks ha avtagit under senare år, men i övrigt är Tullverkets bedömning att den illegala införseln länge har varit förhållandevis konstant beslagtogs 22,1 miljoner cigaretter, vilket var ungefär fyra miljoner färre än Men under 2014 har beslagen av cigaretter ökat kraftigt igen. Under det första halvåret 2014 beslagtogs nästan 33 miljoner cigaretter, vilket är en tredubbling jämfört med första halvåret Även beslagen av vapen, knark och alkohol har ökat. Diagram 2. Tullens beslag Antal miljoner cigaretter 74,1 76,7 44,7 47,6 56,9 26,9 23,2 16,5 10,4 32,4 19,1 17,8 26,1 22,1 32.9* År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Källa: Tullverket (2014) * Uppgifterna för 2014 omfattar enbart tullens beslag under första halvåret, januari juni. 2.4 Införsel via skatteupplag ett alternativ till smuggling Ett alternativ till smuggling, som enligt både Skatteverket och Tullverket har blivit vanligare under senare år, är att kriminella ligor importerar cigaretter lagligt via skatteupplag, men därefter undviker att betala punktskatter. Skatteupplag fyller en central roll i det system som inrättats för att kunna förflytta obeskattade varor mellan olika länder. Punktskattepliktiga varor som cigaretter och alkohol importeras skattefritt och förvaras i ett skatteupplag till dess att de säljs, då punktskatterna ska betalas. Men det finns fall där import sker utan att skatterna betalas in. I en rapport från Skatteverket författad av Pia Bergman, som leder insatsen GEB (Grov Ekonomisk Brottslighet), beskrivs hur import via skatteupplag systematiskt används av aktörer med kriminella avsikter.

16 12 I vissa fall når varorna aldrig ens fram till skatteupplaget utan försvinner på vägen, efter att de passerat landsgränsen. Den person som är ansvarig för skatteupplaget kan då inte ställas till svars, eftersom det är någon annan som har importerat och sålt cigaretterna. Det kan ta tid innan någon upptäcker att varorna inte finns i skatteupplaget, utan att dessa har sålts vidare. Först när det upptäcks att varorna saknas uppstår en misstanke om skattebrott, men vid den tidpunkten har som regel spåren till huvudmännen sopats igen. För att få inrätta ett skatteupplag krävs tillstånd från Skatteverket. En metod som ligor använder är att köpa välrenommerade bolag med skatteupplag och bedriva sin verksamhet under en seriös täckmantel, fram till dess att skatterna ska betalas. Den person som står som ansvarig för skatteupplaget är ofta en så kallad målvakt utan tillgångar. Det kan råda osäkerhet kring var varorna finns, då de ansvariga kan hävda att de flyttats till ett annat skatteupplag. Någon skyldighet att rapportera om sådana transporter fanns fram till nyligen inte. Uppläggen för att lura myndigheterna är många och ingen vet säkert hur mycket cigaretter som förs in i landet och säljs utan att punktskatter betalas. År 2011 inrättade EU ett gemensamt system, EMCS, där alla transporter av obeskattade cigaretter mellan länder måste registreras. Systemet har gjort det lättare för myndigheterna att följa sändningarna. Från och med den 1 april 2014 krävs digital rapportering även när obeskattade varor ska förflyttas mellan olika skatteupplag inom Sveriges gränser, vilket ytterligare kommer att underlätta översynen. 2.5 Kopplingar till organiserad brottslighet På det internationella planet är handel med cigaretter en viktig del av den organiserade brottsligheten. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, finns det stora likheter mellan illegal handel med alkohol och illegal handel med tobak. Lagstiftning som ger godkända företag tillstånd att importera punktskattepliktiga varor till särskilda skatteupplag missbrukas när det gäller såväl alkohol som tobak. För gärningspersonerna har cigaretter och alkohol fördelen att de är lagliga varor, vilket gör att konsekvenserna för den som ertappas är mindre allvarliga. När cigarettskatten höjdes på 1990-talet gick enligt Brå flera narkotikadistributörer över till att smuggla cigaretter (Brå 2007). Plötsligt uppenbarade sig en möjlighet att tjäna pengar med jämförelsevis små risker. Brottspåföljderna för illegal tobakshandel är väsentligt lindrigare än brottspåföljderna för illegal narkotikahandel. Pengar är den viktigaste drivkraften för de kriminella ligorna. En anledning som ofta nämns för högre beskattning av tobak är att det ska bli mindre lockande att köpa cigaretter. Men en vanlig bieffekt är att marknaden för obeskattade cigaretter växer i omfattning. Det är därför en stor utmaning för lagstiftare att balansera de positiva effekterna på folkhälsa, skatteintäkter eller vad man vill åstadkomma, med de negativa verkningarna som en etablering av organiserad brottslighet kan innebära, konstaterar Brå i sin analys av den illegala cigaretthandeln (Brå 2012, sidan 337). Enligt Pia Bergman på Skatteverket är de största riskerna med den illegala cigaretthandeln inte själva skatteförlusten för staten, utan att intäkterna används för att bygga upp och finansiera annan organiserad brottslighet.

17 13 3. Andelen obeskattade cigaretter Årets undersökning indikerar att 13,2 procent av de cigaretter som konsumeras i Sverige är obeskattade. Det motsvarar en skatteförlust för staten på 1,5 1,7 miljarder kronor, förutsatt att dessa cigaretter i stället hade kunnat beskattas. Den metod som har använts för att utreda andelen obeskattade cigaretter är en paketundersökning där cigarettpaket har plockats från marken i totalt 29 olika städer i Sverige. Paketen har sedan genomgått en kriminalteknisk analys, som bland annat har fastställt varumärke, autenticitet och ursprung. Plockningen genomfördes under tidperioden 3-30 april Motsvarande undersökningar har gjorts sedan 2008, vilket gör det möjligt att jämföra resultaten. Av diagram 3 framgår den obeskattade cigarettmarknadens utveckling under perioden Andelen obeskattade cigaretter har under dessa år varierat mellan 11,6 procent och 16,7 procent av den totala konsumtionen minskade andelen obeskattade cigaretter något, men efter tobaksskattehöjningen 2012 skedde åter en ökning. Under är den totala andelen obeskattade cigaretter i princip oförändrad, vilket samvarierar med att skatteuttaget inte heller förändrats. Diagram 3. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% Piratkopierade Taxfree Illicit whites Utländska Totalt 5,0% 0,0% Källa: Paketundersökningarna

18 14 Tabell 4. År Totalt Utländska Illicit whites Taxfree Piratkopierade ,2% 9,4%? 5,9% ,6% 9,3% 1,2% 6,1% ,9% 8,0% 1,2% 3,7% ,6% 7,2% 2,5% 1,9% ,5% 7,3% 3,3% 3,8% ,4% 7,3% 0,8% 4,8% 0,5% ,2% 6,1% 1,8% 3,7% 1,5% Källa: Paketundersökningarna Det bör påpekas att det med plockmetoden inte går att identifiera alla obeskattade cigaretter. Det är därför troligt andelen obeskattade cigaretter underskattas i undersökningen. Om cigaretter av ett etablerat cigarettmärke importeras legalt via ett skatteupplag, förses med svensk varningstext och säljs utan att skatten betalas, syns inte det på paketet. Enligt Skatteverket förekommer detta, fast det är svårt att veta hur vanligt det är. Det har blivit vanligare att kriminella gäng importerar cigaretter via skatteupplag utan att betala punktskatt. Hur många cigaretter som förs in i landet på detta sätt, och hur stor andel av dessa som sedan säljs med svensk varningstext, är däremot okänt.

19 Fem kategorier cigarettpaket De plockade cigarettpaketen sorterats i fem kategorier, som beskrivs i tabell 5. Tabell 5 Kategori Kännetecken Andel av de plockade paketen Beskattade cigaretter Svensk varningstext, etablerat märke 86,8 % 2. Cigaretter som direktimporterats från annat land (antingen legalt eller illegalt) 3. Cigaretter som enligt märkningen har köpts i en taxfree-butik Utländsk varningstext 6,1 % Taxfree-märkning 3,7 % 4. Cigaretter som specialtillverkats för att säljas illegalt på den svenska marknaden, så kallade illicit whites 5. Piratkopierade cigaretter Källa: Paketundersökningen 2014 Svensk varningstext, känt märke för specialtillverkade cigaretter som ofta säljs illegalt på den svenska marknaden Försök att kopiera ett etablerat märke 1,8 % 1,5 % 3.2. Beskattade cigaretter 86,8 procent av de plockade cigarettpaketen tillhör etablerade och välkända märken. De är försedda med svensk varningstext och har med stor sannolikhet beskattats i Sverige. Jämfört med förra årets undersökning har andelen cigaretter i denna kategori ökat något, men förändringen på 0,2 procentenheter är för liten för att det med säkerhet ska gå att tala om en förändring Cigaretter med utländsk varningstext 6,1 procentenheter av cigarettpaketen har utländsk varningstext, vilket visar att det kommer från något annat land. Det rör sig antingen om cigaretter som först in i Sverige legalt i samband med en utlandsresa, eller om cigaretter som har smugglats in. Cigarettpaketen med utländsk varningstext har sorterats efter vilka länder de kommer ifrån. Listan med länder framgår av tabell 5. Det vanligaste landet är Polen, ett grannaland till Sverige med lägre cigarettpriser. Det sker en hel del resande mellan Sverige och Polen, men knappast så mycket att det kan förklara den stora andelen polska cigarettpaket.

