RAPPORT Utredning om särtaxa för Björholmen Tjörns kommun

Transkript

1 RAPPORT Tjörns kommun Upprättad av: Anders Rydberg

2 RAPPORT Tjörns kommun Kund Tjörns Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Skärhamn Konsult WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Anders Rydberg Tel anders.rydberg@wspgroup.se 2 (16)

3 Innehåll Bakgrund 4 Finansiering av VA 4 Verksamhetsområde för VA 4 Taxa, avgifter och särtaxa allmänt 4 Krav för införande av särtaxa 6 Formella krav för införandet av särtaxa 6 Brukningsavgifter som särtaxa 7 Beskrivning av VA-utbyggnad på Björholmen 7 Bebyggelseförhållanden 8 Planerad VA-utbyggnad 8 Anläggningsmässiga förutsättningar 9 Kostnader för VA-utbyggnad 9 Utredningar 9 Investeringar 10 Totala kostnader 10 Finansiering 10 Beräknade intäkter för planerad VA-utbyggnad 10 Jämförelse mot VA-utbyggnad i andra områden 11 Jämförelseområden 11 Investering per fastighet 11 Kostnadstäckning per område 13 Ledningslängd per fastighet 13 Slutsatser 14 Avstyckning av befintliga tomter 14 Inlösen befintliga enskilda VA-anläggningar 14 Juridiska förutsättningar för Särtaxa Björholmen 14 Avgiftsnivåer, särtaxa 15 3 (16)

4 Bakgrund Tjörns kommun har av länsstyrelsen blivit ålagda att lösa vatten- och avlopp i ett större sammanhang för ett område kallat Björholmen senast under Denna rapport belyser finansieringsmöjligheterna för va-försörjningen på Björholmen och redovisar förslag på särtaxa för den aktuella va-utbyggnaden. Den är baserad på de fakta som framkommit i samband med tidigare utredningsarbete som genomförts, samt kompletterande uppgifter från va-verksamheten Finansiering av VA Verksamhetsområde för VA Den kommunala utbyggnadsskyldigheten för en allmän VA-anläggning ska bedömas efter fastigheternas långsiktiga behov av VA-tjänster ur ett hälso- och miljöskäls perspektiv. Det ska vara ett större sammanhang och behovet ska inte kunna tillgodoses bättre på annat sätt. Här ska en samlad bedömning av tekniska, ekonomiska, miljömässiga och organisatoriska aspekter vägas. Om behovet finns ska ett s.k. verksamhetsområde (VO) bestämmas av kommunfullmäktige. Det är det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller skall ordnas genom en allmän va-anläggning. En förteckning på vilka fastigheter som ingår i VO ska finnas i beslutet. Inom VO gäller vattentjänstlagen och prövning av konflikter kan göras hos Statens va-nämnd. Huvudregeln är att parterna själva står sina rättegångskostnader. Om kommunen väljer avgiftsfinansiering till någon del så ska en TAXA upprättas. Utgångspunkten är att den gäller alla fastigheter inom VO. Taxa, avgifter och särtaxa allmänt När en kommun erbjuder tjänster inom den kommunala verksamheten skall självkostnadsprincipen råda. Det innebär att brukarna inte ska betala mer än vad som krävs för att täcka kostnaderna för verksamheten. En kommuns VA-taxa bygger på samma principer. Att betala avgifter enligt en VA-taxa är tvingande om man har sin fastighet innanför ett verksamhetsområde eftersom bedömningen att behov finns då har gjorts. Av detta skäl får inte kostnader som inte är nödvändiga läggas till beräkningsunderlaget för VA-taxan. När det ska byggas ut ledningar till ett nytt verksamhetsområde så kan kostnaderna för det nya området täckas av avgifterna i taxan eller med skattemedel. Avviker kostnaderna för mycket kräver lagstiftaren att kommunen tar ut särtaxa för det nya området. Särtaxa är en egen taxa som gäller för ett visst delverksamhetsområde inom kommunen. Särtaxan kan tas ut som både anläggningsavgifter och/eller brukningsavgifter. Den valmöjligheten fanns inte i 1970 års VA-lag utan infördes först i den nya lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det står följande i LAV: 4 (16)

