Bilaga 10 till MKB Hälsingeskogens vindkraftpark

Transkript

1 Pöyry SwedPower AB Sida 1 Bilaga 10 till MKB Hälsingeskogens vindkraftpark Rapport Geohydrologisk beskrivning (Melica) Efter att rapporten för geohydrologi färdigställdes har det beskrivna området modifierats och minskat i areal. Nu gällande Ansökningsområde kan ses nedan. Respektive delområde redovisar ett område med gemensam avrinning i en viss riktning. Några av delområdena i rapporten berör Ansökningsområdet mycket litet.

2

3 melica Geohydrologisk beskriving av Hälsingeskogen Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax Stefan Bydén

4 Inledning Uppdraget Melica fick i juni 2012 i uppdrag av av Bergvik skog att beskriva de geohydrlogiska förutsättningarna inom fyra skogsområden där det finns planer på att investera i vindkraft. För arbetet har Stefan Bydén ansvarat och han har genomfört beskrivningen. Agnes Leijon har samlat in underlagsmaterial. Kartunderlag har erhållits från SWECO och SGU. Arbetets upplägg Samtligt kartunderlag har hanterats i koordinatsystemet RT90. Kartmaterial från SGU har konverterats till detta koordinatsystem. Beskrivningsområdet har delats in i funktionella delområden utifrån ytvattendelarna, vilka här väl överensstämmer med grundvattendelarna. Uppritandet av vattendelarna har gjorts med terrängkartan och höjdkurvor som bas och kollats av mot orienteringskarta som finns för norra delen av området. Varje delområde har fått en beskrivning av hydrologin, berggrunden (främst tektonik), jordarter, biologiska värden och grundvatten. Dessa beskrivningar finns dels i denna skrift och dels kopplade till en shape-fil. Kartan på sid 4 visar indelningen med numreringen av områdena. Beskrivningarna sedan följer en grundföljd från norr till syd, men följer också flödesordningen inom uppdelade avrinningsområden. Geohydrologisk beskrivning av området Området har stora höjdskillnader och stort inslag av tunna jordar. Den effektiva nederbörden, nederbörd minus avdunstning, är mm/år och grundvattenbildningen är blygsam. I väster och nordost finns minnen från istiden i form av isälvseroderade områden och grusavlagringar. Dessa grusavlagringar står ofta i direkt förbindelse med de genomlöpande bäckarna. Vattentäkter i dessa avlagringar kan därför lätt bli påverkade. Om vägar och verk planeras i något av dessa områden (SO 2, 5) bör förutsättningar för påverkan på brunnar undersökas. Inga brunnar finns registrerade i brunnsarkivet men äldre, grävda brunnar saknas ofta där. De flesta tungmetallerna har låga halter i området, Bly, kadmium, kvicksilver, selen och uran har något högre halter än medeltal. Påverkan på yt- och grundvatten Under byggperioden sker en påverkan motsvarande andra betongarbeten, t.ex. vägbroar. Under driften är utsläpp av smörjmedel den största risken. Men dessa typer av påverkan ska kunna bemästras. Eventuella utsläppta ämnen rör sig ner till närmaste vattendrag och skulle detta vara extra känsligt kan ett näraliggande avrinningsområde väljas. 2

5 Vägbyggandet innebär normalt en större påverkan. En vägkropp och dikena vid sidan kan ändra det ytliga grundvattnets flödesriktning och träd som har anpassats till ett ständigt flödande grundvatten kan ta skada. Störst är risken om en väg skär av en lång sluttnings nedre del. De träd som är mest känsliga är ädla lövträd som t.ex. ask. Tall är i huvudsak okänslig för denna typ av påverkan och granens ytliga rotverk är inte heller särskilt känsligt. Samlad bedömning Vid exploatering inom två av delområdena (SO 2, 5) bör risken för påverkan på vattentäkter i nedströms liggande isälvsområden studeras. Områdena SO 1 och 2 berörs av Häsbergsmyran med ett skyddsvärt fågelliv. Normal hänsyn till vattenfrågor behövs vid byggnad och ändring av vägar. Normal placering av vindkraftverk, på höjder, ger normalt mycket begränsad påverkan på hydrologin. Vilket avrinningsområde som väljs för placeringen bestämmer vilket nedströmsområde som påverkas. I detta fall är en placering i områden med avrinning åt öster eller söder att föredra. De flesta vägarna går också i dessa områden. 3