20 16 Andra vanliga ursprungsländer är Vitryssland och Ryssland, två länder som ligger längre bort och som inte har lika mycket reseförbindelser med Sverige. Det framstår därför som mindre troligt att alla cigarettpaket som kommer från dessa två länder har förts in i Sverige legalt. Mellan Sverige och Vitryssland försiggår nästan inga turist- eller affärsresor. Tabellen över länder som cigarettpaketen med utländsk varningstext kommer ifrån domineras av länder i östra Europa. Samtliga övriga länder som ligger högt upp på listan är grannländer eller länder som många svenskar brukar resa till, som Danmark och Spanien. Tabell 5 Källa: Paketundersökningen 2014 Långsiktigt har det skett en minskning av andelen cigaretter med utländsk varningstext. I den första paketundersökningen som genomfördes 2008 var andelen 9,4 procent, medan den i årets undersökning är 6,1 procent. Vad minskningen beror på är okänt, men värt att notera är att andelen cigaretter med taxfree-märkning i stället har ökat. Eventuellt kan det också finnas en koppling till att fler cigaretter importeras via skatteupplag utan att erforderliga skatter betalas. En beräkning har gjorts för att uppskatta hur stor andel av cigaretterna med utländsk varningstext som har förts in i landet lagligt i samband utlandsresor. Utgångspunkten för beräkningen är Handelns Utredningsinstituts statistik över antalet utlandsresor som genomförs per år och hur stor andel av resenärerna som uppger att de tar med sig cigaretter. Slutsatsen är att uppskattningsvis 30 procent av

21 17 cigaretterna med utländsk varningstext har importerats legalt, medan de resterande 70 procenten har smugglats in i Sverige En detaljerad redogörelse av beräkningen finns i rapportens metodavsnitt. Diagram 4. Cigaretter med utländsk varningstext Legal införsel i samband med resor 30% Illegal införsel 70% 3.4 Cigaretter med taxfree-märkning En tredje kategori cigarettpaket är de som är försedda med taxfree-märkning, vilket ska visa att de är inköpta i en särskild butik som får lov att sälja varor skattefritt. I årets undersökning utgör denna andel 3,7 procent av de plockade cigarettpaketen, vilket är en minskning med drygt en procentenhet jämfört med Under perioden minskade andelen cigaretter med taxfree-märkning, men därefter tycks andelen ha gått upp igen. Vad denna ökning beror på är oklart, men en faktor som kan ha spelat in är den höjning av tobaksskatten som trädde i kraft Enligt Tullverket förekommer det att cigaretter som har smugglas in till Sverige är försedda med taxfreemärkning, i syfte att dölja att det rör sig om smuggelgods. Att ett cigarettpaket har en taxfree-märkning är således ingen garanti för att det har inhandlats i en taxfree-butik och legalt förts in i landet. Huvuddelen av de piratkopierade cigaretterna är också försedda med taxfree-märkning. I syfte att kartlägga hur stor den illegala andelen är har en beräkning gjorts baserad på hur stor andel av de cigaretter som resenärer tar med sig till Sverige som är köpta på flygplan, flygplatser eller båtar.

22 18 Slutsatsen är att uppskattningsvis 70 procent av taxfree-cigaretterna har förts in lagligt, medan de resterande 30 procenten har förts in illegalt. Hur beräkningen har gått till redovisas i metodavsnittet. Diagram 5. Cigaretter med taxfree-märkning Illegal införsel 30% Legal införsel i samband med resor 70% 3.5. Illicit whites Det förekommer cigaretter som tillverkats specifikt för att föras in på den svenska marknaden och säljas illegalt. Sådana cigaretter brukar kallas för illicit whites eller cheap whites. Det märket som för tillfället är vanligast är ATU, som står för en mycket stor andel av cigaretterna i denna kategori. ATUs marknadsandel är i paritet med en del lagliga varumärken, vilket antyder att organisationen bakom ATU är omfattande. Granskar man dessutom den ostrukturerade marknad där illegala cigaretter säljs är ATUs andel mycket stor. De priser som illicit whites säljs för är så pass låga att det är uppenbart att tobaksskatten inte har betalats. Cigaretterna kan vara lagliga i det land där de är producerade, men har specialtillverkats för att smugglas till en annan marknad där de inte är lagliga. De illicit whites som säljs i Sverige är försedda med svensk varningstext. I årets paketundersökning är andelen illicit whites 1,8 procent, vilket är en ökning jämfört med förra året (2013 var andelen 0,8 procent). Sedan 2008 har andelarna illicit whites bland de cigaretter som plockats varierat mellan 0,8 procent och 3,3 procent. Vad dessa variationer beror på är oklart, möjligen handlar det om tillfälligheter. Enstaka stora försändelser kan tillfälligt öka utbudet av illicit whites i ett område. Illicit whites säljs nästan uteslutande av mindre tobakshandlare. Av Securitas besöksstudie framgår att

23 19 de handlare som säljer illicit whites ofta också säljer andra tveksamma tobaksvaror som råtobak, e- ciggaretter och e-vätskor med nikotin Piratkopierade cigaretter I årets undersökning märks en kraftig ökning av antalet piratkopierade cigaretter, alltså cigaretter som är gjorda för att se ut som etablerade cigarettmärken. Jämfört med förra årets undersökning har antalet piratkopierade cigaretter ökat med hela 200 procent. Totalt är 1,5 procent av de granskade cigarettpaketen piratkopierade, varav endast en liten andel har svensk varningstext och huvuddelen har en taxfree-märkning eller utländsk varningstext. Det finns en påtaglig risk att andelen piratkopierade cigaretter underskattas, eftersom de kan vara svåra att identifiera. För att bedöma om ett cigarettpaket är en piratkopia måste det genomgå en kriminalteknisk analys. Det är bara under de två senaste åren som piratkopierade cigaretter har särredovisats i undersökningen. Även tidigare år kan det ha förekommit piratkopierade cigaretter, men dessa har i så fall redovisats under andra kategorier. Flertalet har troligen hamnat under kategorin taxfree Geografisk spridning Konsumtionen av obeskattade cigaretter varierar mellan de 29 städer där paketundersökningen genomfördes. Det traditionella mönstret är att andelen obeskattade cigaretter är större i den södra halvan av Sverige, medan fenomenet är mindre vanligt i norra Sverige. Den ort där andelen obeskattade cigaretter brukar vara störst är Malmö, där andelen i årets undersökning 20,5 procent. Det är dock en minskning med nästan en tredjedel jämfört med de andelar som uppmätts i Malmö tidigare år. Halmstad har tidigare legat bra till, men i årets undersökning märks en mycket kraftig ökning av andelen obeskattade cigaretter. Andra städer där kraftiga ökningar skett är Falun, Västerås och Växjö. De stora variationerna i enskilda städer mellan olika år kan bero på att utbudet varierar över tiden, och att enskilda distributörer har stor påverkan. I några av de undersökta städerna har myndigheterna bedrivit ett aktivt arbete för att bekämpa illegal tobaksförsäljning. Resultaten i paketundersökningen indikerar att detta arbete varit effektivt. Gävle hade 2012 den högsta andelen obeskattade cigaretter, varav en mycket stor andel utgjordes av illicit whites. Insikten om detta ledde till ökade polisinsatser och ett förbättrat samarbete mellan olika myndigheter. På två år har andelen obeskattade cigaretter i Gävle minskat från 37,9 procent till 8,4 procent. Även i Malmö, Karlskrona, Uddevalla och Varberg verkar de insatser som har bedrivits för att stoppa den illegala cigarettförsäljningen varit framgångsrika. Andelarna obeskattade cigaretter i dessa städer är påtagligt lägre idag än för två år sedan.

24 20 Tabell 6. Andelar obeskattade cigaretter Malmö 29,9 % 30,0 % 20,5 % 2. Halmstad 6,5 % 2,7 % 20,1 % 3. Växjö 3,2 % 8,8 % 19,5 % 4. Falun 7,9 % 5,2 % 18,8 % 5. Eskilstuna 15,1 % 14,4 % 18,7 % 6. Örebro 15,8 % 10,7 % 17,6 % 7. Västerås 12,5 % 6,7 % 17,6 % 8. Katrineholm 15,7 % 13,6 % 16,9 % 9. Helsingborg 26,1 % 19,2 % 15,0 % 10. Norrköping 11,7 % 14,4 % 14,7 % 11. Södertälje 10,8 % 18,1 % 14,4 % 12. Varberg 23,6 % 10,2 % 13,9 % 13. Göteborg 15,5 % 13,3 % 13,6 % Genomsnitt 14,5 % 13,4 % 13,2 % 14. Stockholm 12,1 % 13,1 % 13,1 % 15. Alingsås 7,9 % 10,3 % 12,7 % 16. Lund 10,9 % 23,1 % 12,3 % 17. Borås 16,6 % 11,0 % 11,4 % 18. Uppsala 21,1 % 12,1 % 9,0 % 19. Karlskrona 18,9 % 3,5 % 8,9 % 20. Umeå 3,8 % 3,9 % 8,6 % 21. Gävle 37,9 % 7,2 % 8,4 % 22. Sundsvall 10,3 % 14,2 % 8,1 % 23. Kalmar 3,1 % 10,6 % 7,2 % 24. Karlstad 11,7 % 6,5 % 6,2 % 25. Linköping 8,2 % 12,0 % 5,9 % 26. Uddevalla 22,6 % 5,0 % 3,6 % 27. Jönköping 7,3 % 8,8 % 2,6 % 28. Luleå 3,2 % 2,5 % 2,4 % 29. Skellefteå 0 % 5,7 % 2,2 % Källa: Paketundersökningarna

25 21 Av årets paketundersökning framgår att Malmö har en hög andel illicit whites och en hög andel cigaretter med utländsk varningstext. Andelen cigaretter med taxfree-märkning i Malmö är däremot något lägre än riksgenomsnittet. De piratkopierade cigaretterna är spridda över landet, men att döma av undersökningen är de mer vanligt förekommande i vissa städer. Städer med höga andelar piratkopierade cigaretter är Växjö, Katrineholm, Eskilstuna, Örebro och Västerås. Dock bör påpekas att underlaget i varje enskild stad är litet, och att resultaten för enskilda städer därför är osäkra.