5 31 Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. Avgifter enligt 26 och 27 skall fördelas mellan de fastighetsägare som avses i 26 och de avgiftsskyldiga som avses i 27 enligt vad som är skäligt med hänsyn till den berörda allmänna platsmarkens omfattning och fastighetsägarnas nytta av vattentjänsten. Särtaxa ska tas ut även när kostnaderna är beaktansvärt mindre, vilket innebär att ett delområde inom kommunens verksamhetsområde kan få mycket lägre avgifter än resten av huvudmannens kunder. I praktiken är det inte vanligt, men det är viktigt att veta att särtaxa ska införas även när kostnader avviker nedåt. För att veta om det är aktuellt med särtaxa i ett verksamhetsområde, måste man veta hur den normala taxan är framräknad. Oftast finns det större eller mindre skillnader i intäkts-/kostnadskalkylen och följande fiktiva exempel kan illustrera detta: Område/utbyggnadsetapp Intäkt/kostnad % Område Område 2 52 Område 3 68 Område 4 85 Område Område 6 75 Område Område Område 9 98 Område Medelvärde i % 100 Utfallet på kostnadstäckning varierar i exemplet ovan mellan 52 % och 148 %. Spännvidden är således ganska stor. Det finns inga bestämda regler för hur mycket större kostnaderna ska vara för att särtaxa ska bli aktuellt. Lagstiftaren säger att det ska avvika beaktansvärt från genomsnittet i verksamhetsområdet i övrigt inom kommunen. Vad är då beaktansvärt omsatt i siffror? I propositionen 1 till den lag om utökad möjlighet till särtaxa, som infördes i 1970 års VA-lag 1996, fördes en diskussion kring begreppet. Vattenöverdomstolen menade i sitt yttrande att ordet beaktansvärt borde innebära en skillnad i kostnader på % och det skulle vara ett för lågt krav. De ville istället att ordet betydande skulle användas och det skulle vara ett bättre alternativ. Innan hade ordet avsevärt getts en innebörd av 50 % i ökade kostnader enligt rättspraxis. Lagstiftaren fann att det inte går att kvantifiera en procentsats som ska hålla för alla situationer utan det finns fler parametrar som ska vara uppfyllda förutom kravet på ökade kostnader. Det är därför endast genom gissning som det går att sätta en siffra 1 Prop 1995/96:188 s (16)