6 4

7 Yta 432 ha Hälsinge-SO 1 Stor andel våtmark i detta område vars vatten med utjämnat flöde förs via Ljugarsbäcken mot söder. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Stråk av sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.) i norr. Spröd deformationszon i östvästlig riktning centralt genom området. Rätt mycket torv längs vattendragen. Annars morän med några delar som är tunna. Två sumpskogar. Ett naturvårdsprogram. Häsbergsmyran har ett påtagligt skyddsvärde för sitt fågelliv. 5

8 Yta 659 ha Hälsinge-SO 2 Stor andel våtmarker och två tjärnar dämpar flödet som annars börjar med snabb avrinning från branta höjder med tunt jordtäcke. Avrinner mot Häsbosjön. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Spröd deformationszon i östvästlig riktning centralt genom området. Rätt mycket torv längs vattendragen. Annars morän som är tunn på flera områden. Fem sumpskogar. Två naturvårdsprogram. Häsbergsmyran har ett påtagligt skyddsvärde för sitt fågelliv. Häsbodalen, som är av riksintresse för naturvården berör avrinningsområdets östra kant och avrinningen går dit. Kommentar Avrinnande vatten passerar ett område med isälvsavlagringar längs Häsboån. 6

9 Yta 401 ha Hälsinge-SO 3 Stormyran och våtmarker kring Slåttarbäcken dämpar avflödet från branterna i östra delen. Avrinner via Ljugarsbäcken mot söder. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.) Moränryggar i väster och en hel del torv som inslag i moränen. Två sumpskogar. En nyckelbiotop (Frivillig avsättning Bergvik Skog). 7

10 Yta 96 ha Hälsinge-SO 4 En brant sluttning mot nordost som sedan planar ut i våtmarker. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.) Moränrygg och ett stråk med kullig morän, annars stort inslag av torv i öster. Två sumpskogar. Ett naturvårdsprogram. Häsbodalen, som är av riksintresse för naturvården berör avrinningsområdets östra kant och avrinningen går dit. Kommentar Avrinnande vatten passerar ett område med isälvsavlagringar längs Häsboån. 8

11 Yta 271 ha Hälsinge-SO 5 Myrmarker finns runt Hemmabäcken som är djupt nedskuren i terrängen. Rinner ner mot Kölsjön. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.) Kullig morän i öst, gott om torv längs bäcken och lite tunn jord i söder. Två sumpskogar. En nyckelbiotop (Frivillig avsättning Bergvik Skog). 9

12 Yta 230 ha Hälsinge-SO 6 Våtmarker söder om bäcken ger ett lugnt grundflöde medan avrinningen från den tunt jordklädda Lillmasen norr om bäcken sker mycket snabbare. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.) i centrum. Några moränryggar, en hel del torv söder om bäcken och lite tunn jord i nordost. En sumpskog. 10

13 Yta 688 ha Hälsinge-SO 7 Tjärnar och myrar ger utjämnat flöde även före Väst-Skogtjärnen som dämpar ytterligare. En källa finns på Långbrännsbergets södra sluttning. Avrinner mot söder. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.) Morän med en hel del torv och spridda fläckar med tunn jord. Två nyckelbiotoper (Frivilliga avsättningar Bergvik Skog). Fyra sumpskogar. 11

14 Yta 217 ha Hälsinge-SO 8 Svantjärnens avrinning är lugnare än normalt i trakten. Tillsammans med vattnet från SO-9 går vattnet till SO-10 Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Sur intrusivbergart i centrum. Ultrabasisk, basisk och intermediär vulkanisk bergart (basalt, andesit m.m.) i söder. Spröd deformationszon i östvästlig riktning genom norra delen av området. Spridda torvområden och lite moränkullar i detta moränområde. Fyra sumpskogar. 12

15 Yta 292 ha Hälsinge-SO 9 Många små myrmarker och tjärnar dämpar utflödet. Tillsammans med vattnet från SO-8 går vattnet till SO-10 Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Ultrabasisk, basisk och intermediär vulkanisk bergart (basalt, andesit m.m.) på gränserna till SO-8 och SO-19. Spridda torvområden och lite tunna jordar i detta moränområde. Två nyckelbiotoper (Frivilliga avsättningar Bergvik Skog). Nio sumpskogar. 13

16 Yta 399 ha Hälsinge-SO 10 Bidraget från delområdet ger häftigare flöde än det inflödande bidraget från områdena SO-8 och SO-9. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Spröd deformationszon i östvästlig riktning genom norra delen av området. Spridda torvområden och lite moränkullar och tunna jordar i detta moränområde. Två nyckelbiotoper (Frivilliga avsättningar Bergvik Skog). 14