26 22 4. Attityden till obeskattade cigaretter En förutsättning för att det ska gå att sälja obeskattade cigaretter är att det finns en marknad. Om konsumenter reagerar negativt på att handlare säljer tobaksprodukter till märkligt låga priser är det svårare att sälja billiga cigaretter som förts in illegalt i landet. I syfte att kartlägga attityden till obeskattade cigaretter har en enkätundersökning genomförts med 600 vuxna rökare. Urvalet är gjort så att rökarna är i olika åldrar och kommer från olika delar av Sverige. Hälften av de respondenterna är kvinnor, hälften män. Intervjuerna genomföredes under tidsperioden 10 mars 14 april Motsvarande undersökningar har även gjorts tidigare år, vilket gör det möjligt att se hur attityderna förändrats. 4.1 Ökad acceptans för billiga cigaretter Enligt undersökningen anser sex av tio rökare i Sverige att det är okej att köpa billiga cigaretter, definierat som ett cigarettpaket för under 40 kronor. Detta är en kraftig ökning av acceptansen jämfört med förra året och en ännu större ökning jämfört med 2012, då fyra av tio ansåg att det var okej att köpa billiga cigaretter. Diagram 4. Fråga: Tycker du att det är okej eller inte okej att köpa billiga cigaretter för under 40 kronor? 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 59% 61% 57% 54% 54% 50% 48% 34% 37% 44% 44% 39% 35% 35% 7% 6% 6% 7% 7% 10% 4% Ja, okej Nej, inte okej Vet ej Källa: Concilia (2014), baserat på svar från 600 respondenter. När resultaten för olika år jämförs bör beaktas att frågan omformulerades Tidigare år ställdes enbart frågan om det är okej att köpa billiga cigaretter, utan att prisgränsen 40 kronor angavs. Skälet till att ange en prisgräns är att respondenterna annars kan göra olika tolkningar om vad som avses med billiga cigaretter.

27 23 Resultaten i årets undersökning visar att män i större utsträckning än kvinnor anser att det är okej att köpa billiga cigaretter för under 40 kronor. Det finns också ett mönster att yngre rökare generellt är mer accepterande i sin syn på billiga cigaretter än rökare i åldrarna år. Den accepterande attityden till billiga cigaretter är problematisk, inte minst ur ett brottsbekämpningsperspektiv. Intervjusvaren indikerar att många cigarettkonsumenter inte reflekterar särskilt mycket över var cigaretterna kommer ifrån, bara priset är lågt. Attityderna till billiga cigaretter förefaller dessutom ha blivit mer accepterande under senare år. 4.2 Andelen som verkligen har köpt Även om en klar majoritet av respondenterna tycker att det är okej att köpa billiga cigaretter, är det färre som verkligen gör det. I årets undersökning är det fem procent som uppger att de under det senaste kvartalet har köpt ett cigarettpaket i Sverige för mindre än 40 kronor. Andelen som uppger att de köpt ett cigarettpaket som kostade under denna prisgräns är ungefär oförändrad jämfört med 2013, men var högre Det har också blivit färre som tror att det är vanligt att köpa billiga cigaretter för mindre 40 kronor. I årets undersökning tror 36 procent att detta är vanligt, medan 56 procent inte tror att det är vanligt. Detta är en tydlig förändring jämfört med tidigare år. Resultaten visar att det kan ha blivit ovanligare med cigaretter som kostar mindre än 40 kronor per paket, även om attityden till att köpa billiga cigaretter har blivit mer accepterande. Det är även fler än tidigare år som har intrycket att tillgången på billiga cigaretter minskat. 4.3 De faktiska prisnivåerna Enligt Tobaksleverantörsföreningen är snittpriset i Sverige för ett beskattat paket med 19 cigaretter cirka 52 kronor. Men av intervjuerna framgår att många köper cigaretter till lägre priser. Det råder fri prissättning på cigaretter, så att vissa handlare har något lägre priser är i sig inte märkligt. Men om priset är alltför lågt finns det ändå skäl att bli vaksam. Prisgränsen på 40 kronor i undersökningen är satt med hänsyn till skattenivån för tobak Att sälja ett paket cigaretter för mindre än 40 kronor låter sig knappast göras om alla skatter betalas. Det blir i så fall en rejäl förlustaffär för handlaren. 4.4 Förekomst av rabatter Frågan har även ställts om de billiga cigaretter som respondenterna har köpt under det senaste kvartalet verkligen kostade det som stod utsatt på paketet. Om handlaren gav rabatt antyder detta att de faktiska cigarettpriser som tas ut i butiken är lägre än de officiella cigarettpriserna. Var tionde respondent uppgav att han/hon fick köpa cigaretter till ett lägre pris än det som angavs på paketet. Andelen som hävdar att de fick rabatt är väsentligt högre bland de respondenter som har köpt billiga cigaretter för mindre än 40 kronor. I vart fjärde fall då cigaretter såldes till ett lägre pris än vad som stod på paketen var prissänkningen tydligt kommunicerad i butiken, med en skylt eller liknande. I årets undersökning är det något fler än tidigare som svarar att prissänkningen var tydligt kommunicerad i butiken. Påpekas bör att det i Sverige är förbjudet att sätta upp annonser och försöka locka kunder med låga cigarettpriser.

28 Många i Sverige har en naiv syn på illegal tobak Enligt ITS&P Barometern, en återkommande undersökning om attityder till tobak i olika länder, har svenska folket en förhållandevis naiv syn på förekomsten av olagliga cigaretter. Endast 35 procent är medvetna om att det förekommer illegal tobakshandel och endast 37 procent uppger att Sverige har ett problem med illegala tobaksprodukter. Bristen på medvetenhet är sannolikt en viktig förklaring till att så pass många tycker att det är okej att köpa billiga cigaretter. Många reflekterar inte över var cigaretterna kommer ifrån eller vad pengarna från cigarettförsäljningen ska användas till. Det är en väsentligt högre andel som anser att det är okej att köpa billiga cigaretter, än andelen som faktiskt uppger att de köper sådana, vilket tyvärr tyder på att det finns en stor potential för att expandera den illegala cigarrettförsäljningen i Sverige. Den ökade acceptansen för billiga cigaretter är en attitydförändring som bör vägas in när hälsoaspekter och andra frågor kopplade till tobakskonsumtion diskuteras.

29 25 5. Externa kommentarer 5.1 Håkan Gustafsson, polisinspektör i Malmö Organiserad brottslighet säljer illegala cigaretter till barn - Hälften av de tillsyner vi gör av tobaksbutiker leder till ingripanden, säger Håkan Gustafsson, polisinspektör i Malmö Håkan Gustafsson är alkohol- och tobakssamordnare vid polisen i Malmö. I hans arbetsuppgifter ingår att leda polisens tillsynsarbete för att rensa bort den illegala tobaken från Malmös gator. - Vi uppsöker tobakshandlare och kontrollerar så att de följer reglerna. Vi granskar både vilka produkter de erbjuder och hur försäljningen går till, att de till exempel inte säljer cigaretter till minderåriga eller styckevis, berättar Håkan Gustafsson. Av de 29 tillsyner som hans enhet genomfört hittills i år har 14 resulterat i åtgärder, att handlaren anmälts för brott eller att illegala cigaretter förverkats. - Vi ser oftast direkt om de säljer så kallade cheap white-cigaretter. Då vet vi också vad det är för sorts butik och vilka kunder den vänder sig till, säger Håkan Gustafsson. Problemet med illegal tobaksförsäljning gäller enligt hans erfarenhet nästan uteslutande mindre tobakshandlare. Oftast har de ett begränsat sortiment av andra varor, men i praktiken är tobak butikens viktigaste inkomstkälla. Vanligt är att butikerna också säljer vattenpipor, cigarettpapper och andra röktillbehör. - De ligger oftast strategiskt placerade, centralt och nära skolor. Många av dem som handlar dessa cigaretter tillhör kategorierna skolungdomar, arbetslösa eller missbrukare. De som driver butikerna deklarerar sällan några stora inkomster. Men det finns mycket pengar att tjäna på illegal tobak. - När de döms till böter brukar de utan problem betala dessa, trots att bötesbeloppen vida överstiger deras påstådda inkomster, konstaterar Håkan Gustafsson. Cigaretterna är som regel insmugglade från Östeuropa eller kommer från skatteupplag, där de får lagras utan att beskattas. Ett vanligt knep är att det finns dokument som visar att handlarna har köpt tre limpor cigaretter som de ska betala skatt för. Sedan återanvänds samma dokument för att sälja många fler illegala cigarettlimpor, utan att ytterligare skatteinbetalningar görs. - Om cigaretterna säljs för kronor per paket kan man räkna ut att skatterna inte betalas in och att processen bakom är skum, säger Håkan Gustafsson. Förr hände det att polisen gjorde större beslag i tobaksbutiker på kanske 20 eller 100 cigarettlimpor. Men idag har handlarna sällan mer än tre cigarettlimpor åt gången i lager.