6 på termen beaktansvärd och WSP tror att en kostnadsökning kring 30 % kan vara en rimlig ökning. I bedömningen måste även rimligtvis tas med hur mycket pengar det rör sig om för VA-kollektivet. Vid samma täckningsgrad för två olika områden men där antal fastigheter är mycket olika säg från 10 till 800 fastigheter så är påverkan på övriga kollektivet väsentligt. Det finns dock inte något uttryckligt i förarbetena som styrker detta resonemang. Lagstiftaren säger 2 dock att antal fastigheter bör tas hänsyn till. Om det rör sig om ett fåtal fastigheter så ska särtaxeinstrumentet användas med högre krav på kostnadsskillnader men utvecklar inte det närmare. Krav för införande av särtaxa Det är nyttoprincipen som styr när avgifterna i taxan ska fördelas på rättvis grund. Innebörden av det är, att oavsett hur långt ifrån vatten- och avloppsverken en fastighet är belägen, så ska fastighetsägarna betala samma avgifter. Det är nyttan av anläggningen som ska ligga till grund för avgiftsuttaget oavsett var fastigheterna i ett verksamhetsområde är belägna. Ibland ska man göra avsteg från nyttoprincipen och ta särtaxa för ett område. För att särtaxa ska bli tillämpligt finns det ett antal krav som ska vara uppfyllda. Det ska vara en kostnadsökning som är beaktansvärd och kostnadsökningen ska ha uppkommit på grund av särförhållanden. Det är alltså områdets fysiska egenskaper som åsyftas här. Kostnaderna måste vara hänförliga till det nya området och uppkommit på grund av det nya området. I praxis 3 för särtaxa finns exempel på att överföringsledningar kan vara en kostnad som kan ligga till underlag vid beräkningen. I det VA-nämndsfall, där Nässjö Affärsverk försvarade sin införda särtaxa i området Spexhult 4, ansåg VA-nämnden att det faktum att området redan var bebyggt samt hade speciella terrängförhållanden jämfört med Nässjös andra verksamhetsområden, var sådana särförhållanden som kan ligga till grund för särtaxa. För kostnadstäckningen är det också ett krav att ge en rättvis bild av antalet fastigheter som kan komma nyttja anläggningen. Formella krav för införandet av särtaxa I och med införandet av 2007 års vattentjänstlag måste beslut om taxa tas av kommunfullmäktige, vilket också gäller särtaxa. Det finns möjlighet att införa en beräkningsprincip i taxan som visar när kommunen tillämpar särtaxa. Det gör att taxan blir mer förutsägbar, men det är inte avgörande för möjligheten till att ta ut särtaxa. Om det sedan blir aktuellt med särtaxa måste beslutet tas av kommunfullmäktige. Det är också viktigt att det i framgår i taxan att beslut finns om Taxa för XXX kommun och särtaxa för område xxx. Missar man det så blir inte särtaxan giltig. 2 Prop 1995/96:188 s Beslut , BVa 9, överklagat VÖD dom , DTVa 18/91, HD dom , DT Va 36/05 och 37/05 6 (16)

7 Brukningsavgifter som särtaxa I och med införandet av den nya vattentjänstlagen så kan huvudmannen välja att ta ut de beaktansvärt stora kostnadsskillnaderna för anläggandet av nytt VO antingen som anläggningsavgifter och/eller brukningsavgifter. Det finns således en möjlighet att ha särtaxa på brukningsavgifterna som inte tidigare var möjligt. Att höja brukningsavgifterna kan ske på två sätt, antingen en generell höjning av alla delar av brukningsavgiften, eller så höjs de kostnadsrelaterade delarna av brukningsavgiften, dvs. avgift per m 3 och lägenhetsavgiften/tomtyteavgiften. I vissa fall kan det vara så att det är driften som är extra dyr för ett område jämfört med andra verksamhetsområden. I ett sommarstugeområde med många sommargäster men få permanentboende, kan huvudmannen behöva spola både vattenledningar och spillvattenledningar på vinterhalvåret för att upprätthålla god dricksvattenkvalitet samt undvika dåligt spillvatten. Det kan vara en beaktansvärd kostnadsökning som beror på särförhållandet i det området. Huruvida det är en anledning till särtaxa är ännu inte klargjort utan lagstiftaren har endast hänvisat till omständigheter vid anläggandet av anläggningen. Beskrivning av VA-utbyggnad på Björholmen Frågan om inrättande av verksamhetsområde för allmän VA-anläggning på Björholmen har varit föremål för prövning av kommunen, länsstyrelsen och regeringen. Där regeringen som högsta instans fastslog följande: Regeringen finner, mot bakgrund av bla den utredning som ligger till grund för länsstyrelsens beslut att det får anses klarlagt att VA-förhållandena för Björholmen är sådana att de med hänsyn till hälsoskyddet får anses måste ordnas i ett större sammanhang. Vidare framgår att detta behov förelegat en längre tid. Förutsättningar föreligger därför att ålägga Tjörns kommun att sörja för eller tillse att en allmän VA-anläggning kommer till stånd för Björholmen. Regeringen finner emellertid att länsstyrelsens beslut eller handlingarna i övrigt i ärendet inte ger tillräckligt underlag för en bedömning av vilka fastigheter som kan behöva ingå i en allmän anläggning för Björholmenområdet. Klarläggande av denna fråga och vidare handläggning av ärendet om åläggande att inrätta en allmän VA-anläggning bör göras av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut bör därför upphävas och ärendet överlämnas för ny behandling. I beslut förelägger länsstyrelsen Tjörns kommun att se till att allmän VA-anläggning kommer till stånd för fastigheterna inom Björholmenområdet, Björholmen, Märslätten och Bö-Klåva. 7 (16)