17 Yta 56 ha Hälsinge-SO 11 Västsluttning med avrinning ner mot Glittern. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.) Morän med lite torv i väst. En nyckelbiotop (Frivillig avsättning Bergvik Skog). 15

18 Yta 315 ha Hälsinge-SO 12 Två delbäckar varav den norra omges av våtmarker medan den södra har en tjärn längst upp i flödet. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Spröd deformationszon i östvästlig riktning genom norra delen av området. Torv och lite moränkullar i nordost och tunna jordar i söder i detta moränområde. Fyra nyckelbiotoper (Frivilliga avsättningar Bergvik Skog). En sumpskog. Ett naturvårdsprogram. 16

19 Yta 66 ha Hälsinge-SO 13 Nordvästsluttning med avrinning ner mot Glittern. Brant utan vattendrag. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Spröd deformationszon i östvästlig riktning genom norra delen av området. Morän med lite torv i norr. En nyckelbiotop (Frivillig avsättning Bergvik Skog). En sumpskog. 17

20 Yta 471 ha Hälsinge-SO 14 Gäddviksbobäcken har branta omgivningar och saknar våtmarker vilket ger snabbt avflöde. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Ultrabasisk, basisk och intermediär vulkanisk bergart (basalt, andesit m.m.) i väst och i östra delen av centrum. Nästan rent moränområde men moränen är tunn längs vattendelaren. Sex nyckelbiotoper (Frivilliga avsättningar Bergvik Skog). Tre sumpskogar. Ett naturvårdsprogram. Kommentar Avrinnande vatten passerar en nyckelbiotop (Frivillig avsättning Bergvik Skog). 18

21 Yta 132 ha Hälsinge-SO 15 Branterna kring Änkans bäck ger snabbt avflöde mot sydväst. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Lite sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.), porfyrisk eller ögonförande i söder. Morän med lite torv i söder och tunna jordar i norr. Två nyckelbiotoper (Frivilliga avsättningar Bergvik Skog). 19

22 Yta 604 ha Hälsinge-SO 16 Inslag av myrmarker och tjärnar dämpar avrinningen från höjderna med tunna jordtäcken något. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.), porfyrisk eller ögonförande i sydväst. Moränområde med spridda torvfläckar och tunna jordar. Två nyckelbiotoper (Frivilliga avsättningar Bergvik Skog). Tio sumpskogar. Ett naturvårdsprogram. 20

23 Yta 97 ha Hälsinge-SO 17 Litet område med i huvudsak snabb avrinning ner mot sydväst. Sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.), porfyrisk eller ögonförande i söder. Tunna jordar och torv i södra delen av detta moränområde. En sumpskog. 21

24 Yta 559 ha Hälsinge-SO 18 Lite flackare än de nordligare områdena och Rotsjön och Gyljen dämpar flödet. Avrinner mot sydväst. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.), porfyrisk eller ögonförande i söder. Kullig morän i ett stråk strax söder om mitten, utspridda torvområden och några inslag av tunna jordar i norra halvan. Fem nyckelbiotoper (Frivilliga avsättningar Bergvik Skog). Tolv sumpskogar. Ett naturvårdsprogram. Söder om Rotsjön (i Dalarna) ligger ett natura-2000-område som har sin huvudsakliga utsträckning söder om avrinningsområdet. 22

25 Yta 546 ha Hälsinge-SO 19 Många spridda våtmarker i detta område som avrinner ner mot Kölsjön. Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.). Ultrabasisk, basisk och intermediär vulkanisk bergart (basalt, andesit m.m.) i västra centrum. Många torvfläckar på moränen och en moränrygg. Fyra nyckelbiotoper (Frivilliga avsättningar Bergvik Skog). Nio sumpskogar. 23

26 Källor Geokemiska kartan - Biogeokemi - Tungmetaller i bäckvattenväxter Mellersta Dalarna. SGU Hans Söderholm, Bo Thunholm, Sune Rurling, Jonas Gierup. Beskrivning till kartan över grundvattnet i Gävleborgs län. SGU serie Ah nr 16. Uppsala Lantmäteriet, Terrängkartan. Länsstyrelsen Gävleborg, Grusinventering i Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg, Grusinventering i Gävleborg, 1994, kartbilaga. Länsstyrelsen Gävleborg, Värdefull natur i Gäleborg. vårdsprogram. Rapport 1997:12. Länsstyrelsen, kartskikt över naturvärden. SGU, Brunnsarkivet, kartvisaren. SGU, soil_regional_rpkcop13wg. SGU, rock_regional_hr308kvd4u. 25