30 26 - De tar med sig ett par limpor i början av dagen, och vid behov fyller de på. Syftet är förstås att vi inte ska kunna komma åt dem. De har blivit skickligare på att skydda sig, och detta tyder på att det finns en organisation bakom, säger Håkan Gustafsson. Vilka som förser butikerna med illegala cigaretter vet han inte, men allt tyder på att det handlar om distributörer som även är inblandade i annan kriminell verksamhet. Den som röker illegala cigaretter tar en hälsorisk, eftersom det är osäkert vad de innehåller. Innehållsförteckningen går inte att lita på. - Att de säljs till skolungdomar är oerhört upprörande, tycker Håkan Gustafsson.

31 Pia Bergman, nationell samordnare på Skatteverket Koppling mellan illegal tobak och grova brott - Det värsta är inte att staten förlorar skatter, utan att den organiserade brottsligheten stärks, säger Pia Bergman, nationell samordnare på Skatteverket Pia Bergman är nationell samordnare på Skatteverket för grov ekonomisk brottslighet. I denna yrkesroll kommer hon även i kontakt med kriminella nätverk som bedriver illegal handel med tobak. - Det finns stora pengar att tjäna på att sälja tobak och alkohol utan att betala skatter. Vinstmarginalerna är höga, och därför lockas kriminella gäng av sådan verksamhet, klargör hon. Den traditionella metoden är smuggling, att föra in varorna illegalt. Men under senare år har det istället blivit allt vanligare att alkohol och tobak importeras legalt via skatteupplag. När punkskatterna sedan ska betalas är ofta både varorna och förrövarna borta. - För de kriminella finns flera fördelar med att använda sig av denna metod, berättar Pia Bergman. - De riskerar inte att varorna beslagtas i tullen och våra möjligheter att granska vad som finns i skatteupplagen har hittills varit små, säger hon. Någon anmälan om brott kan inte ske förrän det är tydligt att punktskatterna inte kommer att betalas. Möjligheterna att komma undan är många, eftersom det är lätt att hävda att cigaretterna finns någon annan stans och att skatterna därför inte kan drivas in. - Ett brottsupplägg är att cigaretterna försvinner på vägen till skatteupplaget, vilket oftast innebär att det bolag som formellt importerat dem inte kan hållas juridiskt ansvarigt, förklarar Pia Bergman. Det förekommer också att cigaretterna säljs vidare till en butik, men att skatterna inte betalas. - I så fall är det upp till oss på Skatteverket att försöka driva in skatterna i efterhand från ett bolag som redan är tömt. Den som står som ansvarig är ofta en målvakt utan tillgångar, konstaterar hon. Cigaretter kan flyttas mellan olika skatteupplag utan att skatterna behöver betalas. Tidigare krävdes ingen elektronisk registrering för att flytta varor mellan skatteupplag inom Sveriges gränser, och därför var det svårt att spåra försvunna varor. Men nyligen har dessa regler ändrats, vilket kommer att underlätta myndigheternas jakt på oseriösa importörer som försöker undvika att betala punktskatter. Att det är kriminella gäng som står bakom den illegala hanteringen råder det ingen tvekan om, anser Pia Bergman.

32 28 - Metoden med skatteupplag är mer avancerad än traditionell smuggling och kräver mer resurser. Det är inget som kan utföras av amatörer, säger hon. Hur mycket cigaretter som förs in via skatteupplag utan att skatterna betalas är svårt att uppskatta. Ett brottsupplägg är att skatta för en del cigaretter och använda skatteupplaget som en täckmantel för att illegalt föra in och sälja betydligt större volymer. - Vi vet inte hur stort fenomenet är, ingen vet. Men det är tydligt att en del av den traditionella smugglingen har ersatts av införsel vi skatteupplag, säger Pia Bergman. Hon är också övertygad om att kriminella gäng använder sig av illegal tobakshandel för att finansiera annan kriminell verksamhet. - Det värsta är inte att staten förlorar skatter, utan att den organiserade brottsligheten stärks. Därför är det viktigt att den illegala handeln med tobak bekämpas och att vi får de redskap som krävs för att komma åt de kriminella gängen.

33 Robert Dimmlich, VD i Svensk Bensinhandel Ökade tobaksstödler på bensinstationer - Polisen lägger inte ner de resurser som kan begäras för att ta fast ligorna, säger Robert Dimmlich, VD i Svensk Bensinhandel Stölder från bensinstationer är ett stort och växande problem. År 2013 stals drivmedel till ett värde av 38 miljoner kronor, att jämföra med 27 miljoner kronor 2011, enligt branschorganisationen Svensk Bensinhandel. Men även allt mer tobak stjäls från landets cirka servicestationer, där det både går att tanka och handla. - I takt med att våra säkerhetssystem förbättras märks en trend att brotten riktar in sig mot tobak, som är lättare att komma åt än kontanter, säger Robert Dimmlich, VD i Svensk Bensinhandel. Av stöldernas karaktär framgår att det finns två sorters förövare, berättar han. Dels det lokala småbuset som ofta agerar amatörmässigt och normalt inte får med sig några stora mängder, dels organiserade ligor som är välplanerade och stjäl mycket. - Ibland går det att se att liknande stölder upprepar sig i en region, och förklaringen till det är troligen att en liga är igång, förklarar han. Vilka som står bakom ligorna är inte känt, eftersom fallen nästan aldrig klaras upp. - Det handlar om stölder som ofta sker på nattetid. Trots kameraövervakning går det inte att identifiera förröravarna, antingen på grund av att de är maskerade eller på grund av att det är för mörkt. - Brotten kan vara oerhört fräcka, vilket också tyder på kriminell erfarenhet. I vissa fall går de in genom en bakdörr, till exempel personalingången, och tömmer hela cigarettförrådet. Det går på några minuter och personalen hinner inte märka något. Robert Dimmlich tycker att polisens nedprioritering av stölderna är oacceptabel. - Både ur ett rättssäkerhetsperspektiv och ur et ekonomiskt perspektiv för mackägarna är det viktigt att polisen börjar ta dessa brott på större allvar, säger han. - Många av förrövarna är troligen misstänkta eller belastade för annan brottslighet, så att bara låta dem hållas är ingen rimlig strategi. Volymerna på det som stjäls är så pass stora att Robert Dimmlich är övertygad om att produkterna säjs vidare, antingen direkt till slutkonsumenter eller till mindre nogräknade tobakister. - Det går tyvärr inte att spåra produkterna och det syns inte att det är stöldgods. Men sannolikheten att de kan säljas vidare via större butikskedjor är liten, eftersom det i så fall skulle märkas i butikernas försäljningsstatistik, påpekar Robert Dimmlich.

34 30 6. Tobaksleverantörsföreningens förslag på åtgärder Tobaksleverantörsföreningen vill ha en kontrollerad marknad för tobak. För att bekämpa den illegala handeln behövs kraftfulla åtgärder. Här följer några förslag: Skärp straffen för tobakssmuggling och skattebrottslighet relaterad till punktskattebelagda varor. Inför langningslagstiftning (precis som för alkohol) för att försvåra illegal försäljning till barn. Underlätta för myndigheter som Polisen, Tullverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och kommuner att arbeta tillsammans i kampen mot illegal tobak. Tillför ökade resurser och klargör befattningar om vem som bär ansvar för olika insatser. Utbilda kommunernas tillsynspersoner i hur de kan identifiera illegal tobak, så att de kan tipsa polisen. Ersätt det nuvarande systemet för prissättning av cigaretter (där ett högsta pris används) med ett fastprissystem i syfte att försvåra försäljningen av illicit whites. Skärp reglerna för skatteupplag och ge Skatteverket utökade inspektionsmöjligheter. Sverige införde den 1 april 2014 krav på elektronisk registrering även när punktskattepliktiga varor flyttas mellan olika skatteupplag inom landet. Detta underlättar för myndigheterna att kontrollera var de punktskattepliktiga varorna finns och är ett steg i rätt riktning. Erfarenheten visar att kraftiga prishöjningar på cigaretter tenderar att leda till att den obeskattade försäljningen ökar. Tyvärr tycker många svenskar det är okej att köpa billiga cigaretter. Vid skattehöjningar finns alltid en risk att den svarta sektorn växter, vilket dessutom kan gynna annan kriminell verksamhet. Detta måste beaktas innan eventuella ytterligare skattehöjningar på cigaretter genomförs. För att undvika en ojämn utveckling av punktskattenivåerna på cigaretter och röktobak föreslår Tobaksleverantörsföreningen beskattning som baseras på ett medelvärde av KPI under de senaste fem till tio åren. Detta skulle erbjuda staten en långsiktig och stabil intäkt från cigarettskatten samtidigt som man därigenom kan undvika problemet med ojämna och höga KPI-uppräkningar som öppnar dörren för en ökad illegal handel med förlorade skatteintäkter som resultat.