8 Bebyggelseförhållanden Länsstyrelsen pekar i sitt beslut ut tre bebyggelsegrupper (Björholmen, Bö-Klåva och Märslätten) där behov av allmän VA-anläggning föreligger. Fastighetsbildningen i området är komplex, och utgörs av ett stort antal mycket små fastigheter som inte anses lämpliga för bostadsbebyggelse, och det är därför inte heller rimligt att försörja dessa med VA. Samtidigt bedöms det rimligt att verksamhetsområdet utökas med några fastigheter i omedelbar närhet till de VA-ledningar som byggs ut. Dessa fastigheter bedöms i dagsläget inte ha något omedelbart behov av allmän VA-försörjning. Detta utesluter inte att bedömningen i en framtida situation kan bli en annan och då bör samma taxa gälla för dessa fastigheter. Visar det sig att de med större fördel kan lösa VA på annat sätt behöver inte anslutning till den allmänna anläggningen ske. Efter en genomgång av förhållandena gör Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömningen att verksamhetsområdet omfattar totalt 45 byggbara fastigheter. Område Antal byggbara fastigheter Björholmen 23 Märslätten 14 Böklöva 8 Summa 45 Det finns ytterligare fastigheter på Björholmen som inte ingår i det föreslagna verksamhetsområdet. Det är fastigheter som inte ligger i direkt anslutning till det planerade va-nätet och som inte självklart kan anses utgöra en del av den bebyggelse som anses utgöra ett större sammanhang. Hit hör även marinan, som i dag har en fungerande va-anläggning som på flera sätt kan jämföras med en allmän va-anläggning. I och med att det är en verksamhetsutövare som är ansvarig för anläggningen och driftinsatser utförs liksom miljötillsyn utövas på liknande sätt som för allmänna anläggningar. Dessa fastigheter kan genom avtal anslutas till den allmänna anläggningen. I samband med detta tas avgifter ut som vanligen bestäms utifrån va-taxans beräkningsgrunder. I ett område med särtaxa är det särtaxan som är den rimliga grunden för denna avgiftsberäkning. Planerad VA-utbyggnad Olika lösningar för områdets VA-försörjning har utretts och beslut har fattats om att det är mest fördelaktigt att bygga ut en överföringsledning till Björholmen längs väg 730 från befintligt VA-system i Kolleröd. 8 (16)