35 31 7. Appendix Appendix 1: Metodbeskrivning Denna rapport bygger på en kombination av externa källor och egna studier, med huvudsakligt syfte att utgöra grund för uppskattningar av marknaden för obeskattade cigaretter i Sverige. Externa källor hänvisas där de förekommer som underlag för uppgifter och slutsatser, men de egna studierna som ligger till grund för information och slutsatser förtjänar varsin kort presentation och metoddiskussion. Totalt har fyra undersökningar genomförts inom ramen för rapporten. En paketundersökning genomfördes av CPM Group under april CPM Group plockade cigarettpaket i 29 städer i Sverige. Antalet paket som plockades per stad var fördelade i förhållande till respektive stads folkmängd. Cigarettpaketen analyserades av CPM Group och resultaten kontrollerades av laboratorier hos respektive cigarettproducent; JTI, BAT och PMI. En kriminalteknisk analys genomfördes för att identifiera olika typer av obeskattade cigarettpaket och deras ursprungsland. Resultaten utgör, tillsammans med övriga underlag, grund för uppskattningen av mängden taxfreecigaretter, olagliga utländska cigaretter, illicit whites-paket och piratkopierade paket som förekommer på den svenska marknaden. En illicit whites-undersökning genomfördes av Securitas under mars Syftet med undersökningen var att identifiera de cigarettvarumärken som säljs till ett så lågt pris att det finns skäl att anta att skatt inte betalas. Civilklädd Securitaspersonal besökte 314 butiker och kiosker i 14 städer i Sverige och bad om att få köpa billiga cigaretter. I de fall ett paket cigaretter såldes till ett pris under 40 kronor så gjordes en notering på paketets märke. Märken som såldes till lågt pris identifierades som illicit whites (ibland går detta segment av cigarettvarumärken även under namnet cheap whites ). Dessa varumärken angavs sedan som illicit whites i paketundersökningen, och på så sätt skattades storleken på segmentet på den svenska marknaden. En konsumentundersökning genomfördes av undersökningsföretaget Concilia under mars till april Undersökningen genomfördes via telefonintervjuer där konsumenter fick svara på frågor om deras attityd till obeskattade cigaretter och hur de upplever tillgången på billiga cigaretter. Fullständigt frågebatteri för undersökningen redovisas i Appendix 3. Totalt intervjuades 600 konsumenter i åldrarna Svarsfrekvensen i undersökningen var 13 procent (andelen mottagare av undersökningen som fullföljt enkäten). Undersökningen kompletterar övriga undersökningar med information om hur konsumentattityder ser ut och hur de förändras över tid. En privatimportundersökning genomfördes av Handelns Utredningsinstitut HUI löpande under år Undersökningen genomfördes via onlinepaneler. Konsumenter som rest utomlands fick frågor kring om huruvida de köpt eller fört in cigaretter till Sverige från utlandet och om deras motiv till att köpa cigaretter under resor. Undersökningen ger en bild av omfattningen och ursprung för cigaretter som förts in till Sverige via konsumenters utlandsresor och kan jämföras med resultaten från paketundersökningen. Genom att kombinera dessa två undersökningar kan en analys göras av hur pass samstämmiga bilderna av importmönstren är och därmed kan en uppskattning av hur stor andel av importen av cigaretter som härrör från laglig respektive olaglig import göras. Totalt intervjuades personer. Svarsfrekvensen i undersökningen var 73,6 procent (andelen mottagare av undersökningen som fullföljt enkäten). Fullständigt frågebatteri för undersökningen redovisas i Appendix 4. Sammantaget ger de fyra egna undersökningarna i kombination med befintligt externt underlag kring cigarettkonsumtion och skattenivåer en bild av marknaden för obeskattade cigaretter i Sverige. Resultaten ska ses som indikativa och utgör ingen exakt uppskattning, men föreliggande underlag utgör

36 32 den mest omfattande ansatsen att uppskatta marknaden för obeskattade cigaretter i Sverige. Som alla undersökningar har ovanstående undersökningar sina felkällor, och dessa bör tas i beaktande då resultat från studien tolkas. Nedan redovisas några förutsättningar som bör uppmärksammas. Potentiella felkällor vid beräkningarna ovan 1. Privatimportstudien och konsumentundersökningen är genomförda via onlinepaneler och kan inte sägas vara fullt representativa för svenska folket. Respondenterna i de två undersökningarna måste vara anslutna till en onlinepanel för att kunna ta emot och besvara frågorna. 2. Paketundersökningen genomförs under en begränsad period och bland de plockade cigarettpaketen ingår endast paket som plockats på gator och öppna ytor i de olika städerna. Det faktum att endast paket som slängts på gatan ingår i undersökningen kan innebära att en okänd skevhet bias introduceras i underlaget. Det är dock omöjligt att befästa om detta är fallet, och det finns inga möjligheter att på annat sätt ta fram ett så stort underlag i ett stort antal svenska städer. 3. Det kan finnas fler varumärken som kan klassas som illicit whites, än de som framkommer i ovan beskrivna illicit whites-undersökning. Det är dock sannolikt att de 318 besökta butikerna och kioskerna på ett större antal svenska orter är tillräckligt för att skapa en mättnad i underlaget, där sannolikheten att varumärken missats måste bedömas vara liten. Konsekvensen av att ett illicit white-varumärke inte identifierats som illicit white är i så fall att andelen illicit whites underskattats i undersökningen. Appendix 2. Beräkning av marknaden för obeskattade cigaretter VÄNLIGEN NOTERA: Vid beräkningarna nedan har det inte tagits hänsyn till att delar av privatimporten också kan vara illegal. Det beror på att grundmaterialet inte tillåter oss att göra uppskattningar på hur stor andel av privatimporten som sker inom ramen för gällande regler. Givetvis kan man anta att delar av privatimporten är illegal och om ett sådant antagande görs skulle det påverka beräkningarna nedan. Dock är det inte den typen av illegal införsel av cigaretter som studien primärt ska belysa. Taxfree-cigaretter 1. Enligt UD gjorde svenskarna under förra året 18,5 miljoner resor utomlands. ( 2. Enligt HUIs privatimportstudie köpte 10,3 procent av utlandsresenärerna med sig cigaretter hem till Sverige. 3. [Givet 1 och 2] Vid 1,91 miljoner utlandsresor tog svenskar hem cigaretter. 4. Enligt HUIs privatimportstudie togs 10 paket per person hem till Sverige (medianvärde). 5. [Givet 3 och 4] 19,1 miljoner cigarettpaket togs hem vid utlandsresor under förra året. 6. Enligt HUIs plockstudie var 66 procent av dessa cigaretter köpta på flygplan, flygplatser och båtar och klassas därmed som taxfree. 7. [Givet 5 och 6] 12,6 miljoner paket taxfree-cigaretter förs in i Sverige varje år.

37 33 8. Enligt statistik från Tobaksleverantörsföreningen (i kombination med resultaten från plockstudien) konsumerades det 6,7 miljarder cigaretter i Sverige [Givet 8] Vi konsumerar i snitt 351 miljoner paket cigaretter per år i Sverige. 10. Enligt plockstudien är 5,1 procent av de paket som konsumeras i Sverige taxfree. 11. [Givet 8 och 10] Plockstudien indikerar att det konsumeras cirka 17,9 miljoner paket taxfreecigaretter per år i Sverige. 12. [Givet allt ovan] Ovanstående innebär att det konsumeras 17,9 miljoner paket taxfree-cigaretter i Sverige men att det på laglig väg bara förs in 12,6 miljoner paket. Detta skulle alltså innebära att 30 procent av taxfree-cigaretterna är olagliga. Ovanstående beräkning kan även göras på UTLÄNDSKA CIGARETTER. Se nedan. 1. Förra året gjorde svenskarna 18,5 miljoner resor utomlands. ( 2. Enligt HUIs privatimportstudie köpte 10,3 procent av utlandsresenärerna med sig cigaretter hem till Sverige. 3. [Givet 1 och 2] Detta innebär att vid 1,91 miljoner resor togs det hem cigaretter. 4. Enligt HUIs privatimportstudie togs i median 10 paket hem. 5. [Givet 3 och 4] 19,1 miljoner cigarettpaket togs hem. 6. Enligt HUIs plockstudie var 34 procent av de hemtagna cigaretterna inte köpta på flygplan, flygplatser och båtar = inte taxfree. 7. [Givet 5 och 6] 6,5 miljoner utländska paket förs in i Sverige varje år. 8. Enligt statistik från Tobaksleverantörsföreningen (i kombination med resultaten från plockstudien) konsumerades det 6,7 miljarder cigaretter i Sverige [Givet 8] Vi konsumerar i snitt 351 miljoner paket cigaretter per år i Sverige. 10. Enligt plockstudien är 6,1 procent av de paket som konsumeras i Sverige utländska. 11. [Givet 8 och 10] Plockstudien indikerar att det konsumeras 21,4 miljoner utländska paket cigaretter per år i Sverige. 12. [Givet allt ovan] Ovanstående innebär att det konsumeras 21,4 miljoner utländska paket cigaretter i Sverige men att det på laglig väg bara förs in 6,5 miljoner paket. Detta skulle alltså innebära att 70 procent av de utländska cigaretterna är olagliga. Potentiella felkällor vid beräkningarna ovan Resonemanget ovan bygger på en kombination av underlag som var och en rymmer potentiella felkällor. Det går att för vart och ett av underlagen resonera kring tillförlitligheten och presentera resultat baserat

38 34 på dem, men då de kombineras ökar osäkerheten för varje adderat underlag. Samtidigt bör påpekas att detta är den mest omfattande studie som hittills gjort i denna fråga. Något bättre underlag finns i dagsläget inte att tillgå. En mer defensiv hållning baserat på resonemanget ovan är att enkelt konstatera att de skattningar av svenskars resande, cigarettköp och tobakskonsumtion som finns tillgängliga talar för att betydande delar av privatimporten inte sker på laglig väg. Åtminstone visar detta tydligt att det inte går att avfärda den svarta sektorn som laglig resandeinförsel. Appendix 3 Frågebatteri Konsumentundersökningen 1. Har du köpt ett paket cigaretter till dig själv under den senaste månaden? a. Ja b. Nej c. Vet ej 2. Har du någon gång under de senaste 3 månaderna köpt ett paket cigaretter i Sverige som kostat mindre än 40 kronor? a. Ja b. Nej c. Vet ej 3. OM Ja : Vilket märke gällde det? LÄS EJ UPP, FLERA SVAR: a. ATU b. Camel c. Brookefield d. Davidoff e. Falcon f. Gaulouise g. Geos Bell h. Goal i. Hamilton j. Interstate k. Jin Ling l. John Silver m. Kent n. King o. L&M p. Lady q. Blend r. Level s. Lucky strike t. Main u. Marlboro v. Matrix w. Mohawk

39 35 x. New York y. Newmore z. Next aa. Parliment bb. Blue Jeans cc. Prince dd. Red Eagle ee. Remy ff. Royal Crown gg. Silk Cut hh. Tamar ii. Vegas jj. Winston kk. Vito ll. Xtreme mm. Bond nn. Yesmoke oo. Annat pp. Vet ej 4. Tror du att det är vanligt att människor i Sverige köper billiga cigaretter under 40 kronor? a. Ja, vanligt b. Nej, inte vanligt c. Vet ej 5. Tycker du att tillgången till billiga cigaretter under 40 kronor verkar ha ökat eller minskat under det senaste året? a. Ökat b. Minskat c. Oförändrad d. Vet ej 6. Tycker du att det är okej eller inte okej att köpa billiga cigaretter under 40 kronor? a. Ja, okej b. Nej, inte okej c. Vet ej 7. Vad kostade det billigaste cigarettpaketet som du har köpt under de senaste 3 månaderna? Öppet svar a. Vet ej 8. Fick du köpa cigarettpaketet/paketen till ett lägre pris än det som var utsatt på paketet? a. Ja b. Nej c. Vet ej 9. Var denna prissänkning på något sätt kommunicerad/ synlig i butik, till exempel med en skylt eller liknande? (D.v.s var det något som visade att det var prissänkning på cigaretterna?)

40 36 a. Ja b. Nej c. Annat, nämligen d. Vet ej Appendix 4 Frågebatteri privatimportstudien 1. Köpte du cigaretter utomlands under din resa till...? - Ja - Nej 2. Tog du med dig cigaretter hem till Sverige som du köpt utomlands på din resa till...? - Ja - Nej 3. Hur många paket cigaretter tog du med hem till Sverige från din resa till...? 4. Var köpte du cigaretterna som du tog med dig hem till Sverige från din resa till...? - På ett flygplan eller en flygplats under resan - På en färja - På annan plats utanför Sverige 5. Vem var cigaretterna du köpte under resan avsedda för? - Cigaretterna var till mig själv eller någon i min familj - Cigaretterna var till någon annan person

41 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(2) Dnr SN 2014/00221 Handläggare Avdelningschef Christer Fransson Telefon Timtaxa 2015 för personlig assistans enligt LSS Sammanfattning Timersättning för personlig assistans enligt LSS för 2015 höjs till 248 kr/tim Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade om att timersättningen för kommunal assistentersättning enligt LSS skulle vara 235 kr för år 2013 samt att det årligen skulle uppräknas med avtalad lönekostnadsökning. Konsekvensen av socialnämndens beslut 2012 blir att timersättningen för år 2014 blev 241 kr och för år 2015 blir 248 kr. Höjningarna följer lönekostnadsökningarna för kommunals medlemmar. Timersättningen gäller även vid tillfällig utökning enligt LSS av assistansen samt är exl merkostnader vid sjukdom. Enligt 9 2 LSS är en av insatserna för stöd och särskild service biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Socialnämndens beräkning av timbeloppet grundar sig på kommunens egenkostnad vid utförd assistans och följer därigenom lagens krav på skälig ersättning vid utförd assistans. Bo Lundgren Socialchef Christer Fransson Avdelningschef

42 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 2(2) Dnr SN 2014/00221 Expediera till

43 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(2) Dnr SN 2014/00215 Handläggare Utredare Åsa Håkansson Telefon Förlängning av avtal om plock av varor i butik Sammanfattning Enligt gällande avtal, mellan Uddevalla kommun och Tempo Jacobs Matcenter om plock av varor i butik, framgår att avtalsperioden löper till och med samt villkor för förlängning. Ett besked om avtalsförlängning måste lämnas av socialnämnden senast Inför socialnämndens beslut om en avtalsförlängning har ett ställningstagande till avtalsförlängning enligt gällande avtalsvillkor begärts från Jacobs Matcenter. Av ställningstagandet framgår att Jacobs Matcenter är intresserad av en avtalsförlängning men med en förhöjd ersättningsnivå. Förvaltningens tolkning är att Jacobs Matcenter inte är intresserade av en avtalsförlängning med gällande avtalsvillkor. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att inte förlänga avtalet angående plock av varor i butik med Jacobs Matcenter samt, att uppdra åt förvaltningen att påbörja ny upphandling av plock av varor i butik. Ärendebeskrivning Enligt gällande avtal, mellan Uddevalla kommun och Tempo Jacobs Matcenter om plock av varor i butik, framgår att avtalsperioden sträcker sig från till och med liksom att en möjlighet till förlängning av avtalet månader finns. Beställaren ska senast 6 månader innan avtalstiden avslutas avisera om en avtalsförlängning önskas. Ett besked om avtalsförlängning måste lämnas av socialnämnden senast Under avtalsperioden har två avtalsuppföljningar genomförts; i augusti 2013 samt i september I samband med avtalsuppföljningen i september har frågan om avtalsförlängning och prisjustering väckts. Hemvårdsavdelningen har därutöver utvärderat själva verksamheten varuplock och redovisat resultatet i socialnämnden i september.

44 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 2(2) Dnr SN 2014/00215 Inför socialnämndens beslut om en avtalsförlängning har ett ställningstagande till avtalsförlängning enligt gällande avtalsvillkor begärts från Jacobs Matcenter. Av ställningstagandet framgår att Jacobs Matcenter är intresserad av en avtalsförlängning men med en förhöjd ersättningsnivå. Förvaltningens tolkning är att Jacobs Matcenter inte är intresserade av en avtalsförlängning med gällande avtalsvillkor. Mot denna bakgrund föreslås att socialnämnden inte förlänger avtalet med Jacobs Matcenter och som då löper ut samt att en ny upphandling av plock av varor i butik ska påbörjas. Bo Lundgren Socialchef Åsa Håkansson Utredare Expediera till

45 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott Dnr SN 2014/00215 Förlängning av avtal om plock av varor i butik Sammanfattning Avtalet mellan Uddevalla kommun och Jacobs Matcenter i Uddevalla om plock av varor i butik löper ut Socialnämnden måste senast sex månader innan avtalstidens utgång lämna besked om man önskar en avtalsförlängning. Ett ställningstagande till avtalsförlängning enligt gällande avtalsvillkor har begärts in från Jacobs Matcenter. Av ställningstagandet framgår att Jacobs Matcenter är intresserad av en avtalsförlängning, men med en förhöjd ersättningsnivå. Beslutsunderlag Avdelningschef Jan-Erik Samuelsson redogör för ärendet. Beslut Arbetsutskottet beslutar att hänskjuta ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