9 Anläggningsmässiga förutsättningar Väg 730 passerar genom Stigfjordens naturreservat samt Natura 2000-område vilket gör det extra angeläget att minimera intrånget i miljön. Detta tillsammans med andra faktorer försvårar anläggandet av ledningar. Vägverket accepterar inte att ledningar läggs i vägen pga att vägens konstruktion inte medger detta, samt att det kan vara svårt att upprätthålla trafiken i samband med eventuella ledningsreparationer, dessutom har Vägverket nyligen bekostat ny beläggning på vägen. Detta gör att ledningarna måste läggas vid sidan om vägen, varvid utrymmet i vissa avsnitt är alltför begränsat och åtgärder som nya eller större bergskärningar måste vidtas alternativt styrd borrning genom berg. Vidare så ska den schaktning som sker, utföras på särskilt omsorgsfullt vis, på så sätt att innan arbetena påbörjas ska förekomsten av eventuellt fridlysta arter inventeras, och om sådana påträffas ska samråd ske med länsstyrelsen. Schaktmassor hanteras särskilt varsamt och återförs skyndsamt till ursprunglig plats efter avslutat arbete. Ledningssträckan som korsar Kåresundet kommer att utföras som schakt och sprängning i vatten vilket är en åtgärd som också fördyrar va-utbyggnaden i jämförelse med andra områden. Geotekniskt kännetecknas förhållandena av att förekomsten av ytligt berg är hög vilket kräver förhållandevis stora sprängningsarbeten vilket tillsammans med försiktighetsåtgärderna ovan leder till höga anläggningskostnader. Kostnader för VA-utbyggnad Utredningar I och med att VA-utbyggnaden berör områden med höga naturvärden har betydligt mer omfattande utredningsinsatser än normalt varit nödvändiga. Följande extraordinära utredningar har utförts: Ledningssträckan som korsar Kåresundet har varit föremål för noggranna undersökningar för att finna det lämpligaste alternativet utifrån miljö-, kostnads och utförandetekniska perspektiv. Växtinventering är utförd längs ledningssträckan och förslag på restriktioner för hur anläggningsarbetena ska bedrivas har upprättats för delar av Björholmen. Geotekniska undersökningar har utförts i syfte att undersöka möjligheterna för tryckning och borrning vilket bidragit till kostnaderna. VA-utbyggnaden har varit föremål för miljöprövning, och nödvändiga ansökningshandlingar har upprättats. Kostnader för projektering, ledningsrätt, byggledning, tillståndsansökningar och därtill hörande utredningar samt länsstyrelsesamråd bedöms totalt uppgå till 4 Mkr. 9 (16)

10 Investeringar Totala kostnaden för VA-utbyggnaden har i samband med upphandling av entreprenadarbeten beräknats till 21,5 Mkr (augusti 2009). Av dessa utgör 12,4 Mkr (58%) investeringar i delen norr om Kårsundet. Kostnaden för tillkommande arbeten i entreprenaden uppgår till storleksordningen 3 Mkr. Fastigheterna bedöms kunna omhänderta dagvattnet lokalt, och för vägarna ansvarar väghållaren för avledning av dagvatten. Verksamhetsområdet innefattar således inte dagvatten, och inga dagvattenledningar ingår i kalkylerna. Totala kostnader Den sammanlagda kostnadsbilden blir följande Utredningar mm 4 Entreprenadarbeten 21,5 Tillkommande entreprenadarbeten 3 Summa 28,5 Mkr I utredningen utgår vi fortsättningsvis från en total kostnad på 30 Mkr. Vid slutavräkning kan ett lägre belopp leda till en justerad särtaxenivå. Finansiering Det har bedömts som rimligt att VA-kollektivet bekostar överföringsledningen ut till Kåresundet, medan utbyggnaden av det lokala VA-systemet (på Björholmensidan) finansieras via anläggningsavgifter. Av den totala investeringen på 30 Mkr är det 58% av, dvs. 17,3 Mkr, som utgör den del av investeringen som avser lokalnätet för Björholmen och som avses finansieras via särtaxa. Beräknade intäkter för planerad VA-utbyggnad Det beräknade fastighetsunderlaget på 45 byggbara fastigheter ger en ger en genomsnittlig kostnad per fastighet på ca kr per fastighet (17,3 Mkr/45 fgh). Nuvarande anläggningsavgift (2009) för en villafastighet med vatten och spillvatten (men inte dagvatten) är kr ( kr ink moms). Detta ger i sin tur en kostnadstäckningsgrad på ca 37%. Från 2010 tillämpas en ny taxa, som till viss del baseras på fastighetens tomtyta. Den nya avgiften beräknas till kr ( kr ink moms) eller en kostnadstäckningsgrad på 33 %. I och med att en ny avgiftsparameter (tomtyta) införs i förslaget till ny taxa, och att fastigheterna på Björholmen är relativt små (genomsnittlig avgiftsgrundande fastighetsyta är 805 m²) minskar avgiftsintäkterna med nya taxan. 10 (16)