46 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 2014/00217 Handläggare Administrativ chef Lars Alfredsson Telefon Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden - Youth Embassy Sammanfattning Youth Embassy finns som en enhet i form av projekt under kommunledningskontoret, där unga ambassadörer för mänskliga rättigheter är anställda och arbetar nationellt inom Sverige. Projektledare för Youth Embassy har sett över finansieringsmöjligheterna för fortsatt arbete med Youth Embassy och ansöker om bidrag från Västra Götalandsregionen. Därutöver ansöker hon tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden om medel från Sociala investeringsfonden. Hälsopolitiska rådet har behandlat ärenden och föreslår kommunstyrelsen att avslå ansökan om medel från den sociala investeringsfonden, då ansökan inte uppfyller antagna kriterium för den sociala investeringsfonden. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets skrivelse Ekonomisk redogörelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att inte godkänna ansökan om medel ur sociala investeringsfonden med hänvisning till Hälsopolitiska rådets beslut, då ansökan inte uppfyller antagna kriterium för den sociala investeringsfonden, att paragrafen justeras omedelbart. Bo Lundgren Socialchef Lars Alfredsson Administrativ chef Expediera till: Hälsopolitiska rådet Ledningsgruppen socialtjänsten

47 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott Dnr SN 2014/00217 Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden - Youth Embassy Sammanfattning Projektledare för Youth Embassy Rita Paulsson Svensson har sett över finansieringsmöjligheterna för fortsatt arbete med Youth Embassy och ansöker om kr från Västra Götalandsregionen. Därutöver ansöker hon tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden om kr från sociala investeringsfonden. Youth Embassy finns som en enhet i form av projekt under kommunledningskontoret, där 39 unga ambassadörer för mänskliga rättigheter är anställda och arbetar nationellt inom Sverige. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets skrivelse Ekonomisk redogörelse Ordföranden informerar om att hälsopolitiska rådet beslutat föreslå kommunstyrelsen att avslå ansökan, då den inte överensstämmer med de kriterier som gäller för ansökan om pengar ur sociala investeringsfonden. Ordföranden föreslår att ärendet återremitteras till förvaltningen och att förvaltningen återkommer med en ny skrivelse till nämndens sammanträde med anledning av hälsopolitiska rådets beslut. Beslut Arbetsutskottet beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

48 Youth Embassy 1 (4) Socialnämnden Handläggare Rita Paulsson Svensson Telefon Rita.p.svensson@uddevalla.se Bakgrund till Youth Embassy Youth Embassy finns som en enhet i form av projekt under kommunledningskontoret där 39 unga ambassadörer för mänskliga rättigheter är anställda och jobbar nationellt i Sverige. Vissa är stationerade på andra kommuner runt om i landet men med Uddevalla kommun som arbetsgivare. Sedan 2010 har Youth Embassy arbetat fram 5 olika metoder för arbetet med mångfald; målgruppen är allt från förskolebarn, högskolegymnasieelver, ensamkommande och nyanlända, fritidsgårdar, komvux, samt organisationer och företag. Alla 5 metoder är översatta till 18 olika språk. Språken som personalgruppen inom Youth Embassy besitter själva. Youth Embassys konceptet har spridit sig till och med utomlands och arbetet har vid flera tillfällen lyfts upp som ett gott exempel ända upp på regeringsnivå. Youth Embassy är även representerade i Almedalen varje år och håller egna föreläsningar om integration. Vi har även gästats vid tillfälle av SKLs arbetsmarknads och näringslivsdagarna för att berätta om hur vi lyckas knyta integrationsarbetet till arbetsmarknaden genom att anställa ungdomar. Youth Embassy har även ansvarat för utbildning på alla Uddevalla anställda inom mångfald. Under projektperioden har Youth Embassy finansierats med 75% av Integrationsfonden. Sedan juli 2014 finansierar Uddevalla kostnaderna för Youth Embassy i form av projektledartjänst och små andra diverse kostnader. Youth Embassy Samarbete över förvaltningsgränser Jag, projektledare Rita Paulsson Svensson för Youth Embassy fick grönt ljus av kommundirektören Peter Larsson att se över finansieringsmöjligheter för fortsatt arbete med Youth Embassy. Efter kartläggning på hur vi skulle kunna fortskrida med nuvarande verksamhet och samtidigt utveckla den har jag lämnat in ansökan om kr från Västra Götalandsregionen. Vi har även för avsikt att ansöka om kr från Sociala investeringsfonden. För att möjliggöra detta behöver vi ha ett samarbete över förvaltningsgränserna. Utifrån denna bakgrund har jag fått hjälp av utredaren Nina Bergman för att sammanställa en socioekonomisk kalkyl som pekar på de eventuella redan genomförda [Skriv text]

49 Youth Embassy ekonomiska vinster baserad på den verklighetsbilden som vi har dokumenterad utifrån arbetet med Youth Embassy de senaste 4 åren. Efter att genomfört den socioekonomiska utredningen kunde vi konstatera att På sikt återfinns de största samhällsekonomiska vinsterna inom kommunen och i landstinget i form av uteblivna kostnader. Kommunens uteblivna kostnader ligger i första hand inom socialtjänst i form av ekonomiskt bistånd mm. Även i barn och utbildningsförvaltningen kan en kostnadsminskning innebära att bättre studieresultat uppnås som minskar risken för extra resurser i skolan. Socioekonomiska effekter: I den socioekonomiska kalkylen har vi mätt 2 barometrar: 1- Arbetet med mentorskapsprogrammet för nyanlända på IM programmet på Margretegärde. 2- Anställningseffekten för de ungdomar som projektet har lyckats få de på banan och anställa dem som unga ambassadörer. Utifrån kalkylen kan ett snabbt konstaterande vara att Efter 20 års period uppgår samhällsvinsten till ett snitt på 40 miljoner kr. Långsiktiga sociokulturella effekter: - Underlätta integrationen för ensamkommande och nyanlända. Detta sker genom vårt unika mentoskapsprogram, ständig kontakt med ansvariga och ungdomarna samt uppföljande av vårt arbete. - Attitydförändring hos ungdomar genom att ta svåra debatter och diskussioner där vi ständigt värnar om och respekterar demokratin. - Bättre samverkan inom Västra Götaland där vi bjuder in kommuner till samarbete och har nära anknytning till dem vad gäller redovisning av resultat och framtida utvecklingsstrategier. - Vara en del av arbetet mot arbetslöshet bland ungdomar genom att erbjuda praktik, föreläsningar samt jobb inom projektet. Vi planerar en ny anställningsperiod där urvalet har ett mångfaldsperspektiv. - För tillfället besitter ambassadörerna flera olika språk vilket har underlättat vårt arbete. En långsiktig effekt är att kunna erbjuda teckenspråk samt ha ett projekt med ännu större mångfald och brett utbud av individer. Främst saknas personal med funktionsnedsättningar. Genom att fylla detta gap blir det lättare för projektet att nå ut till fler barn, ungdomar och vuxna. - Internationellt samarbete. Det finns starkt intresse från Jordanien, Nederländerna samt Kosovo att samarbeta med vårt projekt. I framtiden hoppas vi på att kunna utveckla och sprida vårt projekt nationellt samt internationellt (främst inom EU).

50 Youth Embassy Tidsperiod: Tidsperiod för projektet är med start Avslut Kostnadsfördelning per år: 2015: : : Omfördelning och återföring av medel Återbetalning sker genom minskade kommunbidrag för de nämnder där kostnadsminskningen uppstår. Återbetalningen av projektmedel skall vara genomförd inom tio år om inte synnerliga skäl föreligger. En stor del av kostnadsminskningarna förväntas uppstå inom socialförvaltningens område. Mot denna bakgrund är dialog med socialförvaltningen angående återföringsmodell påbörjad. I Barn och utbildningsförvaltningen kan en kostnadsminskning innebära att bättre studieresultat uppnås som minskar risken för extra resurs i skolan. I socialförvaltningen kan en kostnadsminskning innebära: - bätre fungerande mottagande och integration bland de nyanlända till Sverige. - minskade kostnader för sjukvård, psykolog, arbetslöshet, mm Vi uppskattar en fördelning på vinsterna under de första 2 åren och så länge ungdomarna är inskrivna på en skola på 40% till Barn och utbildning och 60% till Socialförvaltningen. Detta innebära i siffror under de första åren: återbetalning från socialförvaltningen på 40% av kr = kr/året under och barn och utbildning på 60% av kr = kr/året under Återbetalningen efter de första 2 åren bygger på att kostnaden för barn och utbildning minskar samtidigt som en kostnadsökning belastar socialförvaltningen. Därför uppskattar vi en fördelning på 80% socialförvaltningen och 20% på barn och utbildning. I rena siffror skulle detta innebära en återbetalning från socialförvaltningen på kr/året under de sista 7 åren dvs För Barn och utbildning blir återbetalningen under de sista 7 åren kr/året under Denna återbetalningsplan kommer att revideras med tiden om behov uppkommer. Eventuell ändring sker i dialog med berörda förvaltningar Förslag till beslut

51 Youth Embassy att ingå ett samarbete med Youth Embassy att godkänna omfördelning och återförening av medel enligt ovan Bilaga 3 st: Kalkyl 1 vinsten från mentorskapsmetoden kalkyl 2 vinsten av anställning Ekonomisk redogörelse

52 Bilaga ekonomisk kalkyl 1 (7) Dnr: Handläggare Nina Bergman Utredare Rita Paulsson Svensson Enhetschef Målgrupp Projektet omfattar en rad olika målgrupper, förskolebarn, högstadie-gymnasielever, ungdomar, nyanlända, vuxna i företag och andra verksamheter, mm. Mot bakgrund av att projektet riktar sig till en mängd olika målgrupper som under längre eller kortare tid kommer i kontakt med projektet är de totala socioekonomiska effekterna svåra att överblicka, mäta och utvärdera. För att ur ett socioekonomiskt perspektiv ändå kunna ge en bild av projektet har vi valt ut en av projektets målgrupper Ensamkommande och nyanlända och applicerat den socioekonomiska beräkningsmodellen på denna. Vi har även valt att beakta de socioekonomiska effekterna för de ungdomar som anställs i projektet. Övriga sociokulturella effekter i form av exempelvis attitydpåverkan, större socialt nätverk, etc. innefattas inte i de socioekonomiska projektkalkylerna. Sannolikt är den socioekonomiska vinsten större än vad som framkommer i kalkylen st nyanlända elever i åldern deltar i ett mentorskapsprogram. Eleverna går på IM programmet på Margretegärdeskolan och majoriteten kommer från Somalia, Afghanistan och Syrien. Studier visar att asylsökande och nyanlända är drabbade av psykisk ohälsa i högre omfattning än befolkningen i stort. Dessa grupper står ofta även långt från arbetsmarknaden st ungdomar i åldern år som är anställda i projektet. En andel av dessa har någon form av funktionshinder eller utländsk bakgrund, vilket kan vara bidragande till en svag förankring på arbetsmarknaden. Tidsperiod Ansökan avser projekttiden som är 3 år. Efter detta är avsikten att lyckade insatser kommer att övergå till ordinarie verksamhet. [Skriv text]

53 Bilaga ekonomisk kalkyl 2 (7) Dnr: Finansiering Budgeten är uppdelad i 3 år. Vi har ansökt om 3 miljoner kronor från VGR. Vi har även räknat intäkterna kr som förväntas genererars av ungdomarnas arbete under projekttiden. Från Sociala investeringsfonden ansöker vi om kr. Vi har även flera aktörer som bidrar med projektmedel som till exempel Uddevalla kommun med kr Fyrbodals kommunalförbund, Barn och utbildning via Margretegärde samt Melleruds kommun som i sin tur har ett externt avtal på 50% tjänst köpt från Youth Embassy.

54 Bilaga ekonomisk kalkyl 3 (7) Dnr: Kostnadsfördelning per år Totala projektkostnaden på slås ut relativt jämnt över de tre åren. Effekter för målgruppen - Det pågår för närvarande en extern utvärdering i form av följeforskning på effekterna av mentorskapsprogrammet på individnivå. Rapporten kommer att vara klar till slutet på oktober Utifrån de goda resultat som vi redan kan se av att arbeta med mentorskapsprogrammet planerar vi i nästa skede att utveckla mentorspasprogrammet, komplettera innehållet på flera språk och sprida den.

55 Bilaga ekonomisk kalkyl 4 (7) Dnr: Till mentorskapsprogrammet har vi funderingar med att komplettera den med individuella handlingsplan som en ambassadör/mentor kan arbeta fram med den nyanlände där fokus på mål, önskemål och framtidsplan kan sättas svart på vitt och följas upp. Då kan Youth Embassy använda sig av sitt nätverk i form av vänner, bekanta, arbetsgivare, skolor, mm. Mentorskapsprogrammet antas förhindra utanförskap för 9 st av de 40 eleverna. Naturligtvis ser vi en möjlighet att uppnå bättre resultat om vi ges ekonomiska och sociala möjligheter. Effekter av Mentorskapsprogram 40 personer deltar i mentorskapsprogrammet. Gruppen bestående av nyanlända har högre ohälsotal än genomsnittet och står i många fall även långt från arbetsmarknaden. 25 % bedöms utan vidare insatser undvika utanförskap. Tidigare erfarenheter visar att ytterligare ca 9 personer i gruppen genom mentorskapsprogrammet ges förutsättningar för att delta i studier eller arbete. En person i utanförskap i denna grupp beräknas kosta ca kr per år. Den ekonomiska effekten på 9 personer är 2,7 miljoner kr/år därav kommunens del av kostnaden är ungefär hälften. Tidsplan för effekter Mentorskapsprogram På sikt återfinns de största samhällsekonomiska vinsterna inom kommunen och i landstinget i form av uteblivna kostnader. Kommunens uteblivna kostnader ligger i första hand inom socialtjänst i form av ekonomiskt bistånd mm. En samhällekonomisk vinst uppnås efter 7 år medan kommunen når break-even efter 12 år. Under de första tre åren har kommunen en kostnadspuckel som en följd av projektkostnaden. Efter 20 år uppgår samhällsvinsten till drygt 35 miljoner kr. Viktigt att ha i åtanke är att hela projektkostnaden, knappt 6,4 miljoner ligger till grund för kalkylen.

56 Bilaga ekonomisk kalkyl 5 (7) Dnr: Diagrammet visar ackumulerad vinst i form av uteblivna kostnader per samhällsaktör. Effekter för nyanställda ungdomar i projektet 39 ungdomar anställs i projektet. I rekryteringsprocessen gör man ett medvetet val att anställa personer med utländsk bakgrund eller någon form av funktionshinder. Statistik visat att dessa grupper av ungdomar har svårare än andra att etablera sig på arbetsmarknaden. Av dessa förväntas 50%, dvs ca 20 pers, undvikit utanförskap utan deltagande i projektet. Av de 39 ungdomarna förväntas 50 %, dvs ca 20 personer, klara sig från utanförskap utan anställning i projektet eller andra insatser. Baserat på tidigare erfarenheter antas att projektet möjliggör för av ungdomarna att undvika utanförskap i form av arbetslöshet/ohälsa. En stor del av ungdomarna går efter sin anställning i projektet vidare till arbete eller studier. En arbetslös/långtidssjuk som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden kostar samhället ca kr/år. Den ekonomiska effekten på 13 personer är ca 2,6 miljoner kr/år därav kommunens del av kostnaden är ungefär hälften. Tidsplan för effekter för anställda ungdomar i projektet På sikt återfinns de största samhällsekonomiska vinsterna inom kommunen och i landstinget i form av uteblivna kostnader. Kommunens uteblivna kostnader ligger i första hand inom socialtjänst i form av ekonomiskt bistånd mm. En samhällsekonomisk vinst uppnås efter 5 år medan kommunen når break-even efter 9 år. Under de första tre

57 Bilaga ekonomisk kalkyl 6 (7) Dnr: åren har kommunen en kostnadspuckel som en följd av projektkostnaden. Efter 20 år uppgår samhällsvinsten till drygt 50 miljoner kr. Viktigt att ha i åtanke är att hela projektkostnaden, knappt 6,4 miljoner ligger till grund för kalkylen. Diagrammet visar ackumulerad vinst i form av uteblivna kostnader per samhällsaktör. Omfördelning och återföring av medel Återbetalning sker genom minskade kommunbidrag för de nämnder där kostnadsminskningen uppstår. Återbetalningen av projektmedel skall vara genomförd inom tio år om inte synnerliga skäl föreligger. En stor del av kostnadsminskningarna förväntas uppstå inom socialförvaltningens område. Mot denna bakgrund är dialog med socialförvaltningen angående återföringsmodell påbörjad. I Barn och utbildningsförvaltningen kan en kostnadsminskning innebära att bättre studieresultat uppnås som minskar risken för extra resurs i skolan. I socialförvaltningen kan en kostnadsminskning innebära: - bätre fungerande mottagande och integration bland de nyanlända till Sverige. - minskade kostnader för sjukvård, psykolog, arbetslöshet, mm Vi uppskattar en fördelning på vinsterna under de första 2 åren och så länge ungdomarna är inskrivna på en skola på 40% till Barn och utbildning och 60% till Socialförvaltningen. Detta innebära i siffror under de första åren: återbetalning från socialförvaltningen på 40% av kr = kr/året under och barn och utbildning på 60% av kr = kr/året under 2015-

58 Bilaga ekonomisk kalkyl 7 (7) Dnr: Återbetalningen efter de första 2 åren bygger på att kostnaden för barn och utbildning minskar samtidigt som en kostnadsökning belastar socialförvaltningen. Därför uppskattar vi en fördelning på 80% socialförvaltningen och 20% på barn och utbildning. I rena siffror skulle detta innebära en återbetalning från socialförvaltningen på kr/året under de sista 7 åren dvs För Barn och utbildning blir återbetalningen under de sista 7 åren kr/året under Denna återbetalningsplan kommer att revideras med tiden om behov uppkommer. Eventuell ändring sker i dialog med berörda förvaltningar. Uppföljning och utvärdering Löpande dokumentation av projektetledning med kontinuerlig utvärdering på projektet i sitt genomförande. Att komma med ständiga förslag till förbättringar och att ha fokus på ett kontinuerligt lärande blir centrala inslag i vårt projekts utvärdering. Resultat kommer att visas i form av kvantitativa aktivitetsresultat samt kvalitativa effektresultat. En extern utvärderare under projekttiden ska kunna genomföra granskningar av exempelvis måluppfyllelse, arbetsformer samt faktorer som påverkat projekten. Den externa utvärderaren kommer ihop med nära samarbete med projektledare att ta fram ett förslag på vilka områden som ska utvärderas under projektetsgång. Förslaget presenteras till berörda råd och nämnd för godkännande.till detta krävs det en noggrann dokumentation från projektledare på planerade aktiviteter under projektettiden. Uppföljning med återrapportering sker till kommunstyrelsen och aktuella nämnder årligen.