11 Jämförelse mot VA-utbyggnad i andra områden Jämförelseområden Den beräknade investeringskostnaden kan jämföras mot andra genomförda VAutbyggnader. Tre områden har bedömts relevanta som jämförelseobjekt, Hakenäset, Utäng och Röreviken. Hakenäset är ett omvandlingsområde där kommunen förväntar sig att andelen åretruntboende kommer att öka genom VA-saneringen. Området är till största delen detaljplanelagt och några större samlade kommande exploateringar inom området är inte att vänta. Troligen kommer endast förtätningar att ske i begränsad omfattning. Antalet fastigheter är 306. Utäng är ett område som idag är förhållande vis glest exploaterat. Tätortsstudien för Skärhamn visar att området som berörs av den planerade VA-utbyggnaden även är planerad för bostadsbebyggelse. Tomtstorleken inom Utängsområdet ligger i genomsnitt drygt 4000 m 2 vilket i framtiden kan ge upphov till vissa förtätningar/avstyckningar. VA-utvidgningen i Utäng är dessutom en förutsättning för anslutning av angränsande område väster om det nu aktuella VA-utbyggnaden. Se karta tillhörande tätortsstudien nedan. Kommunen bedömer att antalet anslutningar kan komma att öka från dagens 49 st. till minst 80 st. på lång sikt. Detta antal bedöms rimligt för att bedöma intäkten från anläggningsavgifter. Röreviken påminner till sin karaktär i stort om Hakenäset. I nuläget är antalet fastigheter 66 st. Möjligheten till förtätning är möjligen något större. Investering per fastighet I dessa områden har utbyggnadskostnaderna uppgått till eller kalkylerats till följande Område Investering Vattentjänster Antal fastigheter (framtid) Hakenäset, etapp Mkr VS 306 fgh Utäng 17 Mkr VS 49 (80) fgh Röreviken 14 Mkr VS 66 fgh Björholmen 17 Mkr* VS 45 *57,6 % av 30 Mkr Utslaget per fastighet (förväntat antal fastigheter som erlägger anläggningsavgift) blir investeringen enligt följande: Område Investering Antal fastigheter Hakenäset, etapp kr/fgh 306 fgh Utäng kr/fgh 80 fgh Röreviken kr/fgh 66 fgh Björholmen kr/fgh 45 fgh 11 (16)

12 Uttryckt som genomsnittlig kostnad per fastighet som omfattas av respektive vautbyggnad är Björholmen dyrt i jämförelse med jämförelseområdena. Dels är investeringen stor, men den starkt begränsade utbyggnadspotentialen är kanske den enskilda faktor som i störst utsträckning påverkar kostnaden per fastighet avviker starkt. 12 (16)

13 Kostnadstäckning per område Den förväntade avgiftsintäkten per område har beräknats, dels med nuvarande taxa samt föreslagen taxa Område Investering Avgiftsintäkt Täckningsgrad Hakenäset, etapp Mkr VS 43,3 Mkr 108% Utäng 17 Mkr VS 11,3 Mkr 67% Röreviken 14 Mkr VS 9,3 Mkr 66% Björholmen 17 Mkr VS 6,4 Mkr 37% Tabell beräknad intäkt anläggningsavgift, nuvarande taxa (belopp exklusive moms) Område Investering Avgiftsintäkt Täckningsgrad Hakenäset, etapp Mkr VS 49,9 Mkr 125% Utäng 17 Mkr VS 13,4 Mkr 78% Röreviken 14 Mkr VS 10,4 Mkr 79% Björholmen 17 Mkr* VS 5,7 Mkr 33% Tabell beräknad intäkt anläggningsavgift, Föreslagen taxa 2010 (belopp exklusive moms) Ledningslängd per fastighet Ledningslängd per fastighet är ett nyckeltal som speglar hur gles eller tät bebyggelsen är. För de aktuella områdena gäller följande nyckeltal. För att göra siffrorna jämförbara har eventuella dagvattenledningarna inte medräknats. Område Total ledningslängd Ledningslängd per fgh Antal fastigheter Hakenäset, etapp m 42,3 m 306 fgh Utäng m 40, 0 m 80 fgh Röreviken m 99,8 m 66 fgh Björholmen m 46,6 m 45 fgh Snitt inom verksamhetsområdet 43,9 Det kan konstateras att uttryckt per fastighet är ledningslängden för Björholmen i samma storleksordning som i verksamhetsområdet i övrigt. Trots den splittrade bebyggelsen avviker inte ledningslängden från förhållandena i stort. Gles bebyggelse och långa ledningssträckor är därför inte en grund som kan motivera särtaxa. 13 (16)

14 Slutsatser Av jämförelsen ovan kan man konstatera att kostnadsbilden för Björholmen är avvikande hög i jämförelse med övriga studerade områden. Möjligheterna att ytterligare fastigheter bebyggs inom området bedöms som mycket begränsade, varför den befintliga bebyggelsen får bära hela kostnaden. Däremot är inte ledningsnätet anmärkningsvärt långt, uttryckt per fastighet. Det är således andra faktorer som förklarar kostnadsbilden. Förekomsten av berg inom Björholmenområdet skiljer sig inte mycket från förhållandena i övriga kommunen. Skillnaden är att förekomsten av berg i dagen är hög och de stora natur- och miljövärdena gör att hanteringen av berg blir svårare. Dels begränsas möjligheterna för konventionell sprängning liksom hanteringen av massor i entreprenadens närhet. Avstyckning av befintliga tomter Alla befintliga fastigheter förses med en servis per fastighet oavsett om de är bebyggda eller inte, om de är avsedda för bebyggelse. Att några ytterligare byggbara fastigheter bildas bedöms som mycket osannolikt. Hela Björholmenområdet utanför Kåresundet är naturreservat, med undantag för de tre bostadsområdena som utgör enklaver i reservatet. Någon expansion av bebyggelsen är därför inte möjlig, och det bedöms inte heller vara realistiskt med någon framtida avstyckning av befintliga fastigheter. I Björholmen varierar tomtstorlekarna mellan m². Inlösen befintliga enskilda VA-anläggningar Antalet enskilda VA-anläggningar i området som är nyanlagda under den senaste 10-årsperioden och som uppfyller aktuella funktionskrav är mycket få. De är dessa som skulle kunna komma i fråga för inlösen. I sammanhanget är denna fråga liten och någon närmare hänsyn till detta tas inte i utredningen. Juridiska förutsättningar för Särtaxa Björholmen Är kostnaderna i beaktansvärt större jämfört med verksamhetsområdet i övrigt? För att särtaxa ska vara aktuellt måste kostnaderna för området vara beaktansvärt avvikande från verksamhetsområdet i övrigt och det ska bero på särförhållandena. Här har vi konstaterat att VA-utbyggnaden i området med all sannolikhet faller inom kriteriet beaktansvärt merkostnad jämfört med genomsnittet inom verksamhetsområdet i övrigt. Den ökade kostnaden beror på följande särförhållanden: Området är naturreservat och extra hänsyn till måste tas till naturvärdena samband med utformning av anläggningen och genomförandet av anläggningsarbetet. De geotekniska förhållandena med mycket ytligt berg resulterar i höga anläggningskostnader jämfört med kommunen i övrigt. 14 (16)

15 Dåligt berg har försvårat borrningar. Slag i berget och hålrum har gjort att borrningar behövt göras om och att rymmare fastnat. (Rymmare = anordning som dras igenom borrhål för att spräcka upp borrhålet.) Området är redan bebyggt, vilket bla innebär att hänsyn måste tas till den befintliga bebyggelsen vid anläggandet Möjligheterna att ytterligare fastigheter kommer att ingå i verksamhetsområdet, och därigenom förbättra finansieringen, är starkt begränsade i och med att ingen nybildning av fastigheter bedöms kunna ske med hänsyn till områdets läge i anslutning till Naturreservat och Natura 200-område. Kan ett särtaxebeslut fattas och vara giltigt i detta läge av planeringsprocessen? Ja, ett slutgiltigt/bindande särtaxebeslut med belopp ska fattas på ett underlag som med god precision möjliggör en bedömning av kostnaderna. I det aktuella fallet är VA-utbyggnaden detaljprojekterad och entreprenaden upphandlad vilket får anses utgöra en god grund för beslut om särtaxa. Ett särtaxebeslut med belopp kan inte justeras uppåt men kan behöva justeras neråt om kostnaden blir lägre än beräknat. Det bör därför göras en riskbedömning om det finns några brister i entreprenadupphandlingen som gör att man redan nu kan förutse eventuellt förhöjda anläggningskostnader. Bedömningen är att projektets kalkylerade totalkostnad på kr kommer att hållas. Kan Björholmen ses som ett område ur ett Särtaxeperspektiv? Ja, beslut om verksamhetsområde utgår från behovet av allmän anläggning för VA och om behovet finns ska verksamhetsområde inrättas. Behovet ska bedömas utifrån fastigheternas och miljöns behov och det ska utgöra ett större sammanhang (mer än fastigheter). Genom regeringens beslut i ärendet får bedömningen av områdets behov av allmän VA betraktas som väl underbyggt. En etappvis utbyggnad och en uppdelning i flera delområden för särtaxeberäkning bedöms inte vara motiverat eller rimligt. Den snabba utbyggnad som beslutats av länsstyrelsen, och som också planeras av kommunen, är ett starkt argument för att betrakta hela Björholmen som ett särtaxeområde. 15 (16)

16 Avgiftsnivåer, särtaxa Genomsnittlig beräknad kostnadstäckningsgrad för de tre jämförelseområdena är 94% (125%, 78% respektive 79%). Det innebär att kostnadstäckningen inte är fullt 100%. Förslag till ordinarie anläggningstaxa är enligt tabellen nedan. FÖRSLAG TILL ANLÄGGNINGSAVGIFTER Full avgift (kr) Avgiftsreduktion (del av avgift som betalas) Exkl. moms Inkl. moms Antal serviser Servisavgift % 85% 100% Avgiftsändamål V S Df Dg FP-avgift % 50% 20% Tomtyteavgift % 50% - 20% Lägenhetsavgift % 50% 20% - En särtaxa för Björholmen som ger en motsvarande kostnadstäckningsgrad på 94% innebär en ökning av avgiftsnivån med ca 300 %, dvs. i princip en tre gånger så hög avgift som jämfört med ordinarie föreslagen taxa. Avgiftsintäkten ökar i och med detta från 5,7 Mkr till 16,2 Mkr. Detta ger följande taxa. Avgiftshöjningen är generell för samtliga parametrar. FÖRSLAG TILL SÄRTAXA ANLÄGGNINGSAVGIFTER Full avgift (kr) Avgiftsreduktion (del av avgift som betalas) Exkl. moms Inkl. moms Antal serviser Servisavgift % 85% 100% Avgiftsändamål V S Df Dg FP-avgift % 50% 20% Tomtyteavgift % 50% - 20% Lägenhetsavgift % 50% 20% - För en villafastighet, med en tomtyta på 805 m², och avgiftsändamålen V+S blir anläggningsavgiften då kr ( kr ink moms). Ordinarie taxa för motsvarande fastighet är kr ( kr ink moms). 16 (16)